Thèses sur le sujet « Andrea Tron »

Samtidigt som traditionella religioner är på tillbakagång vänder sig allt fler människor till den magi och mysticism som kännetecknar new age. Forskningen har hittills närmat sig detta fenomen genom korrelationsstudier, demografiska kartläggningar och analyser av vad new age-anhängare tror på. I denna explorativa, induktiva studie berättade i stället fem kvinnor i halvstrukturerade intervjuer om vad deras new age-tro betytt för dem. Koncentrering av bärande utsagor i dimensionerna betydelse, tro relaterad till icke-tro, kunskapskällor och ontologi genererade fyra faktorer: existentiell trygghet som skyddar mot osäkerhet under livets gång och hämmar ångest inför livets oundvikliga slut; upphöjdhet genom insikter och medvetenhet som icke-troende saknar; antiintellektualism som betonar känslor och intuition på bekostnad av förnuft och logik; relativism som stipulerar att var och en har sin egen sanning. En funktionell modell som tydliggör hur faktorerna relaterar till varandra diskuteras, liksom resultatets integrering i ett teoretiskt ramverk och riktlinjer för framtida forskning.
In a time when traditional religions are declining, contemporary man increasingly turns to New Age magic and mysticism. So far, research has approached this phenomenon in correlational studies, demographic surveys, and analyses of experience narratives. In this explorative, inductive study, five women described the gains of their New Age faith. Concentrating leading statements in the dimensions value, belief related to non-belief, sources of knowledge, and ontology generated four factors: existential safety that protects against uncertainty through life and inhibits anxiety regarding life’s inevitable end; loftiness through insights and awareness that non-believers lack; anti-intellectualism emphasizing emotion and intuition at the expense of reason and logic; relativism that stipulates that truth is a matter of individual choice. A functional model illustrating how the factors relate to each other is discussed, as well as theoretical integration and suggestions for future research.

The subject of this study is how elementary school pupils look upon foreign cultures. Two hundred children have written essays about what they think about thoughts and belief in other countries. The analysis shows that democracy, justice and equality are very important conceptions within children's general view of life. The children are deeply sympathetic to the plight of poor people in the world, especially when they suffer from war and natural catastrophes. When the children try to explain what happens in the world, religion has no great importance. The children's great degree of empathy gives the impression that it is desirable and imperative to find a suitable didactic way to teach them about the situation in the world so they can understand it.

This study aims to investigate ethnic identity in relation to faith and traditions among second-generation Maronite Christians living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with seven second-generation Lebanese Maronites living in Sweden. In the interviews, the participants explained their experiences and perceptions of their ethnic identity, faith, and traditions. The findings reveal that the majority of the participants in this study do not practice religion and attend church. However, this tendency does not mean that the Lebanese Maronite’s have abandoned their religion as a whole, merely that they have more freedom to create an individual approach to religious faith and traditions. Furthermore, the study shows that the participants have adapted their faith and traditions and individualized it. Finally, the findings show that the majority of the participants consider themselves a part of both the Swedish ethnicity and the Lebanese Christian ethnicity, however, not based upon Maronite faith and traditions, but on the Catholic faith and its traditions.

Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.   Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse. METOD: Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik och använder oss då av intervjuer med öppna svar. Kvale (1997) menar att syftet med intervjuer är att få information om den intervjuades erfarenheter och människors livsvärld. Vi har valt att intervjua personer som har nära anknytning till barn till fängslade föräldrar genom sin profession. Vår förhoppning är att de med sina erfarenheter kan ge oss en bild av hur barns livssituation ser ut vid föräldrars frånvaro på grund av ett fängelsestraff. RESULTAT: Många av de här barnen har en kaotisk hemsituation. Ett dåligt nätverk och en pressad situation för den hemmavarande föräldern bidrar till att barnet tar på sig vuxnas ansvar. Barnet känner stor skuld och skam över sin intagna förälder vilket kan leda till utanförskap och dåligt självförtroende. Många av de här barnen har fått lära sig att det inte är lönt att ge uttryck för sina känslor. Barnen har fått lära sig att de har familjer som inte är som andras och den bör man inte prata om. Hemligheten som dessa barn bär på leder till att många blir ensamma och barnen känner sig missuppfattade. Barnet känner ofta rädsla för att andra vuxna och barn skall fördöma föräldern och att det skall smitta av sig på barnet, en rädsla som ofta infrias.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång. I mitt examensarbete kommer man att kunna läsa om hur idrottslärare motiverar sina elever till att delta i idrottsundervisningen samt hur de motiverar dem till att fortsätta med fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Mitt syfte är också att lärare och lärarstuderande kan få ta del av dessa kunskaper och tankar kring undervisningsmetoder. Reflektion och diskussion är viktigt för utvecklingen av den egna lärarollen. Att läraren utvecklas som person och i sin ledarroll har dessutom betydelse för våra elevers utveckling. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare som är verksamma på gymnasiet. Respondenterna var tre män och tre kvinnor i olika åldrar och med olika antal år inom läraryrket. Resultatet visade att idrottslärare har en stor betydelse för elevernas motivation och inställning till idrottsämnet och fysisk aktivitet. Samtal, kontakt, relationer, tillit och självkänsla är faktorer som påverkar elevernas motivation samt inställning till idrottsämnet, undervisningen och fortsatt intresse efter avslutad skolgång. Det är viktigt med en varierad undervisning med olika aktiviteter och övningar. Dessa skall dessutom ha många olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. På det sättet kan alla finna någon aktivitet som passar för just dem. I motivationsarbetet är det också viktigt att använda sig av beröm, feedback, entusiasm och uppmuntran då det gör att motivationen tilltar. Motivationen kan ökas ytterligare då eleverna får möjlighet att sätta sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbete. Detta leder till att eleverna får en bättre helhet, ett samband, mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Uppsatsen undersöker i vilken omfattning anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan firar gudstjänst under påsk i fyra utvalda församlingar i Stockholms stift, och diskuterar om resultatet av en enkät genomförd 2017 tyder på intern sekularisering inom dessa församlingar. Som övergripande analytiskt redskap används teologins fyra röster, vilka presenteras av Bhatti et al i "Talking about God in Practice". Härigenom beaktas olika perspektiv på problemställningen för att utröna i vilken omfattning de olika rösterna står i samklang eller om det finns en diskrepans eller spänning mellan dem. Den teologi som manifesteras i ett visst handlingssätt, här den religiösa seden att fira gudstjänst under påsk, utgör den praktiserande teologiska rösten. Problemställningen undersöks dels genom att enkätens resultat analyseras och sätts i relation till en liknande enkät genomförd år 2011, dels genom analys av gudstjänstens funktion hos de tre övriga teologiska rösterna. Dessa tre röster visar församlingarnas uttryckta teologi avseende gudstjänstens funktion i respektive församlingsinstruktion, belyser gudstjänstens funktion från Svenska kyrkans perspektiv i stort genom analys av relevanta bestämmelser i kyrkoordningen samt genom utvalda teologer och forskare i den akademiska världen och vägledande etiska regler för präster och diakoner i Stockholms stift. Resultatet av enkäten är inte entydigt, men utvisar att kyrkans anställda och förtroendevalda i så liten utsträckning deltar i gudstjänst utanför tjänst eller uppdrag att det kan tolkas som tecken på sekularisering på församlingsnivå. Den praktiserande teologiska rösten påvisar samtidigt tecken på en motsatt parallell process, d.v.s. på desekularisering, inom församlingarna. Enligt de övriga tre teologiska rösterna är gudstjänsten som religiös sed central, även om församlingsinstruktionen för en av församlingarna antyder att gudstjänsten inte har särskilt stor betydelse. Uppsatsen konkluderar att tro, lära och liv i de undersökta församlingarna inte är helt i samklang, i och med att den praktiserande teologiska rösten tyder på att gudstjänstfirande vid påsk, spelar en alltmer marginell roll som uttryck för religiös fromhet. Denna diskrepans kan under tid påverka övriga teologiska röster och hela den teologiska konversation, varför den förtjänar att undersökas mer grundligt.

Cette these a ete motivee par le desir d'etudier l'effet de proximite entre un metal normal (n) et un supraconducteur (s). Pour cela, nous avons construit un microscope a effet tunnel (stm) pour mesurer la densite d'etats electroniques locale d'un metal. Celui-ci fonctionne a 100 mk dans un cryostat a dilution renverse. Pour respecter la philosophie de ce cryostat original, le stm est thermalise par contacts mecaniques sur la boite de melange sans gaz d'echange. Avant de coupler le stm a la dilution, nous avons procede a une mise au point prealable dans un cryostat a 4he a des temperatures comprises entre 4,2 k et 1,5 k. Nous avons donc etudie l'effet de proximite entre de l'or (n) en bon contact electrique avec du niobium (s) a 1,5 k. La reflexion d'andreev est le mecanisme microscopique qui regit cet effet de proximite. Elle permet a electron incident d'energie au dessus du niveau de fermi qui arrive sur une interface avec un supraconducteur d'etre retro-reflechit en un trou d'energie -. La paire electron-trou correles ainsi creee dans le metal normal se propage de maniere coherente sur une distance l hd/. Ces correlations conduisent a un affaiblissement de la densite d'etats a une particule dans le metal normal. Lorsque l'or est de taille infinie, 1 m dans notre cas, nous observons un affaiblissement de la densite d'etats electroniques locale dont l'extension spectrale diminue lorsque l'on s'eloigne de l'interface. Physiquement, c'est une manifestation de la longueur l. Les spectres mesures sont quantitativement expliques par le formalisme quasi-classique de l'equation d'usadel. Lorsque l'or est en contact avec le niobium est de faibles dimensions, quelques dizaines de nanometres, la densite d'etats montre un minigap

Di primo acchito, a un lettore di studi economici, può sembrare improprio un tema come quello dei confini di Stato, in sostanza, vicino più alla storia istituzionale che a quella economica in senso stretto. Non è proprio così. Infatti, la ricerca ha cercato di dimostrare l’esistenza di una correlazione fra politica diplomatica e attività produttive di un territorio frontaliero, così come è stato in abbondanza descritto dagli ormai classici e pionieristici lavori dedicati ai Pirenei e ai confini della Francia in età moderna2. Del resto, è proprio l’interdisciplinarietà che permette di studiare con profitto aree dove s’intersecano diverse realtà statuali e comunitarie3. Nelle documentazioni d’archivio di antico regime non è altrimenti facile trovare fonti che permettano di dare uno sguardo d’insieme ad ambienti, paesaggi e strutture economiche così diversi, ma così vicini come quelli che lambivano il vecchio confine fra il Veronese e il Tirolo, in montagna, e il Mantovano e il Ferrarese, in pianura. Vecchio come confine di Stato, ma giunto fino a noi come delimitazione di province e regioni dell’Italia unita. Lunghe linee territoriali in pianura e in spazi relativamente ristretti sono una caratteristica tutta italiana e soprattutto veneta, linee legate spesso al corso di fiumi a carattere torrentizio, come l’Adige, che in un breve tratto scendono da quote alpine a depressioni planiziali, cosa che affascina compagni di studio di altre nazioni, abituati a trovare le stesse differenze entro spazi più grandi se non immensi. Insomma, obiettivo della ricerca è offrire al lettore la possibilità di valutare l’incidenza che ha la linea di confine in un’economia sobria ma non povera, come quella dei monti veronesi. Così è stato possibile riscontrare sui Lessini e sul Monte Baldo una sorta di divisione del lavoro, con il versante veneto dedito soprattutto al pascolo e quello austriaco al bosco, situazione atta a favorire gli scambi ma anche le liti. Il diboscamento, sul versante veneto, fu determinato soprattutto dalla vicinanza di un centro importante come la città di Verona, grande consumatrice di legname. Quello studiato è un confine che non attraversava una valle qualsiasi, ma la principale via di transito dalla Germania all’Italia e che non offriva i propri comodi servigi solo alle merci, ai corrieri postali o ai pacifici viaggiatori ma anche agli eserciti. Proprio la regolazione dei passaggi delle truppe imperiali, frequente soprattutto dopo la fine del ducato dei Gonzaga, fu oggetto delle principali preoccupazioni della Repubblica e origine dello svolgersi di tutta una serie di attività di supporto agli armati. Pure il sistema escogitato per la sorveglianza dei passi contro nemici e contrabbandieri influì sulla distribuzione dei pascoli, assegnati dalla Repubblica a quelle comunità montane come compenso alla loro fedeltà. Asse strategico fondamentale la Valle dell’Adige e quindi non è un caso che proprio qui, a Rivoli veronese si sia svolta una delle decisive battaglie napoleoniche. La parte del confine che segue i crinali delle colline moreniche del Garda, per poi scendere via via verso la pianura, divide un territorio veronese appoderato con aziende significative e ampi pascoli ancora di uso collettivo, come quelli di Valeggio, dalla campagna mantovana e castellarese, dove le riforme asburgiche avevano alienato le terre delle comunità di villaggio e della Compagnia di Gesù. Seguire i commissari preposti alla vigilanza dei termini territoriali fa scoprire la maggiore intraprendenza avuta della proprietà fondiaria scaligera che aveva acquistato aziende e terreni anche in territorio mantovano, contribuendo non poco a creare una vischiosità, anche fiscale, che diede adito a quelle famiglie nobili di sfruttare le opportunità offerte ora dall’uno ora dall’altro Principe. Ma è lungo il Tartaro e il Tione, nel paesaggio irriguo delle risaie, e poi, lungo le grandi Valli Veronesi, che l’anacronismo di quell’antico confine si faceva sentire a fine Settecento. Il fatto che ben tre stati, quello Pontificio, quello Imperiale e quello Veneto, si contendessero il controllo delle acque, da un lato ha prodotto uno dei principali monumenti alla scienza idraulica italiana del secolo dei Lumi, che è il famoso Trattato di regolazione dell’uso delle acque del Tartaro, pubblicato a stampa e corredato da mappe che per la precisione dei dettagli, nulla hanno da invidiare, anzi, a quelle dell’attuale Ufficio tecnico regionale. Dall’altro però, quel confine ha impedito una politica idraulica comune a tutta l’area con evidenti ripercussioni negative come, ad esempio, la mancata bonifica delle Valli veronesi che non furono asciugate non per carenze tecniche, come si è ritenuto, ma per motivazioni politiche ed economiche. La Repubblica non voleva neppure si sospettasse che lavori all’incile del diversivo dell’Adige presso Castagnaro fossero eseguiti per soddisfare istanze provenienti dal governo di Milano e dalla corte di Vienna. Ne andava della dignità del Principato. Ebbene, proprio un confine così anacronistico impedì l’ulteriore sviluppo delle risaie in una delle poche aree venete dove si stava diffondendo un’agricoltura di tipo capitalistico. Alcuni si dovettero interrogare sul senso dell’esistenza di obsolete formazioni statuali. Altri dovettero maturare la convinzione della necessità di superare confinazioni ormai prive di senso e fu forse questo uno degli elementi che contribuì a far nascere l’esigenza d’intraprendere una ricerca di soluzioni nuove. Non è un caso dunque che appartenessero alla classe dirigente veronese alcune personalità fra le più vivaci e attive della prima fase del processo di formazione di una coscienza nazionale.
At first glance, a reader of Economic Studies, a subject may seem inappropriate as that of the state borders, in essence, nearest to the history of institutions to economic in the strict sense. Not really. In fact, research has attempted to demonstrate the existence of a correlation between political and diplomatic activities of a productive land border, as has been abundantly described by the pioneering and now classic works devoted to the Pyrenees and the border of France moderna2 age. Moreover, it is the interdisciplinarity that allows to study with profit areas where state and intersecting realities comunitarie3. In the archive documents of the old regime is not otherwise easy to find sources that allow give an overview of environments, landscapes and economic structures are so different, but so close as those that lapped the old border between Verona and the Tyrol in the mountains, and Mantua and Ferrara, in the plains. As old as the state border, but come down to us as a demarcation of provinces and regions of Italy. Long lines land on the plains and relatively narrow spaces are a feature throughout Italian and especially Venetian, lines often linked to the course of torrential rivers, like the Adige, which shares a short stretch down from alpine to lowland depressions, which fascinating fellow students of other nations, accustomed to find the same differences within larger spaces if not huge. In short, the research goal is to offer the reader a chance to appreciate the impact that the boundary in the poor economy but understated, like the hills of Verona. So was noted on Lessini and Monte Baldo a sort of division of labor, with the Veneto side devoted mainly to pasture, and the Austrians, with woods, a situation conducive to promoting trade but also the fights. The deforestation, the Veneto side, was driven mainly by the proximity of the city as a major center of Verona, major consumer of timber. That study has not crossed the line at any one valley, but the main transit route from Germany to Italy and not only offered its services convenient to the goods, mail carriers or peaceful travelers but also for the armies. Just adjust the steps of the imperial troops, occurring mainly after the end of the Duchy of Gonzaga, was the subject of the main concerns of the Republic and the origin of the unfolding of a whole series of activities to support armed. Yet the system devised for monitoring steps against enemies and smugglers influenced the distribution of pastures, awarded by the Republic to those mountain communities in return for their loyalty. Fundamental strategic plank Valley and then it is no coincidence that here, in Rivoli Veronese took place one of the decisive battles of Napoleon. The part of the border that follows the ridges of the hills of the Garda, before falling gradually to the plain, divides the territory of Verona appoderato companies with significant and broad pastures still common spaces, like those of Vale, the Mantuan countryside and castellarese, where reforms had alienated the Hapsburg lands of the village communities and the Society of Jesus Follow the commissioners in charge of patrolling the territorial terms reveals the resourcefulness had more of the real estate companies and Verona who had purchased land in the province of Mantua, contributing not little to create a sticky, with tax, which gave rise to the noble families to take advantage of the opportunities now offered from one to the Prince, now the other. But it is along the Tartarus and Tione, landscape irrigation of rice fields, and then, along the great valleys Veronesi, the anachronism of the ancient border was heard in the Eighteenth Century. The fact that three states, the Papal States, the Imperial and the Veneto, contendessero flood control, first produced one of the main monuments of the Italian hydraulic science of the Enlightenment, which is the famous Treaty of control ' use of waters of Tartarus, published in print and comes with maps for fine detail, are just as good, indeed, to those of the Regional Technical Office. On the other hand, however, that boundary has prevented a policy common to all hydraulic area with obvious negative consequences such as, for example, the failure of the remediation Veronese Valleys that were not dried to technical deficiencies, as it was considered, but for reasons political and economic. The Republic did not want you suspect that the diversion works all'incile Adige at Castagnaro were made to satisfy demands from the government of Milan and the court of Vienna. It was the dignity of the Principality. Well, just a border so anachronistic prevented the further development of rice fields in a few areas of the Veneto region where agriculture was spreading a capitalist. Some had to wonder about the meaning of the old-state formations. Others had to be convinced of the need to overcome confinazioni now meaningless and was perhaps one of the elements that helped give birth to the need to undertake a search for new solutions. It is no coincidence then that they belonged to the ruling Verona certain personalities among the most active and lively in the first phase of the process of forming a national consciousness. (Tradotto da Google perché l'autore sa il francese e non l'inglese)