Bibliografías temáticas / Ville medicee

Índice

  1. Artículos de revistas
  2. Tesis
  3. Libros
  4. Capítulos de libros
  5. Actas de conferencias
  6. Informes

Literatura académica sobre el tema "Ville medicee"

Autor: Grafiati
Publicado: 10 de marzo de 2023

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Ville medicee".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Ville medicee"

1

Gorse, George L. "Le ville medicee in Toscana nella lista del Patrimonio Mondiale. Luigi Zangheri, ed. Villa e giardini medicei in Toscana 2. Florence: Olschki, 2015. 186 pp. €44." Renaissance Quarterly 70, n.º 4 (2017): 1506–7. http://dx.doi.org/10.1086/696413.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Buhnik, Sophie. "Vieillissement en ville et villes en vieillissement". L'Information géographique 83, n.º 2 (2019): 122. http://dx.doi.org/10.3917/lig.902.0122.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Moscarelli, Fernanda. "La prise en compte du développement durable à partir de l’analyse des schémas de cohérence territoriale de l’Agglomération de Montpellier et de la Région Urbaine de Grenoble". Lucrările Seminarului Geografic "Dimitrie Cantemir" 48, n.º 2 (2020): 141–68. http://dx.doi.org/10.15551/lsgdc.v48i2.02.

Texto completo
Resumen
Le Schéma de Cohérence Territoriale (SCoT) est l’instrument central de l’aménagement communautaire urbain français, qui a pour objectif la conception de villes durables. Afin d’ouvrir un dialogue comparatif avec d’autres outils d’aménagement qui objectivent des villes plus durables en d’autres territoires, ce travail met en lumière la traduction du référentiel « ville durable » par les SCoT, ainsi que leur réel impact pour la soutenabilité des villes. L’étude est réalisée à partir de deux cas, la Communauté d’Agglomération de Montpellier (CAM) et la Région Urbaine Grenobloise (RUG), et s’appuie sur l’étude du contenu des deux SCoT ainsi que d’autres sources documentaires, sur des entretiens avec des acteurs de l’élaboration des SCoT et sur l’observation des ateliers de travail et réunions délibératives lors de l’élaboration de ces documents. Les résultats mettent en évidence la capacité, mais aussi la limite des SCoT, pour contribuer à la construction de la ville durable, soulignant ainsi le rôle crucial des acteurs pour organiser les démarches d’élaboration des SCoT et les mettre en pratique. Ils sont déterminants pour une bonne adéquation entre l’outil et l’objectif de rendre les villes plus durables.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Mambou, Jean-Romuald y Hilaire Elenga. "Croissance et Decroissance d’une Ville en Phase de Desurbanisation : Le Cas de Mossendjo en Republique du Congo". European Scientific Journal, ESJ 18, n.º 12 (30 de abril de 2022): 193. http://dx.doi.org/10.19044/esj.2022.v18n12p193.

Texto completo
Resumen
Cet article traite d’un phénomène urbain encore méconnu en Afrique, mais qui est fréquent ailleurs, à savoir la décroissance des villes. En effet, ce phénomène s’est fortement développé depuis les années 1990 dans plusieurs régions du monde. Les villes en décroissance sont celles qui perdent leurs populations qui migrent en direction d’autres villes plus attractives, à cause du déclin de l’emploi local, des problèmes sociaux et de la faiblesse de l’économie locale. Ce phénomène peut toucher des villes de toutes tailles et causé une crise structurelle multidimensionnelle. Notre enquête sur Mossendjo a conclu que cette ville, de taille moyenne dans l’armature urbaine congolaise, est depuis plusieurs années en phase de décroissance l’entraînant inexorablement vers sa ruralité et la pauvreté de sa population. Elle a démontré que cette décroissance est due essentiellement à la désindustrialisation et la désurbanisation de la ville : la part de la population vivant de l’agriculture de subsistance atteint aujourd’hui 90%, la structure de l’emploi montre que 79% de la population de Mossendjo est sans emploi, la ville compte 56,52% de femmes et sa population est relativement jeune, 92,65% de la population a moins de 45 ans et 75% des habitants de la ville de Mossendjo est au chômage. This article deals with an urban phenomenon still little known in Africa, but which is frequent elsewhere, namely the decline of cities. Indeed, this phenomenon has developed strongly since the 1990s in several regions of the world. Shrinking cities are those who lose their populations who migrate to other more attractive cities, because of the decline of local employment, social problems and the weakness of the local economy. This phenomenon can affect cities of all sizes and cause a multidimensional structural crisis. Our survey of Mossendjo concluded that this city, of medium size in the Congolese urban framework, has been in a phase of decline inexorably towards its rurality and the poverty of its population. It demonstrated that this decline is essentially due to deindustrialization and de-urbanization of the city: the share of the population living from subsistence agriculture today reaches 90%, the employment structure shows that 70% of the population of Mossendjo is unemployed, the city has 56.52% of women and its population is relatively young, 92.65% of the population is under 45 years old and 75% of the inhabitants of the town of Mossendjo are unemployed.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Goyer, Renaud. "Les transformations résidentielles et urbaines d’une ville moyenne : Trois-Rivières et le spectre de la gentrification". Recherche 62, n.º 1 (19 de octubre de 2021): 95–120. http://dx.doi.org/10.7202/1082614ar.

Texto completo
Resumen
Les recherches sur la gentrification au Québec se sont concentrées sur les transformations des quartiers centraux de Montréal et, dans une moindre mesure, sur la ville de Québec et certaines municipalités rurales. La question de la revitalisation à potentiel gentrificateur dans les villes moyennes est beaucoup moins présente dans les écrits. Dans les dernières années, à la suite de la réalisation de différents projets résidentiels et touristiques à Trois-Rivières, les défis liés aux impacts de ces derniers pour les habitants des quartiers avoisinants ont été débattus. Pour redynamiser les quartiers centraux, après plusieurs années pendant lesquelles le développement résidentiel trifluvien s’était effectué essentiellement en périphérie, les autorités municipales ont favorisé la revitalisation du centre-ville à travers la mise en valeur d’une ancienne friche industrielle (liée aux pâtes et papiers). À travers une description du quartier Sainte-Cécile et une analyse des repères normatifs des acteurs impliqués dans ce processus de revitalisation, nous évaluons la présence de la gentrification dans les débats autour des transformations urbaines à Trois-Rivières.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Kauma, Bryan y Sandra Swart. "« En ville, les Africains sophistiqués ne mangent pas de ces plats-là »". Revue d'histoire contemporaine de l'Afrique, n.º 2 (1 de octubre de 2021): 89–116. http://dx.doi.org/10.51185/journals/rhca.2021.e554.

Texto completo
Resumen
Fondée en 1840, la ville de Bulawayo témoigne du développement urbain et de l’évolution des cultures alimentaires en Afrique australe et en Rhodésie du Sud (actuel Zimbabwe). Au temps du Gouvernement Responsable de 1923, la ville compte une population très diverse et s’impose non seulement comme le centre économique de la colonie britannique naissante, mais aussi comme le lieu emblématique des relations complexes entre Noirs et Blancs qui caractérisent la période coloniale. En s’appuyant sur l’histoire de la cuisine et des habitudes alimentaires liées aux petites céréales africaines – sorgho, millet et rapoko –, cet article retrace le développement de pratiques alimentaires nouvelles à Bulawayo. Basé sur les Archives nationales du Zimbabwe et l’historiographie existante, il a recours à l’histoire de ces petites céréales dans l’alimentation des citadins pour repenser certains aspects des relations socio-politiques entre Noirs et Blancs dans les cultures urbaines africaines, du début des années 1920 à l’aube de la Fédération des Rhodésies et du Nyassaland en 1953. Contribuant à une historiographie des villes africaines en plein essor, cet article démontre aussi comment, à l’époque coloniale, l’histoire des relations sociales et des changements de consommation à Bulawayo peut être analysée au prisme de l’estomac.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Telles, Patricia Delayti. "Direction : Rome - détails d’un trajet entre Lisbonne et Gênes à la fin du Settecento". Palíndromo 14, n.º 33 (1 de mayo de 2022): 190–223. http://dx.doi.org/10.5965/2175234614332022190.

Texto completo
Resumen
À la fin du XVIIIe siècle, Rome domine encore les rêves et les objectifs des artistes européens. Ils partent de Paris, de Londres, mais aussi de villes moins étudiées par l’histoire de l’art canonique, comme Lisbonne et Madrid, ou même Marseille, Barcelone ou Saragosse. Par l’énumération détaillée de ses arrêts entre Lisbonne et la « Ville éternelle », l’itinéraire terrestre du prêtre portugais Anastacio de Santa Clara, publié pour la première fois en 1791, fondé sur son expérience personnelle, nous permet de retracer certains de ces itinéraires, usuels mais moins connus - car partant des confins occidentaux de l’Europe - et de mieux comprendre ainsi ces parcours, en termes temporels et visuels. Nous parcourrons avec lui le chemin jusqu’à Gênes, où il recommande au voyager d’embarquer et poursuivre par la mer.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Robineau, Ophélie. "Elever des porcs dans une ville d’Afrique de l’Ouest : arrangements entre acteurs pour gérer la proximité ville-élevage". Revue d’élevage et de médecine vétérinaire des pays tropicaux 71, n.º 1-2 (3 de julio de 2018): 23. http://dx.doi.org/10.19182/remvt.31288.

Texto completo
Resumen
Alors qu’un nombre croissant d’études s’intéressent à l’agriculture urbaine, l’élevage urbain de porcs reste méconnu. Pourtant, il est présent dans de nombreuses villes du Sud et procure un revenu à de nombreuses familles. Cette étude visait à dépasser les analyses centrées sur des aspects techniques de ce type d’élevage pour s’intéresser plus largement au cadre social et spatial dans lequel des éleveurs élèvent des porcs en ville. Elle reposait sur une démarche empirique qui a permis de saisir les conditions du développement et du maintien de l’élevage de porcs dans la deuxième ville du Burkina Faso, Bobo-Dioulasso. Dans cet article, il est question des pratiques des éleveurs à petit effectif, et plus particulièrement du rôle que jouent les arrangements entre acteurs dans la mobilisation des ressources à la fois techniques et sociales qui sont nécessaires à la conduite et au maintien de ce type d’élevage. Les résultats soulignent que les éleveurs de porcs ont une logique de mobilité réduite : les arrangements qu’ils développent avec d’autres acteurs se basent sur une mise en invisibilité de l’élevage à la fois politique, spatiale et sociale, et les liens qu’ils développent pour accéder à des ressources externes sont ancrés dans le temps et dans un voisinage proche. L’environnement social et spatial au sein duquel ils évoluent est central pour la conduite quotidienne des élevages autant que pour leur pérennité à court et moyen terme.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Kermoal, Nathalie. "Canative, « Un propriétaire qui fait toute la différence »". Recherches amérindiennes au Québec 47, n.º 1 (15 de enero de 2018): 111–19. http://dx.doi.org/10.7202/1042903ar.

Texto completo
Resumen
Alors que les spécialistes ont principalement mis l’accent sur la migration des Premières Nations de l’Alberta vers les villes dans les années 1970 et les années 1980, très peu d’études ont porté leur attention sur le phénomène d’urbanisation des Métis dans des villes comme Edmonton et Calgary. En outre, très peu d’études ont analysé la question du logement autochtone en milieu urbain dans une perspective historique. En se basant sur des entrevues réalisées dans le cadre d’un projet d’histoire orale sur la corporation de logement Canative, sur les souvenirs d’Herb Belcourt (un des fondateurs), sur des sources primaires trouvées dans les archives de Canative et sur des rapports soumis à la Société canadienne d’hypothèque et de logement (SCHL) ainsi que sur des articles publiés dans le quotidienEdmonton Journalet le journal autochtoneTheNative People, l’auteure de cet article propose de combler un vide historique en se concentrant sur l’histoire d’une des plus importantes sociétés de logement autochtone de l’époque du nom de Canative. Cette société a été fondée à Edmonton en 1971 par trois Métis : Herb Belcourt, Orval Belcourt et Georges Brosseau. Plus particulièrement, l’analyse montre comment ces trois visionnaires ont contribué à remodeler le paysage urbain et politique de la ville d’Edmonton, en assurant un logement sûr et stable aux autochtones (Premières Nations et Métis) nouvellement arrivés à Edmonton.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Ferchaud, Flavie. "Hackathons en ville, innovations pour la ville ?" Approches Théoriques en Information-Communication (ATIC) N° 2, n.º 1 (1 de abril de 2021): 85–107. http://dx.doi.org/10.3917/atic.002.0085.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Tesis sobre el tema "Ville medicee"

1

Storai, Tommaso <1992&gt. "Sviluppo turistico delle Ville e Giardini Medicei patrimonio dell'umanità". Master's Degree Thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2017. http://hdl.handle.net/10579/10666.

Texto completo
Resumen
L’idea di questa tesi è nata durante una ricerca sulle Ville e giardini Medicei inseriti nella lista patrimonio dell’umanità stilata dall’Unesco, da cui è emerso che sono quasi sconosciuti al grande pubblico o comunque non hanno flussi turistici a loro adeguati. Il bene seriale in questione è composto da 14 proprietà che si estendono nelle province di Firenze, Pistoia, Prato e Lucca. Il lavoro è stato svolto intervistando i direttori delle proprietà, referenti Unesco e vari professionisti del turismo così da aver un quadro completo della situazione e individuare i problemi che ostacolano uno sviluppo turistico adeguato al loro valore. Il progetto “Ville e Giardini Medicei” propone l’istituzione di una fondazione che gestisca autonomamente la valorizzazione e la promozione turistica di tutto il bene seriale, attraverso l’aiuto di vari specialisti provenienti da diversi settori: la collaborazione tra professionisti di management e marketing con storici ed esperti di conservazione dei beni culturali potrà dare uno sviluppo turistico efficacie e totalmente sostenibile. La fondazione comunque collaborerà con la Regione Toscana che ne curerà la parte della protezione e della tutela. Nella tesi verranno proposte alcune strategie di marketing e di comunicazione in grado di aumentare la visibilità e collocare questo patrimonio culturale negli itinerari turistici principali. Lo studio è stato portato avanti anche attraverso la comparazione con realtà simili italiane ed europee che hanno avuto successo e godono di grande visibilità a livello nazionale e internazionale. Sono convinto che questo patrimonio mediceo abbia un enorme potenziale turistico che, se valorizzato adeguatamente, potrà dare grandi benefici anche a livello territoriale.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Olsson, David y Lars Rydberg. "1000 volt och jag ville vara med - en litteraturstudie om anhörigas eventuellanärvaro under återupplivningsförsök". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24770.

Texto completo
Resumen
The aim of this study is to investigate attitudes among relatives and Emergency Department staff, concerning relatives possible presence during resuscitation. Seven scientific articles revises in the studys method. The articles have been searched for in CINAHL, Elin and PubMed. Articles have been analysed using Polit, Beck and Hungler (2001) instructions to evaluate scientific quality. The findings of this study show there it seems no longer appropriate routinely excluding relatives from family presence during resuscitation. Research shows that relatives wish to be given an option to be presence during resuscitation, and a choice to take part.
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka uppfattningar hos anhöriga och akutvårdspersonal, angående anhörigas eventuella närvaro vid återupplivningsförsök. Sju vetenskapliga artiklar granskas i studiens metod. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL och Elin samt sökmotorn PubMed. Granskningen av artiklarna har följt Polit, Beck och Hungler (2001) anvisningar för att bedöma den vetenskapliga kvalitén. Resultatet i denna studie visar att det inte längre finns skäl att enbart rutinmässigt utesluta alla anhöriga från att närvara vid familjemedlemmars återupplivningsförsök. Forskning visar att det finns anhöriga som vill erbjudas tillfället att få närvara vid återupplivningsförsök, samt att få göra ett frivilligt val om de vill medverka.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Hesselbom, Sara y Mia Mårtensson. "Vad vill patienten veta? En litteraturstudie om patienters informationsbehov vid cytostatikabehandling". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25782.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg. Resultat: Ett stort behov hos patienterna var information om biverkningar, hur dessa kan hanteras och förebyggas. Faktorer som påverkar informationsbehovet visade sig vara närstående, tidpunkt då informationen ges och om patienten föredrog att få mer eller mindre information. Patienterna föredrar att få informationen muntligt av sjukvårdspersonal men vill gärna ha kompletterande skriftlig information.
Background: Cancer is one of the leading causes of death in Western countries, and the incidences is increasing in Sweden, which means that many will have to undergo treatment such as chemotherapy. This is a treatment that has been developing tremendously over the last thirty years and it is highly dependent on staff knowledge and understanding about the treatment and its effect on the patient's life.Purpose: The aim is to investigate cancer patients' needs and experience of information during their chemotherapy treatment. What kind of information do patients feel that they need? Do patients experience that they get enough information? How do patients prefer to receive information? Method: A literature review based on Goodmans seven steps. Result: A great need among the patients was information about side effects, how these can be managed and prevented. Factors affecting the information needs appeared to be family and friends, the time when the information was given and if the patient preferred to receive more or less information. Patients prefer to receive information orally by health professionals but they would also have liked to receive additional written information.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Olsson, Teresia y Anna Wågdahl. "Jag lever som jag vill, eller jag lever som jag lär? En enkätstudie med avseende att undersöka 15 åringars BMI, kost-motionsvanor samt socialisationens påverkan av dessa". Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3790.

Texto completo
Resumen

The habits of living are seen as important factors for public health, and are related to the primary socialization. Exercise and food habits are two main factors for development of health or ill health and are both related to the overweight epidemic. The overweight increase among children and youth has been given particular attention. The aim of this study is to examine how 15 year olds Body Mass Index, food- and exercise habits are connected to each other and also how they are related to socialization. The study is a cross sectional survey among 208 pupils in ninth grade, Kristianstad. 168 pupils were responding the questionnaire. The result showed less prevalence of overweight and higher prevalence of underweight than were expected. There emerged no connection between Body Mass Index and the pupil’s habits of living. On the other hand we found a strong connection between the primary socialization and habits of living. The study also shows a link between the different habits of living. We propose that public health work directed to children’s and youths in many ways should be focused on the primary socialization. We also want to attract more attention to the underweight among youths because of the indications that the prevalence is higher than expected.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Svensson, Hanna y Maria Tonhammar. "Hemlös i sjukvården - "Vill bli behandlad som alla andra"". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25687.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero på ett pressat läge på bostadsmarknaden, som också bedöms förvärras kommande år. Missbruk och psykisk ohälsa är ofta stora bidragande orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvägsinfektioner är vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar också på att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid. I Malmö finns olika vårdinsatser som riktar sig till hemlösa och missbrukare, till dessa hör Stadsmissionshälsan och Sprutbytesprogrammet. Sjuksköterskans och vårdteamets roll är att arbeta tillsammans för att ge en säker vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemlösa personers upplevelser av vårdmöten. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utgjorde studiens metod och studiedeltagarna bestod av sju informanter. Semi-strukturerade frågor användes för datainsamling och analyserades enligt Burnards (1991) analysmodell, vilken av författarna modifierades. Resultat: Av resultatet framkom att bli behandlad som alla andra var bland det viktigaste för de hemlösa. Resultatet påvisade att det fanns upplevelser av goda vårdmöten där bra bemötande och fördomsfrihet ledde till att informanterna kände sig accepterade. Det framkom även mindre goda vårdupplevelser som karaktäriserades av förutfattade meningar vilket ledde till att informanterna upplevde sig avvisade. Slutsats: Att de hemlösa personerna upplever respekt, fördomsfrihet och omtänksamhet främjar vårdmöten till att bli framgångsrika. Oberoende av bostadssituation bör alla patienter bemötas på lika villkor.
Background: In Sweden, there are 34 000 homeless people and in Malmö there are 2 400 people living in homelessness. The widespread homelessness is expected to be partly due to a tight situation in the housing market, which is also presumed to worsen the next years. Substance abuse and mental illness are often large contributing reasons why people fall into homelessness or have difficulty getting out of the situation. Lung diseases, abscess, anemia and respiratory infections are common occurring diseases among homeless people. Previous research also shows that homeless people have increased risk of dying prematurely. In Malmö, there are various health interventions targeted to homeless people and drug addicts, those measures include Stadsmissionshälsan and Sprutbytet. The nurse and care team's role is to work together to provide safe care. Objective: The aim of this study was to investigate homeless peoples experiences with the health care. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used and the study consisted of seven informants. Semi-structured questions were used for data collection and analysed by Burnards (1991) analytical model, which was modified by the authors. Results: The results show that to be treated like any other was among the most important for the homeless. The results showed that the good experiences were characterised by good treatment and open-mindedness, which led to a feeling of acceptance. The less good care encounters were described with feelings that the nurses and health professionals had preconceived ideas which led to a rejected feeling among the informants. Conclusion: To make the health encounters successful, the homeless persons need to experience respect, open-mindedness and thoughtfulness. Regardless of the housing situation, all patients should be treated on equal terms.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Hedén, Magnus y Johan Lamartine. "Vill man så kan man, en litteraturstudie av viljans inverkan på kroppens läkningsförmåga". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25898.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan på kroppens läkningsförmåga samt hur en eventuell inverkan kan användas vid omvårdnad av patienter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som på olika sätt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förväntningar på en behandling har inverkan på dess resultat och att det psykologiska välmåendet är en viktig faktor för läkning även vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvården på att arbeta mot en mer holistisk hälsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder.
The purpose of this study was to investigate if willpower has any influence on the body’s capacity to heal and also if a possible influence can be used when caring for patients. The literature review is based on eight quantitative and two qualitative studies which in different ways cover the connection between body and mind. The material was categorized and arranged into themes and the results showed that the expectations that patients have on their treatment have an effect on the outcome, and that psychological well-being is also an important factor in the healing of somatic illness. In conclusion, there is much to gain in health care by adapting a more holistic view on health and by incorporating more alternative methods of treatment.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Johansson, Nathalie y Maria Öjemalm. "”BARA MAN VILL OCH HAR TID KAN MAN GÖRA RÄTT MYCKET” : BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att ge evidensbaserat föräldrastöd kring amning till nyblivna förstagångsföräldrar". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35574.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Sandvall, Sophia y Elin Wåhlin. ""Människan är lat, vill hellre ta ett piller än att jobba själv" : En kvalitativ intervjustudie om distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR)". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62863.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Bedö, Emma y Jill Grolander. "”Ett tillstånd ingen vill ha” Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16768.

Texto completo
Resumen
Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet. I resultatet presenteras sjuksköterskornas förebyggande arbete och deras erfarenheter av att vårda patienter med delirium med hjälp av tre kategorier och tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna betonar vikten av att förmedla trygghet till patienten och genom att främja delaktighet och ge patienten kontroll över situationen försöker de bland annat förebygga delirium. Sjuksköterskornas erfarenhet är att behovet att information och sömn är stort hos patienter som vårdas på IVA och viktigt för att förhindra utveckling av delirium samt för att vårda och behandla en patient som har utvecklat ett delirium. Sjuksköterskorna uppger att det kan vara svårt att veta om en patient har utvecklat ett delirium trots att studier visar att 11-87% av patienterna som vårdas på IVA blir deliriska. En tredje del av dessa fall förblir oupptäckta. Fler patienter hade fått en mer anpassad vård om sjuksköterskorna kunnat identifiera delirium och därför är det av största vikt att intensivvårdssjuksköterskor utbildas inom området och att avdelningarna inför skattningsinstrument för att minska utbredningen av delirium.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Ottosson, Johanna. ""GRÅTER- JAG VILL BLI MAN IGEN" : Mäns upplevelser av sin sexuella förmåga vid behandling av prostatacancer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65430.

Texto completo
Resumen
Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Behandlingen av prostatacancer medför biverkningar där en utav biverkningarna är förlust av erektil funktion. Syfte: Syftet med studien är att belysa mäns upplevelser relaterat till sin sexuella förmåga i samband med behandling av prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av män som drabbats av prostatacancer och som analyserades med en metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: "Att vänta på behandling", "En lättnad infinner sig när beslutet är taget", "Att inte känna sig ensam", "Känsla av förlorad identitet och manlighet" och "Att gå vidare". Slutsatser: Sexuell oförmåga orsakar ett lidande och påverkar mannen av olika grad. Upplevelser av lidande påverkades av faktorer som: utförlig information, stöd av familj och vänner. Graden av lidande var också beroende av hur mycket den sexuella förmågan betydde för mannen, i förhållande till själva livet. Studien kan göra sjuksköterskor medvetna om hur män som genomgått behandling mot prostatacancer upplever sitt lidande, att lidandet är av varierande grad men att det hos vissa män påverkar deras livskvalité negativt. Denna kunskap gör att sjuksköterskan kan vara lyhörd inför de här männens behov i vårdrelationen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Libros sobre el tema "Ville medicee"

1

Le ville medicee: Guida completa. Firenze: Giunti, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Mignani, Daniela. Le ville medicee di Giusto Utens. Firenze: Arnaud, 1988.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Mignani, Daniela. Le Ville Medicee di Giusto Utens. Firenze: Arnaud, 1988.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Le ville medicee in Toscana nella lista del patrimonio mondiale. Firenze: Olschki editore, 2015.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

L'immagine dei giardini e delle ville medicee nelle lunette attribuite a Giusto Utens. Firenze: Edizioni Polistampa, 2016.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

italiano, Touring club. Prato e provincia: I tesori artistici della città, le ville Medicee, i castelli. 2a ed. Milano: Touring club italiano, 2004.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Contorni, Gabriella. La villa medicea di Careggi. Firenze: Becocci/Scala, 1992.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Scipioni, Michel. Conversazioni in villa: Villa medicea di Cerreto Guidi 2013. Editado por Villa medicea (Cerreto Guidi, Italy). Bibbiena (Arezzo): Mazzafirra, 2014.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Laurence, Bossé, Christov-Bakargiev Carolyn, Obrist Hans-Ulrich, Accademia di Francia (Rome, Italy) y Villa Medici, eds. La ville, le jardin, la mémoire: Académie de France à Rome, Villa Médicis : 21.06.2000-24.09.2000. Rome: Académie de France à Rome, Villa Médicis, 2000.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Elena, Lazzarini y Pucci Alessandra, eds. Buti nel Settecento: La Villa medicea. [Bientina, Italy]: Banca di credito cooperativo di Bientina, 1994.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Capítulos de libros sobre el tema "Ville medicee"

1

Rössler, Patrick. "Viele Programme, dieselben Themen?" En Integration und Medien, 148–67. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97101-2_11.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Pfaffenberger, Fabian, Christoph Adrian y Philipp Heinrich. "Was bin ich – und wenn ja, wie viele?" En Die (Massen-)Medien im Wahlkampf, 97–124. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-24824-6_5.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Leonelli, Lisa. "Per un profilo di Francesco Soderini, pittore «assai ragionevole nella storia e nei paesi, in grande e più in piccolo»". En Studi e saggi, 165–86. Florence: Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-181-5.10.

Texto completo
Resumen
Francesco Soderini (1671-1736), father of Mauro Soderini (1703-1751), was a Florentine painter who worked for the last members of the Medici dynasty, expecially for the Electress of the Palatinate Anna Maria Luisa, the only daughter of the granduke Cosimo III de’ Medici. Among the artist’s works, only the paintings for Villa La Quiete, the place where Anna Maria Luisa stayed during her last years, are well studied. This paper proposes new attributions to Soderini by recognising his style in some canvases presented on the art market and attributed to anonymous artists. These paintings contribute to a more accurate acknowledgement of the artist and of his style, which was very appreciated by his contemporaries.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Brändle, Stephan. "Telegraphie im Formularstil". En AdminiStudies. Formen und Medien der Verwaltung, 267–74. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-64084-5_16.

Texto completo
Resumen
ZusammenfassungWas sind Telegramme? Sind es die Zwanzig-Wörter-Botschaften, die zum Geburtstag oder zur Hochzeit gratulieren; Ankunft, Geburt oder Tod melden; Bestellung oder Kauf tätigen respektive bestätigen? Oder sind es die Papierformulare, die am Aufgabeort vom Absender, am Zielort von einem Telegraphisten ausgefüllt und anschließend an die Adressaten ausgeliefert werden? Während im Fall des Briefes der materielle Träger und die auf ihm geschriebene Botschaft in eins fallen, als transzendental-empirische Dublette untrennbar miteinander verknüpft sind, verkompliziert sich der Sachverhalt im Falle des Telegramms. Ein Telegramm ist viele Telegramm(formular)e: Wie Theseus’ Schiff in der Werft vermehren sich die papiernen Träger des Telegramms in den Telegraphenbüros auf wundersame Weise, während die Botschaft des Telegramms ein und dieselbe bleibt – oder zumindest bleiben soll.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kannengießer, Sigrid. "Nachhaltigkeit, digitale Medien(-kommunikation) und das „gute Leben“". En Medien • Kultur • Kommunikation, 17–78. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36167-9_2.

Texto completo
Resumen
ZusammenfassungDas kommunikations- und medienwissenschaftliche Forschungsfeld zu Nachhaltigkeitskommunikation und das interdisziplinäre Forschungsfeld, das sich mit Medien(-kommunikation) und dem „guten Leben“ auseinandersetzt, sind facettenreiche, wenn auch kleine Forschungsbereiche, die in diesem Kapitel aufgearbeitet werden. Skizziert werden die nachhaltigkeitsrelevante Journalismus- und Public-Relations-Forschung sowie das relevante Feld der Wissenschaftskommunikation und der Medieninhalts- und Rezeptionsforschung. Die Aufarbeitung des interdisziplinären Forschungsbereichs, der sich explizit mit dem „guten Leben“ und Medien beschäftigt, zeigt, dass hier das individuelle Wohlbefinden und die Relevanz der Mediennutzung für dieses im Fokus stehen. Argumentiert wird aber, dass, um den Zusammenhang von Medien und dem „guten Lebens“ zu verstehen, auch die sozial-ökologischen Probleme in den Blick genommen werden müssen, die aktuelle Digitalisierung verursacht. Daher werden hier auch die sozial-ökologischen Folgen der Produktion, Aneignung und Entsorgung digitaler Medientechnologien skizziert, die durch den Konsum digitaler Medientechnologien verursacht werden. Der Konsum digitaler Medientechnologien und -inhalte hindert letztendlich viele Menschen und weitere Lebewesen an einem „guten Leben“ und zerstört die Umwelt. Was verschiedene Akteur*innen mit Medien(-technologien) machen, um diese sozial-ökologischen Folgen zu vermeiden und welche alternativen, nachhaltigeren Medienpraktiken sie entwickeln, wird hier als Forschungsdesiderat benannt.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Bremer, Claudia y Anne Thillosen. "»Quickstarter Online-Lehre«". En Hochschulbildung: Lehre und Forschung, 223–44. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2021. http://dx.doi.org/10.14361/9783839456903-015.

Texto completo
Resumen
Die kurzfristige Umsetzung des durch die Corona-Maßnahmen bedingten »digitalen Sommersemesters« hat 2020 viele Hochschulen vor ungeahnte Herausforderungen gestellt. Um in dieser Situation sicherzustellen, dass alle interessierten Lehrenden ein grundlegendes didaktisches Unterstützungsangebot erhalten konnten und die lokale Serviceeinrichtungen zu entlasten, haben drei außeruniversitäre Einrichtungen - das Informations- und Qualifizierungsportal e-teaching.org, die Gesellschaft für Medien in der Wissenschaft (GMW) und das Hochschulforum Digitalisierung (HFD) - gemeinsam das Qualifizierungsspecial Quickstarter Online-Lehre ausgerichtet, welches in diesem Beitrag vorgestellt wird. Dabei werden die wesentlichen organisatorischen, inhaltlichen, didaktisch-methodischen und technischen Aspekte des Angebots thematisiert wie auch Erfahrung mit der Durchführung und die Ergebnisse der Evaluation des Kurses und ein daraus resultierendes Folgeangebot, das sogenannte Peer Project, vorgestellt. Im abschießenden Fazit und Ausblick werden einige »Lessons Learned« in Bezug auf die Gestaltung und Umsetzung des Kurses diskutiert und skizziert, wie außeruniversitäre Einrichtungen perspektivisch Qualifizierungsangebote für Hochschullehrende im Bereich der mit digitalen Medien komplementär ergänzen könnten und welche Bedeutung dies für den entsprechenden Kompetenzerwerb von Lehrenden hat.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Sisi, Alessia. "«Di pietra un Villanel, che da lontano par vivo»: il Villano con la falce di Valerio Cioli nel giardino mediceo di Pratolino". En Studi e saggi, 9–29. Florence: Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-181-5.03.

Texto completo
Resumen
In the second half of the 16th century, in the garden of the Medicean villa of Pratolino the sculptor Valerio Cioli created, among other groups, the Villano con la falce, which represented a peasant in the act of sawing the reeds in a marshy lake where there was a salamander that spurted water from its mouth. The salamander is now lost while the Villano has been identified so far by critics with the statue of the so-called Mietitore attributed to Cioli and now in the Boboli garden deposits. In the 1990s, during restorations at Pratolino, a stone fragment of a male statue was found: through a careful analysis of the documentary and figurative sources as well as a close comparison with other works certainly by Cioli, this paper aims to recognize the fragment as the Villano con la falce.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Morelli, Laura. "I ritratti di uomini illustri degli Uffizi dipinti da Carlo Ventura Sacconi, Giovanni Pietro Pollini e Giovanni Berti". En Studi e saggi, 241–67. Florence: Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-181-5.13.

Texto completo
Resumen
Documentary investigations conducted at the Florence State Archives contributed to shed light on eighteenth-century efforts to develop the collection of the Uomini Illustri portraits, exhibited along the walls of the Uffizi Gallery. While the original body of works had been commissioned by granduke Cosimo I to Cristofano di Papi dell’Altissimo, who had copied the series held by Paolo Giovio in his villa in Como, the Florentine collection was later enriched by a massive supply of portraits between 1719 and 1733. The desire to complete the Uffizi ‘gioviana’ series was probably due to Anna Maria Luisa de’ Medici and the artist who followed in Cristofano dell’Altissimo’s footsteps should be identified in Carlo Ventura Sacconi (1676-1762), who painted 159 portraits of illustrious men. Between 1721 and 1727 the painter also completed the so-called ‘serie Aulica’, which was displayed – just like the ‘gioviana’ series – in the corridors of the Florentine Gallery.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Bonora, Anna, Vincenzo Costanzo, Kristian Fabbri, Marco Pretelli y Eva Schito. "Indoor Microclimate and Conservation Issues of the Medicean Villa La Petraia. A Preliminary Assessment". En Lecture Notes in Mechanical Engineering, 155–68. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-17594-7_12.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Kannengießer, Sigrid. "Einleitung". En Medien • Kultur • Kommunikation, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36167-9_1.

Texto completo
Resumen
ZusammenfassungAktuelle Digitalisierungs- und Datafizierungsprozesse stellen heutige Gesellschaften in Hinblick auf Nachhaltigkeit vor große Herausforderungen. Versteht man aus einer sozial- und kulturwissenschaftlichen Perspektive unter Digitalisierung die Bedeutungszunahme digitaler Medien für (fast) alle gesellschaftlichen Bereiche und sozialen Beziehungen, so stellt genau diese Bedeutungszunahme, die auch zu einer steigenden Anzahl digitaler Medientechnologien in der Gesellschaft führt, diese vor einige zentrale Probleme. Eng verknüpft mit dem Prozess der Digitalisierung ist der der Datafizierung, indem viele Aspekte der Welt in Daten übersetzt werden, sodass riesige Datenmengen entstehen: „Big Data“. Die Bedeutungszunahme digitaler Medien und digitaler Kommunikation sowie die Generierung von „Big Data“ führt nicht nur in Hinblick auf Datensicherheit und den Schutz der Privatheit zu Problemen, sondern stellt aktuelle Gesellschaften auch vor sozial-ökologische Herausforderungen und Fragen der Nachhaltigkeit. Denn nicht nur die Produktion von Medientechnologien, sondern auch die Speicherung riesiger Datenmengen in Serverfarmen sowie die Entsorgung nicht mehr genutzter Medienapparate verursachen einen enormen Ressourcen- und Energierverbrauch und haben komplexe negative sozial-ökologische Auswirkungen. Wie Individuen, Nichtregierungsorganisationen und Unternehmen diesen Herausforderungen begegnen und digitale Medien nutzen, um zu einer nachhaltigen Gesellschaft beizutragen, ist die zentrale Forschungsfrage der vorliegenden Publikation. Die Autorin rekonstruiert die sozial-ökologischen Folgen aktueller Digitalisierungsprozesse und zeigt anhand dreier Fallstudien, wie verschiedene Akteur*innen Digitalisierung nachhaltiger gestalten (wollen): Neben dem Reparieren von Medientechnologien in Repair Cafés wurde die Produktion und Aneignung fairer Medientechnologien am Beispiel des Fairphones untersucht sowie Onlineplattformen, die für nachhaltigen Konsum werben, am Beispiel von utopia.de. Sind dies Beispiele für Medienpraktiken, die das Ziel der Nachhaltigkeit verfolgen, so werden in der vergleichenden Analyse auch Grenzen und Ambivalenzen dieses Handelns offenbar. In diesem einleitenden Kapitel skizziert die Autorin die sozial-ökolgischen Folgen aktueller Digitalisierung und Datafizierung sowie die theoretischen Grundlagen der hier diskutierten empirischen Studie, sie beschreibt das methodische Vorgehen dieser, weist auf zentrale Ergebnisse hin und umreißt den Aufbau der gesamten Publikation. Schließlich wird die Verantwortung der Kommunikations- und Medienforschung unterstrichen, die sozial-ökologischen Folgen aktueller Digitalisierung und Datafizierung sichtbar zu machen und die Möglichkeiten einer nachhaltigen Gestaltung digitaler Gesellschaften zu untersuchen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Ville medicee"

1

Zhongguo Liu, Changchun Liu, Boqiang Liu, Y. Lv, Yinsheng Lei y Mengsun Yu. "Self Spectrum Window Method in Wigner-Ville Distribution". En 2005 IEEE Engineering in Medicine and Biology 27th Annual Conference. IEEE, 2005. http://dx.doi.org/10.1109/iembs.2005.1617021.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Larsson, Martin y Sabine Raninger. "Opinionsgeneratorn: Tips och råd om influencing". En SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/opinion.

Texto completo
Resumen
Om oss Vi som skapat denna blogg heter Sabine och Martin. Vi är två språk- och litteraturstudenter som skrivit en del vad man bör tänka på om man är intresserad av sociala medier och influencers, främst med ungdomar i åtanke. Detta är superviktigt anser vi då väldigt många idag spenderar mycket tid på sociala medier, inte minst ungdomar, varav många lägger ett stort värde i hur de och deras inlägg bemöts av andra på nätet. På denna blogg vill vi belysa att detta är fallet, samt att det finns saker man bör tänka på om man vill ha en närvaro på nätet som influencer
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Larsson, Martin y Sabine Raninger. "Opinionsgeneratorn". En SLM online: Att publicera i den medierade offentligheten – Bloggprojekt vt 2021. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/10.3384/wcc28/opinion.

Texto completo
Resumen
Om oss Vi som skapat denna blogg heter Sabine och Martin. Vi är två språk- och litteraturstudenter som skrivit en del vad man bör tänka på om man är intresserad av sociala medier och influencers, främst med ungdomar i åtanke. Detta är superviktigt anser vi då väldigt många idag spenderar mycket tid på sociala medier, inte minst ungdomar, varav många lägger ett stort värde i hur de och deras inlägg bemöts av andra på nätet. På denna blogg vill vi belysa att detta är fallet, samt att det finns saker man bör tänka på om man vill ha en närvaro på nätet som influencer Följ oss! Facebook Instagram Youtube
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Gustafsson, Agnes y Matilda Lundén. "Diginär". En SLM online: Att publicera i den medierade offentligheten – Bloggprojekt vt 2021. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/10.3384/wcc28/diginar.

Texto completo
Resumen
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda Sociala medier Instagram Youtube Facebook #diginär
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Bidari, Pooya Sobhe, Javad Alirezaie y Jahan Tavakkoli. "Shear wave elastography using Wigner-Ville distribution: A simulated multilayer media study". En 2016 38th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC). IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/embc.2016.7591329.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Taebi, Amirtaha y Hansen A. Mansy. "Analysis of seismocardiographic signals using polynomial chirplet transform and smoothed pseudo Wigner-Ville distribution". En 2017 IEEE Signal Processing in Medicine and Biology Symposium (SPMB). IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/spmb.2017.8257022.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Gustafsson, Agnes y Matilda Lundén. "Diginär: Digital exkludering av äldre". En SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/diginar.

Texto completo
Resumen
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Danielsson, Rebecka, Johanna Finndin, Anna Neld y Ellen Nordström. "Mer minoritet". En SLM Online: Att publicera i den medierade offentligheten – Bloggprojekt vt 2022. Linköping University Electronic Press, 2022. http://dx.doi.org/10.3384/wcc29/merminoritet.

Texto completo
Resumen
Vi som står bakom Mer minoritet är Rebecka, Johanna, Anna och Ellen från sista terminen på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings universitet. Projektet skapades i syfte att sprida kunskap om ett ämne som vi ansåg borde få mer uppmärksamhet i offentligheten. När vi insåg att vi kunde alldeles för lite om det förtryck som svenska nationella minoriteter har behövt och fortfarande behöver utstå, bestämde vi oss för att lära oss mer om ämnet. Vi vill med detta forum uppmärksamma röster från minoriteterna, men också belysa den bristande kunskapen som inte stannar hos oss utan är stor i hela landet och förhoppningsvis få fler att vilja lära sig mer. Vi vill inte ta upp den redan begränsade platsen som finns för personer som tillhör minoriteterna att yttra sig. Istället vill vi skapa en plattform där personer kan berätta om sina upplevelser och vad de tycker borde komma till ytan. Du som läsare av denna hemsida kan ta del av intervjuer med representanter från tre av minoritetsgrupperna, läsa snabbfakta för att få kortfattad information och dessutom lära dig mer via våra förslag till vidare kunskapsinhämtning. Har du egna erfarenheter som du vill dela med dig av? Kontakta gärna oss så att vi kan sprida fler upplevelser från representanter.Som befolkning måste vi lära oss mer och dessutom bredda våra perspektiv för att på ett bättre sätt kunna lyssna och försöka förstå. Okunskap kräver utbildning – Läs, lyssna och lär med oss!
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Malmqvist, Ebba y Emilia Rosén. "Samtala med omtanke: En blogg om kommunikativa utmaningar för personer med ålderssjukdom". En SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/samtala.

Texto completo
Resumen
Kommunikation är en viktig del i våra liv. Men långt ifrån alla har möjligheten att kommunicera som de vill och önskar. Ålderssjukdomar som demens och Parkinsons påverkar vår möjlighet att kommunicera. Bristande kunskaper kring sjukdomar och dess påverkan ger sämre förutsättningar för de som drabbas. Vi vill lyfta frågan om kommunikationssvårigheter för personer med just ålderssjukdomar - för att du, precis som vi, ska se hur viktigt det är att samtala med omtanke. Om oss Vi som driver den här bloggen är två sistaårsstudenter på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings Universitet. Vi har i vår utbildning valt att rikta in oss på det svenska språket och intresserar oss särskilt för just språkliga svårigheter. Den här bloggen är en del i ett projekt där vi har i uppgift att på ett kreativt sätt driva en specifik samhällsfråga. / Ebba Malmqvist och Emilia Rosén
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Malmqvist, Ebba y Emilia Rosén. "Samtala med omtanke". En SLM online: Att publicera i den medierade offentligheten – Bloggprojekt vt 2021. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/10.3384/wcc28/samtala.

Texto completo
Resumen
Kommunikation är en viktig del i våra liv. Men långt ifrån alla har möjligheten att kommunicera som de vill och önskar. Ålderssjukdomar som demens och Parkinsons påverkar vår möjlighet att kommunicera. Bristande kunskaper kring sjukdomar och dess påverkan ger sämre förutsättningar för de som drabbas. Vi vill lyfta frågan om kommunikationssvårigheter för personer med just ålderssjukdomar - för att du, precis som vi, ska se hur viktigt det är att samtala med omtanke. Om oss Vi som driver den här bloggen är två sistaårsstudenter på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings Universitet. Vi har i vår utbildning valt att rikta in oss på det svenska språket och intresserar oss särskilt för just språkliga svårigheter. Den här bloggen är en del i ett projekt där vi har i uppgift att på ett kreativt sätt driva en specifik samhällsfråga. / Ebba Malmqvist & Emilia Rosén
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Informes sobre el tema "Ville medicee"

1

Haj Eissa, Eyad, Anna Kitlar y Ann-Kathrin Weith. Eine Randnotiz der Gesellschaft. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, abril de 2022. http://dx.doi.org/10.21248/gups.58868.

Texto completo
Resumen
Im Januar 2020 änderte sich für viele Menschen die bis dahin gekannte Normalität durch das Aufkommen des Covid-19-Virus. Dies äußerte sich in einem gravierenden Einfluss auf die physische Mobilität und führte zu einer teilweisen Verlagerung in die virtuelle Mobilität. Angelehnt an die in dieser Arbeit dargestellten Forschungsansätze ist festzustellen, dass ein kausaler Zusammenhang zwischen eingeschränkter Mobilität und sozialer Exklusion von sozialer, politischer, ökonomischer sowie persönlicher Partizipation besteht. Diese Korrelation unter pandemischen Bedingungen wurde zum Zeitpunkt der Analyse kaum untersucht, weshalb es die Zielsetzung dieser Arbeit war, die Thematisierung der Einschränkungen mobilitätsbedingter sozialer Teilhabe durch die Covid-19-Pandemie im medialen Diskurs zu erörtern. Die quantitative Analyse der drei Zeitungen Frankfurter Allgemeine Zeitung, Süddeutsche Zeitung und Die Zeit ergab, dass die mediale Auseinandersetzung mit dem Untersuchungsgegenstand nur einen marginalen Teil der Artikel prägt und damit eine Randnotiz der Gesellschaft darstellt. Die darauffolgende qualitative Inhaltsanalyse der thematisch passenden Zeitungsartikel lassen auf die Notwendigkeit einer Erweiterung der existierenden theoretischen Exklusionsdimensionen schließen. Grund dafür sind das Auftreten einer Infektionsangst sowie einer neuen Reichweite der Digitalisierung als grundlegende Exklusionsstrukturen während der Pandemie. Insbesondere in der Entscheidung um den Umgang mit dem ÖPNV spiegeln sich vielfältige gesellschaftliche Fragen um Sicherheit und Gesundheitsschutz, aber auch um soziale Teilhabe und Zugang.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kulinna, Matthias. Ethnomarketing in Deutschland : die Konstruktion von Ethnizität durch Marketingakteure. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, mayo de 2007. http://dx.doi.org/10.21248/gups.1093.

Texto completo
Resumen
Die vorliegende Arbeit verdeutlicht für das Handlungsfeld „Ethnomarketing in Deutschland“, wie ethnische Grenzen gezogen werden. Sein Ausgangspunkt ist der gesellschaftliche Diskurs über das Deutschsein und seine Gegenstücke: das Türkische, Russische, Orientalische, Südländische usw.. Im Niemandsland zwischen Fremdem und Eigenem führen die Akteure des Ethnomarketings ihr eigenes Spiel mit der Ethnizität auf, indem sie sich die kursierenden ethnischen Zuschreibungen zu nutze machen. Sie übernehmen selektiv die im Diskurs vorgefundenen ethnischen Konstruktionen eines „kollektiven Gedächtnisses“ in der Gesellschaft über sich selbst und „die Anderen“, modifizieren diese Konstruktionen in ihrem Marketing entsprechend eigener Vorstellungen und Interessen, verstärken ihre Wirkung durch Ausstrahlung in den Medien und greifen so selbst ein in den machtbasierten gesellschaftlichen Prozess ethnischer Rollenzuweisung und Anerkennung. Die Gestaltung des eigenen Marketings zwingt die Akteure, sich auf eindeutige Werbebilder festzulegen, und ihre Präsenz in der Öffentlichkeit nötigt sie, sich und ihr ethnisches Marketing zu erklären. Sie offenbaren dadurch ihre Persönlichkeiten, Interessen, Vorstellungen, Fähigkeiten, Rollenverständnisse und Strategien – nicht jedoch das vermeintliche „Wesen“ ethnischer Zielgruppen, die sie adäquat zu bewerben glauben. Wie aus einleitender Definition hervorgeht, ist für Ethnomarketing ein Umfeld ethnischer Divergenz notwendig, um bestehen und funktionieren zu können. Es sind die fortwährenden Debatten in Deutschland über Ausländer, Asylanten, deutsche Werte, Einbürgerung, Fundamentalismus usw., in welchen entlang vermeintlich realer Kriterien wie Herkunft, Mentalität, Religion, Aussehen, Sprache usw. die soziale Realität ethnischer Gruppen (re-)konstruiert und ihnen stigmatisierend Eigenschaften zugeschrieben werden. Am vorläufigen Ende dieses Prozesses stehen Einbürgerungstests, mit welchen das „Deutsche“ vom „Undeutschen“ getrennt und bewahrt werden soll, die jedoch lediglich den Glauben ihrer Urheber demonstrieren, dies sei möglich. Als Gegenpol zum „guten“ Deutschen hat der Diskurs eine Chimäre aus zahlreichen, zumeist abwertenden Zuschreibungen für das Östliche, Südländische, Orientalische, Islamische usw. hervorgebracht, die im Türkischen oft einen Platzhalter findet: „Der Türke“ ist für viele Menschen zum Bild vom „unliebsamen“ Ausländer generell geworden. Vor diesem gesellschaftlichen Hintergrund ist Ethnomarketing erfolgreich, wenn es gelingt, den „verletzten Seelen“ die ethnische Wertschätzung zu geben, die sie sich von der „deutschen“ Gesellschaft vergeblich wünschen. Ethnomarketing kompensiert jedoch nicht nur das Gefühl mangelnder ethnischer Akzeptanz, das viele ethnisch stigmatisierte Rezipienten empfinden, sondern ist auch ein Mikrokosmos, in welchem die gleichen Prozesse der Konstruktion und Instrumentalisierung von Ethnizität wirksam sind wie in der umschließenden Gesellschaft.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
También puede estar interesado en las bibliografías ampliadas sobre el tema "Ville medicee" para tipos de fuentes particulares:
Artículos de revistas Tesis Libros
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía