Bibliografías temáticas / Sportjournalister

Literatura académica sobre el tema "Sportjournalister"

Autor: Grafiati
Publicado: 25 de julio de 2024

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Índice

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Sportjournalister".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Sportjournalister"

1

Schaffrath, Michael, Fabian Kautz y Thorsten Schulz. "Kompetenzprobleme wegen Komplexität. Wissensdefizite von Sportjournalisten beim Thema Doping". Medien & Kommunikationswissenschaft 64, n.º 2 (2016): 219–43. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2016-2-219.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Schaffrath, Michael. "Vermittler, Vermarkter und Verkäufer. Empirische Studie zum beruflichen Selbstverständnis von TV-Sportjournalisten". Medien & Kommunikationswissenschaft 58, n.º 2 (2010): 247–67. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2010-2-247.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Ihle, Holger. "Wiske, Jana: Die Elite. Die Bedeutung der Live-Berichterstattung im deutschen Spitzensport aus der Sicht von Sportjournalisten". Publizistik 64, n.º 2 (12 de marzo de 2019): 299–301. http://dx.doi.org/10.1007/s11616-019-00499-x.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Adriaen, Luc. "Sportjournalist Berten Bafcop". Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, n.º 1 (11 de febrero de 2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5291.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Backelandt, Frederik. "Vlaamse kerels twee wielen. Ons rijke Vlaamse wielerleven en het wielerflamingantisme: Sportwereld als gangmaker van identiteit in het interbellum. Een discoursanalytische benadering." Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, n.º 1 (11 de febrero de 2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5278.

Texto completo
Resumen
Historicus Frederik Backelandt schetst in een samenvattend artikel de krijtlijnen van zijn scriptieonderzoek. In zijn onlangs bekroonde scriptie onderzocht hij de relatie tussen wielersport en het opwekken van nationale gevoelens. Casus was het tussenoorlogse Vlaanderen en gids op zijn 'thesistoer' was de legendarische sportjournalist én flamingant Karel Van Wijnendaele (1882- 1961) die zijn sportkrant Sportwereld uitspeelde als gangmaker van een Vlaamse identiteit. Aan de hand van een uittreksel uit één van Van Wijnendaeles Sportwereld-artikelen, wil Backelandt aantonen hoe aan een nationalistisch en identiteitsvormend discours in Sportwereld vorm werd gegeven.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Benoit, Erik. "Sportjournalistiek en agressie: een analyse van commentaar op agressief gedrag in voetbal op televisie". Tijdschrift voor Sociologie 7, n.º 3 (20 de mayo de 1986). http://dx.doi.org/10.21825/sociologos.85954.

Texto completo
Resumen
In de literatuur zijn de meningen omtrent de draagwijdte van het effect van de massamedia verdeeld. Er schijnen nochtans aanwijzingen te bestaan dat agressieve media-modellen op zijn minst een versterkende invloed uitoefenen op attitudes en houdingen ten overstaan van agressie en geweld in de sport, vooral bij jonge sportbeoefenaars. Het medium televisie beschikt in elk geval over de middelen om de dramatiek van een sportgebeurtenis te verhogen. Opzet van deze studie was het analyseren van de houding van de sportjournalist ten opzichte van agressief spelgedrag in het voetbal. Daartoe werd gebruik gemaakt van het agressieclassificatieschema van Gabler. Twaalf rechtstreeks en integraal uitgezonden voetbalwedstrijden werden op videoband opgenomen en volgens deze methode aan observatie onderworpen. De gegevens gaven ons meteen ook een inzicht in de aard van agressief spelgedrag in voetbal: per wedstrijd werden gemiddeld 38 agressieve handelingen geregistreerd. Het expliciet en bewust letsel toebrengen aan de tegenspeler komt minder frequent voor dan algemeen wordt beweerd. Voorts bleek ook dat het bezoekende elftal doorgaans teruggrijpt naar een hogere graad van agressief gedrag. Uit de analyse van de commentaar kan afgeleid worden dat het onderscheid tussen foutief en agressief spelgedrag niet altijd even duidelijk werd gesteld ten gevolge het met elkaar identificeren van normen en spelregels, maar algemeen bleek dat de verslaggever doorgaans een vrij goed begrip heeft van wat agressie inhoudt : naarmate de graad van agressiviteit hoger lag, was ook de beoordeling door de journalist strenger. Nochtans leek dit verband tussen agressiviteit van een handeling en de beoordeling ervan door de verslaggever duidelijk minder sterk, wanneer het ging om de veroordeling van agressief gedrag van de “favoriete ploeg”. Dit werpt toch enige vragen op omtrent de objectiviteit van de sportjournalist bij de beoordeling van het geweld in de sport
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Bauer, Thomas y Joris Vincent. "Die Vertreter der Rugbyliteratur im Frankreich der 1920er Jahre". apropos [Perspektiven auf die Romania], n.º 2 (24 de junio de 2019). http://dx.doi.org/10.15460/apropos.0.1361.

Texto completo
Resumen
Sind die 1920er Jahre als eine Blütezeit der Rugby-Themenliteratur zu betrachten? Ob anerkannte Schriftsteller oder einfache Sportjournalisten, mehrere Autoren nutzten tatsächlich die Veröffentlichungsmöglichkeiten der damaligen Zeit, um Geschichten über Rugby zu erzählen. Abgesehen von ihrem anekdotischen oder werbewirksamen Charakter stellen diese Geschichten eine ausgezeichnete Informationsquelle dar, um die Demokratisierung eines Sports zu untersuchen, der sowohl in Paris als auch in den anderen französischen Großstädten die Erhabenheit des Spiels und die Eleganz seiner Talente förderte, jenseits von Rivalitäten und Verdachtsmomenten zur unerlaubten Bezahlung von Amateurspielern. Gleichwohl dient die Literatur der damaligen Zeit auch dazu, die Erfahrungen des Ersten Weltkriegs zu erzählen und zu reflektieren, was einige Schriftsteller dazu veranlasst hat, den Sport auf metaphorischer Ebene dem Krieg anzunähern, um die Bedeutung des „Großen Matches“ a posteriori neu zu hinterfragen. Die vorliegende Literaturanalyse soll einen neuen Einblick in die Geschichte des französischen Rugbys während der Goldenen Zwanziger gewähren. Aus dem Französischem von Alfred Jürgens.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Renson, Roland. "Bestaat er zoiets als een Vlaamse wieler(sub)cultuur?" Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, n.º 1 (11 de febrero de 2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5280.

Texto completo
Resumen
De auteur probeert een antwoord te geven op de vraag of er sprake kan zijn van een Vlaamse wieler(sub)cultuur of niet. Vlaanderen wordt dikwijls gezien als een haven voor professionele wielrenners. Sportjournalisten en anderen hebben bijgedragen tot dit aspect van de Vlaamse identiteit. Het was daarom vreemd om te merken dat professionele wielersport nog niet bestudeerd was als een sportsubcultuur in het Leuvense project over 'Sport als een subcultuur' (1980-1990). Dit illustreert dat de wielersport niet als een subcultuur beschouwd werd, maar eerder als integraal deel van de standaardcultuur. Als de Vlaamse wielersport echter geanalyseerd wordt d.m.v. een begrippenkader omtrent sportsubculturen worden verschillende specifieke karakteristieken zichtbaar. Men kan besluiten dat de wielersport diep geworteld is in de eigen Vlaamse volksculturele traditie en dat ze in alle lagen van het leven doordringt. Nochtans kan men de wielersport ook beschouwen als een specifieke sportsubcultuur binnen de gehele sportcultuu r van Vlaanderen, zelfs met duidelijke eigenaardigheden (zoals doping), die door het brede publiek ambivalent worden onthaald.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Sportjournalister"

1

Alin, Annika y Rebecka Strand. ""No cheering in the press box" : En kvalitativ intervjustudie av hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21920.

Texto completo
Resumen
I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Branting, Stina. "Kvinna, sportreporter - inte på samma villkor? : Om hur kvinnor upplever sin arbetssituation som sportjournalister". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27718.

Texto completo
Resumen
Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar:  Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter?  Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken?                                 Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga   kollegor?             Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och  med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Kårén, Anton y Peter Appelquist. ""Vi måste vara så mycket bättre" : En kvalitativ studie om kvinnors yrke som sportjournalister". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64720.

Texto completo
Resumen
This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Solberger, Jonas y Henrik Ahlström. ""Inte supporter, men ..." : En kvalitativ studie av hur lokala sportjournalister förhåller sig till "sina" elitlag". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18371.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Titus, Marcus y Jonathan Doss. "Kvinnliga sportjournalister på frammarsch? : En jämförande kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets kvinnliga journalisters utrymme och innehåll". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61003.

Texto completo
Resumen
This study's purpose is to examine how female sportswriters representation in physical space and as regards content has evolved over a period of ten years in the Swedish tabloid Aftonbladets sports printed supplement Sportbladet. The history of female sportswriters in press all over the world seems to have been largely outnumbered despite the fact that the practitioners of sports is very similar numerically. To investigating this matter, a content analysis was made on 30 printed papers from each year of 2006 and 2016. The results showed that female sportswriters in Sportbladet had made some significant differences in the regard of increasing their representation in both physical space and what type of journalistic work they were assigned to under this period.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Broström, Oscar. "Sportjournalisten och publiken : En studie av svenska sportjournalisters förhållande till sin publik". Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3192.

Texto completo
Resumen

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken – publikkontakt, publikorientering och publiksyn – och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.

Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare. Utifrån det kan man dra slutsatsen att dessa sportjournalister känner sin publik tillräckligt bra för att kunna spegla det de tycker, tänker och vill ha. Vidare kan vi också se att sportjournalisterna har en ambition att producera en mer granskande och djup journalistik – men att de inte är säkra på att detta är vad läsarna vill ha. Dagens publik är kunniga och sätter höga krav, vilket tvingar sportjournalisterna att vara bättre pålästa och genererar en bättre sportjournalistik. Sportjournalisterna sätter både plus och minus till de nyare tekniska innovationerna som skapats för att öka interaktionen mellan dem och publiken. Kommentarsfältet fungerar endast som ett forum för läsarna att diskutera i, och skapar inga band mellan sportjournalist och publik. Däremot kan bloggen fungera som en utmärkt plattform för dialog mellan publiken och sportjournalisten, förutsatt att sportjournalisten har tid att engagera sig i bloggen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Bjurner, Moa. ""Det är så mycket män överallt" : En kvalitativ studie om kvinnliga sportjournalister i en mansdominerad bransch". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101745.

Texto completo
Resumen
This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.        In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ”token”. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.            The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area – when they were talking about the profession at large. But on the other hand they were not as aware when it came to their own situation. Even though the gender problems that comes with being a woman in a patriarchal society, in combination with the minority-issue, the respondents did not express their situation in terms of problem, even though their stories of interview situations for example showed the opposite.              In conclusion, the study showed that even though the respondents really enjoyed their work, even though it was not always easy to cope with. But since their own interest in sports and the profession lead them there in the first place, the obstacles created in society like the minority role they were in or the fact that they are women in a patriarchal society, they kept working in the profession despite the resistance.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Senator, Rasmus y Andreas Westerlind. "Sportjournalister – inte lika bra på att gräva? : En kvalitativ intervjustudie om synen på objektivitetsidealet och kritisk granskning inom sportjournalistiken". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118838.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study is to investigate the view of the ideal of objectivity in sports journalism and other factors that can effect a journalists terms to their journalistic ethic such as the commercialization, investigative journalism and their relationship to their sources. The purpose is further to investigate if these different factors differ on a national- or local level of sports journalism. For this study we have chosen the method of a qualitative interview, where six sports journalists and two news editors are included. The interviews have been deducted with help of an interview guide, which has been used the same way  the journalists that’s been interview.  This particular field of journalism studies is yet to be discovered in a bigger scale. Therefore, this study has used a great bit of earlier research and also three different theories to help us in answering the purpose of the study and our question formulation; News management, Media logic and the Swedish exchange-theory. The result of the study shows that there are some differences in how journalists on a national- and a local newspaper view the importance of investigative journalism, relationships with their sources and how they apply the ideal of objectivity in their role as a journalist. The study also shows that commercialization of the sports industry has an impact on sport journalism were several new actors such as public relation-experts and organizations want to effect the media and “sell” their product to the newspapers.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Andersson, Louise y Anton Gustavsson. "Sportjournalistens två ansikten : En kvalitativ studie om sportjournalistens objektivt och subjektivt skiftande roll". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34416.

Texto completo
Resumen
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar.   I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken.   Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer.
The purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters.   In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism.   The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Holmsten, Pernilla. "Genusperspektiv på sportkrönikan : En närstudie av tre sportjournalisters skrivande". Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8085.

Texto completo
Resumen

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.

För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.

Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Libros sobre el tema "Sportjournalister"

1

Bölz, Marcus. Sportjournalistik. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Ludwig, Udo. Kabale und Liebe: Sportjournalisten an Tageszeitungen und Profi-Fussballvereine. Münster: Lit, 1987.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Smeets, Mart. Stoempen, snot en sterven. Amsterdam: Veen, 1991.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Görner, Felix. Vom Aussenseiter zum Aufsteiger: Ergebnisse der ersten repräsentativen Befragung von Sportjournalisten in Deutschland. Berlin: Vistas, 1995.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Abraham, Aamidor, ed. Real sports reporting. Bloomington: Indiana University Press, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Kautz, Fabian. Blickpunkt Doping: Eine explorative Studie zu Meinungen und Einstellungen von Sportjournalisten im Bezug auf Doping, die Berichterstattung darüber und mögliche Lösungen des Dopingproblems. Berlin: Lit, 2011.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Phil, Andrews. Sports journalism: A practical guide. London: SAGE, 2005.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Richard, Orodenker, ed. American sportswriters and writers on sport. Detroit: Gale Group, 2001.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Blain, Neil. Sport and national identity in the European media. Leicester: Leicester University Press, 1993.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Koppett, Leonard. Sports illusion, sports reality: A reporter's view of sports, journalism, and society. Urbana: University of Illinois Press, 1994.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Capítulos de libros sobre el tema "Sportjournalister"

1

Bölz, Marcus. "Theorien des Sportjournalismus". En Sportjournalistik, 1–42. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Bölz, Marcus. "Führung und Redaktionsmanagement – Zur Kultur innovativer Sportredaktionen". En Sportjournalistik, 285–310. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_10.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Bölz, Marcus. "Sportjournalisten und ihre alltagskulturelle Bedeutung". En Sportjournalistik, 43–54. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_2.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Bölz, Marcus. "Sportjournalisten und ihre professionelle Aufgabe". En Sportjournalistik, 55–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_3.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Bölz, Marcus. "Geschichte und Gegenwart des Sportjournalismus". En Sportjournalistik, 89–127. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_4.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Bölz, Marcus. "Sportjournalismus und seine ethischen Normen". En Sportjournalistik, 129–44. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_5.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Bölz, Marcus. "Qualität im Sportjournalismus". En Sportjournalistik, 145–85. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Bölz, Marcus. "Sportjournalismus und seine Rezipienten". En Sportjournalistik, 187–226. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_7.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Bölz, Marcus. "Sportjournalismus: Ein Hybrid aus Information und Unterhaltung?" En Sportjournalistik, 227–45. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_8.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Bölz, Marcus. "Redaktionsmanagement im Sportjournalismus zwischen ökonomischen Druck und publizistischer Freiheit". En Sportjournalistik, 247–84. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_9.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
También puede estar interesado en las bibliografías ampliadas sobre el tema "Sportjournalister" para tipos de fuentes particulares:
Tesis Libros
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía