Bibliografías temáticas / Samlere

Literatura académica sobre el tema "Samlere"

Autor: Grafiati
Publicado: 26 de julio de 2024

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Índice

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Samlere".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Samlere"

1

Wivel, Mette. "Carl og Amalie Kjersmeier som samlere og formidlere af afrikansk kunst". Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 57, n.º 3-4 (enero de 1988): 96–100. http://dx.doi.org/10.1080/00233608808604197.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Mellemgaard, Signe. "Fra natur til naturalie - og tilbage igen. Om naturens orden og (u)ordentlige samlingspraksisser i købehavnske naturaliesamlinger i 1700-tallets sidste del". Kulturstudier 5, n.º 2 (1 de noviembre de 2014): 65. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v5i2.19288.

Texto completo
Resumen
Naturhistoriske samlinger – små eller store – blev almindelige i løbet af 1700-tallet. Artiklen tager udgangspunkt i et antal samlere og samlinger i de sidste årtier af 1700-tallet i København for således at se på den konstruktion af naturen, som ikke blot opstillingen i samlingen indebar, men også alle de praksisser, der omgav samlingen: fra indsamling og indkøb over forsendelse, præparation, sortering, opstilling og udstilling, iagttagelser, samtaler og følelser. I samlingen skete således en transformation fra naturobjekt til naturalie, men også tilbage igen, idet samlingen opfattedes som en repræsentation af naturen selv. Et bestemt billede af naturen kom frem, men de mange praksisser var ikke kun afspejlinger af et bestemt natursyn og en bestemt viden om naturen, men også med til at forme, hvad og hvordan der udstilledes, og dermed også, hvad natur er.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Mattia, Eleonora. "Illuminated Manuscript Cuttings at the Royal Library. Leaves from the Papal Court in Rome and the Este Court in Ferrara". Fund og Forskning i Det Kongelige Biblioteks Samlinger 55 (3 de marzo de 2016): 143. http://dx.doi.org/10.7146/fof.v55i0.118913.

Texto completo
Resumen
Eleonora Mattia: Illuminerede fragmenter på Det Kongelige Bibliotek: Enkeltblade fra det pavelige hof og fra huset d’Este i Ferrara Det Kongelige Bibliotek rummer en mindre samling af illuminerede enkeltblade og initialer. Størsteparten stammer fra liturgiske bøger så som missaler, antifonaler og gradualer, der blev brugt i den katolske kirke. Disse “Illuminerede fragmenter” tilhører ikke bibliotekets ældre bestand, men er blevet erhvervet fra samlere eller i kunsthandlen fra begyndelsen af 1900-tallet og frem. En betydelig gruppe udgøres af fragmenter fra Italien, fra middelalderen til den sene renæssance.Historien bag denne type fragmenter og deres indsamling går tilbage til slutningen af det attende århundrede. Efter Napoleons hær havde invaderet Italien blev mange gamle religiøse institutioner nedlagt og plyndret og tusindvis af manuskripter fandt vej til det europæiske marked. I mange tilfælde blev de liturgiske bøger splittet ad og deres miniaturer udskåret af både transport- og salgsmæssige hensyn.Dette gælder også bestanden af manuskripter fra det Sixtinske Kapel i Vatikanet. Udskårne sider herfra blev i 1825 solgt på en berømt auktion i London, hvor de blev købt af kunstsamlere som selvstændige små kunstværker. Nogle af disse var udført af Apollonio de Bonfratelli, der også har illumineret og signeret et blad med en “Opstandelse” i Det Kongelige Bibliotek. Denne artikel foreslår, at “Opstandelsen” oprindelig stammer fra et missale i Det Sixtinske Kapel, udført under Pave Pius 5. (1566-1572).To andre illuminerede enkeltblade i Det Kongelige Bibliotek stammer fra Leonello d’Estes Breviar. Breviaret er veldokumenteret. Det udførtes af nogle af tidens berømteste illuminatorer mellem 1441 og 1448 og vidner om en vigtig fase i Ferraras maleri, på overgangen mellem sengotikken og den tidlige renæssance. Det Kongelige Biblioteks blade kan tilskrives Giorgio d’Alemagna og Breviarets historie viser, at i visse dele af kunsthandlen fortsatte den praksis, at opsplitte gamle manuskripter for at sælge deres sider enkeltvis, helt frem i 1950erne.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Foros, Øystein, Hans Jarle Kind y Frode Steen. "Individuelle priser i dagligvaremarkedet". Magma 20, n.º 4 (1 de abril de 2017): 44–49. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v20.1044.

Texto completo
Resumen
Bedrifter har fått større mulighet til å samle informasjon om hver enkelt kunde. I dagligvaremarkedet samler kjedene informasjon om hvor og hva vi handler. NorgesGruppen og Coop har i mange år hatt rabattprogrammer hvor de samler inn detaljert informasjon. I januar 2017 kom Rema 1000 med sin Æ. Den kundespesifikke informasjonen som dagligvarekjedene samler inn, kan benyttes til å skreddersy så vel produkter som priser. I prinsippet gir dette muligheter for individuelle priser – perfekt prisdiskriminering. De fleste med økonomiutdannelse tenker tilbake til et introduksjonskurs i mikroøkonomi når man snakker om perfekt prisdiskriminering. Ved å sette pris lik maksimal betalingsvilje (reservasjonspris) for hvert enkelt individ, går hele det potensielle konsumentsoverskuddet til selgeren. Det som ofte blir glemt, eller kanskje ikke en gang nevnes, er at dette bygger på en kritisk forutsetning: at selgeren er monopolist. Når det er konkurranse, kan individuell prising føre til et kraftig fall i profitten siden det fører til konkurranse kunde for kunde. Det er et betimelig spørsmål om dagligvarekjedene vil ha insentiver til å benytte seg av individbasert prising når det kan slå så negativt ut på bunnlinjen. Svaret er ja – det vil kunne oppstå en fangens dilemma-situasjon som gjør at kjedene fristes til å benytte individbasert prising selv om de taper på det.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kurrild-Klitgaard, Peter, Emily Duminiski y Søren Nikolai Horndrup. "Demokratiets vilkårlighed: En analyse af forekomsten af valgparadokser ved tre folketingsvalg". Økonomi & Politik 96, n.º 4 (1 de enero de 2015): 96–112. http://dx.doi.org/10.7146/okonomi-og-politik.v96i4.141929.

Texto completo
Resumen
I et demokratisk system kan vælgerpræferencer aggregeres til en samlet kollektiv præference på et utal af forskellige måder, hvorefter en specifik aggregeringsmetode fordeler det samlede antal mandater mellem partierne. Hvis metoden producerer resultater,som divergerer fra vælgernes underliggende præferencer, opstår der såkaldte valgparadokser. De kendes fra flertalsvalgsystemer (f.eks. amerikanske og britiske valg), men det er generelt overset, at de også kan forekomme under forholdstalsvalg. Ved brug af data fra valgundersøgelserne ifm. folketingsvalgene 2007, 2011 og 2015 analyseres den mulige empiriske forekomst af fire teoretisk udledtevalgparadokser fra social choice-teori. Vi viser, at alle fire valgparadokser forekommer empirisk. Dermed sættes der spørgsmålstegn ved, i hvilket omfang folketingsvalgs udfald kan udlægges som en afspejling af folkets vilje.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Ørnstrup, H. "Simmels samlede". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, n.º 15 (9 de febrero de 2018): 145–46. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i15.103603.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Jones, W. Glyn y William Heinesen. "Samlede digte". World Literature Today 59, n.º 2 (1985): 275. http://dx.doi.org/10.2307/40141563.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Morris, Walter D., Gunvor Hofmo y Jan Erik Vold. "Samlede dikt". World Literature Today 71, n.º 3 (1997): 608. http://dx.doi.org/10.2307/40152933.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Danske Studier. "Samlede anmeldelser". Danske Studier, n.º 2021 (8 de noviembre de 2022): 193–279. http://dx.doi.org/10.7146/danskestudier.vi2021.134553.

Texto completo
Resumen
Anmeldelser af: Kathrine Thisted Petersen: Ebba Hjorth (ledende redaktør), Henrik Galberg Jacobsen, Bent Jørgensen, Birgitte Jacobsen, Merete Korvenius Jørgensen og Laurids Kristian Fahl (red.): Dansk Sproghistorie. Bd. 3. Bøjning og bygning Henrik Jørgensen: Ebba Hjorth (ledende redaktør), Henrik Galberg Jacobsen, Bent Jørgensen, Birgitte Jacobsen, Merete Korvenius Jørgensen og Laurids Kristian Fahl (red.): Dansk Sproghistorie. Bd. 4 Dansk i brug Anette Lassen: Jürg Glauser, Pernille Hermann, Stephen A. Mitchell (red.). Handbook of Pre-Modern Nordic Memory Studies. Interdisciplinary Approaches. 2 bind Erik Skyum-Nielsen: Keld Zeruneith: Da de tog land. Historie, drømme og digtning i sagatidens Island Frans Gregersen: Sven-Göran Malmgren og Birgitta Agazzi: Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare; Ulf Teleman: Nordister och nordistik i Lund - från 1860- till 1930-tal Ellen Krefting: Henrik Horstbøll, Ulrik Langen og Frederik Stjernfelt: Grov Konfækt. Tre vilde år med trykkefrihed 1770-73 Marie-Louise Svane: Kirsten Dreyer: Kamma Rahbek og livet på Bakkehuset. Et kulturelt miljø i guldalderen; Lone Krogsholm: Dristig som en mand. Renna Hauchs kamp for ligestilling Nils Gunder Hansen: Flemming Begrendt: Livsrusen. En bog om Henrik Pontoppidan Lotte Thrane: Benedikte F. Rostbøll (udg.): Karen Blixens afrikanske farm. En brevsamling 1913-31 Anders Ehlers Dam: Peer E. Sørensen: Modernismens ansigter Erik A. Svendsen: Anders Ehlers Dam (red.): Den stumme myte. Nedslag i efterkrigstidens kulturkritik Aage Jørgensen: Thomas Bredsdorff: Litteraturen giver form til en følelse 1960-2019. Essays om liv, forskning og digtning Christian Dahl: Dan Ringgaard: Chaplins pind. Et essay om litteratur og kreativitet
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Danske Studier. "Samlede anmeldelser". Danske Studier, n.º 2022 (9 de octubre de 2023): 75–127. http://dx.doi.org/10.7146/danskestudier.vi2022.141211.

Texto completo
Resumen
Anmeldelser af: Henrik Jørgensen: Ebba Hjorth (hovedredaktør), Henrik Galberg Jacobsen, Bent Jørgensen, Birgitte Jacobsen, Merete Korvenius Jørgensenog Laurids Kristian Fahl (red.): Dansk Sproghistorie, bd. 5. Dansk i Samspil. Jon Haarberg: Johnny Kondrup (hovedredaktør): Dansk Editionshistorie, bd.1-4. Erik Skyum-Nielsen: Anders Juhl Rasmussen & Thomas Hvid Kromann (red.): Danskeforfatterarkiver. Sebastian Olden-Jørgensen: Helene Peterbauer: The Princess in the Tower Revisited. Four Centuries of Constructing Leonora Christina through Fact and Fiction Torben Jelsbak: Søren Blak Hjortshøj: Son of Spinoza: Georg Brandes and Modern Jewish Cosmopolitanism. Georg Brandes: Human Rights and Oppressed Peoples: Collected Essays and Speeches. Oversat, redigeret og med indledning af William Banks. Georg Brandes: Vorlesungen über Friedrich Nietzsche (1888). Aristokratischer Radicalismus (1889/1890). Dansk-Tysk parallel udgave. Udgivet af Gert Posselt og Per Dahl. Jens Lohfert Jørgensen: Jens Bjerring-Hansen, Torben Jelsbak og Anna Estera Mrozewicz (red.): Scandinavian Exceptionalisms. Culture, Society, Discourse. Jørn Erslev Andersen: Jonas Holst: Peter Seeberg – Æstetik, eksistensfilosofi og kulturanalyse i Peter Seebergs skønlitterære forfatterskab
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Tesis sobre el tema "Samlere"

1

Tiderman, Josefin. "Samarbetet med patologiska samlare : en kvalitativ intervjuundersökning om socialarbetares upplevelser av arbetet tillsammans med patologiska samlare". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8212.

Texto completo
Resumen
Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta med patologiska samlare, med fokus på vilka socialpsykologiska faktorer som kan tänkas ha betydelse för att främja samarbete. Fjorton intervjuer har genomförts med socialarbetare som arbetar inom socialpsykiatrin inom olika stadsdelsförvaltningar inom Stockholms län. Resultatet har analyserats med hjälp av attributionsteori, samspelsinriktad teori och strukturell teori. Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar samarbetet med patologiska samlare. Samarbete upplevs vara avgörande för att den patologiska samlaren ska göra framsteg och det är också viktigt att yrkesverksamma är eniga kring hur man ska angripa problemet. Socialarbetarna betonar olika strategier för att bygga relation med klienten, som i många fall går utöver den konventionella handläggarrollen. Socialarbetarna är överens om att det är viktigt att gå försiktigt fram samt att låta processen ta tid. Socialarbetarna understryker betydelsen av att vara finkänslig men samtidigt tydlig med klienten. De framhåller att balansen mellan att vara finkänslig och tydlig är svår eftersom det har hänt att klienterna blivit kränkta när socialarbetarna reagerat vid möten. Socialarbetarna framhåller svårigheten att kunna hjälpa klienter som inte vill, varav den fria viljan kan sätta stopp för att kunna hjälpa klienterna. Samtidigt framhåller de att frivilligheten inte alltid ter sig frivillig när det föreligger underliggande vräkningshot.
This qualitative study aims to examine social workers experiences of working with hoarders, focusing on what social psychological factors may be thought to play a role in promoting collaboration. Fourteen interviews have been conducted with social workers in social psychiatry units in various districts of Stockholm county. The results have been analyzed using attribution theory, interaction theory and structural theory. The results show that there are several factors that affect the collaboration with the hoarder. Collaboration is considered vital for the hoarder to make progress and it is also important that there is consensus among professionals about how to approach the problem. Social workers experience a strong resistance in working with clients, which places high demands on the professional role to be persistent and patient. The social workers in this study emphasize different strategies for building relationships with the client, which in many cases go beyond the conventional role of the social worker. The social workers agree that it is important to proceed cautiously and allow the process to take time. The social workers in this study emphasize that it is important to think about being sensitive and at the same time direct with the client. They believe that the balance between being sensitive and direct is difficult as they have experienced that the clients has been offended by them showing strong reactions. The social workers emphasize the difficulty of being able to help clients that do not want to, of which the free will can create problems to be able to help the clients. At the same time, they point out that voluntary is not always voluntary when there are underlying eviction threats.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kongshaug, Hege. "Hyttefeltet samlet". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for arkitektur og billedkunst, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-17642.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Svensson, Egil. "Samlade störningskrav i entreprenadtvister". Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444048.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Swahn, Kristoffer. "Tingens dragningskraft : En undersökning i hur samlare brukar historia". Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17297.

Texto completo
Resumen
Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Molnar, Petra. "Tracing prehistoric activitities : life ways, habitual behaviour and health of hunter-gatherers on Gotland /". Stockholm : Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8136.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Wadström, Elin. "Sture Samlare : En möbel till föremål du vill bevara och visa upp". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43940.

Texto completo
Resumen
I rapporten som följer redovisas designprocessen av ett samlarskåp. Författarens farfar, Sture Wadström, blev 90 år. Sture var en samlare. Han samlade på många saker, exempelvis böcker, lås, verktyg, muttrar, minneslappar, pennor, lampor, gamla telefoner och porslin. Det här skåpet är en hyllning till honom. I frågeställningen ställer sig författaren frågan - Hur kan jag göra ett samlarskåp till en större målgrupp genom att ta inspiration från min farfar Sture?
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Molnar, Petra. "Tracing prehistoric activitiy : life ways, habitual behaviour and health of hunter-gatherers on Gotland /". Stockholm : Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8136.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Ajani, Altinay y Ahmed Karaömer. "Hur samlar Skanska in information vid kalkylering?" Thesis, KTH, Industriell produktion, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-91071.

Texto completo
Resumen
I dagens industrisamhälle anses projektarbete som den självklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt där information spelar en väsentlig roll är vid kalkylering . Det är här projektets framtid avgörs. Här gäller det att vara tydlig med den information som sammanställs samt lagra den för effektiv åtkomst för projektmedlemmarna. Utan ett väl fungerande informationsflöde får organisationen svårt att anpassa sig till förändringar samt problem som uppstår. Syftet med denna studie är att undersöka hur kalkylering sker i teorin och i praktiken för att få en förståelse för hur informationsflödena spelar sin roll. Den teoretiska referensramen baserades på de teorier som påträffades vid en sökning bland KTHB:s databaser samt Google Scholar. Informationsflödet har delats upp i tre delar, presentation, transport och lagring av information. Dessutom studeras ett antal olika kalkylmetoder. För att få en kompletterande bild av hur detta applicerats i praktiken har en fallstudie utförts på Skanska Sverige AB. Denna studie omfattar tre intervjutillfällen samt en kontinuerlig kontakt med en inköpsansvarig på Skanska. Kalkylmetoderna som undersöktes var ABC – kalkylering, produktkalkylering och produktionskalkylering. Sedan undersöktes vilka av dessa kalkylmetoder som används på Skanska Sverige AB. Kalkyler upprättas utifrån företagets informationshanteringssystem och Skanska använder sig av ett eget utvecklat system, Spik. Vidare undersöktes vilken typ av information som har störst påverkan vid kalkylens utformning och vilka faktorer som är avgörande. Teoristudierna jämförs med empirin genom diskussion om informationsflödets betydelse vid kalkylframtagning på Skanska. Därefter diskuteras rekommendationer om hur informationsflödet skulle kunna förbättras vid framtagningen av kalkylen.
In today's industrialized society projects are considered as the obvious model for development. The first step in projects where information plays an essential role is in calculations. This is where the projects future is decided. Here it is important to be clear about the information compiled and making sure that the storage of the information is easily accessed for the project members. Without a proper flow of information, the organization will have difficulty adapting to changes and problems that arise. The purpose of this study is to investigate how the calculation is made in theory and in practice to get an understanding of how the flow of information plays its role.The theoretical framework was based on the theories that were found in a search among KTHB databases and Google Scholar. The information flow has been divided into three parts, presentation, transport and storage of information. Also studied are a number of different calculation methods. To obtain a complementary picture of how this is applied in practice, a case study has been conducted at Skanska Sverige AB. This study includes three interview occasions and continuous contact with a purchasing manager at Skanska. The calculation methods that were examined were ABC - calculation, product calculation and production calculation. Later examined were which of these calculation methods is used at Skanska Sweden AB. Calculations are made from the company's information management system and Skanska use a custom developed system, Spik. It was further examined which type of information that has the greatest impact on the modeling of the calculations and which factors that are crucial. The theory studies are compared with the empirical studies through discussion about the flow of informations role in the development of calculations at Skanska. Later discussed are the recommendations on how the information flow could be improved in the development of calculations.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Jonsson, AnnaKatarina y Kristin Lund. "Attityder till Metrias föreslagna omstrukturering av det samlade produktutbudet". Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3562.

Texto completo
Resumen

Marknadsföring är ett omfattande begrepp som innefattar mycket mer än bara reklam och försäljning. I praktiken är kommunikationen med interna och externa aktörer en oerhört viktig del i marknadsföringsarbetet. Kommunikation mellan företagets ledning och anställda är viktig så att företagets vision genomsyrar hela verksamheten. Olika enheter/avdelningar bör kommunicera med varandra så att samtliga är bekanta med hela företagets produktutbud. Det är även viktigt att företaget når ut med sitt budskap till sina externa aktörer om hur de vill bli uppfattade. Kundernas uppfattning och känslor inför företaget som helhet skapar företagets profil. Tidigt i köpprocessen spelar marknadsföringen en central roll då den har till uppgift att göra kunden medveten om produktens existens. Informationen som sänds ut till kunden ska även ge en viss kunskap om produkten.

 

Metria har ett mycket brett utbud av produkter och tjänster. För att presentera det komplexa utbudet på ett tydligt och begripligt sätt har Metrias marknadsgrupp arbetat fram ett produktstrukturförslag. Syftet med produktstrukturen är att skapa medvetenhet hos anställda och kunder om Metrias alla produkter och tjänster. Innan den framtagna produktstrukturen marknadsförs, vill marknadsgruppen veta vad anställda och kunder har för åsikter om den, om den är tydlig och om begreppen som används är begripliga.

 

Författarna fick i uppdrag av Metria att undersöka hur anställda och kunder uppfattar produktstrukturförslaget. Undersökningen har legat till grund för denna uppsats.

Undersökningen skedde främst genom telefonintervjuer och enstaka besöksintervjuer. Metria valde själva ut respondenter som skulle intervjuas och i samarbete med författarna diskuterades aktuella intervjufrågor.

 

Intervjuerna redovisas var och en för sig i empirikapitlet. I analysdelen sammankopplas empiri med teori kring marknadsföring och kommunikation som författarna anser vara relevant för problemområdet. Författarna diskuterar utifrån detta vikten av att Metria bör bli bättre på att marknadsföra sig alltefter att konkurrensen på marknaden ökar.

 

I slutsatsen presenterar författarna sina egna tankar och reflektioner kring vad Metria kan göra för att förbättra produktstrukturen utifrån anställdas och kunders synpunkter.

 

 


Marketing is a broad concept which includes much more than just advertising and sales. In practice, communication with internal and external stakeholders is a crucial part of marketing efforts. Communication between the management and employees are important to the company's vision permeates the entire operation. Different units / departments should communicate with each other so that all are familiar with the company's entire product range. It is also important that the company reaches out with its message to their external stakeholders on how they want to be perceived. Perceptions and feelings about the enterprise as a whole create the company's profile. Early in the purchasing process plays a central role of marketing as it is to make customers aware of the product's existence. The information sent to the customer should also give certain knowledge of the product. Metria has a very wide range of products and services. To present the complex range in a clear and understandable way Metrias market group prepared a product structure proposal. The purpose of the product structure is to create awareness among employees and customers of Metrias all products and services. Before the resultant product structure marketed, the market group wants to know what employees and customers have to say about it, unless it is clear and whether and if the terms that are used are understandable. The authors received a mandate from Metria to examine how employees and customers perceive the product structure of the proposal. The investigation has been the basis of this thesis. The study was done mainly through telephone interviews and occasional visits interviews. Metria chose themselves out respondents who were interviewed, and in cooperation with the authors they discussed the interview questions. The interviews are reported separately in the empirical chapter. The analytical part linked empirical and theory about marketing and communications, which the authors believe to be relevant to the problem area. The authors discuss on the basis of the importance of Metria should be better at promoting themselves as the competition in the market increases.

 

In the conclusion the authors present their own thoughts and reflections on what Metria can do to improve the product structure along employees and what customers says.

 

 

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Nilsson, Ann-Mari y Johan Stenlund. "Alkolås : Ett hjälpmedel för samhällets samlade insatser mot rattfylleri". Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27337.

Texto completo
Resumen

Rattfylleri är ett allvarligt säkerhetsproblem i Sverige. Var 60:e timme dödas någon pga. detta brott. Det görs ca 16 000 resor per dygn där föraren har en alkoholkoncentration i blodet som överstiger straffbarhetsgränsen 0,2 promille. Ungefär lika många rattfyllerister tar polisen genom sina kontroller under ett år. De flesta är i åldrarna 18-24 år. Intresset för alkolås i Sverige väcktes 1999 och på senare tid har intresset för alkolås ökat. En kommitté har tillsatts och senast år 2012 ska alla bilar vara utrustade med alkolås. Sedan slutet på 90-talet har Skellefteå AIK Hockey och Vägverket Region Norr haft ett samarbete. Tanken på att införa alkolås i klubbens bilar har funnits sedan länge. En händelse med en aktiv spelare gjorde att klubben installerade alkolås i bilarna snabbare. Vi vill påvisa de positiva och negativa effekter som alkolåsets införande i klubbens bilar har medfört. Har användandet medfört synpunkter från utomstående? De som använder dessa bilar, vilka positiva samt negativa upplevelser har de haft? Vi har studerat Skellefteå AIK Hockeys användning av alkolås i sina bilar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Libros sobre el tema "Samlere"

1

Erlandsen, Hans Christian. Penger av papir: Seddelens saga og sosiologi, seddelkunst og seddeltrykking, svindlere og samlere. Oslo: Grøndahl Dreyer, 1992.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Benny, Andersen. Samlede noveller: Samlet udgave af Puderne, Tykke-Olsen m. fl., Over skulderen. Copenhagen Valby: Borgens Forlag, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Dinesen, Isak. Samlede essays. [Copenhagen]: Gyldendal, 1985.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Thomsen, Søren Ulrik. Samlede Thomsen. København]: Gyldendal, 2014.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Lønn, Øystein. Samlede noveller. [Oslo?]: Gyldendal, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Hagerup, Inger Halsør. Samlede dikt. 5a ed. Oslo: Aschehoug, 1992.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Ditlevsen, Tove Irma Margit. Samlede digte. 2a ed. Copenhagen: Gyldendal, 1996.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Mykle, Agnar. Samlede verker. Oslo: Gyldendal Norsk, 1994.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Engelbretsdatter, Dorothe. Samlede skrifter. Oslo: Aschehoug, 1999.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Heggelund, Kjell. Samlede dikt. [Oslo]: Oktober, 1996.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Capítulos de libros sobre el tema "Samlere"

1

Sabel Bucher, Barbara. "Lenngren, Anna Maria: Samlade Skaldeförsök". En Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_9425-1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

"Radioen samler musiklivet". En Stil nu ind …, 197–258. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmr5t.8.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

"samlor, n." En Oxford English Dictionary. 3a ed. Oxford University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.1093/oed/1330872617.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

"samlet, n." En Oxford English Dictionary. 3a ed. Oxford University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.1093/oed/1098706531.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Egelund, Niels. "Perspektivering og samlet konklusion". En Effekter af specialundervisningen, 323–31. Aarhus University Press, 2009. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3wrj.26.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

"DELRESULTATER OG DE SAMLENDE ASPEKTER". En Handlekompetencer i pædagogisk arbejde med socialt udsatte born og unge, 33–46. Aarhus University Press, 2009. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3wcv.6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

BJERREGAARD, PETER. "At samle verden på ny:". En Etnografi på museum, 137–52. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608208.9.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Grini, Monica. "Noe å samles om: Det nasjonale paradigmet". En Samisk kunst og norsk kunsthistorie. Delvise forbindelser, 27–93. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbm.b.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Veggeland, Frode y Sigrid Stokstad. "Enhetlig og helhetlig forvaltning? Mattilsynets organisering og styring av dyrevelferdsarbeidet". En Forvaltning av dyrevelferd i Norge: Hvordan få lovverk til å virke?, 81–115. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.159.ch4.

Texto completo
Resumen
Dette kapittelet ser nærmere på hvilke mulige konsekvenser organiseringen av Mattilsynet kan ha for håndtering av dyrevelferdsarbeidet. To begreper står sentralt: helhetlighet og enhetlighet. Helthetlig forvaltning viser til et felles og klart ansvar for tilsyn som kan styrke forvaltningens samlede evne og kapasitet til å ivareta dyrenes velferd. Enhetlig forvaltning viser til både virkemidler som kan fremme lik forståelse og anvendelse av dyrevelferdsregelverket, og virkemidler som kan fremme faglig kalibrering blant de ansatte, dvs. omforent forståelse av faglige kriterier for vurdering av regelbrudd. Kapittelet viser på den ene siden hvordan Mattilsynet er blitt endret i retning av en mer helthetlig og enhetlig forvaltning, og på den andre siden hvordan Mattilsynet fortsatt har utfordringer knyttet til å oppnå lik og koordinert praksis, både innenfor og på tvers av regioner. Samtidig påpekes behovet for å ivareta inspektørenes rom for skjønn. Det finnes ikke toppstyrte svar på alle problemstillinger i tilsynsarbeidet. Hvis dyrevelferdslovens målsettinger skal realiseres, er det også behov for å vurdere den enkelte sak ut fra den spesifikke konteksten den oppstår i.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Hellesø, Ragnhild, Merete Lyngstad, Berit Brattheim y Line Melby. "KAPITTEL 8 Samhandling mellom sykepleiere i spesialist- og kommunehelsetjenesten før, under og etter samhandlingsreformen". En Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 153–76. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch8.

Texto completo
Resumen
I dette kapitlet viser vi hvordan sykepleiere i sykehus oppfatter at samhandlingen og informasjonsutvekslingen med kommunehelsetjenesten har endret seg over tid. Teoretisk bygger kapitlet på samhandlingsteorier. Intervjuer med 42 sykepleiere i tre tidsperioder er samlet inn og analysert. Analysen viser at det har skjedd en stor endring i hvordan informasjon blir utvekslet. Endringen kjennetegnes med tre forhold: fra å være helt papirbasert via å ha en hybrid form med både papir og elektronisk informasjonsutveksling til en hovedvekt på elektronisk informasjonsutveksling. Videre finner vi at samarbeidsklima mellom sykehus og kommunen har endret seg.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Samlere"

1

Kim, Jin-Young. "Living in Art : A Case of the Samlye Art Village, Korea". En Advanced Communication and Networking 2015. Science & Engineering Research Support soCiety, 2015. http://dx.doi.org/10.14257/astl.2015.99.63.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Yamgata, Yutaka, Sei Moriyasu, Shin-ya Morita, Hitoshi Ohmori y Toshiro Higuchi. "Fabrication of Deep Concave Glass Micro Lens by ELID Grinding". En Optical Fabrication and Testing. Washington, D.C.: Optica Publishing Group, 1998. http://dx.doi.org/10.1364/oft.1998.omc.4.

Texto completo
Resumen
Due to the progress in fiber optics, optical storage systems and portable information devices, fabrication technologies for micro optical components becomes more and more important. The fabrication process of micro optical componets especially deep concave glass micro lens is facing a number of diffculties: (1)Since the diameter of the micro optical component is very small and the depth of the surface is large, the grinding wheel must have even samller diameter. (2)In order to obtain optimum cicumference speed, the rotation speed of the grinding wheel becomes extremely high. In order to overcome those problems, inclined grinding wheel can be used to cut the deep concave surface. This method solves the first problem but still extremely high rotation speed is necessary. The authors present a new resolution to those problems using ELID (ElectroLytic In-process Drssing) grinding method. Using ELID grinding, the grinding wheel is continuously dressed during the machininig process and always kept sharpened. This results in a very high quality surface finish even under low circumference speed. Fabrication example of glass micro concave lens (radius:4.6mm) is carried out with small grinding wheel (diameter 5mm) at relatively low rotation speed of 20,000 rpm, which is equivalent to 300m/min circumference speed. Surface roughness of 40nmp-ν and profile accuracy of approximately 1μm was obtained.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

SHIRAHATA, A., A. ASAKURA, T. NAKAMURA y K. YAMADA. "CONTENTS OF PHYLLOQUINONE AND MENAQUINONE FAMILY IN SERUM AND FECES FROM HUMAN NEWBORN INFANTS". En XIth International Congress on Thrombosis and Haemostasis. Schattauer GmbH, 1987. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1643605.

Texto completo
Resumen
A sensitive and specific method for the determination of phylloquinone (PK) and menaquinone families (MK-n), between MK-4 and MK-10, was developed. Vitamin K (VK) was extracted from serum and feces with n-hexane-ether, and purified with silica gel column and short alumina column. Eluted VK was separated by high performance liquid chromatography using Cosmosil 5 Cie column with ethanol-water as a mobile phase. The separated VK was detected by a fluorometry after its reaction with ethanolic sodium boro-hydride in a reaction coil connected by one-line to a chromatographic column. Minimum detectable quantities of PK, MK-4 and MK-7 were 0.1, 0.1 and 0.15 ng/ml, respectively.In normal adult serum, PK, MK-4, MK-5, MK-6, MK-7 and MK-8 were detected. The meaniSD values of PK and MK-n from normal adult serum were 3.0±1.4 (PK), 0.3±0.2 (MK-4), 0.9±0.4 (MK-5), 0.3 ±0.3 (MK-6), 3.8±1.4 (MK-7) and 0.3±0.2 (MK-8)ng/ml, respectively. On the other hand, VK was not detected in 19 umbilical blood samples, excluding 3 samples in which 0.7, 1.0 and 2.5 ng/ml of PK were detected. In 7 healthy newborn infants under 8 days of age, VK was not detected excluding 3 cases. Of these 3 cases, in one case, 3.16 ng/ml of PK was detected, and in the other two cases, 1.1 and 1.5 ng/ml of MK-7 were detected. In 11 infants at one month of age, PK ( 10 cases ) and MK-7 ( 5 cases ) were detected, and mean+SD values of PK and MK-7 in the detected group were 0.55±0.44 and 0.62±0.18 ng/ml, respectively. VK was not detected in plasma of infants with primary hemorrhagic disease of the newborn ( 4 cases ) and infantile vitamin K deficiency ( 2 cases ). With a wide variation of VK content in each samlpe, PK and all MK families were detected in feces from normal adults. On the other hand, only PK and MK-7 were detected in meconium collected from 6 normal newborn infants before initial feeding. The contents of VK in meconium were less than one percent of those in adult feces. These results indicate that VK supply from maternal side in utero and from intestinal flora after birth is very poor in newborn infants.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Informes sobre el tema "Samlere"

1

NMR Publicering. Nordisk ministerråds samlede virksomhed. Nordisk Ministerråd, octubre de 2013. http://dx.doi.org/10.6027/anp2013-774.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

NMR Publicering. Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Nordisk Ministerråd, septiembre de 2014. http://dx.doi.org/10.6027/anp2014-742.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

NMR Publikations. Nordisk ministerråds samlede virksomhed - Årsregnskab for 2011. Nordisk Ministerråd, octubre de 2012. http://dx.doi.org/10.6027/anp2012-760.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Rosendal Jensen,, Niels, Malene Engsig Brodersen y Naya Hansen. Evalueringsrapport. Steiner HF. Aarhus Universitet, DPU, noviembre de 2023. http://dx.doi.org/10.7146/aul.498.

Texto completo
Resumen
Denne rapport har til formål at sammenfatte, hvordan HF-uddannelsen på Steinersko-lerne har fungeret, siden den implementeredes i 2018. Evalueringen har over en 2-årig periode fulgt to hovedspor, nemlig på den ene side et spørgeskema til alle elever på Steiner HF og på den anden side kvalitative interviews med rektorer og lærere ved de 5 HF-skoler inden for sammenslutningen af Steinersko-lerne i Danmark. Spørgeskemaet sigtede efter at frembringe et samlet overblik over eleverne (køn og so-cial baggrund), deres vurdering af HF-undervisningen ved de 5 skoler, deres ønsker om videre uddannelse efter HF og tillige også, om de har haft behov for at supplere deres HF-uddannelse med gymnasiale suppleringskurser for at kunne blive optaget på den uddannelse, de har ønsket at gennemføre. Samtalerne med rektorer og lærere har i særdeleshed været optaget af, hvordan de 5 skoler har formået at implementere de mange og omfattende ændringer, som en over-gang fra friskole til kombineret institution med privat gymnasium har indebåret. Æn-dringerne har bestået i faglig kompetenceudvikling af lærere ved skolerne (f.eks. i form af universitetseksamener og pædagogikum), rekruttering af nye lærere til at dække de fag, HF forudsættes at omfatte, og ikke mindst organisatoriske forandringer som følge af etableringen af HF på 5 Steinerskoler. Disse interviews blev gennemført af videnska-belig assistent Naya Lykke Jørgensen og ph.d.-studerende Malene Engsig Brodersen, DPU. På grundlag heraf skrev Naya og Malene en samlet rapport, som blev drøftet med følgegruppen og rektorer på et møde i maj måned 2022. Fra mødet og efterfølgende ind-kom kommentarer og forslag til forbedringer, som er indgået i den endelige rapport, der udgør en del af denne samlede afrapportering. Selve evalueringen har fundet sted i et tæt samarbejde med skolernes følgegruppe og Steinerskolernes sekretariat. Et første udkast til elektronisk spørgeskema udformet af projektleder med teknisk bistand fra ph.d.-studerende Anders Astrup Christensen, DPU, diskuteredes ad flere omgange, inden det fandt sin endelige og således også rele-vante form, bl.a. efter at have været pilottestet af tidligere HF-elever. Målet var at skabe sikkerhed for, at eleverne kunne forstå spørgsmålene og dermed var sikre på, hvad de blev bedt om at svare på. Skemaet udsendtes august 2021 til Steiner HFs første kuld som surveyXact. Besvarelsesprocenten var over 85, hvilket betød, at forskere og følgegruppe havde et bredt og robust fundament for at kunne gennemgå det indkomne materiale og foretage de første deskriptive analyser af fundene i skemaet. I løbet af efteråret 2021 og foråret 2022 blev skemaet endnu engang gennemgået i dybden, spørgsmål tilrettet og nye spørgsmål tilføjet. Derefter udsendtes det reviderede skema til alle tidligere HF-ele- ver, hvorved et ensartet grundlag for besvarelse var sikret. I alt udsendtes skemaet i au- gust 2022 til 360 elever. Heraf besvarede 344 enten hele spørgeskemaet eller betydelige dele heraf. Selve rapporten er opbygget i tre dele. Første del (A) gennemgår fundene i spørgeske- maet, anden del (B) består af en rapport byggende på samtaler og interviews med rekto- rer og lærere, mens tredje del (C) består af oversigter over kompetenceløftet for under- viserne. Vi vil gerne benytte lejligheden til at takke rektorer, lærere, HF-unge samt følgegruppen for venlig imødekommenhed og frugtbare diskussioner undervejs i forløbet. Februar 2023 Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU), Aarhus Universitet Niels Rosendal Jensen og Christian Christrup Kjeldsen
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Allansson, Jakob. Allmännyttans framväxt i Malmö och Göteborg: Historiska förutsättningar för de kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771264.

Texto completo
Resumen
Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Ohna, Stein Erik Solbø. Alternativ opplæring med utvidet praksis: deltakelse, læring og måloppnåelse. University of Stavanger, enero de 2013. http://dx.doi.org/10.31265/usps.242.

Texto completo
Resumen
Her presenteres sluttrapporten fra det treårige prosjektet «Alternativ opplæring med utvidet praksis: deltakelse, læring og måloppnåelse». Prosjektet er initiert av Opplæringsutvalget i Rogaland og har vært organisert som et samarbeidsprosjekt mellom videregående skoler som gir tilbud om utvidet praksis, opplæringsavdelingen i Rogaland fylkeskommune og Universitetet i Stavanger. Rapporten består av 10 kapitler. I de tre første kapitlene redegjøres for bakgrunn og organisering av prosjektet samt tidligere forskning. Deretter følger fem empiriske kapitler som gir et sammendrag av delprosjektene. De to første empiriske kapitlene (kapittel 4 og 5) danner et bakteppe for de siste tre empiriske kapitlene (kapittel 5-7). I kapittel 4 og 5 redegjøres for henholdsvis opplæringstilbudet og elevene ved utvidet praksis, slik dette framsto ved innledningen til prosjektet høsten 2009. På grunnlag av resultatene fra de to innledende delprosjektene er de tre siste delprosjektene utformet. Her rettes oppmerksomheten mot elevenes skoleerfaringer (kapittel 6), bruk av opplæringskontrakter (kapittel 7) og elevers måloppnåelse (kapittel 8). I de to siste kapitlene (kapittel 9 og 10) samles prosjektets funn i en avsluttende drøfting. Delprosjekt 5 som analyserer registerdata (rapportens kapittel 8), er ikke ferdigstilt. Her gjenstår analyser av resultater oppnådd i skoleåret 2011/12.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Müller, Anders Riel. Teknologiske testarenaer som drivkraft for regional innovasjon og utvikling. UiS Scholarly Publishing Services, marzo de 2024. http://dx.doi.org/10.31265/usps.275.

Texto completo
Resumen
Regional utvikling kan fremmes ved å utvikle test- og demonstrasjonsarenaer for nye teknologier som tiltrekker seg kunnskap, kompetanse, bedrifter og investeringer. Dette har vært forsøkt flere steder i Europa (Jeffrey, Jay, og Winskel 2013; OECD 2012; Teräs og Mikkola 2016; Villanen 2019; Arntzen mfl. 2019). Mens de fleste testarenaer konsentrerer seg om en bestemt sektor (energi, digitale løsninger osv.), ønsker andre, som Smart Rogaland, å skape synergier mellom flere testarenaer innen spesifikke sektorer. Dette reiser en rekke spørsmål ved hvordan man i) får til samarbeid på tvers av ulike testarenaer og ii) utnytter samarbeid til å skalere opp og bygge ut løsninger til andre deler av regionen og internasjonalt. I norsk kontekst betyr disse utfordringene at det må etableres og bygges opp et innovasjonsøkosystem der mange ulike næringsklynger, bedrifter og kommuner jobber sammen for å skape synergieffekter i regional (og nasjonal) skala. For å forstå hva som skal til for å lykkes med et regionalt innovasjonsøkosystem som tar utgangspunkt i mange ulike testarenaer, har forprosjektet som mål å studere internasjonale eksempler hvor slike økosystemer er blitt etablert eller forsøkt etablert. Forprosjektet skal spesielt etablere kunnskap om tre grunnelementer som er viktige for å lykkes med oppbygning av et slikt regionalt økosystem: a) regionale nærings- og innovasjonspolitikker, b) organisering og c) uformelle prosesser. Hverken for Rogaland, Norge eller Norden finnes det i dag en oversikt som samler og synliggjør hvilke testmuligheter som finnes. Menons undersøkelse viser også at en rekke bransjer kan være aktuelle brukere av testarenaer, men at de ikke er kjent med at slike muligheter eksisterer. Det er heller ingen som har tatt rollen som mulig veiviser innen dette området. Samtidig er det uklart hvordan testarenaer kan bidra til regional næringsutvikling. En testarena trenger ikke nødvendigvis være direkte koplet til regional næringsutvikling. I hvilken grad en testarena er det, handler om i hvilken grad den er knyttet til regionale næringsutviklingsprioriteringer og regionale innovasjonssystemer. Denne rapporten vil derfor ta for seg mekanismer som kan skape synergieffekter mellom testarenaer og regional næringsutvikling.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Nergaard, Svein Erik. Hjelp til lærere i klasserommet - lokale tiltak for bedre læringsmiljø og økt inkludering: En nasjonal kartlegging av ambulerende team. University of Stavanger, junio de 2016. http://dx.doi.org/10.31265/usps.217.

Texto completo
Resumen
Denne rapporten omhandler en kartlegging og spørreundersøkelse i norske kommuner 2013-14 om tiltak som er etablert for å gi hjelp og støtte til lærere i grunnskolen. Slike tiltak kan betegnes som ambulerende team. Det er Nasjonalt senter for læringsmiljø og atferdsforskning ved Svein Erik Nergaard og Nina Grini som har gjennomført spørreundersøkelsen i kommunene og tiltakene. Hensikten med undersøkelsen er å få mer kunnskap om ambulerende team. Denne arbeidsmåten i skolene er i sterk vekst i mange kommuner og det er viktig å få kunnskap med tanke på å kunne bidra til å evaluere, forbedre og eventuelt stimulere tiltakene. Etablering av ambulerende team er lokale initiativ som vokser fram ut fra lokale behov og den raske veksten kan tyde på at vurdering av effekten er god. Arbeidsmåten innebærer også i en del tilfeller en interessant omdisponering av ressurser fra en segregerende til målsetting om en mer inkluderende praksis. Sentrale forhold er forekomst, organisering, kompetanse hos ansatte, arbeidsmåter og samarbeid med PP-tjenesten. Kartleggingen av forekomst av tiltak er omtalt i en artikkel i Spesialpedagogikk nr. 7, 2013 (Jahnsen & Grini 2013), og hovedresultatene fra spørreundersøkelsen i tiltakene er beskrevet i en artikkel i Spesialpedagogikk nr. 2, 2015 (Nergaard & Grini 2015). Hensikten med denne rapporten er å gi en samlet og mer helhetlig og grundig framstilling av undersøkelsen og fenomenet ambulerende team.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Båtevik, Finn Ove, Brita Gjerstad, Gro Marit Grimsrud, Øystein Lund Johannessen, Grete Netteland, Svein Ingve Nødland, Lin Prøitz, Geir Skeie y Gunn Vedøy. Arbeidsinnvandrere som ressurs i regional utvikling. University of Stavanger, febrero de 2017. http://dx.doi.org/10.31265/usps.213.

Texto completo
Resumen
I mange sammenhenger omtales arbeidsinnvandrere som midlertidig arbeidskraft. For Vestlandet er de mye mer. De er og vil i fremtiden fortsatt kunne være en viktig ressurs for næringer og lokalsamfunn. Men dette forutsetter strategier og engasjement fra berørte lokale og regionale aktører, foruten selvsagt også vilje til deltakelse fra arbeidsinnvandrerne selv. Disse temaene har vært de sentrale i forskningsprosjektet “Arbeidsinnvandring til Vestlandet. Arbeidsinnvandring som ressurs i regional utvikling” som har vært gjennomført i de fire vestlandsfylkene Møre og Romsdal, Sogn og Fjordane, Hordaland og Rogaland i perioden 2013-2016. Prosjektet har hatt som hovedmål å utvikle kunnskap om arbeidsinnvandringens rolle og betydning i regionen. Vi har særlig lagt vekt på i hvilken grad og hvordan kommunene på Vestlandet, i eget arbeid og i samarbeid med andre aktører, har håndtert arbeidsinnvandringen slik at det ressurspotensialet som denne gruppen representerer for arbeidslivet og samfunnslivet har blitt ivaretatt på best mulig måte. Prosjektet har bestått av tre delprosjekt som hver for seg belyser ulike sider ved kommuners og fylkeskommuners måte å arbeide på i møte med arbeidsinnvandringen til landsdelen. Første delprosjekt har lagt vekt på å fremskaffe ny kunnskap om hvem arbeidsinnvandrerne til Vestlandet er, hvor de bosetter seg og hvilke næringer de arbeider innenfor samt hvilke effekter arbeidsinnvandringen kan sies å ha, særlig når det gjelder demografisk utvikling og næringsliv. Delprosjekt to har omhandlet møtet mellom arbeidsinnvandrerne og det kommunale tjenesteapparatet, kommunenes politikk og organisering av tjenestetilbudet overfor arbeidsinnvandrerne som gruppe samt hvordan tjenestetilbudet overfor denne gruppen fungerer. Delprosjekt tre har belyst kommunenes og fylkeskommunenes tilrettelegging av informasjon for arbeidsinnvandrere og hvorvidt denne målgruppen opplever denne informasjonen som relevant og tilfredsstillende. Resultatene fra de tre delprosjektene blir grundig redegjort for i hver sin del av den foreliggende rapporten, henholdsvis i kapittel 2, 3 og 4. Avslutningsvis, i kapittel 5, forsøker vi i kortform å trekke frem hovedpoenger og motivasjon for at kommuner og fylkeskommuner på Vestlandet skal jobbe videre med de utfordringer som har kommet frem i vår forskning. I dette innledende kapitlet gis en samlet oversikt over forskningsprosjektet. Bakgrunn, problemstillinger og opplegg blir gjort nærmere rede for i avsnittene 1.1 – 1.3. Hva vi har funnet gjennom våre undersøkelser fremgår så av avsnittene 1.4 – 1.9. I avsnitt 1.10 trekkes frem noen utfordringer som vil være viktig å gripe fatt i for å realisere det potensial som arbeidsinnvandrere representerer for landsdelen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Kristoffersson, Anders. Hållbara Smarta Parker : digitalt stöd för utemiljöskötsel. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.7d6liv65g9.

Texto completo
Resumen
Projektet Planeringssystem för behovsstyrd utemiljöskötsel genom användning av mätdata från sensorer har drivits under 2021 och 2022. Medverkande parter har varit Göteborgs stad, Husqvarna AB och Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU. Finansieringen kommer från Movium Partnerskap och parterna i lika delar. Resultatet har blivit ett spännande sökande efter användning av smart teknik för att se vilka möjligheter det finns att i högre grad arbeta med behovsstyrda skötselaktiviteter, i motsats till frekvensstyrda sådana. Tillförda projektmedel har möjliggjort tester och uppföljning av sådant som inte rymts inom Vinnovatestbädden Hållbara Smarta Parker där, utöver ovannämnda parter, även Johanneberg Science Park och Decerno medverkat. Geografiskt har fokus varit på Trädgårdsföreningen och Slottsskogen, kompletterat med ett antal andra platser i Göteborg. De inledande försöken i detta projekt under 2021 fokuserade på ett system för uppkopplade handhållna maskiner (t ex trimrar, lövblåsar och motorsågar) och hur data från maskinerna skulle kunna användas i planeringen av utemiljöskötseln. Parallellt utforskades hur data från olika typer av sensorer skulle kunna användas för ökad behovsstyrning av skötseln. Baserat på en workshop för uppföljning av erfarenheterna från 2021 avslutades försöken med de uppkopplade maskinerna, då utvecklingsmöjligheterna inom projektet betraktades som begränsade. Istället planererades inför 2022 nya försök med fokus på möjligheten att ta fram lösningar för identifiering av skötselbehov kopplade till de resurskrävande skötselaktiviteterna gräsklippning, ogräsrensning och renhållning. Parallellt undersöktes också ett system för planering och automatiska arbetsordrar i anslutning till skötsel av förskolegårdar inom Lokalförvaltningen i Göteborg. I denna rapport beskrivs arbetet med de olika försöken baserat på en inledande mer teoretisk utgångspunkt för vad hållbara smarta parker kan vara och hur de kan sättas i ett större sammanhang. Resultatet är att det finns många möjligheter att använda de testade lösningarna för att öka behovsstyrningen av utemiljöskötseln. Det finns när rapporten skrivs många olika möjligheter att via sensorer och annan teknik ta fram dataunderlag för att i högre grad styra skötseln baserat på behov. Det finns dock ett stort behov att utveckla lösningar som täcker större del av de skötselaktiviteter som utförs i utemiljöer. De lösningar som finns tillgängliga för t ex fuktsensorer som via en app kan guida beslut om när bevattning bör ske är avgränsade till mindre delar av arbetet och ger inte grund för att planera det samlade arbetet med skötsel. Här finns ett behov av ett utvecklat system som kan ligga till grund för behovsstyrd planering av skötselarbetet där olika delar kan integreras. Erfarenheterna från projektet pekar på att det finns en intressant utmaning i att balansera hur ett samlande system kan hjälpa till att skapa överblick mot att undvika att samma system blir alltför styrande och administrativt tungt att arbeta med. Både ett samlande system och de olika delarna för indata via sensorer, kameror, drönare och satellit är under utveckling och det kommer att dröja ett antal år innan det finns samlande system som inkluderar indata från merparten av utemiljön.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
También puede estar interesado en las bibliografías ampliadas sobre el tema "Samlere" para tipos de fuentes particulares:
Artículos de revistas Tesis Libros
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía