Literatura académica sobre el tema "Recycling"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Recycling".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Artículos de revistas sobre el tema "Recycling"
Kuhn, Roman. "Recycling Ödipus". Zeitschrift für französische Sprache und Literatur 128, n.º 1 (2018): 30. http://dx.doi.org/10.25162/zfsl-2018-0002.
Texto completoEngström, Maria. "Kulturelles Recycling". osteuropa 69, n.º 5 (2019): 55–72. http://dx.doi.org/10.35998/oe-2019-0026.
Texto completoHIRANO, Masao y Fumitaka SAKURAI. "Recycling. Lead Recycling." Shigen-to-Sozai 113, n.º 12 (1997): 972–75. http://dx.doi.org/10.2473/shigentosozai.113.972.
Texto completoFUNAYAMA, Sanyu. "Recycling. Rear Metal Recycling." Shigen-to-Sozai 113, n.º 12 (1997): 976–77. http://dx.doi.org/10.2473/shigentosozai.113.976.
Texto completoHurtley, Stella M. "Recycling the recycling machinery". Science 373, n.º 6555 (5 de agosto de 2021): 638.6–639. http://dx.doi.org/10.1126/science.373.6555.638-f.
Texto completoJiang, Hanru. "Qubit Recycling Revisited". Proceedings of the ACM on Programming Languages 8, PLDI (20 de junio de 2024): 1264–87. http://dx.doi.org/10.1145/3656428.
Texto completoYang, Li Ying, Yi Qiu Tan, Yu Ming Dong y En Guang Li. "Rutting Resistance Property of Warm Recycled Asphalt Mixture". Applied Mechanics and Materials 204-208 (octubre de 2012): 3749–53. http://dx.doi.org/10.4028/www.scientific.net/amm.204-208.3749.
Texto completoMASAKI, Gotaro. "Recycling. Recycling of Plastic Debris." Shigen-to-Sozai 113, n.º 12 (1997): 1005–9. http://dx.doi.org/10.2473/shigentosozai.113.1005.
Texto completoHIRAYAMA, Katsuyoshi. "Recycling. Recycling of Precious Metals." Shigen-to-Sozai 113, n.º 12 (1997): 978–81. http://dx.doi.org/10.2473/shigentosozai.113.978.
Texto completoSATO, Yoshiki. "Recycling. Recycling of Used Tires." Shigen-to-Sozai 113, n.º 12 (1997): 999–1004. http://dx.doi.org/10.2473/shigentosozai.113.999.
Texto completoTesis sobre el tema "Recycling"
Sidique, Shaufique Fahmi. "Analysis of recycling behavior, recycling demand, and effectiveness of policies promoting recycling". Diss., Connect to online resource - MSU authorized users, 2008.
Buscar texto completoSolis, Martyna. "Potential of chemical recyclingto improve the recycling of plastic waste". Thesis, KTH, Energi och klimatstudier, ECS, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232339.
Texto completoKemisk återvinning har potentialen att öka återvinningsgraden av plastförpackningar och minska därmedminska klimatpåverkan från fossila plastprodukter. Således ses den som en möjlig teknik för att mötautsläpps- och återvinningsmål samt införandet av en cirkulär ekonomi. I ett svenskt sammanhang kan detbidra till att nå målet om netto noll utsläpp 2045. Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen förkemisk återvinning i det svenska återvinningssystemet för plast, med det avfallseldade Bristaverket somfallstudie. Avhandlingen beskriver ingående led i den nuvarande svenska plaståtervinningssystem ochkvantifierar materialförluster i alla steg. Återvinningsgraden för plastförpackningar i hushållsavfalleti Stockholm visar sig vara lägre än 7%. Återstående 93% skickas för energiåtervinning genom förbränning.Analysen av olika teknologier för kemisk återvinnings genomförs med hjälp av Technology ReadinessLevel (TRL). Resultatet visar att det fanns tre teknologier med högsta TRL på 9: termisk krackning(pyrolys), katalytisk krackning och konventionell förgasning. Viktiga parametrar för kemisk återvinningkopplat till en befintlig anläggning diskuteras och används för genomförbarhetsanalys av de tre valdateknologierna genom en fallstudie vid Bristaanläggningen. Det är inte uppenbart vilken teknik som är denbästa för denna applikation. Förgasning är bevisat framgångsrik för produktion av intermediära produkter(olja eller syngas) som kan användas för ny plastproduktion, men Bristaanläggningens storlek är för litenför att en förgasningsanläggning ska varamotiverad. Pyrolys och katalytisk krackning kan användasi mindre applikationer, men de har hittills inte lyckats bidra till framställning av ny plast. Därför skullebåda teknikerna kräva ytterligare forskning och test på pilotskala innan de skalas upp till kommersiell drift.Resultaten från denna studie måste följas av en djupgående analys av verklig data, från pilotprojekt ellerkommersiella projekt, som för närvarande inte är tillgänglig.De stora utmaningarna för att genomföra kemisk återvinning av plastavfall i Sverige är av ekonomisk ochpolitisk karaktär. Nyckeln till framgångsrik spridning av kemisk återvinning är utvecklingen av enaffärsmodell som säkerställer att alla aktörer längs plaståtervinningskedjan kan dra ekonomiskt fördel avlösningen. För en anläggning i Brista finns utmaningar i form av Stockholm Exergis otillräckliga expertisinom området kemisk återvinning, osäkra råvarukrav och en utmanande marknadssituation.
Obermüller, Stefanie. "Recycling der Sauren Lysosomalen Phosphatase Eingrenzung der recycling-vermittelnden Aminosäuresequenz und Untersuchungen möglicher Sortierungsfaktoren, die zur Umsetzung des Recyclings benötigt werden /". [S.l.] : [s.n.], 2000. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=96367272X.
Texto completoБашлак, Ірина Анатоліївна, Ирина Анатольевна Башлак, Iryna Anatoliivna Bashlak, S. P. Baranov y О. V. Perepadya. "Recycling glass". Thesis, Видавництво СумДУ, 2008. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/15994.
Texto completoVoytyuk, Nazariy. "Recycling of Polypropylene and Polyamide Blends Using Thermomechanical Recycling". Thesis, KTH, Materialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277883.
Texto completoSyftet med avhandlingen var att återvinna en vanlig matta som innehåller polyamid-6- och polypropenpolymerer med termomekanisk återvinning och jämföra produkten med rena polymermaterial. Det återvunna materialet tillverkades med den termomekaniska processen som inkluderar malning och strängsprutning (extrudering). Filamentet analyseras med olika analystekniker inklusive FTIR, SEM, DSC och dragprovning för mekaniska egenskaper. Filamentet testas sedan med en 3D-skrivare för att se om en produkt kan tillverkas av materialet. Filamentet med återvunnen matta användes för att skapa en 3D-skriven produkt, därför verkar metoden lovande. Resultaten från analysteknikerna visade polymererna bröts ner efter flera återvinningscykler, mestadels av PA6-polymeren. De mekaniska egenskaperna med tillsats av återvunnet matta till en blandning av rena material visar liknande egenskaper jämfört med endast rena material. Sammanfattningsvis är det möjligt att 3D-skriva med återvunnet mattfilament för att skapa en 3D-skriven produkt, metoden verkar lovande.
Boeckx, W. D. "Recycling spare parts". Maastricht : Maastricht : Maastricht University ; University Library, Maastricht University [Host], 1999. http://arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=13042.
Texto completoSoe-Lin, Shan. "Macrophage iron recycling". Thesis, McGill University, 2009. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=66717.
Texto completoLa majorité du fer dans le corps humain est contenu dans la masse de globule rouge, en tant que composante de l'hémoglobine. Les GR deviennent plus endommagés et moins déformables en vieillissant, et à la fin de leurs durée de vie de 120 jours, les GR sénescents sont ingurgités par les macrophages du système réticuloendothélial du foie et de rate. Ces macrophages spécialisés ingèrent 2 millions de GR∕sec, catabolisent l'hémoglobine et relâche le fer qui y est contenu à la transferrine plasmatique pour permettre son réincorporation dans de nouveau GR dans la moelle épinière. C'est remarquable comment les macrophages réticuloendothéliaux gèrent de manière sécuritaire l'énorme quantité de fer qui serait sinon toxique pour les autres cellules. Dans mes recherches, j'ai examiné les aspects spécifiques du métabolisme du fer dans ces macrophages spécialisés dans sa manutention.La protéine associée à la résistance naturelle du macrophage (Nramp1) est un transporteur de métaux divalents exprimé seulement dans les phagosomes de cellules phagocytiques telle que les macrophages et les neutrophiles. Nramp1 a depuis été reconnu comme le gène responsable de conférer à l'hôte la résistance contre les pathogènes intracellulaires. Nramp 1 est présumé donner une protection en vidant le phagosome de métaux divalents nécessaires à la croissance de pathogènes.Au cours des recherches nous avons trouvé qu'en plus de jouer un rôle significatif dans la résistance de l'hôte, Nramp1 est aussi important pour la régularisation de l'homéostasie du fer. Nous avons remarqué que les macrophages sans Nramp1 sont incapables de recycler le fer (après l'erythrophagocytose in vitro) de manière aussi efficace que les macrophages qui ont le Nramp1 fonctionnel. On a ensuite observé les souris knockout et trouvé que les animaux sans Nramp1 ont une surdose progressive de fer en vieil
Włodarz, Marta. "Intelligent recycling database". Thesis, Видавництво СумДУ, 2007. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/13125.
Texto completoAnsari, Rushina. "Creative Paper Recycling". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23795.
Texto completoRock, Channah, Jean E. McLain y Daniel Gerrity. "Water Recycling FAQs". College of Agriculture and Life Sciences, University of Arizona (Tucson, AZ), 2012. http://hdl.handle.net/10150/225869.
Texto completoLibros sobre el tema "Recycling"
Green, Jen. Recycling. London: Franklin Watts, 2007.
Buscar texto completoRecycling. London: New Burlington Books, 2013.
Buscar texto completoB, Black Wallace, ed. Recycling. Chicago: Childrens Press, 1991.
Buscar texto completoRecycling. Mankato, Minn: QED Pub., 2009.
Buscar texto completoHornbogen, Erhard, Ralf Bode y Petra Donner, eds. Recycling. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2.
Texto completoPanz, Robert Günter. Recycling. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89254-6.
Texto completoKalbacken, Joan. Recycling. Chicago: Childrens Press, 1991.
Buscar texto completoRecycling. Farmington Hills, MI: KidHaven Press, 2005.
Buscar texto completoRecycling. New York: Children's Press, 2001.
Buscar texto completoBarnham, Kay. Recycling. Hove: Wayland, 2006.
Buscar texto completoCapítulos de libros sobre el tema "Recycling"
Welfens, Maria J. y Nadja Schiemann. "Recycling — Recycling". En Umweltökonomie und zukunftsfähige Wirtschaft, 60–64. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-46953-4_20.
Texto completoBonifazi, Giuseppe y Silvia Serranti. "Recycling recycling Technologies recycling technologies". En Encyclopedia of Sustainability Science and Technology, 8794–848. New York, NY: Springer New York, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4419-0851-3_116.
Texto completoPanz, Robert Günter. "Recycling". En Recycling, 27–39. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89254-6_5.
Texto completoHornbogen, Erhard. "Postmoderne Werkstofftechnik?" En Recycling, 1–5. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_1.
Texto completoHeinz, Matthias y Erhard Hornbogen. "Biologisch abbaubare und nachwachsende Werkstoffe". En Recycling, 96–105. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_10.
Texto completoPrenger, Frank y Petra Donner. "Abfalldeponie und Müllverbrennung". En Recycling, 106–17. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_11.
Texto completoDonner, Petra. "Zukunftsmodelle". En Recycling, 118–23. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_12.
Texto completoBauermann, Carl-Ernst y Knut Escher. "Kreislauf der Werkstoffe — Rohstoffe und Werkstoffe". En Recycling, 6–15. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_2.
Texto completoEscher, Christoph y Birgit Skrotzki. "Werkstoffe und Energie". En Recycling, 16–29. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_3.
Texto completoDonner, Petra. "Kreislauf der Metalle — Eisen und Stahl". En Recycling, 30–38. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-48078-2_4.
Texto completoActas de conferencias sobre el tema "Recycling"
dos Santos, J. C., A. Di Giaimo Neto y J. Barboza. "Materials Recycling". En SAE Brasil. 400 Commonwealth Drive, Warrendale, PA, United States: SAE International, 1992. http://dx.doi.org/10.4271/921511.
Texto completoSobel, Jonathan y Daniel P. Friedman. "Recycling continuations". En the third ACM SIGPLAN international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 1998. http://dx.doi.org/10.1145/289423.289452.
Texto completoBallentine, B. "Recycling methods". En SIGDOC '17: The 35th ACM International Conference on the Design of Communication. New York, NY, USA: ACM, 2017. http://dx.doi.org/10.1145/3121113.3121203.
Texto completoBlömeke, Steffen, Mark Mennenga, Christoph Herrmann, Lars Kintscher, Gert Bikker, Sebastian Lawrenz, Priyanka Sharma et al. "Recycling 4.0". En ICT4S2020: 7th International Conference on ICT for Sustainability. New York, NY, USA: ACM, 2020. http://dx.doi.org/10.1145/3401335.3401666.
Texto completoZhu, Yunan, Haichuan Ma, Jialun Peng, Dong Liu y Zhiwei Xiong. "Recycling Discriminator". En MM '21: ACM Multimedia Conference. New York, NY, USA: ACM, 2021. http://dx.doi.org/10.1145/3474085.3479234.
Texto completoPark, Yongjun, Hyunchul Park, Scott Mahlke y Sukjin Kim. "Resource recycling". En the 2010 international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1145/1878921.1878925.
Texto completoAkkary, Haitham, Srikanth T. Srinivasan y Konrad Lai. "Recycling waste". En the 17th annual international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1145/782814.782819.
Texto completoCohen, Alejandro, Amit Solomon, Ken R. Duffy y Muriel Medard. "Noise Recycling". En 2020 IEEE International Symposium on Information Theory (ISIT). IEEE, 2020. http://dx.doi.org/10.1109/isit44484.2020.9174406.
Texto completoKress-Gazit, Hadas, Nora Ayanian, George J. Pappas y Vijay Kumar. "Recycling controllers". En 2008 IEEE International Conference on Automation Science and Engineering (CASE 2008). IEEE, 2008. http://dx.doi.org/10.1109/coase.2008.4626521.
Texto completoPearce, Tom. "Recycling of Nuclear Fuel Carriers". En Recycling of Ships and Other Marine Structures. RINA, 2005. http://dx.doi.org/10.3940/rina.rcy.2005.16.
Texto completoInformes sobre el tema "Recycling"
Leonard, I. M. Hanford recycling. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), septiembre de 1996. http://dx.doi.org/10.2172/331695.
Texto completoCohen, Emma Rose. Recycling Presentation. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), enero de 2015. http://dx.doi.org/10.2172/1169136.
Texto completoBaxter, John, Margareta Wahlstrom, Malin zu Castell Rüdenhausen y Anna Fråne. WEEE Plastics Recycling. Nordic Council of Ministers, febrero de 2015. http://dx.doi.org/10.6027/anp2015-713.
Texto completoLula, J. W. y G. W. Bohnert. Scrap tire recycling. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), marzo de 1997. http://dx.doi.org/10.2172/491404.
Texto completoPaul Ziemkiewicz, Tamara Vandivort, Debra Pflughoeft-Hassett, Y. Paul Chugh y James Hower. Combustion Byproducts Recycling Consortium. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), agosto de 2008. http://dx.doi.org/10.2172/983528.
Texto completoPaul Ziemkiewicz, Tamara Vandivort, Debra Pflughoeft-Hassett, Y. Paul Chugh y James Hower. Combustion Byproducts Recycling Consortium. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), agosto de 2008. http://dx.doi.org/10.2172/983529.
Texto completoPaul Ziemkiewicz, Tamara Vandivort, Debra Pflughoeft-Hassett, Y. Paul Chugh y James Hower. Combustion Byproducts Recycling Consortium. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), agosto de 2008. http://dx.doi.org/10.2172/983530.
Texto completoMarley, Margie Charlotte y Jack Harry Mizner. Benchmarking survey for recycling. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), junio de 2005. http://dx.doi.org/10.2172/923151.
Texto completoDarcy, Philip, David Trevett y John Askew. Sodium Hydroxide Recycling System. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, enero de 2003. http://dx.doi.org/10.21236/ada607422.
Texto completoChelsea Hubbard. COPPER CABLE RECYCLING TECHNOLOGY. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), mayo de 2001. http://dx.doi.org/10.2172/834504.
Texto completo