Literatura académica sobre el tema "Kartograf"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Kartograf".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Kartograf"

1

Skrycki, Radosław. "Johann Baptista Homann – kartograf zapomniany". Krakowski Rocznik Archiwalny 28 (20 de enero de 2023): 107–17. http://dx.doi.org/10.4467/12332135kra.22.006.16846.

Texto completo
Resumen
W artykule zaprezentowano mało znaną aktywność Johanna Baptisty Homanna z Norymbergi, który kojarzony jest przede wszystkim jako kartograf i wydawca. Postawiono tezę, że w rodzinnym mieście jest to postać dzisiaj prawie nieznana i zapomniana, natomiast w epoce był bardzo aktywnym uczestnikiem życia gospodarczego, ale przede wszystkim – intelektualnego miasta. Wielka popularność jego map i atlasów powodowała, że w pewnym sensie stał się kreatorem wizerunku świata, zaś rozległe kontakty z uczonymi, artystami i bogatym kupiectwem włączały go w proces tworzenia środowiska norymberskiej elity. Johann Baptist Homann – a forgotten cartographer The article presents the little-known activity of Johann Baptist Homann from Nuremberg, who is known above all as a cartographer and publisher. It presents a thesis that today he is almost unknown and forgotten in his home town, however, in his time he was a very active participant of the economic and, above all, intellectual life of the town. The great popularity of his maps and atlases meant that he became, to some extent, the creator of the world’s image, while his extensive contacts with scholars, artists and rich merchants led to his involvement in creating the environment of the Nuremberg elite.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Deleuze, Gilles. "En ny kartograf (Overvåkning og straff)". Agora 27, n.º 02-03 (13 de agosto de 2009): 247–68. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2009-02-03-11.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Kolářová, Lucie. "The Physico‑Theology of the Early Modern Age and the Cartographer Gerardus Mercator as Theologian". Studia theologica 18, n.º 4 (1 de diciembre de 2016): 33–46. http://dx.doi.org/10.5507/sth.2016.037.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Yetti, Erli y Erlis Nur Mujiningsih. "MELACAK JAKARTA DARI 1950-AN SAMPAI DENGAN 1970-AN DALAM KARYA SASTRA". LOA: Jurnal Ketatabahasaan dan Kesusastraan 16, n.º 1 (29 de junio de 2021): 1. http://dx.doi.org/10.26499/loa.v16i1.3562.

Texto completo
Resumen
AbstrakArtikel ini ditulis dengan tujuan melakukan pelacakan wilayah Jakarta dalam karya Bukan Pasar Malam, Keajaiban di Pasar Senen, Matias Akankari, dan Ali Topan Anak Jalanan. Pelacakan wilayah di dalam karya sastra ini menjadi penting untuk melengkapi pembuatan peta yang dilakukan oleh kartograf. Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah metode kualitatif. Teori yang digunakan adalah sosiologi sastra dan kartografi. Hasil penelitian yang didapatkan adalah wilayah-wilayah yang digambarkan dalam 4 karya sastra yang dibahas pada tahun 1950-an sampai 1960-an adalah wilayah Jakarta Pusat. Wilayah ini digambarkan sebagai sebuah tempat yang padat penduduknya, juga pusat peradaban atau pusat kebudayaan, secara khusus Pasar Senen. Jakarta pada masa itu merupakan kota yang ramai dan sudah penuh dengan debu, tetapi masih dikelilingi oleh dusun dan wilayah persawahan. Pada tahun 1970-an kondisi Jakarta sudah mulai berubah. Kota satelit Kebayoran Baru dikenal sebagai wilayah orang “gedongan”. Beberapa tempat wisata juga sudah ada yakni Bina Ria dan Taman Ria Senayan. Namun, ada yang menarik sejak tahun 1950-an sampai 1970-an kehidupan malam di kota Jakarta sudah ramai.Kata kunci: Jakarta, Kartografi, Jakarta Pusat, Kebayoran Baru AbstractIt aims to track literary works of Bukan Pasar Malam, Keajaiban di Pasar Senen, Matias Akankari, And Ali Topan Anak Jalanan in Jakarta. This tracing is important in order to complete the map-making by cartographers. It is qualitative research. The theories used are sociology of literature and cartography. The result reveals that Central Jakarta was the areas described in those four literary works in the 1950s to the 1960s. It was described as a densely populated place, as well as a center of civilization or cultural center, especially Pasar Senen. Jakarta at that time was a busy city and full of dust, but it was still surrounded by villages and rice fields. In the 1970s Jakarta had begun to change. The satellite city of Kebayoran Baru was known as the area of “gedongan” people. There were several tourist attractions, namely Bina Ria and Taman Ria Senayan. There was an interesting fact about the busy night life in Jakarta since the 1950s to the 1970s.Keywords: Jakarta, cartography, Central Jakarta, Kebayoran Baru.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Melem Hajdarović, Mihela. "Glavačeva karta Hrvatske iz 1673. – njezini toponimi, geografski sadržaj i historijskogeografski kontekst". Studia lexicographica 17, n.º 32 (14 de junio de 2023): 47–78. http://dx.doi.org/10.33604/sl.17.32.2.

Texto completo
Resumen
Karta Hrvatske Stjepana Glavača iz 1673. ove godine obilježava 350. obljetnicu svog izdavanja, stoga je upravo ovo pravi trenutak u kojem je važno ne samo podsjetiti javnost na prvu kartu Hrvatske koju je izrazito kvalitetno prvi put izradio jedan hrvatski kartograf nego i sveobuhvatno donijeti trenutne dosege znanja o njoj, te svakako korpusu postojećega znanja pridonijeti novim spoznajama. Dugo vremena o Glavačevoj se karti znalo samo ono što je pisalo u njezinu naslovu i iscrpnoj Posveti. Jedan od razloga mogao je biti taj što nije bila dostupna javnosti jer se tijekom ovih 350 godina očuvao samo jedan njezin primjerak. Unatoč tomu, radova je u posljednjih tridesetak godina više. U ovom radu prikazani su dosadašnji dosezi istraživanja različitih autora (svećenika, geodeta, geografa, povjesničara kartografa) koji su se bavili Glavačevom kartom, ali naglasak je bio na prikazu novoga sloja spoznaja prvenstveno vezanoga uz toponime, geografski sadržaj karte i historijskogeografski kontekst njezina nastanka. Temeljitim istraživanjem karte provedena je detaljna analiza toponima, i to na način da su prvo klasificirani prema kategorijama (u oronime, hidronime, pedonime i oikonime), a potom su im pridodana današnja značenja. Njihova analiza, osim toponimske raznolikosti, pokazala je, ovisno o njihovoj kategorizaciji, razmještaj geografskih i društvenih objekata u prostoru, te njihovo značenje i kontekst. Komparativno istraživanje toponima na Glavačevoj karti i Mercatorovoj karti iz 1630. godine (vjerojatno jedna od karata na koju se Glavač u Posveti poziva), pokazalo je kolika je prednost kad kartu izrađuje autor dobro upoznat s prostorom jer ga prikazuje točnije i s puno više geografskih objekata. Istraživanje je pokazalo i na koji su način česti osmanski prodori u to doba utjecali na raspored naseljenosti te onovremene migracijske tokove. Na tom području važan je Glavačev prikaz vlaških naselja koja su, premda u historiografskim izvorima često spominjana, prvi put na karti prikazana. Istraživanje je izdvojilo i ta područja i objasnilo njihov položaj.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Gergeta, Gianpaolo. "Toponimija Funtane od najstarijega doba do kraja 18. stoljeća". Histria, n.º 11 (30 de diciembre de 2021): 29–52. http://dx.doi.org/10.32728/h2021.02.

Texto completo
Resumen
Na zapadnoj obali Istre, između Poreča i Vrsara, nalazi se naselje Funtana s dva slatkovodna izvora. Uzvisina s crkvom i Kastelom skriva gradinu, a na Školjiću su ostaci utvrđenoga naselja iz brončanoga doba. Antički ostaci svjedoče o intenzivnom životu od Sakovoga rta do rta Zorna i ladanjske vile iz 1. stoljeća s akveduktom iz funtanskih izvora. Frà Mauro prikazuje područje Funtane na mapi iz 1440. godine. U peljaru Alvisea da Mosta (1477.) navedeni su otoci i pristaništa Funtane važni za plovidbu. Pietro Coppo prikazuje naselje ual de fontane na karti Istre iz 1525. godine. Funtanske šume navedene su u katastiku Fabija da Canal (1566.). Današnja Funtana je nastala dolaskom barskoga plemića Bernarda Borisija koji dobiva 1593. zemljišta u kontradama Acquadizza, Fontane, Monte Pighera i Scoglio Riviera te dovodi kolone iz Zete. Kartograf Magini označava na svojoj karti iz 1620. novo naselje kao C[astel]. Boresi. Pietro Borisi je za 1000 dukata 1648. kupio naslov i jurisdikciju nad Funtanom postavši tako njezin prvi grof. Nazivi šuma i brda kojima se koriste potomci doseljenika zabilježeni su u Morosinijevu katastiku iz 1775. godine. Vidali, Salmon, Santini, Valle i Capellaris su u drugoj polovici 18. stoljeća izradili karte Istre na kojima su navedeni i toponimi vezani za područje Funtane.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Gergeta, Gianpaolo. "Toponimija Funtane od najstarijega doba do kraja 18. stoljeća". Histria, n.º 11 (30 de diciembre de 2021): 29–52. http://dx.doi.org/10.32728/h2021.02.

Texto completo
Resumen
Na zapadnoj obali Istre, između Poreča i Vrsara, nalazi se naselje Funtana s dva slatkovodna izvora. Uzvisina s crkvom i Kastelom skriva gradinu, a na Školjiću su ostaci utvrđenoga naselja iz brončanoga doba. Antički ostaci svjedoče o intenzivnom životu od Sakovoga rta do rta Zorna i ladanjske vile iz 1. stoljeća s akveduktom iz funtanskih izvora. Frà Mauro prikazuje područje Funtane na mapi iz 1440. godine. U peljaru Alvisea da Mosta (1477.) navedeni su otoci i pristaništa Funtane važni za plovidbu. Pietro Coppo prikazuje naselje ual de fontane na karti Istre iz 1525. godine. Funtanske šume navedene su u katastiku Fabija da Canal (1566.). Današnja Funtana je nastala dolaskom barskoga plemića Bernarda Borisija koji dobiva 1593. zemljišta u kontradama Acquadizza, Fontane, Monte Pighera i Scoglio Riviera te dovodi kolone iz Zete. Kartograf Magini označava na svojoj karti iz 1620. novo naselje kao C[astel]. Boresi. Pietro Borisi je za 1000 dukata 1648. kupio naslov i jurisdikciju nad Funtanom postavši tako njezin prvi grof. Nazivi šuma i brda kojima se koriste potomci doseljenika zabilježeni su u Morosinijevu katastiku iz 1775. godine. Vidali, Salmon, Santini, Valle i Capellaris su u drugoj polovici 18. stoljeća izradili karte Istre na kojima su navedeni i toponimi vezani za područje Funtane.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Piotrowski, Igor. "Podróż do kresu mapy. Destrukcja kartografii jako dekonstrukcja – perspektywa pragmatyczna". Łódzkie Studia Etnograficzne, n.º 60 (7 de noviembre de 2021): 151–71. http://dx.doi.org/10.12775/lse.2021.60.09.

Texto completo
Resumen
Artykuł dotyczy funkcjonowania map i ich wyobrażeń w warunkach wojennych na przykładzie polskiego materiału dotyczącego II wojny światowej. Punktem wyjścia jest relacja Mirona Biało- szewskiego zawarta w opowiadaniu Rajza dotycząca ucieczki jego rodziny we wrześniu 1939 roku w stronę granicy wschodniej. Opowiadanie wprowadza wątki, które są obecne w innych tek- stach okołowojennych i powojennych autora Pamiętnika z powstania warszawskiego, i które są interpretowane w kontekście innych źródeł (przede wszystkim literackich). Mapy używane podczas wojny miały wymiar propagandowy, dezorientowały zarówno swoich, jak i obcych użyt- kowników (czytelników). Okres wojenny oznacza ciągłe zapotrzebowanie na mapy oraz ujaw- nia deficyt przestawień kartograficznych, a jednocześnie ciągle zmieniająca się rzeczywistość obnaża ich bezużyteczność, w skrajnych przypadkach sprowadzając je do surowca wtórnego. Wojna jest stanem wyjątkowym, w którym proces dekonstrukcji kartografii zostaje przyśpie- szony. Jest to więc moment, w którym postulaty nurtu krytycznego w historii i teorii kartografii zostają spełnione, a pragmatyka dowartościowana. To użytkownik w konkretnej sytuacji dokonuje demaskacji racjonalnego umysłu stojącego za kartografią.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Hadini, La Ode, La Ode Restele, Nurgiantoro Nurgiantoro y Ahmad Hidayat. "PKM PENGENALAN PEMETAAN PARTISIPATIF MENGGUNAKAN APLIKASI QUANTUM GEOGRAPHIC INFORMATION SYSTEM BAGI APARAT PEMERINTAHAN DI KELURAHAN RAHANDOUNA KECAMATAN POASIA KOTA KENDARI PROVINSI SULAWESI TENGGARA". E-Amal: Jurnal Pengabdian Kepada Masyarakat 3, n.º 1 (1 de enero de 2023): 17–24. http://dx.doi.org/10.47492/eamal.v3i1.2401.

Texto completo
Resumen
PKM Pengenalan pembuatan peta, salah satu upaya meningkatkan kinerja aparat pemerintahan di kelurahan Rahandouna dalam rangka pembangunan berbasis geospasial. PKM ini bertujuan untuk meningkatkan pengetahuan aparat pemerintahan di kelurahan dan masyarakat partisipatif dalam pemetaan dan mendukung pembangunan kelurahan berbasis peta. PKM dilakukan dalam bentuk pelatihan menggunakan metode Focus Group Discussion berupa ceramah, demonstrasi dan tanya tanya jawab. Ceramah digunakan dalam menjelaskan konsep-konsep pemetaan, data spasial, kaidah kartografis dan Sistem Informasi Geografis. Demonstrasi untuk menunjukkan prosedur kerja komponen SIG dan data geospasial serta analisis dan cara penyajiannya berupa peta menggunakan aplikasi QGIS. Sementara itu, pendampingan klinis untuk memfasilitasi peserta mengkonfirmasikan kendala dan kesulitan yang dihadapi dalam pemetaan. Hasil pelatihan ini adalah terwujudnya indikator keberhasilan dan ketercapaian tujuan dan target pelatihan berupa peningkatan kemampuan peserta mitra dalam penguasaan materi pembuatan peta secara partisipatif sesuai kaidah kartografi dan pemggunaan aplikasi SIG QGIS yang bermanfaat mendukung pembangunan berbasis data geospasial di kelurahan Rahandouna.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Čerba, Otakar. "SVG v kartografii". Geoinformatics FCE CTU 1 (17 de diciembre de 2006): 112–22. http://dx.doi.org/10.14311/gi.1.12.

Texto completo
Resumen
V červenci 2005 se ve španělském městě A Coruña konala dvacátá druhá Mezinárodní kartografická konference. Ve svém příspěvku definoval předseda Komise pro mapy a internet Mezinárodní kartografické asociace (Commission on Maps and the Internet, International Cartographic Association / Association Cartographique Internationale) Prof. Michael P. Peterson čtyři základní směry, kterými by se měl ubírat výzkum v oblasti digitální kartografie v prostředí internetu:<br />Internet Map Use,Internet Map Delivery,Internet Multimedia Mapping,Internet Mobile Mapping.<br />Cílem tohoto příspěvku je ukázat SVG (Scalable Vector Graphics) jako pravoplatného člena rodiny technologií pro tvorbu digitálních map, konkrétně pro tzv. Internet Mapping. Jednotlivé části se věnují představení SVG, možnostem využívání SVG v současné kartografii s přihlédnutím k bodům z výše uvedeného seznamu, přednostem a nedostatkům současné verze SVG a také různého aplikakčního software. Článek také obsahuje výčet možností tvorby map ve formátu SVG, včetně jejich stručného zhodnocení.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Kartograf"

1

Schönfuß, Klaus. "Wie die Hüttermühle wirklich zu ihrem Namen kam ...: Neues zu einem alten Stückchen Radeberg – Eine Chronik". Teamwork Schönfuß, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A75184.

Texto completo
Resumen
Behauptungen, Vorurteile, Vermutungen, übernommene und ungeprüft weitergegebene Meinungen und 'Annahmen' zur Geschichte der Hüttermühle und besonders zur Entstehung der Namen 'Hüttermühle' und 'Hüttertal' wurden anhand der neuen komplexen Forschungen und gefundenen Fakten auf Plausibilität und Wahrheitsgehalt geprüft. Im Ergebnis ist nicht nur eine komplexe Chronik über mehr als ein halbes Jahrtausend Hüttermühlen-Geschichte entstanden, sondern es erfolgt auch eine schlüssige und bewiesene Begründung der Namensgebung für Mühle und Tal.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Sick, Andrea. "Kartenmuster Bilder und Wissenschaft in der Kartografie /". [S.l.] : [s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=969873611.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Westphal, Nicola. "Literarische Kartografie : erzählter Raum in den Romanen Uwe Johnsons /". Göttingen : Vandenhoeck und Ruprecht, 2007. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb410350969.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Stenzel, Julia. "Der Körper als Kartograph? Umrisse einer historischen mapping theory". München Epodium-Verl, 2007. http://d-nb.info/99910408X/04.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Johansson, Maria y Madeleine Heiland. "3D modell av Åmåls stadskärna". Thesis, University West, Department of Technology, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-672.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Panse, Christian. "Visualizing geo-related data using cartograms". [S.l.] : [s.n.], 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=976691841.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Andersson, Gustav. "Kartografisk kommunikation med hjälp av en 3D-modell : 3D-verktyg för kommunal planering". Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-502.

Texto completo
Resumen

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.

Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?

Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp.


In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps.

The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems?

The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Turemark, Cecilia. "Att synliggöra de osynliga – En analys som genom kritisk diskursanalys synliggör vikten av kritisk kartografi i en grafisk designpraktik". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23670.

Texto completo
Resumen
Uppsatsen undersöker förhållandet mellan den grafiska designpraktiken och den kritiskakartografin. Genom en kritisk diskursanalys undersöks hur produktionen, konceptet ochutformningen av kartorna i analysen förhåller sig till den sociala praktiken. De teoretiskautgångspunkterna i uppsatsen fokuserar på representation, kartografi, psykogeografi,deltagande- och konstnärlig utforskande praktiker samt diskurser. Kartor utgår ofta frånett universellt perspektiv och denna uppsats synliggör den makt som kartor besitter.Resultatet visar att kartor är högst beroende av sin kontext och styrks av att ses som enprocess snarare än en artefakt. Den har en unik möjlighet i att kunna kombinerageografisk information med annan information och genom formgivning synliggöra nyaperspektiv. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att den grafiska praktiken och denkartografiska praktiken på många sätt är beroende av varandra och inte bör ses som tvåskilda praktiker, utan som olika dimensioner av varandra.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Garli, Matilda. "Jämförelse mellan generaliseringsverktyg i ArcGIS Pro och FME Desktop". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78854.

Texto completo
Resumen
Vid framställning av småskaliga kartor från storskaliga kartor behöver de kartografiska objekt som kartan utgörs av generaliseras för att den ska förbli läsbar. Historiskt har generaliseringen och urvalet vid skapandet av kartor utförts av kartografen när kartan ritats, men i dag kan generaliseringen göras automatiskt för att effektivisera generaliseringsprocessen. Automatisk generalisering är en avancerad process där flera algoritmer behöver användas för att generaliseringen ska efterlikna den en kartograf gör vid ritandet av en karta. Flera olika geografiska informationssystem och andra programvaror erbjuder möjligheten att automatiskt generalisera kartobjekt vid kartframställning, vilket är nödvändigt när stora datamängder ska generaliseras, men få jämförelser har gjorts mellan olika programvarors generaliseringsverktyg. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och utvärdera verktyg för automatisk generalisering av kartobjekt i programvarorna ArcGIS Pro och FME Desktop. Det som undersöks och jämförs är hur verktygen i de båda programvarorna skiljer sig, om tidsåtgången vid användningen av verktygen är olika och hur resultatet efter generalisering av byggnader och vägar ser ut i de båda programvarorna. Resultatet från jämförelsen kan användas av kommuner eller olika länders nationella lantmäterier och kartverk vid valet av programvara för generalisering, eller vid generalisering av webbkartor. Tre typer av generaliseringsmetoder som kan användas på kartobjekt och som undersöktes vid jämförelsen av de två programvarorna i denna studie är förenkling, utjämning och sammanslagning. Vid digital och automatisk förenkling av linjer används förenklingsalgoritmer, vilka tar bort brytpunkter från linjens geometri för att förenkla den. Vid utjämning används utjämningsalgoritmer, vilka flyttar på brytpunkter i linjens geometri för att göra den mjukare. När sammanslagning av polygoner görs vid digital och automatisk generalisering grupperas först flera mindre polygoner ihop baserat på avståndet mellan dem, för att sedan ersättas av en enda större polygon. De data som i jämförelsen generaliserades i de båda programvarorna var vektordata från GSD-Fastighetskartan och från Karlstads kommuns baskarta. Resultatet från generaliseringen sammanställdes genom att antal brytpunkter, väglinjer och byggnadspolygoner samt byggnadsarea före och efter generalisering beräknades. Tidtagning gjordes på processerna i de båda programvarorna och programvarornas olika verktyg och respektive verktygs parametrar sammanställdes och jämfördes. Resultatet från jämförelsen visar att FME Desktop saknar möjligheter att tunna ut vägnätverk. Förenkling av väglinjer tar längre tid att genomföra i ArcGIS Pro och skillnaderna mellan det kvantitativa resultatet i båda programvarorna är liten, medan det finns några betydande skillnader i det grafiska resultatet, där topologin förändras efter förenkling i FME Desktop. De grafiska skillnaderna mellan utjämning av vägarna i de båda programvarorna anses vara obetydliga, men eftersom de utjämnade väglinjerna i ArcGIS Pro följer originallinjen närmre kan det medföra färre spatiala konflikter med kartobjekt i andra kartlager. Förenkling av byggnader anses inte lämpligt att göra med de verktyg som finns tillgängliga i FME Desktop. Det finns både för- och nackdelar med att göra sammanslagning av byggnader i FME Desktop istället för i ArcGIS Pro.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Ehrenpris, Hampus y Jesper Gomersson. "Rhizomatik som förhållningssätt inom 3D-grafik". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12177.

Texto completo
Resumen
Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt.  Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete.
The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Libros sobre el tema "Kartograf"

1

Kartograf modernog sveta: Romani Džona Apdajka. Beograd: Filološki fakultet Univerziteta u Beogradu, 2007.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Glushkov, V. V. Nikolaĭ Dmitrievich Artamonov--voennyĭ geodezist i kartograf. Moskva: Nauka/Nauka (Russia/Moskva), 2007.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

K, Popkov N., ed. Professii︠a︡--geodezist, kartograf: Li︠u︡di, sobytii︠a︡, fakty : k 70-letii︠u︡ profsoi︠u︡za rabotnikov geologii, geodezii i kartografii Rossiĭskoĭ Federat︠s︡ii. Moskva: T︠S︡K profsoi︠u︡za rabotnikov geologii, geodezii i kartografii RF, 2005.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Kartograf Ivan Klobucarić i Rijeka: Rijeka i kvarnersko primorje na starim zemljopisnim kartama s naročitim obzirom na doprinos hrvatskog kartografa Ivana Klobučarića. Rijeka: Adamić, 2002.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Grygorenko, Wiktor. Kartografia polska: Materiały pomocnicze do wykładu z przedmiotu "Historia kartografii". Warszawa: Uniwersytet Warszawski, Wydziału Geografii i Studiów Regionalnych Katedra Kartografii, 1997.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Pasławski, Jacek. Jak opracować kartogram. Warszawa: Uniwersytet Warszawski, Wydział Geografii i Studiów Regionalnych, 1998.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Frank, Søren. Salman Rushdies kartografi. Odense: Syddansk Universitetsforlag, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Komárek, Stanislav. Kartografie. [S.l.]: Alfa, 1986.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

nt, Aleksandr Mihajlovic Berla. Kartografia. Moskva: Aspekt Press, 2001.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Hrvatski kartografi: Biografski leksikon. Zagreb: Golden marketing-Technička knjiga, 2009.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Capítulos de libros sobre el tema "Kartograf"

1

Schuppar, Berthold. "Kartografie". En Geometrie auf der Kugel, 185–99. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-52942-3_9.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Schultz, Tristan. "Kartogrifa In-Flux". En Environment, Ethics and Cultures, 193–205. Rotterdam: SensePublishers, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6209-938-8_12.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Liebhart, Walter. "Kartografie und Statistik". En Der Franziszeische Kataster im Kronland Österreichisch-Schlesien (1821-1851), 68–238. Wien: Böhlau Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.7767/9783205219026.68.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Holst, Christian. "Kartografie des Neulands". En Digitale Kulturkommunikation, 57–101. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34485-6_3.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Erlach, Christine y Michael Müller. "Die Kartografie der narrativen Organisation". En Narrative Organisationen, 37–68. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60721-3_3.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Röttger, Ulrike y Sarah Zielmann. "Beiträge zur Kartografie der PR-Beratung". En PR-Beratung, 7–15. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91916-4_1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Eke, Norbert Otto. "Poetologien mehrdeutigen Erinnerns in der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur". En andererseits - Yearbook of Transatlantic German Studies, 349–62. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.14361/9783839469811-033.

Texto completo
Resumen
Historisierungsprozesse als nicht allein erinnernde Konstruktionen des Vergangenen sind ein zentrales Feld der Gegenwartsliteratur. Literatur kartographiert, chronologisiert, kategorisiert und imaginiert Geschichte als Archäologie, die ,Fiktionen' produziert. Hier wiederum kommen Mehrdeutigkeiten ins Spiel, auch (vielleicht gerade weil) in literarischer Archäologie unausgesprochen stets ein Wissen darum mitläuft, dass nur der eine Zukunft hat, der auch eine Vergangenheit hat. Der vorliegende Aufsatz wirft vor diesem Hintergrund anhand der Erzählungen, Romane, und Multimediaprojekte Herta Müllers, Frank Witzels und Werner Fritschs den Blick auf die Poetiken dreier literarischer Kartograph*innen der jüngeren Zeitgeschichte, die von jeweils verschiedenen Seiten her mit eigenem Formwillen und Sound die Geschichte Rumäniens und Deutschlands im 20. Jahrhundert vermessen haben.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Kamel, Susan. "Vermittlung von Religionen im Museum. Eine Kartografie". En Wege zur Vermittlung von Religionen in Berliner Museen, 113–14. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81022-9_6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Lissok, Michael. "Mayer, Andreas (1716–1782) Mathematiker, Physiker, Astronom, Kartograph, Architekt, Universitätsprofessor". En Biographisches Lexikon für Pommern, 180–82. Köln: Böhlau Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.7788/boehlau.9783412211400.180.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Segal, Zef M. "Definition eines „nationalen“ Territoriums: Kartografie und die Erfindung von Logos". En Die politische Zersplitterung Deutschlands, 149–72. Cham: Springer International Publishing, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-44571-2_6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Kartograf"

1

Miletić, Danilo. "ETNOGRAFSKA KARTA MILOŠA St. MILOJEVIĆA I NjENA VAŽNOST U 21. VEKU". En Nacionalna konferencija sa međunarodnim učešćem Ispisana i iscrtana istorija Miloša S. Milojevića. Udruženje Miloš Milojević, 2023. http://dx.doi.org/10.46793/81364-27-7.027m.

Texto completo
Resumen
Miloš St. Milojević je pored poznavanja istorije i je- zika, bio je izvrstan kartograf. Karta koju je sastavio jedna je od važnih parametara sagledavanja prostora srpskog Tropolja koji je zauzimao srpski narod pre tek 149 godina (1873) i sledeće godine bliži se 150 godina od njenog nastanka što svakako treba obeležiti na određen način. Ova karta ide u prilog istraživanja dr Zorana Miloševića i potvrđuje tezu o nestajanju Srba koju Milojević pripoveda u ,,Odlomcima istorije Srba”. Šta se od onda desilo? Desilo se mnogo toga od Hercegovačke bune i Berlinskog kongresa, pa Majskog prevrata i konačno Velikog rata 1914. Posle toga dolazi period Jugoslavije i skretanja sa srpskog puta, na koji se tek postepeno vraćamo. Analizu ove karte usmerićemo u tri pravca. Prvi pravac pozabaviće se (anglo)germanskom tezom o doseljavanju Srba na Balkan i etničkim sastavom, drugi uspostavljanjem paralela između dva sveta cara Svevlada Prvog i Dušana Silnog, a treći pravac na geopolitiku karte iz (p)ogleda dr Milana Mladenovića. Na os- novu svega priloženog iznećemo zaključak o karti kao tapiji za sve srpske prostore i za sva vremena
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

ZABIELAITĖ-SKIRMANTĖ, Miglė y Marija BURINSKIENĖ. "DVIRAČIŲ SRAUTO PASISKIRSTYMAS VILNIAUS MIESTO FUNKCINĖSE ZONOSE". En 26-osios jaunųjų mokslininkų konferencijos „Mokslas – Lietuvos ateitis“ teminė konferencija DARNI APLINKA. Vilniaus Gedimino Technikos Universitetas, 2023. http://dx.doi.org/10.3846/da.2023.008.

Texto completo
Resumen
Vilniaus miesto darnaus judumo plane Vilniuje 2030 m. prognozuojama, kad dviračiais atliekamų kasdienių kelionių dalis sudarys 7,5 % nuo bendro kasdienių kelionių skaičiaus. Atsižvelgiant į darbo vietų, gyvenamųjų vietų išsidėstymą miesto teritorijoje ir žemės naudojimo būdą, akivaizdu, kad dviračių srautai mieste nėra pasiskirstę tolygiai. Tyrimo tikslas – įvertinus miesto funkcines zonas, esamą ir prognozuojamą dviračių srautų pasiskirstymą, sudaryti dviračių srautų pasiskirstymo kartogramą, kuri leistų įvertinti prognozuojamus dviračių srautus skirtingose miesto funkcinėse zonose. Tyrimo rezultatai atskleidžia dviračių srautų pasiskirstymą miesto centrinėje, vidurinėje ir periferinėje zonose. Straipsnyje gauti rezultatai naudingi vertinant dviračių takų plėtrą, parenkant dviračių takų techninius parametrus.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía