Tesis sobre el tema "Historiebrug"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte los 50 mejores tesis para su investigación sobre el tema "Historiebrug".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Explore tesis sobre una amplia variedad de disciplinas y organice su bibliografía correctamente.
Bosson, Emelie. "Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22607.
Texto completoLarsson, Per-Olof. "Historiebruk : exemplet Judisk Krönika". Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1331.
Texto completoJohansson, Marcus. "Historiebruksförståelse : Förståelser för historiebruk". Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35816.
Texto completoMousa, Jenny. "Historiebruk som vapen : En studie om IS historiebruk i tidskrifterna Dabiq & Rumiyah". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42790.
Texto completoAronsson, Peter. "Svenska historiebruk : nationellt och lokalt". Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18579.
Texto completoVesterlund, Amanda. "Historiebruk vid Halmstads 700-årsjubileum". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24758.
Texto completoWidell, Jimmy. "Hur gymnasielärare undervisar i historiebruk". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27453.
Texto completoGymark, Oskar y Olle Lerner. "Vad gör elever med historiebruk?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31130.
Texto completoSjöö, Emil. "Historiebruk i demokratins tjänst : En studie av undervisande gymnasielärares syn på historiebruk i kursen historia 1a1". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19137.
Texto completoEljin, Alexandra. "Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32126.
Texto completoMånsson, Lovisa y Maja Persson. "Historiebruk i undervisning. : Kunskapsöversikt om hur lärare undervisar om historiebruk och hur det påverkar elevernas uppfattning av historia". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39138.
Texto completoAronsson, Tobias. "Vindarnas Boning : En studie av monumentalistiskt historiebruk". Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1126.
Texto completoMonuments are raised all over the world of several different reasons. A monument dosen´t only refer just to itself, it also tells something about the historical context they are risen into. The overall purpose of this study is to try to reveal how history is used through the process, and rising of the monument "Vindarnas Boning" in Karlstad, Sweden 16/6, 1967. The historical narrative around this monument is about to show the importance of the esthetics, the main forces around the monument and last, how the monument legitimacy is maintained. Throughout those analytic tools, according to this study, I will try to examine possible other reasons behind this monument than the official one, who is to act as a remembrance of the finnish immigrants who settled in the unpopulated deep forests of Sweden and enabled to maintain a minor community separated from other influences, during the 16 th century and onward. The 1960´s is characterized by the large working movements between Sweden and Finland. Also the Finnish authorities launches an economical campaign in Sweden to broaden their export possibilities. This campaign is about to show the new modern Finland, with increasing own independence from Soviet influences. Referred to this, the study shows how other groups in the society possible uses history for their own purposes, the cultural ties between Sweden and Finland are strengthen through this monument, wich gains advantages in other areas as well. Referred to the economics and the thoughts of a Nordic cooperation, which some elements wishes to broaden. Through the historical narrative this study reveals actors who has strong ties to these goals. Because of this, there might be a reason to ask if the official remembrance is the only factor that is linked to this monument. This study connects the use of history through monuments with ideological reasons. This perhaps, can be a perspective to have in mind, when visiting the monument "Vindarnas Boning" next time, or other monuments as well.
Kihlstedt, Herman. "Muntliga källor från Rystad : Intervjumetoden som historiebruk". Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5856.
Texto completoAbstract
How do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.
Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 – 1936. They describe their childhood and youth in bright colors though there were hardships and war during the period in Europe. During 1920 – 1945 there were lots of people on the farms because the degree of mechanization was low.
The research about Rystad has shown that the informers tend to look back on their childhood and youth in a positive way despite lack of money and poor living conditions of that time. Looking back, solidarity in the parish is emphasized as an appreciated value that nowadays is lost. During the period the situation for male and female farm workers changed towards independence. This also raised demands on the individual, a fact with both positive and negative consequences.
The study also presents a significant memory from the Second World War. The informers recalled that families in the little parish Rystad took care of children that had to escape from the warzones in Finland and Estonia and some of them stayed and were later adopted by their new families.
The people in the country seldom had much money but they had cattle and some land of their own and therefore they managed through hard times. Their individual history will hopefully give a better understanding how life in this little parish developed during the years 1930-1970.
This type of interviews is of great historic importance considering that human life is short and when it comes to an end our personal and unique history fades away.
Zwettler, Niclas. "Ett anpassningsbart minne : Historiebruk kring Drottning Kristina". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39085.
Texto completoPihl, Per-Jonas. "Historiebruk i Norrbottniska dagstidningar : Exemplet med rallarna". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149366.
Texto completoEido, Wael. "Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31985.
Texto completoJerming, Kristofer. "Historiebruk i historieläromedel, före och efter 2011". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31561.
Texto completoSjöberg, John. "Vilket minne? : Historiebruk kring Göteborgskravallerna i svensk kvällspress". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71007.
Texto completoSjöstrand, Ylva. "Är läroboken en hjälp i undervisningen om historiebruk? : En studie av vilka förutsättningar läroböcker ger elever att reflektera över identitet och historiebruk". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159946.
Texto completoBerg, John. "Antikvarisk marknadsföring : Om historiebruk och History Marketing inom ICA". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18315.
Texto completoBergström, Pontus. "En tung historia : En undersökning om metalbandet Sabatons historiebruk". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40594.
Texto completoMellquist, Danielson Bente. "Malungsbors historiebruk : Kollektivt användande av historia i det offentliga". Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22805.
Texto completoSundin, Mattis. "Om Östfronten intet nämnt: en analys av gymnasieläroböckers historiebruk". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33058.
Texto completoThe purpose of the study was to analyze the use of history in Swedish high schoolbooks in history. The two world wars were used as objects of study. The wars were analyzed by several parameters such as which fronts and war crimes were described, how Sweden’s role in the wars was described and whether the ethics of the books were in tandem with the ethics of GY11. The study shows that the analyzed books focused on the actions of western countries and that the descriptions of the Eastern and Asian fronts of the wars were negligible at best. This added to the lack of descriptions of Eastern or Asian suffering lead to the conclusion that the analyzed books did not correlate with the ethics of GY11. Lastly, one of the important points of the essay was that the analyzed authors tended to focus on the symbols of the wars rather than the wars themselves.
Adolfsson, Isak. "Berättande historiebruk -En fallstudie av Per Olov Enquists Legionärerna". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75135.
Texto completoAndersson, Erik. "Historiebruk och historiemedvetande i Venezuelas Förenade Socialistiska Partis Libro Rojo". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19104.
Texto completoAlexandersson, Tomas. "En studie i historiebruk : Analys av reseguider från Estniska SSR". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24287.
Texto completoHistoriebruk handlar om hur människor använder och analyserar (brukar) historia i samhället för olika syften. Studieområdet har till stor del vuxit fram eftersom det finns många olika skäl att intressera sig för historia. För att undersöka historiebruk behövs ett studieobjekt som på något sätt tar upp historia. Med denna uppsats ämnar jag undersöka hur äldre reseguider kan utgöra sådana studieobjekt och därför kommer reseguider om Tallinn från Estniska SSR utgivna mellan 1960 till 1990 användas i historiebruksundersökningen. Analysen utgår från historieprofessorn Klas-Göran Karlssons typologi med sju olika historiebruk – ett vetenskapligt, ett existentiellt, ett moraliskt, ett ideologiskt, ett politiskt-pedagogiskt, ett icke- bruk av historia och ett kommersiellt. Undersökningen har belyst flera olika historiska dimensioner i reseguiderna och motiv till varför de kan analyseras. Resultatet av undersökningen visar på fyra punkter. Den första är att reseguiderna kan agera medium vid existentiell orientering. Den andra att de kan fungera som kommunikations-, kunskaps- och intresseprocess. Den tredje punkten är att de kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt och fjärde punkten handlar om att reseguiderna kan vara motiv för att “sälja” historia vid utvecklingar av olika kommersiella produkter inom exempelvis turismen. Likaså att reseguiderna kan nyttjas och analyseras av antigen en individ eller grupp som känner behov, önskan eller intresse.
Nord, Roaa. "Spelfilm i historieundervisning : En studie om historiemedvetande, historiebruk och källkritik". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35519.
Texto completoBetygsdatum 2019-01-18
Arvidsson, Lille Johan. "What's not to like? : Historiebruk kring Ivan Aguéli 1920-2020". Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49246.
Texto completoI denna uppsats studeras historiebruket kring den svenska sekelskiftskonstnären Ivan Aguéli. Studien har sin hemvist i det historiedidaktiska fältet där, i detta fall, ett samhälleligt bruk av historia analyseras. Med Klas-Göran Karlssons analytiska typologi som bejakar de olika mänskliga intressen, behov och funktioner som historiebruket fyller, kan användningen av Aguélis minne i den svenska historiekulturen avslöjas och analyseras. Bruket av Aguélis minne i den svenska historiekulturen är väldigt brett och kräver något typ av sorteringsverktyg för att begripliggöras. Uppsatsen lånar därför Jörn Rüsens teoretiska ramverk, vilket applicerats i den svenska historiebruksforskningen av Anders Dybelius. Genom att använda de analytiska kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur kan vandringen av Aguélis minne i Sverige mellan 1920 och 2020 belysas och förstås. Det empiriska materialet är väldigt brett och består av bland annat facklitteratur, skönlitteratur, konstutställningar, ett rockband, ett museum och tidningsrecensioner. I ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk används en deduktiv metod för att sortera dessa artefakter utifrån deras förhållande till de tre kultursfärerna. Ivan Aguéli blev introducerad i den svenska historiekulturen först efter sin död. Han är ihågkommen som främst en av de stora modernistiska landskapsmålarna, och hans extravaganta personlighet och bohemiska livsöde har kommit att prägla särarten i hans minne. Men varför har han blivit ihågkommen på just detta sätt? Aguéli har ofta beskrivit som ett mysterium. Detta är det enskilda karaktärsdraget som följt hans minne genom århundradet, oavsett vilken grupp som har brukat det. Uppsatsens resultat pekar på att en ovilja att avmystifiera Aguéli har gjort hans minne till något av en ”bottenlös brunn” där olika grupper och personer har kunnat plocka upp värden som svarat på deras specifika intressen och behov. Ivan Aguéli är mer populär idag än någonsin tidigare. Hans arv som i första hans konstnär har kommit att utmanas då mycket av hans metafysiska, politiska och filosofiska tänkande tillgängliggjorts genom översättningar från franska och arabiska till svenska. Aguélis teorier kring korrelationen mellan religiösa sanningar och den politiska organiseringen av samhället har svarat på ett ökat behov av både andlig och politisk förnyelse. Detta faktum gör denna uppsats, och bruket av Aguélis minne i den svenska historiekulturen, till ett exempel på hur historia produceras och brukas av människor för att svara på deras behov och intressen.
Ström, Helleberg Joen. "Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92531.
Texto completoZwettler, Niclas. "Att använda minnet av en kung : Historiebruk kring Gustav III". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44786.
Texto completoNynäs, Josefina. "Blod och öde : Historiebruk i tidskriften Nationell Socialism 1935-1937". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161206.
Texto completoSaume, Natali. "Livets vatten : – Kommersiellt historiebruk i relation till Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58752.
Texto completoNordlén, Lisa. "Skolan väcker historieintresse till liv : En enkätstudie om gymnasieelevers historieintresse samt historiebruk". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15812.
Texto completoDahlgren, David. "Historiebruk och datorspel : En studie om datorspel som undervisningsredskap inom historieämnet". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3992.
Texto completoUppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema. En tes som hävdar att det är viktigare inom populärkulturen att skapa stämning och igenkänning hos åskådaren än att vara historiskt korrekt. Slutligen diskuteras även lärandepotentialen i spelet. Frågor som ställs är om spelet är lämpligt i undervisningen samt vilken bild av historien som förmedlas. Till hjälp med detta konsulteras Jan Bjarne Bøes bok Bildene av fortiden – historiedidaktik og historiebevissthet, som förklarar att dåtid, nutid och framtidsperspektiv hänger ihop. Ference Martons olika teorier om lärande kommer även diskuteras och belysas i sken av spelet.
Andrén, Ella. ""Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk". Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58108.
Texto completoUppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.
Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.
Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra. Det kan handla om vikten av flerstämmighet, att olika berättelser och tolkningar ställs mot varandra och om hur sådana möten kan resultera i antingen destruktiva krockar eller – om undervisningen förmår att vara lyhörd för elevens kunskaper och behov – om konstruktiva spänningsfält som kan utmana och utveckla eleven. Inte minst berättelser, fiktiva eller historiska, och deras betydelse för identitetsbyggande och orientering i omvärden framstår som ett centralt område väl värt att urforska vidare.
Ida, Gustafsson. "Mellan fantasi och verklighet : Om begreppen fiktiv kulturmiljö, autenticitet och historiebruk". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69919.
Texto completoUppsatsen presenterar hur begreppet fiktiv kulturmiljö kan definieras med utgångspunkt från ett svenskt verkligt och fiktivt kulturarv. Tre delstudier bestående av ” kartläggning, kategorisering”, ”närstudie” och ”komparation” definierar och avgränsar begreppet samt presenterar en grafisk jämförelsemodell. Studien fokuserar på platser hämtade från sagor av Astrid Lindgren. Platsernas autenticitet och historiebruk analyseras och diskuteras. Gränsen mellan verklighet och fiktion har blivit svårare att urskilja. Uppsatsen presenterar ett nytt begrepp och en jämförelsemodell som kan bidra till en tydligare definition av vårt fiktiva kulturarv.
Björklund, Sandra. "Så länge någon kan minnas : Historiebruk i samisk identitetsbildning 1969-2018". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38387.
Texto completoSvensson, Maria. "Kulturarv på blodigt allvar : Genus och historiebruk i tv-serien True Blood". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10436.
Texto completoFinnman, Johannes. "Gustav Vasa i skolböcker : En fallbaserad moralfilosofisk analys av historiebruk i skolböcker". Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103686.
Texto completoAlmroth, Klas. "Vilken underbar värld vi förstörde... : Historiebruk i postapokalyptisk fiktion, exemplet Metro 2033". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23578.
Texto completoThe aim of this essay is to explore the using of history in post-apocalyptic fiction. This is accom-plished by reading and analyzing Dimitrii Glukhovskii’s Metro 2033. The theoretical basis for the reading is the dialogicity of Espmark and Aronsson’s theory of using of history. It posits that the production of meaning through history is made from narratives of different lengths and shape, such as metaphors, metonymies and symbols. The chronotope of Bakhtin is also applied, but with Aronssons focus on its spatial component. A suggestion is made to apply it in a way that shows how the fiction can refer to, or create, an ab-stract spatial location, rather than a physical, and thereby evoking the feelings and worldviews intimately associated with the location and its time. In the reading of the text this is shown by ar-guing that Glukhovskii recreates the cold war as an abstract chronotope to legitimize his nuclear apocalypse scenario. The essay presents suggestions for definitions of the historical levels in the genre. These are la-beled accepted history of the present, fictive rewriting of the same, and lastly pre- or post-apoca-lyptic speculative history, depending on whether the temporal interest lies prior to or after the im-agined apocalypse. The essay exemplifies a number of ways in which the text uses history, one of which is to use the speculative history to comment on the accepted history of the present. The essay also shows that the intent of the text, the plea to humanity to stop the process of othering, is enhanced by the use of history since the historical perspective offers a retrospective continuity that strengthens the future vision.
Olofsson, Hans. "Fatta historia : En explorativ fallstudie om historieundervisning och historiebruk i en högstadieklass". Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7359.
Texto completoFelaktigt serienummer angivet på fulltextfilen (2010:29).
Nilsson, Simon. "Next stop is Vietnam! : En analys av historiebruk i låttexter om Vietnamkriget". Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42667.
Texto completoLarsson, Lars. "Öländsk regionalitet : Några perspektiv på hembygdsrörelsens historiebruk vid mitten av 1900-talet". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36320.
Texto completoPersson, Niklas. "Slaget vid Klågerup : Historiekultur och historiebruk i anknytning till Sveriges sista bondeuppror". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-46886.
Texto completoOresten, Henrik. "Ett möte mellan historiedidaktiken och datorspel : En historiedidaktisk studie av datorspel som påverkande kraft på spelarens historiekunskaper och historiemedvetande". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24919.
Texto completoCarlsson, Anton. "Historiebruket, Myten och Identitetsskapandet : En läromedelsanalys om hur Sverige under andra världskriget väljs att gestaltas i tre läromedel". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31063.
Texto completoOlsson, Martin. "”Välfärdssamhället har blivitregalskeppet Vasa” : En kvalitativ innehållsanalys av historiebruket i dagstidningar från 1979, 1994 och 2019". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45574.
Texto completoJohansson, Mattias. "Arkeologin i regimens tjänst : Ahnenerbes verksamhet, historiebruk och vetenskap under det Tredje riket". Thesis, Högskolan på Gotland, Avdelningen för Arkeologi och osteologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-295.
Texto completoIn order to study how science and archeology was exploited for political means during the Third Reich this thesis investigates the scientific institute Ahnenerbe, founded in 1935. The thesis is built up as a literature study combining literature sources from the time of the eventas well as research done around Ahnenerbe after the war.
The purpose of the thesis is to examine the official and unofficial purposes of the organisation. It investigates how scholars viewed Ahnenerbe at the time, and after the war. It further examines the scientific value of the material published by the organisation, where there is a specific focus on the material covering Germanic Männerbunds.
Ericsson, Anton. ""Vi mot dem" : En studie om fotbollssupportrars historiebruk samt identitetsskapande i tre fotbollsklubbar". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51118.
Texto completoFranzén, Karin. "Dikt som lärdom : En studie i historiemedvetande och historiebruk i tre skönlitterära verk". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51122.
Texto completo