Bibliografías temáticas / Goodwill

Literatura académica sobre el tema "Goodwill"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 10 de marzo de 2023

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Índice

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Goodwill".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Goodwill"

1

Pechlivanidis, Eleftherios, Dimitrios Ginoglou y Panagiotis Barmpoutis. "Debt crisis, age and value relevance of goodwill: evidence from Greece". International Journal of Accounting & Information Management 30, n.º 2 (22 de febrero de 2022): 189–210. http://dx.doi.org/10.1108/ijaim-10-2021-0215.

Texto completo
Resumen
Purpose The purpose of this study is to investigate the value relevance of goodwill and its additional aspects during a long-term period in Greece. Furthermore, by implementing two of the most popular value relevance models, the Ohlson’s price and Easton and Harris’ return model, this study examines the impact of goodwill on Greek stock prices from 2007 to 2018, a period of 12 years in which International Financial Reporting Standards (IFRS) are applied. Furthermore, this study analyzes how goodwill’s value relevance changes as it ages and during the Greek debt crisis. Design/methodology/approach In order to test the value relevance of goodwill we implemented two of the most popular value relevance models, Ohlson’s price and Easton and Harris’ return model. Our sample consists of non-financial listed Greek companies that reported positive goodwill accounting balances on their financial statements during the financial period from 2007 to 2018. Finally, we applied fixed-effects regression model to all equations. Findings The results provide evidence that the year-end goodwill accounting balance is value relevant, and that the debt crisis has improved goodwill’s information content. Finally, the empirical findings suggest that only current year acquired goodwill is value relevant compared to older goodwill, and therefore, goodwill’s impact on stock prices is decreasing as it ages. Research limitations/implications A noteworthy limitation of this study is that it focuses on a specific code-law country Greece, which is a relatively small economy compared to the whole Eurozone. This research contributes to the research literature as it confirms other research findings in the European context and specifically that goodwill based on IFRS is value relevant to financial statement users. Additionally, it investigates for the first time how goodwill was affected by the Greek debt crisis. Finally, it contributes to other researcher’s debate concerning the duration of goodwill’s value relevance in a code law environment such as Greece. Practical implications Financial analysts and institutions are provided with more assurance about goodwill’s financial reporting quality to be embedded in the financial evaluation process of corporates. As this research confirms that goodwill should be regarded as an asset, companies should obtain better financial ratings from financial institutions and investors and thus will have better access to equity and debt funding. Originality/value We investigate the value relevance of goodwill in Greece during a long-term period of 12 years. Additionally, our study examines the impact of the Greek debt crisis on the information content of goodwill accounting balances and the period during which accumulated goodwill balances and within-year acquired goodwill maintain its value relevance. Our research could assist accounting standard setters such as the International Accounting Standard Board to evaluate the quality of specific standards such as IFRS 3 “Business Combination” and IAS 38 “Impairment of Assets.”
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Cornelisse, R. P. C. "’Gekochte goodwill’ en zelfgevormde goodwill". Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 67, n.º 9 (1 de septiembre de 1993): 426–30. http://dx.doi.org/10.5117/mab.67.21643.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Jerrold, Laurance y Kenneth Richards. "Goodwill". American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 127, n.º 3 (marzo de 2005): 389–92. http://dx.doi.org/10.1016/j.ajodo.2004.12.005.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

HIGSON, CHRIS. "GOODWILL". British Accounting Review 30, n.º 2 (junio de 1998): 141–58. http://dx.doi.org/10.1006/bare.1997.0059.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Beckman, Hans. "Verantwoording van goodwill bij overnames: purchased goodwill dan wel full goodwill". Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 82, n.º 1 (1 de enero de 2008): 15–24. http://dx.doi.org/10.5117/mab.82.10857.

Texto completo
Resumen
In verband met de in de toekomst geldende IFRS 3 – naar verwachting ingaande 1 januari 2009 – waarin naast ‘purchased goodwill’-verantwoording ook ‘full goodwill’- verantwoording als mogelijkheid komt, wordt hierop in deze bijdrage ingegaan. Teneinde deze verantwoordingswijze goed in beeld te brengen, wordt eerst een uiteenzetting gegeven van de gangbare verwerking van goodwill bij aandelenacquisities onder de huidige wetgeving (Titel 9 Boek 2 BW; EU IFRS-regime). Stilgestaan wordt bij de achtergrond van de gebruikelijke en voorgestelde verwerkingswijzen. Tot de voorgestelde verwerkingswijzen behoort ook de ‘full goodwill approach’. Daarin wordt bij de overnemende partij de goodwill van de overgenomen onderneming verantwoord, ongeacht het aandelenbelang dat wordt verworven. De auteur acht deze methode een mooi bouwwerk, passend binnen IFRS. Het gevolg van dit voorstel is dat het deel van de goodwill dat samenhangt met de waardering van het minderheidsbelang, tegen marktwaarde op de geconsolideerde balans tot uiting komt. Aangenomen dat deze marktwaarde boven het evenredig aandeel in het saldo van de marktwaarden van de overgenomen onderneming uitkomt, heeft de voorgestelde verwerking een positief effect op de solvabiliteitsverhouding. Wel vraagt hij zich af waarom de International Accounting Standards Board (IASB) met dit voorstel is gekomen, nu de geldende verslaggevingsregimes en -praktijk niet blijk geven van wensen op dit terrein.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Vogt, Mara, Caroline Sulzbach Pletsch, Vania Regina Morás y Roberto Carlos Klann. "Determinants of Goodwill Impairment Loss Recognition". Revista Contabilidade & Finanças 27, n.º 72 (18 de agosto de 2016): 349–62. http://dx.doi.org/10.1590/1808-057x201602010.

Texto completo
Resumen
Abstract This study aimed to verify the determinants of goodwill impairment (GOODWIMP) loss recognition in Brazilian companies. For this, a descriptive and documentary study was carried out in which information was collected from databases and explanatory notes using a quantitative approach. The study sample was comprised of Brazilian companies listed on the Thomson database, totaling 91 companies and 346 observations. Data were collected from 2011 to 2014. For the treatment and analysis of the data, logistic regression with panel data was used. The results show that the factors change in management (CHMAN), book-to-market (BM), number of cash generating units (CGU), variation in return on assets (ΔROA) and goodwill (GOODW) were significant in determining GOODWIMP losses. These findings indicate that in addition to economic factors, managers' actions are associated with the recognition of such losses, which can be characterized as incentives for earnings management (EM) practices. Therefore, it is generally concluded that the GOODWIMP losses recognized in the companies analyzed may not only have been used to reduce their assets to recoverable amounts, but also to achieve results consistent with the objectives of managers.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Kümpel, Thomas y René Pollmann. "Bedeutung des Goodwill als Bilanzposition". Der Betriebswirt: Volume 56, Issue 4 56, n.º 4 (30 de noviembre de 2015): 20–27. http://dx.doi.org/10.3790/dbw.56.4.20.

Texto completo
Resumen
Um die eigene unternehmerische Wettbewerbsfähigkeit zu erhalten, werden oft strategische Unternehmenskäufe durchgeführt, die den Zugang zu neuen Produkten und Märkten sowie die Realisierung von Synergie- und Skaleneffekten garantieren sollen. Bei der Übernahme von Unternehmen werden in der Regel Kaufpreise gezahlt, die über dem bewertbaren Vermögen des erworbenen Unternehmens liegen. Der dadurch resultierende derivative Geschäfts- oder Firmenwert (Goodwill) unterliegt seit dem Jahr 2004 einem jährlichen Werthaltigkeitstest. Unabhängig davon, ob Indizien vorliegen, die auf eine Wertminderung schließen lassen, ist ein Impairment-Test jährlich für den derivativen Goodwill durchzuführen. Im Zentrum dieses Werthaltigkeitstests steht das anzuwendende Bewertungsmodell, das an den Bestimmungen des IAS 36 auszurichten ist. Der Geschäfts- oder Firmenwert ist bei der Bilanzierung von Unternehmen von großer Bedeutung. Besonders für große, kapitalmarktorientierte Unternehmen haben die Bewertung und die Folgebewertung des Goodwills große Relevanz. Aufgrund seiner Größenordnung in den Bilanzen der Unternehmen stellt dieser einen determinierenden Faktor sowie ein konzernbilanzpolitisches Instrument dar. Zusätzlich ist die Goodwill-Bewertung im Bereich der International Financial Reporting Standards ständigen und kontinuierlichen Änderungen ausgesetzt, sodass für kapitalmarktorientierte Unternehmen ständig neue Herausforderungen entstehen. To obtain their own entrepreneurial competitiveness, there are often strategic acquisitions necessary, which should guarantee access to new products and markets as well as the realization of synergies and economies of scale. Today’s Mergers & Acquisitions are usually characterized with purchase prices that are much higher than the value of the assessable assets of the acquiree. The thus resulting derivative goodwill is subject since 2004 to an annual impairment test. Regardless of whether there are indications that suggest impairment, an impairment test is carried out annually for the derivative goodwill. At the center of this impairment test is the applicable valuation model, that had to be done due to the provisions of IAS 36. The goodwill is in accounting for businesses and of great importance. Especially for large, publicly traded companies evaluating and subsequent measurement of goodwill has great relevance. Because of its magnitude in the balance sheets of companies, it provides a determinative factor and a balance sheet policy tool. In addition, the regulations regarding the goodwill evaluation are under continuous changes, so for publicly traded companies new challenges will always arise. Keywords: value in use, ifrs3, ias 36, cgu struktur
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Napitupulu, Daniel y Hutabirini A. E. "GOODWILL HUNTING". Jurnal Akuntansi dan Keuangan Indonesia 1, n.º 1 (2004): 26–37. http://dx.doi.org/10.21002/jaki.2004.03.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Morley, I. "Debating goodwill". British Dental Journal 176, n.º 11 (junio de 1994): 409–10. http://dx.doi.org/10.1038/sj.bdj.4808464.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Budimir, Nemanja. "Balancing goodwill". Ekonomija: teorija i praksa 7, n.º 4 (2014): 69–89. http://dx.doi.org/10.5937/etp1404069b.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Tesis sobre el tema "Goodwill"

1

Rasmussen, Christian E. "Goodwill efter internationale regnskabsstandarder = Goodwill /". Aarhus : Institut for Økonomi, Aarhus Universitet, 2008. http://mit.econ.au.dk/Library/Specialer/2008/20000543.pdf.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Rejthar, Jan. "Goodwill". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-900.

Texto completo
Resumen
Práce zkoumá původ a obsah ekonomického a účetního jevu zvaného goodwill. V textu pak kombinuje teoretické úvahy s praktickými aspekty účtování podle konkrétních účetních úprav. Stručně jsou v ní popsány současné úpravy podle IAS/IFRS, US GAAP a úprava v ČR. Dále se práce zabývá věcným obsahem goodwillu, popisem jednotlivých konsolidačních konceptů, odpisováním a testováním na pokles hodnoty, vztahem prvotního a nakoupeného goodwillu a vykazováním nehmotných aktiv obecně. Zvláštní kapitola je věnována daňovým souvislostem. Představeno je konsorcium Enhanced Business Reporting, zabývající se unifikovaným vykazováním tzv. nefinančních informací. V závěru se práce zabývá aktuálně připravovanou novelizací IFRS 3 a s ní souvisejícím konceptem totálního goodwillu.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Jansson, Joakim y Jacob Niklasson. "Vad kommunicerar goodwill? : Olika aktörers syn på goodwill". Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28301.

Texto completo
Resumen
Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen. Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen. I undersökningen har sju respondenter från fyra olika aktörer intervjuats för att ta reda på om goodwill har en skiftande innebörd. Valet av att använda olika aktörer är även för att skapa en helhetsbild av begreppet. Slutsatsen av undersökningen visar att en individ kan handla utifrån sina egna intressen eftersom goodwill är en slutprodukt av antaganden. Uppsatsen påvisar därmed att redovisningen av goodwill är bristfällig och ett krav bör därför införas. Kravet innebär att ett bolag inte får inneha en allt för stor goodwillpost, där begränsningen utgörs av en procentsats av bolagets balansomslutning.
Goodwill is an accounting concept that arises with acquisitions and is recognized in a company’s balance sheet. Goodwill occurs when a company acquires a unit where the actual value exceeds the net assets, which means that goodwill is a residual. The value of goodwill should reflect the future economic benefits created by the acquisition. If the future does not generate the economic benefits that were predicted by the acquisition, the company has to do an impairment of goodwill which will be an expense in the company’s income statement. The thesis purpose is to gain a clearer understanding of goodwill and examine how well the accounting rules of goodwill prevent an individual's self-interest. In this survey, seven respondents from four different stakeholder’s were interviewed to determine whether goodwill has a variety of meanings. The choice of using different stakeholder’s is also to create an overall picture of goodwill. The conclusion of the survey shows that an individual may act on their own interests because goodwill is an end product of assumptions. The thesis shows thereby that reporting of goodwill is flawed and a requirement should be introduced. This requirement means a company may not possess an excessive goodwill, where the limit is a percentage of the company's total assets.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Nuay, Simon y Peter Franzen. "Goodwill : Granskningsproblematik?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20106.

Texto completo
Resumen
År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Nikodijevic, Marko y Sanja Milosavljevic. "Nedskrivning av goodwill : Företagens antagande bakom nedskrivningsprövning av goodwill". Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3616.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Ljungberg, Caroline y Nisha Kurt. "Goodwill : Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143991.

Texto completo
Resumen
Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv.   Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Westman, Per y Simon Widholm. "Goodwill, en tickande bomb? : Stora nedskrivningar av Goodwill under lågkonjunktur". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11338.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Norfeldt, Oskar y Åkesson Jon. "Goodwill Hunting : En studie om resultatmanipulering i samband med goodwill". Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123943.

Texto completo
Resumen
Studien utförs mot bakgrunden att Sverige under 2005 bytte standardsreglemente för utformande av finansiella rapporter.Det övergripande syftet med studienär att utifrån teorin undersöka om resultatmanipulering förekommer i samband med goodwill innan och efter implementeringen av IFRS 3.Studiens data och empiriska material utgörs av finansiell information från samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2000 till 2015.Bytet av standardreglemente från redovisningsrådets rekommendationer till International Financial Reporting Standardvisadesig ha effekter på utformningen av de finansiella rapporterna i Sverige. Bytet till IFRS ären följdav medlemskapet i Europeiska Unionendär det primära syftet med skapandet och införandet av regelverket ärökad ekonomisk och finansiell integration inom hela EU.Sverige hade innan 2005 ett konservativt förhållningssätt till utformningen av de finansiella rapporterna, där det var förbjudet att värdera immateriella tillgångar till marknadsvärde. Standardsättarna till IFRS hari mångt och mycket frångått det konservativa förhållningssättet. Tillämpning av marknadsvärderingar ären produkt av det nya regelverket och ärdennumer regelrätta värderingsmetoden. En bestämd nyttjandeperiod går därför vanligtvis inte att urskilja för goodwill i bolag som tillämpar IFRS. Fokus i denna studie riktas huvudsakligen mot de subjektiva bedömningar som uppkommervid tillämpningen av IFRSoch somsåledeskanöppna uppför resultatmanipulering.Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och internationell standard för redovisning. Utifrån tidigare forskning på området resultatmanipulering testasredan framtagna modeller, med några justeringar,på studiensurval. En kvantitativ metod, med ett deduktivt angreppssätt och ett objektivistisktperspektivutgör grunden för studiens hypoteser och forskningsfrågor. Datamaterial inhämtasfrån databaser och finansiella rapportersomsenare behandlasi statistikprogrammet STATA 14. Tester som utförs är t-tester för skillnad i de olika variablernas medelvärde samt regressionsanalyser där av-/nedskrivningav goodwill utgör den beroende variabeln. Resultatet har sedan analyserats, illustrerats och presenterats med hjälp av figurer, modeller och text.Resultaten visar att det,för bolag på Stockholmsbörsen, förekommer former av resultatmanipulering.Studiens viktigaste resultat är att byte av VD leder till ökad sannolikhet för nedskrivning av goodwill redan under det första året. Vidare förekommer resultatmanipulering i samband med stålbad och rörelseförvärv. Resultaten är något okoncentrerade och visar att bytet av standardreglemente ökar relevansen för de finansiella rapporterna på svenska börsnoterade bolag. Tolkningarna av resultaten visar att Sverige, innan IFRS, tillämpade en för snabb avskrivningstakt av goodwill. Den grund goodwill utgör för framtida ekonomiska fördelar återspeglades därmed inte i de finansiella rapporterna under redovisningsrådets rekommendationer.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Andersson, Eric y Johan Jeppsson. "Goodwill som en resultatjusterare : påverkar ledningens handlingsutrymme redovisningen av goodwill?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18814.

Texto completo
Resumen
Sedan år 2005 måste samtliga svenska börsnoterade företag presentera sin finansiella information samtredovisningen av densamma i enlighet med standarden IFRS. Detta har resulterat i att företagsledningenssubjektiva tolkningar, något som skapat möjligheter för ledningen att påverka redovisningen. Detta kanförklaras genom Agency Theory och Positive Accounting Theory, vilka beskriver att ledningen antas ageraopportunistiskt, i syfte att maximera sin egennytta. Ledningen tenderar att manipulera företagsredovisning, varav goodwill kan användas som en resultatjusterare.Denna studie belyser hur ledningens handlingsutrymme påverkar företags redovisning av goodwill,betingat av den organisatoriska nivån. Studiens hypoteser formas utifrån organisationsnivåns olikafaktorer, vilka även testas för att se hur faktorerna påverkar företags redovisning av goodwill. För attundersöka studiens syfte används en positivistisk forskningsfilosofi och därmed kvantitativforskningsdesign, vilket präglas av en deduktiv ansats. Insamling av data har åstadkommits via företagsårsredovisningar, något som sedan sammanställts.Studiens resultat indikerar att ju högre skuldsättning och starkare ägarkoncentration, desto mindregoodwill redovisar ledningen. Har företag en låg skuldsättning och svag ägarkoncentration leder det tillökat handlingsutrymme och därmed en potentiellt högre andel redovisad goodwill.Studien bidrar till insikt kring hanteringen av goodwill och att ledningens handlingsutrymme har enpotentiell inverkan på redovisningen av goodwill. Dessutom tillför studien kunskap för vilka faktorer sompåverkar företags redovisningsval. Avslutningsvis bidrar uppsatsen till ökade möjligheter att jämförastudiens resultat med tidigare studier, vilket kan resultera i att ägarna kan få mer kännedom om hur debäst reducerar ledningens handlingsutrymme och dess opportunistiska beslut.
Since year 2005 all Swedish listed companies has to present their financials and accountingaccording to the standard IFRS. This has allowed the management to make subjectiveinterpretations, which in turn has elaborated opportunities to influence the accounting. Thosepossibilities can be explained by Agency Theory and Positive Accounting Theory, which presumethe management acting opportunistically, in order to maximize self-interest. Management tend tomanipulate companies accounting, whereof goodwill can be used as an adjuster of results.The thesis disambiguate how management discretion affect companies accounting of goodwill,contingent of the organizational level. The thesis hypothesis elaborates thru factors of theorganizational level, which are also tested in order to see how the variables affect businesscorporations accounting of goodwill. A positive research philosophy is used in order to analyze thethesis purpose. The data collection has been accomplished using the company's annual reports.The thesis results indicates that the higher debt and stronger concentration of ownership, the lessamount goodwill is accounted. If companies has a lower debt and weaker concentration ofownership, it increases management discretion and thereby a potentially higher amount of goodwill.The thesis contribute to knowledge about managing goodwill and that management discretion hasa potentially impact on the accounting of goodwill. Finally, the thesis contributes to increasedopportunities to compare the thesis results with previous studies, which may result in the ownersbeing able to get more knowledge of how they best reduce management discretion and itsopportunistically decisions.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Turpeenoja, Mattiasson Maria y Sandra Vainikka. "Nedskrivning av goodwill". Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3608.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Libros sobre el tema "Goodwill"

1

Ibrahim, R. R. The goodwill debate. Manchester: UMIST, 1996.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Simon, Hermann. Goodwill und Marketingstrategie. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-85656-2.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Accounting for goodwill. New York: Routledge, 2009.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

United States. General Accounting Office. General Government Division, ed. Qualifying supervisory goodwill. Washington, D.C: The Office, 1992.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Simon, Hermann. Goodwill und Marketingstrategie. Wiesbaden: Gabler, 1985.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Institute of Chartered Accountants in England and Wales. Accounting for goodwill. London: The Institute, 1989.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

A, Russell y Chartered Association of Certified Accountants., eds. Accounting for goodwill. London: Certified Accountant Publications, 1989.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

United States. General Accounting Office. General Government Division. Qualifying supervisory goodwill. Washington, D.C: The Office, 1992.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Frost, Brian. Goodwill on fire. London: Hodder & Stoughton, 1996.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

T, Msimang C. y Cooke I. S, eds. King of goodwill: The authorised biography of King Goodwill Zwelithini kaBhekuzulu. Cape Town: Nasou Via Afrika, 2003.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Capítulos de libros sobre el tema "Goodwill"

1

Simon, Hermann. "Goodwill und Goodwill-Transfer". En Goodwill und Marketingstrategie, 15–23. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-85656-2_1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Donaldson, T. H. "Goodwill". En The Treatment of Intangibles, 15–31. London: Macmillan Education UK, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-22484-5_2.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Moro Visconti, Roberto. "Goodwill Valuation". En The Valuation of Digital Intangibles, 425–48. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-36918-7_17.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Walker, Mark. "Goodwill Ambassadors". En Nazi Science, 153–81. Boston, MA: Springer US, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-6074-0_7.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Moro-Visconti, Roberto. "Goodwill Valuation". En Augmented Corporate Valuation, 109–32. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-97117-5_4.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Dodge, Roy. "Accounting for goodwill". En The Concise Guide to Accounting Standards, 141–48. Boston, MA: Springer US, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-7096-1_21.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Griffiths, Ian. "Brands and Goodwill". En New Creative Accounting, 161–77. London: Palgrave Macmillan UK, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-13649-0_12.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Simon, Hermann. "Goodwill und Käuferverhalten". En Goodwill und Marketingstrategie, 24–44. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-85656-2_2.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Moro-Visconti, Roberto. "Digital Goodwill Valuation". En The Valuation of Digital Intangibles, 615–39. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-09237-4_21.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Simon, Hermann. "Die Marketingstrategie bei dynamischproduktübergreifendem Goodwill-Transfer". En Goodwill und Marketingstrategie, 168–82. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-85656-2_10.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Goodwill"

1

Burukina, Olga A., Nikolai Lyasnikov, Mihail Dudin y Evgenia Frolova. "UNIVERSITY GOODWILL AND ITS VALUATION". En 11th International Conference on Education and New Learning Technologies. IATED, 2019. http://dx.doi.org/10.21125/edulearn.2019.2510.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Bansal, S. y C. Hota. "Goodwill based scheduling algorithm for economy grid". En 2013 3rd IEEE International Advanced Computing Conference (IACC 2013). IEEE, 2013. http://dx.doi.org/10.1109/iadcc.2013.6514194.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Krizova, Zuzana. "REPORTING OF GOODWILL IN MERGERS AND ACQUISITIONS". En SGEM 2014 Scientific SubConference on POLITICAL SCIENCES, LAW, FINANCE, ECONOMICS AND TOURISM. Stef92 Technology, 2014. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2014/b22/s6.079.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Li, Rongjin y Lin Li. "Evaluation of goodwill under Supply Side Reform". En 2016 2nd International Conference on Economics, Management Engineering and Education Technology (ICEMEET 2016). Paris, France: Atlantis Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2991/icemeet-16.2017.144.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kurakova, O. y A. Orlov. "Methodical and Practical Approaches to Goodwill Valuation". En Proceedings of the International Scientific Conference "Far East Con" (ISCFEC 2018). Paris, France: Atlantis Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2991/iscfec-18.2019.85.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Sang, Xiaoya. "A Study on the Subsequent Measurement of Goodwill". En 6th Annual International Conference on Social Science and Contemporary Humanity Development (SSCHD 2020). Paris, France: Atlantis Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2991/assehr.k.210121.110.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Luty, Piotr. "THE EFFECTS OF CAPITAL STRUCTURE OF THE COMPANY TAKING OVER ON THE GOODWILL OR NEGATIVE GOODWILL DISCLOSED IN THE MERGING PROCESS". En FINIZ 2015. Belgrade, Serbia: Singidunum University, 2015. http://dx.doi.org/10.15308/finiz-2015-17-22.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Sapkauskiene, Alfreda. "RESEARCH OF MANAGEMENT DECISIONS INFLUENCE ON GOODWILL WRITE-OFFS". En SGEM 2014 Scientific SubConference on POLITICAL SCIENCES, LAW, FINANCE, ECONOMICS AND TOURISM. Stef92 Technology, 2014. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2014/b22/s6.055.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Gelyaeva, Ariuka Ibragimovna. "Features Of Goodwill Toast As Type Of Nonlinear Text". En International Scientific Congress «KNOWLEDGE, MAN AND CIVILIZATION». European Publisher, 2021. http://dx.doi.org/10.15405/epsbs.2021.05.73.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

JUE, WANG y WANG CHU HAN. "Discussion on Measurement of Self-Created Goodwill of Enterprises". En 5th International Conference on Financial Innovation and Economic Development (ICFIED 2020). Paris, France: Atlantis Press, 2020. http://dx.doi.org/10.2991/aebmr.k.200306.017.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Informes sobre el tema "Goodwill"

1

Nurnberg, Peter, Morton Schapiro y David Zimmerman. Educational "Goodwill": Measuring the Intangible Assets at Highly Selective Private Colleges and Universities. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, septiembre de 2011. http://dx.doi.org/10.3386/w17412.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Schmid, Peter D. The U.S. Military and the Philippines after 11 September 2001: Why Size, Reform, and Goodwill Still Matter. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, mayo de 2003. http://dx.doi.org/10.21236/ada420388.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Elshabik, Mohamed, ed. Citizens’ Perceptions of Democratic Participation in Sudan. International Institute for Democracy and Electoral Assistance (International IDEA), abril de 2022. http://dx.doi.org/10.31752/idea.2022.12.

Texto completo
Resumen
Democracy cannot prosper without democrats. The challenges facing the democratic transformation in Sudan are immense. This report signified the power-sharing intricacies that had been in place for over two years between the civilians and military. The 25 October coup put an end to that partnership. Nonetheless, people in Sudan are increasingly determined to regain their democratic transition. Building Democracy requires more than extending goodwill. It has always been said democracy cannot prosper without democrats. In context, International IDEA Sudan’s Programme saw the need to explore the perceptions of the main stakeholder in the democratic transition of Sudan, its people. The primary objective of this report is to study the perceptions among the Sudanese population of the motivations for and barriers to democratic participation. The study aims to generate a baseline of understanding to guide the design of further relevant civic education interventions. Methodologically, this was achieved using primary and secondary data sources: Primary data was collected through direct fieldwork using a structured questionnaire, interviews, focus group discussions and key informant interviews, as well as participatory observation. Secondary sources were collated in a desk review of existing academic and public opinion research, such as data from Afro-barometer and the International IDEA Global State of Democracy Indices.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Downer, Charles W. Demonstration of GSSHA Hydrology at Goodwin Creek Experimental Watershed. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, marzo de 2008. http://dx.doi.org/10.21236/ada479039.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Dumont, R., M. Coyle y J. Potvin. Aeromagnetic total field map, Goodwin Creek, 104N/9, British Columbia. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 2001. http://dx.doi.org/10.4095/212853.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Paktunc, A. D. Nickel-copper sulphide mineralization associated with the Goodwin Lake intrusion, northern New Brunswick. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 1988. http://dx.doi.org/10.4095/122432.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Health hazard evaluation report: HETA-93-0351-2413, Goodwill Industries of America, Inc., Bethesda, Maryland. U.S. Department of Health and Human Services, Public Health Service, Centers for Disease Control and Prevention, National Institute for Occupational Safety and Health, abril de 1994. http://dx.doi.org/10.26616/nioshheta9303512413.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
También puede estar interesado en las bibliografías ampliadas sobre el tema "Goodwill" para tipos de fuentes particulares:
Artículos de revistas Tesis Libros
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía