Literatura académica sobre el tema "Covid-19 och sociala livet"

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

The severity of the current scenarios in this pandemic will leave important psychological traces. In fact, the first clinical reports available already refer to increased incidence of depression and anxiety disorders such as obsessive-compulsive disorder (OCD) and post-traumatic stress disorder. At the translational level, modelling of such neuropsychiatric alterations in animal models relays in neuroethological perspectives since response to fearful situations and traumatic events, critical for survival and adaptation to the environment, are strongly preserved in phylogeny. In the wild, mice dig as a ‘defensive behavior’ which is considered to reflect the anxiety state of animals. In the laboratory, mice dig vigorously in deep bedding to bury food pellets or small objects they may find. Thus this behavior, initially used to screen anxiolytic activity was later proposed to better model meaningless repetitive and perseverative behaviors characteristic of OCD or autism spectrum disorders. In the present work, we have studied the digging ethograms in normal and advanced AD-related pathological aging using wildtype and the 3xTg-AD mice, a genetic model of Alzheimer’s disease that presents AD-cognitive dysfunction but also a conspicuous BPSD-like phenotype. We also studied the effects of isolation in this respect, using very old (18 month-old) 3xTg-AD mice that survived to their cage mates, as mortality rates in this animal model are high after 13 months of age. Two digging paradigms, involving different anxiogenic and contextual situations were used to investigate the digging patterns in these very old males with normal and AD-pathological aging, as well as the effects of isolation. The temporal course and intensity of this behavior was found increased in those 3xTg-AD mice that had lost their ‘room partner’ and lived isolated. However, when they were tested under neophobia conditions, incidence of this behavior was smaller and the pattern of digging was disrupted. The results show that this combined paradigm unveils distinct features of digging signatures that can be useful to provide an animal model for these perseverative behaviors and their interplay with anxiety states, which represent an important part of BPSD or can now emerge as a result of the enhancement of obsessive-convulsive behaviors by social-isolation.

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

Denna artikel undersöker hur äldre människor begripliggör sin situation i telefonsamtal till en stödlinje några månader in i covid-19-pandemin. Genom att använda ett vardagssociologiskt ramverk för att analysera inringares olika sätt att i samspel med stödlinjens volontärer förstå krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om äldre människors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggör krisen i förhållande till sociala relationer på ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas sätt att bemöta avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering – är kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som är oberoende av denna andra. Medan samtalen visade få exempel på positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgångar för att både bibehålla och omvärdera vardagslivet när det är kris. Även om bristen på trygga personliga relationer under pandemin pekar på äldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete för att behålla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.

The severity of this pandemic's scenarios will leave significant psychological traces in low resistant and resilient individuals. Increased incidence of depression, anxiety, obsessive-compulsive disorder (OCD), and post-traumatic stress disorder has already been reported. The loss of human lives and the implementation of physical distance measures in the pandemic and post-COVID scenarios may have a greater impact on the elderly, mostly in those with dementia, as OCD and other neuropsychiatric symptoms (NPS) are quite prevalent in this population. Modeling NPS in animals relies in neuroethological perspectives since the response to new situations and traumatic events, critical for survival and adaptation to the environment, is strongly preserved in the phylogeny. In the laboratory, mice dig vigorously in deep bedding to bury food pellets or small objects they may find. This behavior, initially used to screen anxiolytic activity, was later proposed to model better meaningless repetitive and perseverative behaviors characteristic of OCD or autism spectrum disorders. Other authors found that digging can also be understood as part of the expression of the animals' general activity. In the present brief report, we studied the digging ethograms in 13-month-old non-transgenic and 3xTg-AD mice modeling normal aging and advanced Alzheimer's disease (AD), respectively. This genetic model presents AD-like cognitive dysfunction and NPS-like phenotype, with high mortality rates at this age, mostly in males. This allowed us to observe the digging pattern's disruption in a subgroup of 3xTg-AD mice that survived to their cage mates. Two digging paradigms involving different anxiogenic and contextual situations were used to investigate their behavior. The temporal course and intensity of digging were found to increase in those 3xTg-AD mice that had lost their “room partners” despite having lived in social structures since they were born. However, when tested under neophobia conditions, this behavior's incidence was low (delayed), and the temporal pattern was disrupted, suggesting worsening of this NPS-like profile. The outcomes showed that this combined behavioral paradigm unveiled distinct features of digging signatures that can be useful to study these perseverative behaviors and their interplay with anxiety states already present in the AD scenario and their worsening by naturalistic/forced isolation.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka sätt människans vardagsliv blivit begränsat i det sociala livet på grund av covid- 19 och få kunskap om hur de offentliga rummen i Sunne har påverkats av restriktionerna. Frågeställningarna som besvaras handlar om hur det sociala livet och människors vardagsliv har förändrats på grund av restriktionerna och hur användningen av de offentliga rummen har förändrats i Sunne. Vi har använt oss av kvantitativa metoden för att få svar till våra frågeställningar. För att bygga upp och omfattande statistik. Litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och pålitliga digitala källor använts. Det genomfördes en enkätundersökning för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att respondenterna i Sunne har blivit begränsade av olika restriktioner till följd av covid-19 som resulterat i social distansering och en förändrad vardag. Resultatet pekar också på att det är minskad rörelse i de offentliga rummen och att respondenterna i Sunne använder platserna på ett säkert sätt. Slutsatsen kan dras att alla människor påverkas på något sätt av restriktionerna som vidtagits, vilket också har fått konsekvenser för användningen av de offentliga rummen.
The purpose with the essay is to describe and account for how people`s everyday life and social life has been affected by the restrictions as a result of covid-19 in Sunne and also illustrate how the public places in Sunne have been affected by the restrictions. The issues that are answered are about how the use of public places has changed in Sunne. We have used a quantitative method to get answers to our questions. To build up a lot of comprehensive statistics. Literature in form of books, scientific articels and reliable digital sources has been used. A survey was conducted to get answers to the questions. The results show that the respondents in Sunne have been limited by various restrictions as a result of how covid-19 which has also resulted in social distancing and change in everyday life. The results indicate that there is reduced movment in the public places and that the respondents in Sunne use the places in a safe way. It can be concluded that all people are affected in some way by the restrictions that have been taken, which has also had consequences for the use of public places.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur tre bildlärares planering och undervisning påverkats till följd av coronapandemin under 2020, samt att undersöka vilka problem och möjligheter lärarna upplever i arbetet med bildundervisningen. Empiriinsamling har skett genom digitala semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och tolkats i ljuset av studiens teorier. Studiens resultat visar att lärarna upplever stort motstånd i planering och undervisning, främst på grund av bristen på framförhållning och struktur. Avståndet mellan lärare-elev i form av distansundervisning upplever lärarna påverkar hur väl de kommunicerar med sina elever och att undervisningen behöver vara mer konkret för att spänna över det fysiska avståndet. Lärarna upplever att bristen på fysisk närvaro påverkar deras psyke negativt. De menar att det är i mötet, relationen till sina elever som kreativiteten och energin flödar och att utan eleverna på plats är det svårare att hålla motivationen uppe och att undervisningen inte håller samma kvalitet som innan coronapandemin. Studien avslutas med en diskussion där förslag ges på hur motståndet kan lättas och göra planering och undervisning mer strukturerad och greppbar både för lärare och elever.
This qualitative study aims to investigate how three art teachers' planning and teaching were affected as a result of the corona pandemic in 2020, and to investigate what problems and opportunities the teachers experience in the work with art teaching. Empirical collection has taken place through digital semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic analysis method and interpreted in the light of the study's theories. The results of the study show that teachers experience great resistance in planning and teaching, mainly due to the lack of foresight and structure. The distance between teacher-student in the form of distance learning, the teachers experience, affects how well they communicate with their students and that the teaching needs to be more concrete to span the physical distance. Teachers feel that the lack of physical presence has a negative effect on their psyche. They believe that it is in the meeting, the relationship with their students that creativity and energy flow and that without the students in place it is more difficult to keep the motivation up and that the teaching is not of the same quality as before the corona pandemic. The study ends with a discussion where suggestions are given on how resistance can be eased and make planning and teaching more structured and tangible for both teachers and students.

This work examines the impact of the pandemic on a smaller society were cross-border shopping is a major player. The chosen location for the work is Töcksfors in Årgäng municipatly, were trade with Norway plays a central role for the location. We also want to investigate whether the shopping places established in Töcksfors function as important meeting places for the locals and whether this function and significance looks different due to the pandemic. As shops close and the access to premises is limited, we see it as interesting to investigate whether other places in the location have a different significance as meeting places than before the pandemic. What is the supply of alternative meeting places and what significance do these have when large facilities and premises that usually accommodate many people become empty? The work is based on previous facts about shopping as a meeting place, as well as collected data consisting of a survey where residents are given the opportunity to give their views on the social value of the shopping places. As a complement to the survey, an interview is also conducted with a business strategist who is active within the municipality, and a deacon within the Church of Sweden who is also one of two who is behind a citizen proposal that calls for meeting places. This is to further provide perspective on the situation.Based on our collected data in the form of literature, questionnaire study and two interviews, the conclusion is that trade is of importance as a meeting place in Töcksfors. But despite the trade's importance as a meeting place for the inhabitants, there is still a demand for new meeting places beyond shopping, which is partly something that could be stated extra muchduring the pandemic.

The purpose of the study is to delve into influencers ability to adapt during a financially strained situation. This is investigated by studying influencers during covid-19. To create an understanding and contribute to the purpose of the study, the study examines the way in which influencers adapt their way of working and the extent to which they change the creation of their content on Instagram. In addition, the study examines the way in which influencers actions towards companies in negotiations have changed. The study will fill an unexplored area in influencer marketing, from an influencers perspective, about how influencers should act in similar financially strained situations in the future.

The global Covid-19 pandemic has caused changes around the world. For instance the authorities recommendation of social distancing in Sweden. This study aims to examine how social distancing affects students mental health and social contacts during Covid-19 pandemic. The results is based on ten qualitative interviews performed on university students from different areas in the north of Sweden. Findings showed that physical contacts had been reduced and that the students maintained their social contacts through digital tools and social media. Social media-use therefore seems to satisfy the students needs of affinity and belonging. Furthermore it seemed that attitudes and personality traits affects how the students manage the situation regarding social distancing.
Den globala Covid-19 pandemin har medfört förändringar runt om i världen, bland annat rekommendationen om social distansering i Sverige. Denna studie undersöker hur den sociala distanseringen påverkar studenters psykiska hälsa och sociala kontakter under Covid-19 pandemin. Studien innefattar tio kvalitativa intervjuer av universitetsstudenter som läste olika program i Norr-och Västerbotten. Resultatet visade att studenterna upplevde oro för anhöriga men även frustration och tristess över situationen. Fysiska kontakter har minskat och studenterna sköter sina sociala kontakter genom digitala verktyg och sociala medier. Sociala medier visade sig fungera som ett verktyg för att upprätthålla känslan av samhörighet men också gemenskap. Vidare verkade attityder och personlighetsdrag påverka hur studenterna hanterar den sociala distanseringen.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on.
Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser.
In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.