Tesis sobre el tema "Betaltjänster"

This report has a purpose to identify the payment methods available for e-commerce, to

see if they fulfill certain requirements. By investigating thirty of the most popular web

shops, a few primary services have been found and revised. Security requirements for

e-payment systems include authentication, non-repudiation, integrity and confidentiality.

Other requirements considered to be important are usability, flexibility, affordability,

reliability, availability, speed of transaction and interoperability. Advantages and disadvantages

have been identified to see if the services fulfill the requirements. Also surveys

of consumer payment habits have been investigated to identify the factors of decisive importance

to the usage of payment services. Other questions answered in the report are if

the requirements are adequate, and what services that could be available also in the future.

All services fulfill the requirements of confidentiality and integrity. Usability varies,

but most of the methods are easy to use. None of them involve any further expenses

for the customer, but the consumption of time increases when authentication is used.

Authentication is fulfilled except with regular card payment, and authentication prevents

all parties from denying participation in the purchase. Availability is the biggest problem

when merchants and issuers don’t offer many of the services.

The crucial cause for using one of the services, seems to be availability, cause the

most offered method card payment, is also the most common service among customers.

Because of that, secure card services will be needed also in the future, with the requirement

that they are made available to a large amount of customers. Availability is also a

requirement for all of the minor services.

Syftet med rapporten är att identifiera de betalningstjänster som finns vid e-handel, för att

sedan se om de uppfyller vissa krav. En undersökning av de trettio populäraste webbutikerna

har gjorts och några primära betalningsmetoder har påträffats och granskats. De

säkerhetskrav som ställs på betaltjänsterna är autentisering, oavvislighet, integritet och

konfidentialitet. Övriga krav som anses spela in vid val av tjänst är användarvänlighet,

flexibilitet, kostnad, tillförlitlighet, tillgänglighet, tid/hastighet och plattformsoberoende.

Fördelar och nackdelar hos de olika metoderna har tagits fram för att se om de uppfyller

kraven. Även undersökningar av konsumenternas betalvanor har granskats för att komma

fram till vilka faktorer som avgör tjänsternas användande. Andra frågeställningar som har

besvarats är om kraven är tillräckliga och vilka tjänster som kan beräknas gälla även i

framtiden.

Samtliga av tjänsterna uppfyller kraven på konfidentialitet och integritet. Användarvänligheten

varierar, men de flesta är enkla att använda. Ingen av betaltjänsterna innebär några

ytterligare kostnader för kunden, men tidskonsumtionen ökar vid autentisering. Förutom

vid vanlig kortbetalning uppfylls kravet på autentisering, vilket i sin tur kan användas för

att binda en kund till ett köp. Tillgängligheten är det största problemet, då säljare och

banker inte erbjuder många av tjänsterna.

Den avgörande anledningen för tjänsternas användande tycks vara tillgängligheten, då

den mest erbjudna tjänsten kortbetalning, är den som används mest. Därför kommer säkra

korttjänster behövas också i framtiden, med kravet att de görs tillgängliga för ett så stort

antal kunder som möjligt. Detta gäller också för samtliga av de mindre betaltjänsterna.

Den teknologiska utvecklingen har medfört att människor gått från att betala med kontanter till att i stället använda kontokort och elektronisk underskrift. Faktum är att lagstiftarens intention är att främja nya sätt att betala för att minska användningen av kontanter i samhället. Kontantstölderna har visserligen minskat, men i och med ökningen av moderna betalningsmetoder har i stället antalet bedrägerier och kortstölder ökat. Under de senaste åren har det kontinuerligt varnats för obehöriga transaktioner med såväl kontokort som BankID. Om du råkar ut för att en tjuv eller en bedragare tar dina pengar – vem betalar då? Frågan besvaras genom att tillämpliga reglerna i 5 a kap. betaltjänstlagen. Svaret är att kontohavarens bank betalar som huvudregel. Banken har dock inte samma skyldighet att betala om kontohavaren hanterat sitt kontokort eller sin elektroniska underskrift grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt. Det är sålunda avgörande att känna till vad begreppen innebär för att fastställa när banken alternativt kontohavaren ska stå för den ekonomiska skadan. I uppsatsen fastställs att vara grovt oaktsam innebär en hög grad av kvalificerad oaktsamhet. Att vara särskilt klandervärd innebär att vara likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner. Det krävs alltså en omfattande grad av oaktsamhet för att bedömas som särskilt klandervärd. I uppsatsen framkommer det dock att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärd placerats låg i avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden och domar från tingsrätterna. Effekten av en låg tröskel blir att kontohavare oftare får stå för den ekonomiska förlusten. Det kan leda till att kontohavare inte upplever att moderna sätt att betala är tillräckligt säkra och lagstiftarens intention att främja nya sätt att betala motverkas. I uppsatsen fastställs även att betalningsansvaret är strängare för innehavaren av elektronisk underskrift jämfört med innehavaren av kontokort. Anledningen är att bedrägerier med elektronisk underskrift ofta bedöms som behöriga transaktioner. Effekten av att en transaktion bedöms behörig är att 5 a kap. betaltjänstlagen inte blir tillämplig eftersom bestämmelserna enbart tilllämpas på obehöriga transaktioner. En annan anledning är att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärt med elektronisk underskrift i praxis placerats lågt i jämförelse med kontokort. Därutöver har innehavaren av elektronisk underskrift sällan någon möjlighet att styra om vederbörande ska bedömas särskilt klandervärd eller grovt oaktsam, eftersom omständigheterna som beaktas i praxis ligger utanför kontohavarens kontroll. Det leder till att risken för att ersättning uteblir är högre för innehavaren av elektronisk underskrift.

The study aims to examine the current phenomena where consumers in Sweden increasingly choose mobile payment services as a payment method instead of using cash or credit cards. The study wants to answer the question “how does the increasing use of mobile payment services affect the consumer/user’s consumption and why do we choose the software as a payment method?” The study explains the main functions and characteristics of the top four mobile payment services in Sweden, but applies a case study on the most popular mobile payment service: Swish. The characteristics and functions that is examined is therefore delimited to Swish; but the linkages drawn from the why the consumer use mobile payment services, to a consumer’s consumption choices can of course generally apply to several mobile payment services.The study is divided into parts and chapters to increase reading comprehension, understanding of structure and fast identification of relevant and needed information.

In today's society, people are constantly striving to find new technical solutions that facilitate and simplify their everyday life. Companies embrace these societal structures and constantly try to keep up with the development to make sure that the consumer circle is expanding and to get more people to buy their goods and use their services. In companies such as fast food restaurants, everything is known to happen quickly. Food preparation needs to be done quickly and also the transactions must be fast in order for a fast food restaurant to live up to its title. In this study, mobile payments within the restaurant business will be investigated. The main topics that will be discussed are why restaurants are implementing such services to their businesses. The study is also going to lift the strengths, weaknesses, opportunities and threats that follow with a mobile payment application and self service technology from both buissness- and customer perspective.

In the socio-technical society, the demands of the user create opportunities for new services based on mobile devices. Services such as Swish and Samsung Pay contribute to new ways for both individuals but also companies to carry out simple mobile-based payments. Through past studies in the field in focus, development of services for mobile payment services, and group and in-depth interviews a number of influencing factors on the design process have been noticed: factors such as the customer’s major impact on a design process and the importance of a functioning communication between designers and customers. Working agile facilitates this and at the same time enables the involvement of users in the design process. This work focus on norms and trends in the design process and the most important influencing factors in a design process based on reality.
I det sociotekniska samhället skapar kraven från användare möjligheter till nya tjänster med utgångspunkt i mobila enheter. Tjänster som Swish och Samsung Pay bidrar till nya sätt för både privatpersoner men också företag att utföra enkla mobilbaserade betalningar. Genom teoretisk bakgrund till området i fokus, utveckling av tjänster hos mobila betaltjänster, samt utförandet av djupgående intervjuer och gruppintervjuer har flera olika påverkande faktorer på designprocessen kunnat urskiljas: faktorer som kundens stora inverkan på en designprocess och vikten av en fungerande kommunikation mellan alla designers och kunden. Agilt arbete underlättar för detta och samtidigt möjliggör involvering av användare i designprocessen. Detta arbete fokuserar på normer och trender inom designprocessen och de viktigaste påverkande faktorerna i en designprocess utifrån från ett verklighetsbaserat fokus.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellan privatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter. Dock beror efterfrågan på kontanter utav en demografisk utveckling. Kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under längre tid. För andra grupper såsom landsbygdsföretag, funktionshindrade, papperslösa och turister är kontanter essentiella, vilket gör att de hamnat i kläm vid avvecklandet. Andra har personliga preferenser till kontanters nytta såsom integritet, förtroende, tid, vana eller andra värderingar. Problemet blir således en demokratisk fråga där alla skall ha rätt till grundläggande betaltjänster. Studiens syfte är därför att förstå denna process och vilka effekter som uppstår när de flesta storbanker väljer att avveckla den manuella kontanthanteringen. Syftet har delats in i tre huvudproblem:      Vems ansvar är det när en av de grundläggande betaltjänsterna försvinner i samhället?      Vilka blir konsekvenserna med en minskad kontanthantering?      Vilka alternativa lösningar finns det för problemen? Sammanfattningsvis kom studien fram till att bankernas avveckling av kontanthantering har skett snabbare än nya lösningar har introducerats i samhället. Effekterna av denna avveckling har medfört problem för flera grupper. Resultaten visar även att bankerna kunde ha effektiviserat och avgiftsbelagt kontanter innan avvecklingen skedde.
Cash has been used for centuries and is a customary mean of payment between individuals and on the place of purchase. As technology progresses, a growing number of different payment services has developed and been adapted to the market. Today, approximately 70 percentages of all purchases in the stores is made by card. This has suddenly challenged the use of cash and therefore the majority of Sweden’s major banks have chosen to gradually phase out the manual cash management. The idea is to try to get consumers and businesses to use alternative solutions, which are substitutes for cash. However, the demand for cash depends on demographical conditions. The use of cash is more frequent among eldest and they have also shaped their habits over a longer time. For other groups, such as small firms on the countryside, disabled, undocumented migrants and tourists, cash is essential, so they are left in a jam. Others have personal preferences related to the use of cash such as integrity, trust, time, habits, or other values. Everyone is entitled to basic payment services, thus becomes the problem a question of democracy. The purpose of the study is to understand this process and to be aware of the effects that arise when most of the major banks will interrupt their manual cash management. The purpose has been divided into three main parts:  Whose responsibility is it when one of the basic payment services disappears in the society?  What are the consequences when there is a reduction of cash?  What are the alternative solutions? Overall, the study concluded that the banks' reduction of cash has been faster than the introductions of new solutions have been introduced into society. The effect of this decision has caused problems for several groups. The results of the study show that the banks could have improved the efficiency and they could also have introduced a fee on cash before the settlement was made.

Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.   Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.   Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.

Titel: Konkurrensen för de svenska storbankerna på betaltjänstmarknaden efterimplementeringen av PSD2. Bakgrund: Utvecklingen inom betaltjänster har under de senaste åren gått fort fram. Enligt Europeiska Kommissionen har utvecklingen krävt en mer uppdaterad lagstiftning. Betaltjänstdirektivet implementerades i Svensk Lag i maj 2018. PSD2 huvudsakliga syfte är att främja konkurrens samt säkra betalningar och informationsdelning. Problematisering: Hur kommer konkurrensen på betaltjänstmarknaden för de svenskastorbankerna att förändras efter implementeringen av PSD2? Syfte: Uppsatsens syfte är att leda till en djupare förståelse och diskussion för hur PSD2kommer att påverka den svenska betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Metod: Uppsatsen är byggd utifrån en kunskapsgrund bestående av teorier inom ämnet samtav en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen är begränsad tillatt analysera den svenska betaltjänstmarknaden samt de svenska storbankerna. Slutsats: PSD2 kommer att öka konkurrensen för betaltjänster för de svenska storbankerna.Vilken konkurrensposition de olika bankerna kommer att ha kommer främst att bero påbankens val av strategi och samarbetspartners, men även hur konkurrerande aktörer agerar. Nyckelord: PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster,konkurrens
Title: Competition for the Swedish major banks in the payment service market after theimplementation of PSD2. Background: The development of payment services has accelerated in recent years. According to the European Commission, the development has increased the need for a moreupdated legislation. The Payment Services Directive was implemented in Swedish Law inMay 2018. The main objective of PSD2 is to promote competition and secure payments andinformation sharing. Problem: How will the competition in the payment service market for the Swedish majorbanks change after the implementation of PSD2? Purpose: The purpose of this essay is to develop a deeper understanding and discussion ofhow PSD2 will impact the Swedish payment service. Method: The essay is based on existing theories in the subject field and a qualitative methodconsisting of semi-structured interviews. The essay is limited to analysing the Swedishpayment service market and the Swedish major banks. Conclusion: PSD2 will increase the competition for provision of payment services for theSwedish major banks. The competitive position in the payment market of the Swedish majorbanks will primarily rely on a bank’s choice of strategy and partners, but also on howcompeting actors will act. Keyword: PSD2, fintech, New-institutional theory, Operational strategies, Payment services, Competition

Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.

This study investigates challenges that emerge for Swedish incumbent banks when pursuing compliance with IT security regulations, while simultaneously striving towards innovation in order to maintain market competitiveness in terms of digital payment service offerings. As competition increases within the payment service industry, developing innovative services becomes increasingly important. At the same time, it is essential that these solutions maintain a high level of IT security, both in terms of the preservation of customer trust as well as in terms of compliance with financial regulations. Consequently, the aim of this study was to contribute to research from an incumbent banking perspective, where theory together with a qualitative case study has revolved around the topics of technology, compliance, and innovation in the pursuit of identifying key challenges. The study included a series of interviews with respondents within banking, IT security, and compliance management. This resulted in three principal challenges regarding compliance and innovation within payment services at incumbent banks, along with proposed actions to be taken. Firstly, the necessity of incrementally transitioning from legacy infrastructure towards modernized platforms was established. Secondly, banks are encouraged to make trade-offs between regulations and deploying new products and services. Finally, for banks to engage in communication and collaboration within the organization as well as with regulators can facilitate compliance as well as promoting harmonization of regulations.
Denna studie undersöker de utmaningar som svenska storbanker står inför i en digitaliserad miljö där både IT-säkerhet och innovation behöver tillgodoses för att upprätthålla konkurrenskraft gällande betaltjänster. Då konkurrensen ökar inom betaltjänstsektorn blir utvecklingen av innovativa tjänster allt mer betydelsefull. Samtidigt är det viktigt att dessa lösningar håller en hög nivå av IT-säkerhet, dels för att bibehålla kundförtroende, men också för att banker lyder under finansiella regelverk. Följaktligen var syftet med denna studie att bidra till kunskap om utvecklingen av framtidens betaltjänster. Teori och empiri kretsade kring områdena teknik, regelverk och innovation, med en strävan att identifiera huvudutmaningar på området. I en kvalitativ fallstudie inkluderandes en serie intervjuer med experter inom banksektorn och ITsäkerhet. Resultaten visade att de viktigaste utmaningarna kopplat till regelefterlevnad och innovation inom betaltjänster för storbanker är nyttjandet av föråldrad teknik, behovet av en avvägning mellan att uppfylla regelverk och utveckling av nya produkter och tjänster, och slutligen kommunikation och samarbete inom både organisationen och med lagstiftare.

Användandet av mobila betaltjänster har ökat drastiskt under de senaste åren. Där folk med hjälp utav en mobiltelefon kan hantera betalningar för produkter, tjänster och räkningar, detta genom att utnyttja trådlösheten och andra kommunikationsteknologier. Det har forskats en hel del kring mobila betaltjänster, men forskningen gällande de psykologiska aspekterna är fortfarande vaga. I en snabbt växande bransch som denna gäller det att skaffa en helhetsbild över vilka kritiska faktorer som påverkar användandet av dessa betaltjänster. Beroende på hur konsumenterna upplever tjänsten kommer de att ha olika attityder emot den. Jag har valt att undersöka tre olika attityder, vilket är tillfredsställelse, word-of-mouth samt intention till återanvändning. Undersökningen inriktade sig på företaget Swish. Jag har haft två olika överensstämmelser för att kolla deras påverkan hos dessa attityder. Den ena är personliga- överensstämmelser, vilket handlar om hur väl en konsuments personlighet matchar med tjänstens upplevda image. Det personliga representerar det psykologiska, vilket förhoppningsvis ska leda till ett bidrag inom forskningen hos mobila betaltjänster. Den andra överensstämmelsen är det funktionella, vilket innebär hur väl en konsuments behov gällande funktionella attributen ligger i linje med vad tjänsten erbjuder. Dessa överensstämmelser ställdes var och en emot respektive attityd för att se om det fanns något samband mellan dem. Jag utformade hypoteser gällande det eventuella samband som jag ville bekräfta genom min undersökning. Beträffande den information som krävdes för att utföra denna undersökning, har sekundärdata samlats in i form av tidigare forskningar och publicerade underlag. Primärdata samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet som jag kom fram till var att funktionella och personliga överensstämmelser hade ett positivt samband mellan de tre attityderna. Detta innebär att det är viktigt för företag att inte enbart fokusera på det funktionella hos en tjänst, utan de ska lägga stor vikt på förstå hur konsumenterna anser att deras personlighet matchar med vad företaget står för och representerar.
The use of mobile payment services has increased dramatically under the last years. Where people with the help of a mobile phone can process payments for products, services and bills, this by utilizing the wireless unit and other communication technologies. It has been researched a lot about mobile payment services, but the research regarding the psychological aspects remains vague. In a rapidly growing industry such as this it is important to get an overall picture of the critical factors that influence the use of these payment services. Depending on how consumers perceive the service they will have different attitudes to it. I have chosen to examine three different attitudes, which is the satisfaction, word-of-mouth and intention to reuse. The survey focused on the company Swish. I have had two different congruence’s to check their impact in these attitudes. One self-congruence, which is about how well a consumer's personality matches with the service's perceived image. Self-congruence is representative of the psychological, which hopefully will lead to a contribution in research of mobile payment services. The second congruence is functional, which means how well a consumer needs regarding functional attributes are in line with what the service offers. These congruence’s were each receive respective attitude to see if there was any connection between them. I designed hypotheses regarding the possible connection that I wanted to confirm in my investigation. As to the information required to carry out this survey, secondary data collected in the form of earlier research and published documents. Primary data was collected through a quantitative method in the form of a questionnaire. The result that I came to was that the self- and functional-congruence had a connection between the three attitudes. This implies that it is important for companies to not only focus on the functional of service, they should place great emphasis on understanding how consumers think their personality matches with what the company stands for and represents.

I detta arbete har vi studerat tjänsten SMS-betalning. Vi har fokuserat på att utvärdera och beskriva tjänstens användningsområde samt dess styrkor och svagheter. Utifrån företaget Mobill, vars affärsidé är att utveckla en betalningstjänst via SMS har vi fått en bild av hur ett företag kan satsa på denna teknik. I en studie med konsumenterna har vi visat den generella bilden av inställningen till betalningstjänsten, detta för att vidare kunna utvärdera betalningssystemet. Dessa studier har båda en kvalitativ karaktär. Våra undersökningar har visat att betalningstjänstens främsta användningsområde är för mindre betalningar, så kallade mikrobetalningar, vid betalning av framför allt parkeringsavgifter, biljetter för transport, events och vägtullar. Konsumenternas attityd till betaltjänsten är positiv men fortfarande saknas det något för att en bredare användning ska utveckla sig. Vår studie visar dessutom att SMS-betalningen för med sig en stödtjänst nämligen SMS-biljetten, där SMS-systemet både ersätter betalningen av en biljett samt biljetten i sig. Något som kan ses som positivt och tala för tjänstens fortsatta tillväxt. Hotbilden är dock signifikant och utgörs av konkurrerande tjänster som kan substituera SMS-betalningen genom nyare, säkrare och mer effektiva betalningslösningar med mobiltelefonen som hjälpmedel. Om SMS-betalningens existens är hotad är dock mer tveksamt, möjligen på en längre sikt där även SMS-funktionen som kommunikations medel blir föråldrad och utbytt.

In this thesis we have made a study of SMS-payment. Our focus has been to describe and analyze the possible uses of the service as well as their strengths and weaknesses. Through the business of Mobill whose idea is to develop a payment method via SMS, we have obtained a picture of how a company invests in this technology. Our research has shown that the SMS-payments main area of use is for the so called micro payments, when paying parking fees, tickets for transportation, events or road tax. The attitude of the consumers is positive in general but there is still something missing that will enable a broader use of the service. Furthermore our study shows that the service also enables the customer to get an electronic ticket when paying tickets by SMS. This is a factor that might provide the payment method with more chance of success and further growth. However there is a significant threat to the service, provided by their competitors. These competitors are developing mobile payment systems that can be considered newer, safer and more effective than the SMS-payment and might end up being a substitution. Yet it is more questionable whether the existence of the SMS-payment is threatened. Perhaps in a long term view where even the SMS-function as a means of communicating will be considered old and ultimately end up being replaced.

Utvecklingen av teknologin har lett till att mobiltelefoner har fått ett utökat användningsområde, och ett av dessa är mobila betaltjänster. En av de mobila betaltjänsterna på marknaden är Swish, som skapad genom ett samarbete mellan de svenska storbankerna. För att konsumenter ska acceptera och börja använda en ny tjänst krävs det ett förtroende hos konsumenterna för tjänsten, och detta förtroende byggs med hjälp av det som kommuniceras om företaget. Denna studie har undersökt de olika kommunikationskanalernas påverkan på konsumenters beslut att använda Swish och hur detta är kopplat till förtroende. Studien har utförts i form av en enkätundersökning och resultatet av undersökningen visade att de kommunikationskanaler som konsumenter har förtroende för är även de som påverkar deras beslut i störst utsträckning. Relationell word of mouth var den kommunikationskanal som bidrog till förtroende i högst grad och visade även sig ha störst påverkan på beslutet att börja använda Swish. Dock tyder resultatet på att påverkan av relationell WOM på användandet inte är lika kraftig om det inte stöttas av användningen av direkta kommunikationskanaler, så som annonsering och information på hemsidor.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.