Literatura académica sobre el tema "Betaltjänster"

This report has a purpose to identify the payment methods available for e-commerce, to

see if they fulfill certain requirements. By investigating thirty of the most popular web

shops, a few primary services have been found and revised. Security requirements for

e-payment systems include authentication, non-repudiation, integrity and confidentiality.

Other requirements considered to be important are usability, flexibility, affordability,

reliability, availability, speed of transaction and interoperability. Advantages and disadvantages

have been identified to see if the services fulfill the requirements. Also surveys

of consumer payment habits have been investigated to identify the factors of decisive importance

to the usage of payment services. Other questions answered in the report are if

the requirements are adequate, and what services that could be available also in the future.

All services fulfill the requirements of confidentiality and integrity. Usability varies,

but most of the methods are easy to use. None of them involve any further expenses

for the customer, but the consumption of time increases when authentication is used.

Authentication is fulfilled except with regular card payment, and authentication prevents

all parties from denying participation in the purchase. Availability is the biggest problem

when merchants and issuers don’t offer many of the services.

The crucial cause for using one of the services, seems to be availability, cause the

most offered method card payment, is also the most common service among customers.

Because of that, secure card services will be needed also in the future, with the requirement

that they are made available to a large amount of customers. Availability is also a

requirement for all of the minor services.

Syftet med rapporten är att identifiera de betalningstjänster som finns vid e-handel, för att

sedan se om de uppfyller vissa krav. En undersökning av de trettio populäraste webbutikerna

har gjorts och några primära betalningsmetoder har påträffats och granskats. De

säkerhetskrav som ställs på betaltjänsterna är autentisering, oavvislighet, integritet och

konfidentialitet. Övriga krav som anses spela in vid val av tjänst är användarvänlighet,

flexibilitet, kostnad, tillförlitlighet, tillgänglighet, tid/hastighet och plattformsoberoende.

Fördelar och nackdelar hos de olika metoderna har tagits fram för att se om de uppfyller

kraven. Även undersökningar av konsumenternas betalvanor har granskats för att komma

fram till vilka faktorer som avgör tjänsternas användande. Andra frågeställningar som har

besvarats är om kraven är tillräckliga och vilka tjänster som kan beräknas gälla även i

framtiden.

Samtliga av tjänsterna uppfyller kraven på konfidentialitet och integritet. Användarvänligheten

varierar, men de flesta är enkla att använda. Ingen av betaltjänsterna innebär några

ytterligare kostnader för kunden, men tidskonsumtionen ökar vid autentisering. Förutom

vid vanlig kortbetalning uppfylls kravet på autentisering, vilket i sin tur kan användas för

att binda en kund till ett köp. Tillgängligheten är det största problemet, då säljare och

banker inte erbjuder många av tjänsterna.

Den avgörande anledningen för tjänsternas användande tycks vara tillgängligheten, då

den mest erbjudna tjänsten kortbetalning, är den som används mest. Därför kommer säkra

korttjänster behövas också i framtiden, med kravet att de görs tillgängliga för ett så stort

antal kunder som möjligt. Detta gäller också för samtliga av de mindre betaltjänsterna.

Den teknologiska utvecklingen har medfört att människor gått från att betala med kontanter till att i stället använda kontokort och elektronisk underskrift. Faktum är att lagstiftarens intention är att främja nya sätt att betala för att minska användningen av kontanter i samhället. Kontantstölderna har visserligen minskat, men i och med ökningen av moderna betalningsmetoder har i stället antalet bedrägerier och kortstölder ökat. Under de senaste åren har det kontinuerligt varnats för obehöriga transaktioner med såväl kontokort som BankID. Om du råkar ut för att en tjuv eller en bedragare tar dina pengar – vem betalar då? Frågan besvaras genom att tillämpliga reglerna i 5 a kap. betaltjänstlagen. Svaret är att kontohavarens bank betalar som huvudregel. Banken har dock inte samma skyldighet att betala om kontohavaren hanterat sitt kontokort eller sin elektroniska underskrift grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt. Det är sålunda avgörande att känna till vad begreppen innebär för att fastställa när banken alternativt kontohavaren ska stå för den ekonomiska skadan. I uppsatsen fastställs att vara grovt oaktsam innebär en hög grad av kvalificerad oaktsamhet. Att vara särskilt klandervärd innebär att vara likgiltig inför risken för obehöriga transaktioner. Det krävs alltså en omfattande grad av oaktsamhet för att bedömas som särskilt klandervärd. I uppsatsen framkommer det dock att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärd placerats låg i avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden och domar från tingsrätterna. Effekten av en låg tröskel blir att kontohavare oftare får stå för den ekonomiska förlusten. Det kan leda till att kontohavare inte upplever att moderna sätt att betala är tillräckligt säkra och lagstiftarens intention att främja nya sätt att betala motverkas. I uppsatsen fastställs även att betalningsansvaret är strängare för innehavaren av elektronisk underskrift jämfört med innehavaren av kontokort. Anledningen är att bedrägerier med elektronisk underskrift ofta bedöms som behöriga transaktioner. Effekten av att en transaktion bedöms behörig är att 5 a kap. betaltjänstlagen inte blir tillämplig eftersom bestämmelserna enbart tilllämpas på obehöriga transaktioner. En annan anledning är att tröskeln för att bedömas särskilt klandervärt med elektronisk underskrift i praxis placerats lågt i jämförelse med kontokort. Därutöver har innehavaren av elektronisk underskrift sällan någon möjlighet att styra om vederbörande ska bedömas särskilt klandervärd eller grovt oaktsam, eftersom omständigheterna som beaktas i praxis ligger utanför kontohavarens kontroll. Det leder till att risken för att ersättning uteblir är högre för innehavaren av elektronisk underskrift.

The study aims to examine the current phenomena where consumers in Sweden increasingly choose mobile payment services as a payment method instead of using cash or credit cards. The study wants to answer the question “how does the increasing use of mobile payment services affect the consumer/user’s consumption and why do we choose the software as a payment method?” The study explains the main functions and characteristics of the top four mobile payment services in Sweden, but applies a case study on the most popular mobile payment service: Swish. The characteristics and functions that is examined is therefore delimited to Swish; but the linkages drawn from the why the consumer use mobile payment services, to a consumer’s consumption choices can of course generally apply to several mobile payment services.The study is divided into parts and chapters to increase reading comprehension, understanding of structure and fast identification of relevant and needed information.

In today's society, people are constantly striving to find new technical solutions that facilitate and simplify their everyday life. Companies embrace these societal structures and constantly try to keep up with the development to make sure that the consumer circle is expanding and to get more people to buy their goods and use their services. In companies such as fast food restaurants, everything is known to happen quickly. Food preparation needs to be done quickly and also the transactions must be fast in order for a fast food restaurant to live up to its title. In this study, mobile payments within the restaurant business will be investigated. The main topics that will be discussed are why restaurants are implementing such services to their businesses. The study is also going to lift the strengths, weaknesses, opportunities and threats that follow with a mobile payment application and self service technology from both buissness- and customer perspective.

In the socio-technical society, the demands of the user create opportunities for new services based on mobile devices. Services such as Swish and Samsung Pay contribute to new ways for both individuals but also companies to carry out simple mobile-based payments. Through past studies in the field in focus, development of services for mobile payment services, and group and in-depth interviews a number of influencing factors on the design process have been noticed: factors such as the customer’s major impact on a design process and the importance of a functioning communication between designers and customers. Working agile facilitates this and at the same time enables the involvement of users in the design process. This work focus on norms and trends in the design process and the most important influencing factors in a design process based on reality.
I det sociotekniska samhället skapar kraven från användare möjligheter till nya tjänster med utgångspunkt i mobila enheter. Tjänster som Swish och Samsung Pay bidrar till nya sätt för både privatpersoner men också företag att utföra enkla mobilbaserade betalningar. Genom teoretisk bakgrund till området i fokus, utveckling av tjänster hos mobila betaltjänster, samt utförandet av djupgående intervjuer och gruppintervjuer har flera olika påverkande faktorer på designprocessen kunnat urskiljas: faktorer som kundens stora inverkan på en designprocess och vikten av en fungerande kommunikation mellan alla designers och kunden. Agilt arbete underlättar för detta och samtidigt möjliggör involvering av användare i designprocessen. Detta arbete fokuserar på normer och trender inom designprocessen och de viktigaste påverkande faktorerna i en designprocess utifrån från ett verklighetsbaserat fokus.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellan privatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter. Dock beror efterfrågan på kontanter utav en demografisk utveckling. Kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under längre tid. För andra grupper såsom landsbygdsföretag, funktionshindrade, papperslösa och turister är kontanter essentiella, vilket gör att de hamnat i kläm vid avvecklandet. Andra har personliga preferenser till kontanters nytta såsom integritet, förtroende, tid, vana eller andra värderingar. Problemet blir således en demokratisk fråga där alla skall ha rätt till grundläggande betaltjänster. Studiens syfte är därför att förstå denna process och vilka effekter som uppstår när de flesta storbanker väljer att avveckla den manuella kontanthanteringen. Syftet har delats in i tre huvudproblem:      Vems ansvar är det när en av de grundläggande betaltjänsterna försvinner i samhället?      Vilka blir konsekvenserna med en minskad kontanthantering?      Vilka alternativa lösningar finns det för problemen? Sammanfattningsvis kom studien fram till att bankernas avveckling av kontanthantering har skett snabbare än nya lösningar har introducerats i samhället. Effekterna av denna avveckling har medfört problem för flera grupper. Resultaten visar även att bankerna kunde ha effektiviserat och avgiftsbelagt kontanter innan avvecklingen skedde.
Cash has been used for centuries and is a customary mean of payment between individuals and on the place of purchase. As technology progresses, a growing number of different payment services has developed and been adapted to the market. Today, approximately 70 percentages of all purchases in the stores is made by card. This has suddenly challenged the use of cash and therefore the majority of Sweden’s major banks have chosen to gradually phase out the manual cash management. The idea is to try to get consumers and businesses to use alternative solutions, which are substitutes for cash. However, the demand for cash depends on demographical conditions. The use of cash is more frequent among eldest and they have also shaped their habits over a longer time. For other groups, such as small firms on the countryside, disabled, undocumented migrants and tourists, cash is essential, so they are left in a jam. Others have personal preferences related to the use of cash such as integrity, trust, time, habits, or other values. Everyone is entitled to basic payment services, thus becomes the problem a question of democracy. The purpose of the study is to understand this process and to be aware of the effects that arise when most of the major banks will interrupt their manual cash management. The purpose has been divided into three main parts:  Whose responsibility is it when one of the basic payment services disappears in the society?  What are the consequences when there is a reduction of cash?  What are the alternative solutions? Overall, the study concluded that the banks' reduction of cash has been faster than the introductions of new solutions have been introduced into society. The effect of this decision has caused problems for several groups. The results of the study show that the banks could have improved the efficiency and they could also have introduced a fee on cash before the settlement was made.