Academic literature on the topic 'Yttre motiv'

ABSTRACT The ytrABCDEF operon of Bacillus subtiliswas deduced to encode a putative ATP-binding cassette (ABC) transport system. YtrB and YtrE could be the ABC subunits, and YtrC and YtrD are highly hydrophobic and could form a channel through the cell membrane, while YtrF could be a periplasmic lipoprotein for substrate binding. Expression of the operon was examined in cells grown in a minimal medium. The results indicate that the expression was induced only early in the stationary phase. The six ytr genes form a single operon, transcribed from a putative ςA-dependent promoter present upstream of ytrA. YtrA, which possesses a helix-turn-helix motif of the GntR family, acts probably as a repressor and regulates its own transcription. Inactivation of the operon led to a decrease in maximum cell yield and less-efficient sporulation, suggesting its involvement in the growth in stationary phase and sporulation. It is known that B. subtilis produces acetoin as an external carbon storage compound and then reuses it later during stationary phase and sporulation. When either the entireytr operon or its last gene, ytrF, was inactivated, the production of acetoin was not affected, but the reuse of acetoin became less efficient. We suggest that the Ytr transport system plays a role in acetoin utilization during stationary phase and sporulation.

This quantitative study aims to investigate motives for why members of a training facility choose to perform physical exercise. The study has been based on these four following questions: Is it mainly internal motives or external motives that form the basis for why members of a training facility choose to perform physical exercise? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and what type of training the members perform (Group training sessions or training on your own)? Is it possible to discern a relation between internal and external motives for physical exercise and gender? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and age? Using a survey have the questions been able to answer. This survey was sent out to a training facility in a medium-sized swedish municipality which has 1290 members that were allowed to decide whether or not to participate.  During the analysis work of the data collection, we have used the computer program SPSS Statistics to be able to discern frequency, relation and differences. In this way, we could understand that it is internal motives that primarily motivates these members to perform physical exercise. Some differences in the categories gender, age and type of exercise could also be seen in the analysis. To create a greater understanding of these results, we have taken support from various motivation theories and previous research about exercise and its health benefits.<br>Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka motiv till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning. Arbetet har utgått från dessa fyra följande frågeställningar: Är det främst inre eller yttre motiv som ligger till grund till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och vilken typ av träning medlemmarna utför (Gruppträningspass eller på egen hand)? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och kön? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och ålder? Med hjälp av en enkät har frågeställningarna kunnat besvarats. Denna enkät skickades ut till en träningsanläggning i en medelstor svensk kommun där dess 1290 medlemmar fick ta ställning till deltagande eller ej.  Under analysarbetet av datainsamlingen har vi använt dataprogrammet SPSS Statistics för att kunna urskilja frekvens, samband och skillnader. Därigenom kunde vi förstå att det är inre motiv som främst driver dessa medlemmar till att utföra fysisk träning. Vissa skillnader inom kategorierna kön, ålder och träningsform kunde även ses i analysen. För att skapa en större förståelse för dessa resultat har vi tagit stöd av olika motivationsteorier och tidigare forskning kring träning och dess hälsofördelar.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion. De två yngre ålderskategorierna har en högre frekvens och träningsintensitet än de två äldre ålderskategorierna. Slutsatserna visar på att äldre har en inre motivation men att de yngre har både inre- och yttre motiv för motionsdeltagande. Detta visade sig genom antaganden om en individ har ett uppgifts- eller egoorienterat beteende.<br>The purpose of this study are to investigate what motives that are more represented, and what intensity and frequency gym exercisers have to exercise by Self-Determination Theory. This has been investigated by a self-questionnaire instrument, Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) and Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). The respondents (n=164) were Men (n=82) and Women (n=82) in four age categories younger, adults, old adults, and seniors.The results shown that intrinsic goal orientations were stronger motives than extrinsic for increased exercise intensity and frequency. The results also shown that Men has a higher frequency than Women by strenuous exercise. The two younger age groups shown a higher frequency and exercise intensity than the two older ones. The conclusion shows that older individuals have an intrinsic motivation while the younger has both an intrinsic and extrinsic motivation to exercise participation. These assumptions are based on an individual being task- or ego oriented.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

Problem: För att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser krävs för att finna den efterfrågade kompetensen. Då en rekommendation handlar om att yttra sig förmånligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig för företagets employer brand. Resultaten av att använda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen är känt inom forskningen. Däremot har underliggande faktorer och motiv som ligger till grund för att medarbetare rekommenderar personer i deras sociala nätverk inte adresserats i samma utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka underliggande faktorer och motiv som finns hos anställda vid rekommendationer av personer i deras sociala nätverk. Studien ska analysera hur företag med rekryteringsbehov kan utveckla deras employer brand som i sin tur gynnar rekryteringsprocessen. Studien kan fungera som vägledning i utvecklingen av företags employee referral program, då en allmän förståelse kring rekommendationer saknas. Utifrån resultatet kommer förslag att ges om vad som bör tas hänsyn till vid en utveckling av ett employee referral program. Metod: Den insamlade data är av kvantitativ karaktär och samlades in genom en enkät som skickades ut till anställda på ABB. Resultat: Studien visar att respondenterna i undersökningen motiverades av en prosocial motivation då de rekommenderar någon till att söka anställning hos arbetsgivaren främst för att hjälpa en bekant följt av att hjälpa organisationen. Respondenterna motiverades minst av yttre motivation i form av belöningar samt att rekommendationen ska bistå med ett stärkande av deras position. Hinder och osäkerhet upplevdes till viss del hos respondenterna vid en rekommendation, men i de flesta fall var detta inte en orsak till att inte rekommendera. Det främsta hindret som upplevdes var att respondenterna inte har kunskap om hur de rekommenderar via digitala hjälpmedel och den främsta osäkerheten grundades i att personen som rekommenderas inte ska passa ihop med ABB. De flesta respondenter svarade däremot att inget hinder eller osäkerhet fanns vid en rekommendation.<br>Problem: In order to create a strong employer brand it requires that the potential employees hold positive associations towards the employer. When this exists, fewer resources are required in order to find the right expertise. A recommendation could be defined as: to speak favourably about something or someone. The importance of employee referrals is vital for the company's employer brand. The results of the use of these types of referral programs in the recruitment process are already known in research. However, the underlying factors and motives for employee referrals and why the employees recommend people in their social networks is not addressed to the same extent in research. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the underlying factors and motivations held by employees when they recommend people in their social network. The study will analyze how companies employer brand and employee referral program can be developed. Based on the results, suggestions will be given on what should be reviewed in a development of an employee referral program. Method: The collected data is of quantitative characteristic and was extracted from a survey, which was sent to ABB employees. Results: The study shows that most of the respondents were motivated by a prosocial motivation, as they mainly recommended someone to help an acquaintance, followed by helping the organization. The external motivation was the motivation the respondents were least motivated by, in regards to rewards and that a referral would assist with a strengthening of their position. Barriers and uncertainties among respondents were perceived to some extent when making a referral. For some respondents this was perceived as a factor for not making a referral, however not for most of them. The main barrier experienced was a lack of knowledge about how to make a referral by using digital tools. The main uncertainty was found in the perception that the person who is recommended make a suitable organisation fit. Most respondents experienced that barriers or uncertainties would not prevent them from making a referral.