Academic literature on the topic 'Varumärkeskapital'

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.

The purpose of the thesis was to investigate how generation Z values ​​the customer-based brand equity of a consumer product. Generation Z is an interesting generation to study since they have shown to differ in a variety of aspects from previous generations. To answer the purpose, a model has been constructed, which is based on previous research. The model consists of the components; brand awareness, brand associations/image, perceived quality and brand loyalty. Together the components form the cornerstones of the customer-based brand equity. Eight hypotheses were tested with the purpose of measuring the interrelationship between the components, and the relationship between the various components and the customer-based brand equity. Six of these eight hypotheses could be accepted. The result showed that the components brand association/image and brand loyalty have a positive impact on the customer-based brand equity, while brand awareness and perceived quality showed a non-significant result. The non-significant results were then further examined through t-test, with the purpose of trying to find possible reasons for the outcome. Moreover, the results showed that brand awareness has a positive correlation with both brand associations/image and perceived quality. Finally, the result showed that brand loyalty was positively correlated to both brand associations/image and perceived quality. For further research, it is proposed that a more comprehensive study consisting of more respondents from generation Z should be conducted. In addition, further research could be based on other consumer products and also examine whether there could be more or other components that should be considered when measuring customer-based brand equity.
Syftet med studien var att undersöka hur generation Z värderar det kundbaserade varumärkeskapitalet hos en konsumentprodukt. Det är intressant att undersöka generation Z då de på många sätt visat skilja sig från tidigare generationer. För att besvara syftet har en modell utformats som är baserad på tidigare forskning. Modellen består av komponenterna; varumärkeskännedom, varumärkesassociationer/image uppfattad kvalitet, och varumärkeslojalitet. Komponenterna utgör tillsammans grundstenarna för det kundbaserade varumärkeskapitalet. Åtta hypoteser utformades för samband inbördes mellan komponenterna samt även de olika komponenternas påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet. Av dessa åtta hypoteser kunde sex av dem accepteras. Resultatet visade att komponenterna varumärkesassociation/image och varumärkeslojalitet har positiv påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet, medan komponenterna varumärkeskännedom och uppfattad kvalitet visade ett icke signifikant resultat. De icke signifikanta resultaten som erhölls undersöktes vidare genom t-tester i ett försök att hitta en förklaring till resultaten. Inbördes bland komponenterna visade resultatet att varumärkeskännedom har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. Slutligen visade studien på att varumärkeslojalitet har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. För fortsatt forskning föreslås bland annat att en mer omfattande studie bestående av fler respondenter från generation Z genomförs. Utöver det hade det för fortsatt forskning varit intressant att basera studier på andra konsumentprodukter, och även undersöka om det finns fler eller andra komponenter som bör tas hänsyn till vid mätningen av det kundbaserade varumärkeskapitalet.

Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik. Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ett bredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll. Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer att analyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysen är; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkar konsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerande produkt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföring som kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagets marknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för de dimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt att försöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna. I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och de olika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer, lojalitet och unikhet. Vid insamlandet av data så har tre fokusgrupper med sex deltagare i varje genomförts, där både kvantitativ och kvalitativ data har samlats in. Produkter och marknadsföring har använts för att ta del av konsumenters åsikter och attityder till dem. Slutsatser som dras är att kännedomen spelar stor roll för hur konsumenten uppfattar varumärket. En stark kännedom inger en trygghet som är viktig vid köp av livsmedelsprodukter. Dimensionen kan i sin tur stärka hur konsumenten uppfattar kvaliteten och vilka associationer som skapas till varumärket. Det finns förbättringsmöjligheter för hur Värmlandscharks produkter och marknadsföring kommunicerar och upplevs av konsumenten. Bl.a. så används förpackningen i stor utsträckning för att bedöma kvaliteten på produkten, här kan andra färger och mönster förhöja kundens uppfattade kvalitet. Vidare så beskrivs framtida studieområden såsom att undersöka varumärke-/prisbalansen för att identifiera en eventuell under- /överprissättning.
There are many things that effect the consumers’ buying decision in store. The competiveness in the retailer business has gone up, which have created a wider offering and brand on grocery products takes a bigger role. The brand Värmlandschark is a relative new brand and is the subject for the analysis. Two questions have been the starting-point for this thesis; 1) Which dimensions for the brand Värmlandschark makes the consumer to choose their products before the competitors?; 2) How does Värmlandchark’s products and marketing work as communicators of the brand, i.e. the company’s market communication. The goal is to create a better understanding for the dimensions that contributes to Värmlandschark’s brand value, and to identify the relationships between them. In the literature chapter, customer-based brand equity is described along with the brand dimensions; awareness, perceived quality, associations, loyalty and uniqueness. Three focus groups with six participants in each have been conducted and both quantitative and qualitative data has been collected. Products and marketing have been used to find out consumer opinion and attitude towards them. Conclusions are made and one is that awareness plays a big role in how consumers’ perceive the brand. A strong awareness creates a safety that is important when buying grocery products. Furthermore the dimension can make the perceived quality and associations to the brand even stronger. There are ways for Värmlandschark to improve how their products and marketing communicates and are being perceived by the consumer. The packaging is being used as an indicator of product quality, by using different colors and style the perceived quality can be improved. Future research areas are being proposed such as the brand-/price balance to identify a possible over-/under pricing.

Den här uppsatsen försöker kartlägga vilka produkt- och varumärkesegenskaper som driverkonsumenternas val av premiumöl på restaurang och redovisar en konsumentstudie gjord irestaurangmiljö. Tidigare forskning menar att det finns en outnyttjad potential förrestauranger som vill utnyttja det snabbt ökande intresset för hantverksöl genom co-brandingmed attraktiva premiumvarumärken. Studien visar att konsumenter av premiumöl pårestaurang värderar både produktegenskaper men också funktionella, sociala och emotionellavarumärkesegenskaper signifikant annorlunda mellan premiumöl och mainstreamöl. Studienvisar också att restaurangens utbud av premiumöl påverkar konsumentens val av restaurangoch att ökade kunskaper om öl kan vara en nyckel till ökad försäljning av hantverksöl.
This paper employs a sample of restaurant customers to explain consumer preferences forpremium beer brands. Previous research has pointed to the underexplored niche marketpotential of craft beer related to Food & Beverage operators and suggest increasing cobrandingwith premium beer brands in order to gain competitive advantage. This studyexplains a significant percentage of variance in premium consumer preferences for premiumbeer to mainstream beer comparing product attribute utitlity to brand equity dimensions(functional, social and emotional dimensions). This study also shows that the beer menu ofthe restaurant is likely to effect premium consumers choice of restaurant and that efforts toincrease consumer knowledge of beer can be the key to increased sales of craft beers. Thispaper is published in Swedish.

The purpose of this study is to create an understanding for marketing directors’ view

about how event marketing effect the company’s brand equity in four separate

businesses. Our question formulation the study aims to answer is:

How does event marketing effect the brand equity in international companies?

We have chosen to perform a qualitative study with a semi structured research interview

to find out how event marketing as a marketing method, can be applied from the

perspective of a marketing director in relation to our theoretical reference frame.

To create structure and increase the understanding of our thesis, we will describe the

basics in brand and sponsorship theory, which will fall in to the marketing method of

event marketing. Further we will describe the brand equity model that we will later

modify for our purpose. In our modified model we will present the element that creates

the foundation to our analysis. The elements are: brand loyalty, brand awareness,

perceived quality and brand associations. In our analysis we will present the effects and

consequences of using event marketing as a marketing method.

Our empirical findings will be presented under the chapter of empiric. Where interviews

preformed with marketing directors or respondents with an equal position will be found.

We have preformed interviews with Samsung Electronics Nordic AB, Kalmar Industries,

Cerealia/Lantmännen/Axa and Skandinaviska Enskilda Banken AB.

Our conclusion is that event marketing is a well used marketing method where the

company strategically has analyzed their target market to aim their efforts at the right

consumers. The current recession has made the competition on the market keen. Because

of this it is more important now than ever for the companies to increase their brand

equity.

The companies in the different businesses is using event marketing with the main purpose

of strengthen their brand equity. The object that highlights event marketing the most is

how well all companies tries to associate their brand with the values attached to the

chosen event. Event marketing is used as a tool to get the customers to associate the

companies’ values with an event, but is also used to create associations between the event

and the brand. When using event marketing it is important to associate the brand with

quality. The answer to our question formulation is that the brand equity is positively

effected by event marketing. Brand association and perceived quality are together the

element that effects brand equity the most when using event marketing.

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring.