Academic literature on the topic 'Varumärkesidentitet'

Hur kommuniceras varumärkesidentiteten internt inom ett företag? Är samtliga medarbetare informerade om företagets varumärkesidentitet? Många forskare har studerat varumärkesidentiteten och den externa betydelsen av detta till konsumenter och hur detta omvandlas till en varumärkesimage. Men det finns perspektivbrist i teorin angående hur detta bör kommuniceras internt för att genomsyra samtliga komponenter inom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna i företaget har lika värderingar i enlighet med ledningen och jobbar med företagets varumärkesidentitet. Har huvudkontoret och medarbetarna lika uppfattning om varumärkesidentiteten? Detta är en kombinerad studie som har syftet att undersöka kommunikationen, hur lämpligt och funktionellt detta är enligt personal och ledning för att implementera en varumärkesidentitet i en hierarkisk organisationsstruktur. För att besvara och undersöka syftet används en teoretisk modell som behandlar kommuniceringen av varumärkesidentiteten. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med två butikschefer i utvalda fysiska butiker. Empirin kompletteras även med en kvantitativ enkät som har besvarats av de utvalda butikernas medarbetare, för att få en tydlig bild över kommunikationen från toppen till botten av hierarkin. Varumärkesidentiteten handlar om att skapa en bild som företaget vill spegla genom sina varumärken och varumärken skapar ett löfte till företagets målgrupp som kan hjälpa att reducera en upplevd risk eller osäkerhet inför ett köp. Varumärkesidentiteten omvandlas i konsumenternas medvetande till varumärkesimage. Denna image är den uppfattning och den bild som konsumenten har skapat själv. Den externa varumärkesidentiteten är väsentlig för att skapa eller ändra konsumenters uppfattning om företaget men den interna varumärkesidentiteten är lika viktig för att forma de anställdas uppfattning om företaget. Idag konkurrerar många butiker och kedjor genom kundservice och därför är det väsentligt att de anställda förstår företagets varumärkesidentitet för att kommunicerar den på rätt sätt till konsumenterna i den dagliga kundservicen. Studiens resultat visar att företag X medarbetare inte upplever problem i de kommunikativa instrument som företaget arbetar med. Resultatets skiljaktigheter är att intervjurespondenterna har olika åsikter om företag X varumärkesidentitet. Butikschefernas medarbetare hänvisar också skillnader angående varumärkesidentiteten. Trots att de kommunikativa instrumenten inte påvisar några problem så upplever några av deltagarna för studien att företag X varumärkesidentitet inte längre är tydlig.

En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance.
Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.

Varumärkesidentitet för traineeprogram Academy I denna studie redogörs för hur ett varumärke är direkt kopplad till sina värdegrunder. Rapporten besvarar hur värdegrunder i en organisation skapas av företagets personal i form av ord som kopplas till företagets varumärke. Metodiken i denna studie har pendlat mellan intervjuer och workshopar. Studiens resultat visar att företagets personal och praktikanter kom tillsammans till tre ord som processats till Academys värdegrunder. Dessa ord är: gemenskap, utveckling och skaparglädje.
Brand identity for Academy trainee-program This study explains how a brand is directly linked to its values. The report respond the question about how the core values of an organization are created by its employees. This is made throught the implementation of three words that links naturally to the company’s brand. The methodology in this study varied between interviews and workshops. The study’s result demostrate that the company’s staff and interns came together to three words that became Academys values. These words are: community, development and creativity.

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.

Background: The consumers of today have the possibility to choose from a wide range of products and services. Consequently, the ability to differentiate the products is essential for the brand owners. If a brand owner does not manage to differentiate its product, it can be difficult to make the consumers realise the benefits of the product and convince them to buy it. One way to differentiate the product is to create a distinguished brand identity. However, it is not enough to create a strong brand identity, the brand owner must also be capable of communicating the brand identity successfully. There are several ways to communicate a message and one is to use product placement. Purpose: The purpose of the thesis is to create an understanding for product placement’s ability to communicate a brand identity, seen from the brand owners’ point of view. Delimitation: We have chosen to limit our study to only treat product placement in Swedish film. Proceed of the study: We have conducted a qualitative study where the empirical material consists of four personal interviews. Three of the interviewees represented brand owners that have used product placement and one was a product placement agent. The theoretical frame of reference consists of three main theories; marketing communication theory, theories on brand identity and theories on consumer behaviour, where communication theories will be given strongest emphasis. Results: We observed that product placement has possibilities to communicate brand identity, under certain circumstances. The product placement must either be supported by a cross promotion-campaign or expose a product that has distinguished physical characteristics as part of the brand identity.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida rörlig grafik är ett effektivt sätt att kommunicera företaget Prodeloxs varumärkesidentitet för en potentiell målgrupp. För att kunna uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie. Ett teoriramverk berörande utformning av infografik, rörlig grafik och ett företags varumärkesidentitet togs först fram som en grund. Data samlades sedan in via kvalitativa intervjuer med anställda på Prodelox och en prototyp i form av rörlig grafik utformades med syfte att kommunicera företagets varumärkesidentitet. För att kunna dra slutsatser och jämföra huruvida den rörliga grafiken effektivt kommunicerade Prodelox varumärkesidentitet utformades även en prototyp på statisk grafik. Den rörliga grafiken och den statiska grafiken visades sedan för två fokusgrupper som diskuterade huruvida effektivt vardera grafik kommunicerade och ifall någon var mer lockande än den andra. Studien kom fram till att Prodeloxs varumärkesidentitet gick att gestaltas i rörlig grafik och att fler kommunikativa fördelar fanns med den rörliga grafiken i jämförelse med den statiska. Slutsatsen som drogs var att Prodelox kan använda sig att rörlig grafik för att effektivt kommunicera deras varumärkesidentitet till en potentiell målgrupp.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng

Författare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad

Handledare: Cecilia Erixon

Titel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn

 

Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.

Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer.

Slutsatser: Studien visar att John Bauers varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.

Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur Intellecta Webb önskar att varumärket ska uppfattas i framtiden och vad avdelningen bör fokusera på för att bygga upp ett starkt varumärke.