Academic literature on the topic 'Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter'

I takt med ökad konkurrens bland logistikföretag blir effektivisering av genomflödet och miljöpåverkan allt viktigare. För att en effektivisering ska ske krävs ett ständigt arbete för att finna de icke värdeskapande aktiviteterna och eliminera dessa i syfte att utveckla sin arbetsprocess. Därav är det viktigt att kartlägga och finna orsakerna till dessa aktiviteter för att möjliggöra eliminering. Syftet med denna studie är att identifiera icke värdeskapande aktiviteter samt vilka aktiviteter som har en negativ miljöpåverkan. Vidare undersöks även hur ett förbättringsarbete kan ta hjälp av förbättringsverktyg för att finna alternativa lösningar. Fallstudien har genomförts på företaget Holgers Stugmaterial AB där arbetsprocessen från det att en order kommer in till att returtagning är genomförd och kartlagd. Sekundärdata har samlats in genom vetenskapliga rapporter, fack- och kurslitteratur för att ge kunskap om ämnet. Genom intervjuer och observationer har en kartläggning av arbetsprocessen gjorts. Därefter har problem identifierats genom olika förbättringsverktyg för att kunna finna icke värdeskapande aktiviteter samt de aktiviteter som har en negativ miljöpåverkan. Resultatet av studien visar på att med hjälp av förbättringsverktygen Ishikawadiagram, fem varför och PICK-diagram kan ett antal icke värdeskapande aktivitet hittas. Den viktigaste icke värdeskapande aktiviteten som hittats var företagets lagerlayout vilket kan förbättras genom ett strukturerat 5S-arbete. Därefter kom problemet med informationsflödet mellan de ansvariga och personalen angående förbättringsarbeten samt miljöarbeten. Detta kan lösas genom en delaktighet från personal. Vidare var företagets användning av krympplast och deras extra transporter de två aktiviteter som har den största negativa påverkan på miljön.
Faced with increased competition among logistics companies, streamlining of the throughput and environmental impact is becoming increasingly important. In order for efficiency improvement to take place, continuous work is required to find the non-value-creating activities and eliminate them to develop companies’ work process. Thus, it is important to chart the problems, find the reasons for these activities and eliminate them. The purpose of this study is to identify which non-value-creating activities exist and which activities have a negative environmental impact. Furthermore, the study also includes an investigation of how an improvement can take advantage of improvement tools to find alternative solutions. The case study has been carried out at the company Holgers Stugmaterial AB at the point where the work process begins, and an order arrives to the point when the return is carried out and mapped. Secondary data have been collected through scientific reports, subject and course literature to provide knowledge on the subject. Through interviews and observations, a mapping of the work process has been done.Thereafter, problems have been identified through various improvement tools. Those tools were able to find non-value-creating activities and the activities that have a negative environmental impact. The results of the study show that thanks to the use of improvement tools such as Ishikawa diagram, 5 Whys and PICK-diagram, a number of non-value-creating activities can be found. The most important non-value-creating activities found were the company's warehouse layout which can be improved through a structured 5S work. Then comes the problem of the information flow between those responsible and the staff regarding improvement work and environmental work. This can be solved through participation from staff. Furthermore, the company's use of shrinkage load and their extra transports were the two that most affected the environment.

Inom byggbranschen är det av vikt att hitta arbetssätt som på lång sikt sänker byggkostnaderna för att på så sätt kunna producera en vara som kräver mindre förbrukning av resurser men som även fortsätter vara konkurrenskraftig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur medarbetarna vid Skanskas byggprojekt "Trädgårdarna" i Boglundsängen, Örebro kommun, arbetar för att minimera slöserier (icke värdeskapande aktiviteter). Syftet är även att identifiera vanliga slöserier som förekommer, både generellt på byggarbetsplatser men i synnerhet på byggprojektet "Trädgårdarna", samt att slutligen komma med förslag på åtgärder för att mini-mera dessa slöserier. Arbetet grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer och obser-vationer. När detta arbete skrevs var produktionen i ett tidigt stadie. Arbetets resultat påvisar att det finns både styrkor och brister gällande hur arbetet på "Trädgårdarna" fortskrider. Även fast produktionen i skrivandets stund inte har kommit så långt på projektet framkommer det av resultatet att personalen värdesätter ordning och reda och försöker upprätthålla detta genom olika tillvägagångssätt. Överlag arbetar personalen bra med att minska slöserier på arbets-platsen. De slöserier som har uppstått beror främst på brister i projekteringen och/eller produktionsplaneringen. För att minska slöserierna och upprätthålla ett effektivt arbetssätt är det av stor vikt att ha en genomarbetad projektering, genomföra arbetsberedningar på så många moment som möjligt, ha god ordning och reda på arbetsplatsen, ta tillvara på personalens kunskap och engagemang samt att utnyttja någon form av samordnad leverans för att minimera lagerhållningen och väntetiderna.
In the construction industry it is important to find ways of working that in the long term lowers construction costs so as to produce a product that requires less consumption of resources, but which also continues to be competitive. The purpose of this thesis is to investigate how employees at Skanska's construction project "Trädgårdarna" in Boglundsängen, Örebro, work to minimize wastes (non value-adding activities). It also seeks to identify common wastes that occur, both generally on construction sites but in particular on the building project "Trädgårdarna", and finally to come up with suggestions on measures to minimize these wastes. This thesis is based on a qualitative method in the form of interviews and observations. When this thesis was written production was at an early stage. The results of this thesis demonstrate that there are both strengths and weaknesses regarding how work on "Trädgårdarna" is pro-gressing. Although the production was in an early stage, during the time of writing this thesis, the results show that the staff appreciates orderliness at their workplace and try to maintain this through different means. Overall, the staff work well to reduce wastage in the workplace. The wastes which have arisen primarily did so due to deficiencies in the design and/or production planning. To reduce the wastage rate and maintain an effective work it is of great importance to have a well-planned design, to implement work preparations as frequently as possible, to have an orderly workplace, to take advantage of the staff's knowledge and commitment and to use some form of coordinated delivery system to minimize inventory and waiting times.

För en verksamhet som går efter ett Lean koncept är ständiga förbättringar alltid i fokus (Sörqvist 2014). En av anledningar till att följa konceptet är att reducera slöseri för att skapa mer värde till kund. Genom att identifiera de slöserier som förekommer i en verksamhet kan man förebygga ett icke- värdeskapande arbete. För att effektivisera en icke- värdeskapande aktivitet i produktion, behöver personal i produktion i första hand ta upp problemet. Därefter undersöker verksamheten problemet för att tillsammans med de andra ansvariga parter hitta en lösning. Studien baserar på de tester som utförts på Sveriges största bilindustri, Volvo Cars Torslanda (VCT). Verksamheten strävar alltid efter ständiga förbättringar inom produktion, att reducera olika typer av slöseri är en prioritering för företaget. Syftet med studien är att studera verksamhetens icke- värdeskapande aktiviteter inom produktion, och vad det har för effekter för logistik. Genom att studera verksamhetens situation i dagsläget kan en förståelse skapas. Målet för studien är att komma med förslag om hur Volvo Cars / industriföretag kan gå tillväga. Förbättringarna skall i sin tur leda till att kunna reducera de olika slöserier. Studien grundar sig främst på en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer, där även en kvalitativ metod har kombinerats. Utifrån denna metod, teori och analys kan ett resultat presenteras.
For a business that follows a Lean concept, continuous improvements are always in focus (Sörqvist 2014). One of the reasons for following the concept is to reduce waste to create more value for the customer. By identifying the waste that occurs in a business, it is possible to prevent non-value-creating work. In order to streamline a non-value-adding activity in production, staff in production need to address the problem in the first place. The company then investigates the problem to find a solution together with the other responsible parties.The study is based on the tests carried out on Sweden's largest car industry, Volvo Cars Torslanda (VCT). VCT always strives for continuous improvements in production, reducing various types of waste is a priority for the company. The purpose of the study is to examine the company's non-value-creating activities in production, and what effects this has for logistics. By examining the business situation at a present stage, an understanding can be created. The aim of the study is to come up with suggestions on how Volvo Cars / industrial companies can proceed. The improvements will in turn lead to the ability to reduce the various wastes. The study is based primarily on a qualitative method in the form of interviews and observations, where a qualitative method has also been combined. Based on this method, theory and analysis, a result can be presented.

Studien är en kvalitativ rapport där intervjuer och observationer genomförts på projektet Simonsland i Borås. Det är ett partneringsprojekt vilket innebär att beställare, entreprenör och underentreprenörer arbetar i samverkan. Examensarbetet inriktar sig på logistik i byggbranschen där syftet är att undersöka icke värdeskapande aktiviteters påverkan på produktionen och vad ett ökat fokus på bygg-specifik arbetsplatslogistik medför.   Intern arbetsplatslogistik har inte varit prioriterad i förhållande till transportlösningar till och från arbetsplatsen. Logistik är en viktig faktor för att skapa konkurrenskraft och lönsamhet. Logistiken i byggbranschen är komplicerad då arbetet utförs i projektform och varje projekt har olika förutsättningar och lokalisering med begränsad livslängd. I varje projekt anlitas olika underentreprenörer och leverantörer vilket kan vara krav från beställaren men också utvalda på grund av erfarenhet av specifika uppgifter. Det som styr projektens inköp och val av underentreprenör och leverantör är framförallt ekonomi och flexibilitet. Projekten utförs inte alltid enligt plan och att ändringar i handlingar sker är vanligt. Till skillnad från tillverkningsindustrin är logistiken annorlunda då den måste anpassas efter varje projekt och möjligheten till utveckling i form av samarbete kompliceras. I tidigare utförda undersökningar av bygglogistik har resultatet visat att stora besparingar kan göras om fokus ökar på logistik. Vad som är aktuellt att jobba med för att effektivisera logistiken är Lean Construction, industrialiserat byggande och samverkan som tillsammans ska bidra till en ökad helhetssyn.   För att styra företaget mot dess mål prioriteras olika effektivitetsvariabler. Det som skapar konkurrensfördelar är kundservice, flexibilitet, kostnader, tid och kapitalbindning. Kundservice är den variabel som har störst prioritering. Fokuset idag ligger på direkta kostnader och flexibilitet i projektet. Resultatet visar att logistiken i byggbranschen är nedprioriterad, att det kräver komplexa projekt för att fokus ska finnas på logistiken. Många slöserier uppkommer på grund av bristfällig planering. De icke värdeskapande aktiviteterna bidrar framförallt till ökat transportbehov, höga indirekta kostnader, onödiga rörelser och beror på den bristfälliga planeringen och kommunikationsmissar, vilket i sin tur beror på tidsbrist. Ett ökat fokus på bygg-specifik logistik skulle minska de indirekta kostnaderna. Det skulle också bidra till ett effektivare arbete och de icke värdeskapande aktiviteterna skulle minska och dess konsekvenser, likaså tidsåtgången. Utmaningen är att påbörja ett förändringsarbete som alla inblandade parter är involverade i och förstår fördelarna med.   Förbättringsförslagen är framförallt att mer tid krävs till projektering och planering. Att i projekteringen ha en anställd på företaget som har logistik som huvudområde, då kan logistiken beaktas i förväg istället för att temporära lösningar tas fram. Att arbeta med Lean för att skapa förståelse för förändringarnas nödvändighet och hur resurserna ska utnyttjas som frigörs. Att Leans verktyg ska anpassas utefter det specifika behovet, exempelvis digitalisering av materialkedjan för enklare överblick av vad som finns att tillgå på arbetsplatsen. Genom visualisering skapas en större överblick och därmed förbättrad kommunikation.
The study is a qualitative report in which interviews and observations were conducted on the project Simonsland in Borås. It is a partner project, which means that clients, contractors and subcontractors work in collaboration. The thesis focuses on logistics in the Construction industry, where the aim is to investigate non-value-creating activities impact on production and what an increased focus on building-specific workplace logistics result in.   Internal workplace logistics has not been prioritized as transport solutions to and from the workplace has. Logistics is a major part of a Construction site and an important factor for creating competitiveness and profitability. Logistics in the Construction industry is complicated when working in project form and each project has different conditions and location with a short life span. In each project, different subcontractors and suppliers are employed, which may be requirements from the client but also chosen because of experience of specific tasks. What controls the projects' purchases and the selection of subcontractors and suppliers is above all economy and flexibility. Projects are often not executed according to plan and changes to documents are commonplace. Unlike the manufacturing industry, therefore, logistics is different as it has to be adapted to each project and the possibility of development in the form of cooperation is complicated. In previous studies of building logistics, the result has shown that major savings can be made if the focus is on workplace logistics. What is relevant to work with in order to make logistics more effective is Lean Construction, industrialized Construction and cooperation that will contribute to an increased comprehensive view.  In order to direct the company towards its goals, different efficiency variables are prioritized. These variables create competitive advantages and are customer service, flexibility, cost, time and capital. The perception is that customer service is the variable with the highest priority. Focus is on direct costs and flexibility in the project. The result shows that logistics in the Construction industry is down-prioritized, it requires complex projects to focus on logistics. Many wastes arise due to inadequate planning. Non-value-creating activities primarily contribute to increased transport needs, high indirect costs, unnecessary movements and due to the lack of planning and communication missions, which in turn is due to lack of time. An increased focus on building-specific logistics would reduce indirect costs. It would also contribute to a more effective work that would lead to a reduction in non-value-creating activities and its consequences, as well as the time-consuming. The challenge is to start a change that all parties involved are involved in and understand the benefits of.  The improvement proposals that are developed are above all that more time is required for design and planning. That a staff member focused on logistics should work at the company, who plans logistics in advance instead of the temporary solutions. To work with Lean to create an understanding of the necessities of change and how to use the resources that are being released. That tools and methods should adapt to the specific needs, such as digitization of the material chain for easier overview of what is available at the workplace. Create a broader overview through visualization and thus also improves communication.

Titel: Icke värdeskapande aktiviteter i ren service – En fallstudie om identifiering och kategorisering av spill inom banker Nivå: C-Uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Umit Aras & Viktor Lundberg   Handledare: Tomas Källquist   Datum: 2018 - Januari   Syfte: Syftet är att med utgångspunkt i lean skapa förståelse för icke värdeskapande aktiviteter inom rena serviceorganisationer genom att identifiera och kategorisera spill.   Metod: Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och utifrån aktörsperspektivet bygger studien på en världsbild från det socialkonstruktivistiska synsättet. Studien har antagit en abduktiv ansats eftersom förståelse har nåtts genom en växelverkan mellan empiri och teori. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt inom vilket tio semistrukturerade intervjuer hos fem olika banker har varit grunden till det material som analyserats tematiskt.   Resultat och slutsats: Resultatet tyder på möjligheter att identifiera och kategorisera icke värdeskapande aktiviteter inom ren service. Studien konkretiserar aktiviteter inom de spillkategorier som överförts från tillverkning till service men visar samtidigt att dess applicerbarhet inom ren service är perspektivberoende. Med avseende på om styrverktyget betraktas som beroende eller oberoende av aktörer visar studien att kategorierna kan behöva modifieras.   Förslag till vidare forskning: På grund av studiens subjektiva begränsningar, samt fokus på banker, föreslår vi liknande studier på andra organisationer inom ren service för att pröva resultatet. För att etablera lean inom ren service föreslår vi även forskning som söker konkreta tillvägagångssätt för att reducera icke värdeskapande aktiviteter, eller söker att identifiera och kategorisera spill ur ett externt perspektiv.   Studiens bidrag: Till skillnad från tidigare forskning om lean inom ren service bidrar studien med insikter i spillkategorierna genom att konkretisera aktiviteter. Studien bidrar även med ett modifierat förhållningssätt till spill och skiljer sig på så vis från de kategorier som presenteras i tidigare forskning. Slutligen styrker studien den tidigare forskning som hävdar att rena serviceorganisationer kan effektiviseras genom att applicera lean som styrverktyg.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

Titel: Orsaker till saldoavvikelser och kostnader för bristsituationer- En fallstudie på Volvo CE Braås Inbound Logistics avdelning Bakgrund: Företag lägger allt större vikt vid att arbeta med kontinuerliga förbättringar och kvalitetsutveckling av sin verksamhet. Alltmer krävande kunder och en ökad global konkurrens har gjort att utvecklingen går mot att kvalitet blir ett av de mer centrala kundvärdena för företag. Genom att använda kvalitet som en konkurrensfördel kan företag förbättra sin lönsamhet och tillgodose kundernas önskemål genom att minska de icke-värdeskapande aktiviteter som finns hos företaget. Saldoavvikelse är en kvalitetsbrist som kan leda till stora kostnader i form av extra arbete, extra administrativa aktiviteter och extra transporter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera bakomliggande orsaker till bristsituationer samt att identifiera och beräkna kostnaderna som uppstår till följd av dessa, med avsikt att motivera och möjliggöra förbättringsarbete. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på Volvo CE Braås. Analysmetoden utformning av förklaring används för att förklara varför kostnaden för bristsituationer orsakade av saldoavvikelser hos Inbound Logistics blir större än förväntat. Resultat: De orsaker som har identifierats beror på olika kvalitetsbrister som kan ha sin grund i systemet, arbetsrutiner och hur arbetsrutiner tillämpas. Fyra huvudorsaker har identifierats vilka är system, kommunikation, operatör och leverantör. De bakomliggande orsakerna resulterar i slöseri i form av icke-värdeskapande aktiviteter som inte för med sig någon nytta för kunden. Som en följd av en bristsituation tillkommer kostnader för falska saldoavvikelser, negativa saldoavvikelser, extratransporter och arbetskostnader. För år 2018 var den totala kostnaden för saldoavvikelser hos Volvo CE i Braås var 830 441 kr, varav 693 96 kr ansvarar Inbound Logistics för.

A company´s competitiveness in today’s society depends largely on their production flow efficiency. The concept of Lean Production plays an important role to achieve and retain a higher flow efficiency. In this study, research is carried at the production department of one manufacturing company that is interested in investigating its production flow efficiency on a defined production flow. The department generally plans its production based on the forecasts that vary with big uncertainty and usually result in a pushing production flow towards a finished goods inventory. The problems hence arise with unnecessary storage, handling and movement of materials. Consequently, the adjustments often have to take place and lead to an uneven production flow with high capital tied up. The purpose of this study is to analyze the production process in the context of lean production for improving the production flow efficiency of the case company. Specifically, the value stream mapping tool is applied for mapping the current state of the value flow, identifying the value-added and non-value-added activities in the defined product flow, and finding out the possibility of the improvements to a more efficient value flow from supplier to customer. The mapping of the current value flow resulted in a low production flow efficiency for the case company. A number of suggestions for production flow efficiency improvements are finally proposed. These suggestions are expected to be realistically feasible and to have a positive impact on the flow efficiency.
Ett tillverkande företags konkurrenskraft i dagens samhälle beror till stor del på produktionens flödeseffektivitet och konceptet Lean produktion har en viktig roll för att uppnå och bibehålla en hög flödeseffektivitet. Denna studie utförs vid en produktionsavdelning på ett tillverkande industriföretag med avsikt att undersöka produktionens flödeseffektivitet för ett avgränsat produktflöde. I dagsläget planerar och producerar produktionsavdelningen på fallföretaget utifrån osäkra prognoser, vilket medför ett produktionsflöde som till stor del är tryckande mot ett färdigvarulager. I produktionen anses det även finnas problem med onödig lagring, hantering och förflyttningar av material samt att omställningar ofta sker, vilket leder till ett ojämnt produktionsflöde med hög kapitalbindning. Studiens syfte var att kartlägga det nuvarande värdeflödet och identifiera värdeskapande samt icke värdeskapande aktiviteter för ett avgränsat produktflöde för att sedan föreslå förbättringar till ett effektivare värdeflöde från leverantör till kund. Kartläggningen av det nuvarande värdeflödet visade på låg flödeseffektivitet hos fallföretaget. Slutligen föreslås förbättringar för en ökad flödeseffektivitet i produktionen. Dessa förslag anses vara realistiska och genomförbara samt förväntas ha en positiv inverkan på flödeseffektiviteten.

Many companies do not prioritize warehouse logistics sufficiently in their core business, with the help of increased knowledge, more companies can reduce non-value-creating activities on their warehouse space. There is research and methods designed for standard warehouses that help reduce picking time and non-value-adding activities, however, there is not enough research regarding companies with limited warehouse space and how they can work towards continuous improvement. The purpose and contribution of the study is increasing knowledge of how companies with limited warehouse space can manage and time-efficient their warehouse space with the help of warehouse logistics. A qualitative case study has been performed with observations and an interview where picking time has been the main focus. The collection of the theoretical framework has been reviewed and revised through scientific articles and other literature to strengthen the empirical research. The research is delimited and focuses on limited storage areas. More specifically, the study has placed its emphasis on warehouse logistics and picking time. The study looked at a company's limited storage space and focused on a small part in a delivery, from arrival control to storage. In the empirical study, a case company has been studied and confirmed that warehouse logistics needs to be given better priority in companies with limited warehouse space. With the help of reduced time in warehouse routines, many companies can reduce non-value-creating activities. The purpose of the study and issues will contribute to future research and can be used as a basis. Future research will also help other companies in the same situation to eliminate non-value-adding activities and reduce picking time.
Många företag prioriterar inte lagerlogistik tillräckligt i sin kärnverksamhet, med hjälp av en ökad lagerlogistik-kunskap kan fler företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Det exister forskning och metoder som är utformade för standardlager som hjälper till att reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter, däremot saknas det tillräcklig forskning gällande företag med begränsad lageryta och hur dom kan arbeta mot ständiga förbättringar när det kommer till lagerlogistik.  Studiens syfte och bidrag ligger i att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta, med hjälp av lagerlogistik, kan hantera och tidseffektivisera sin lageryta. En kvalitativ fallstudie har utförts med observationer och mejlkommunikation där plocktid varit huvudfokus. Samling av det teoretiska ramverket har genom vetenskapliga artiklar och annan litteratur granskats och reviderats för att stärka den empiriska undersökningen. Forskningen avgränsas och fokuserar på begränsade lagerytor. Mer specifikt har studien lagt sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Studien har tittat på ett fallföretags begränsade lageryta och på en liten del i en leverans, från ankomstkontroll till förvaringsförråd.  I den empiriska undersökningen har ett fallföretag studerats och bekräftat att lagerlogistik behöver prioriteras bättre hos företag med begränsad lageryta. Med hjälp av reducerad tid vid lagerrutiner kan många företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter. Studiens syfte och frågeställningar kommer att bidra till framtida forskningar och kan användas som underlag. Framtida forskning kommer även bidra med att hjälpa andra företag i samma sits att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och reducera plocktid.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur en värdeflödesanalys kan användas för att effektivisera en produktfamiljs flöde inom processindustrin. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar: Hur kan ett nuvarande flöde kartläggas i processindustrin genom en värdeflödesanalys? Vilka typer av icke-värdeskapande aktiviteter och slöserier kan identifieras genom en värdeflödesanalys? Hur kan ett önskat framtida flöde utformas i processindustrin genom en värdeflödesanalys och vilka förbättringsverktyg kan användas för att uppnå det önskade flödet? Metod – För att möjliggöra ett besvarande av studiens frågeställningar har en kvalitativ studie med en induktiv ansats utförts. Studien inleddes med en förstudie för att skapa en tydligare bild av ämnet samt problemområdet. Vidare utfördes en litteraturstudie i syfte att identifiera tidigare kunskap och forskning inom det beaktade ämnesområdet. Därefter samlades empiriska data in genom en fallstudie där metoderna intervju, observation och dokumentstudie använts. Insamlade data och teori har vidare analyserats genom mönsterpassning och genererat ett resultat. Resultat – Studien påvisar att en värdeflödesanalys kan användas inom processindustrin för att effektivisera en produktfamiljs flöde. Studiens resultat påvisar att tillvägagångssättet av en värdeflödesanalys inom processindustrin skiljer sig till viss del från tillvägagångssättet inom diskret industri. Studiens värdeflödesanalys har möjliggjort identifiering av icke- värdeskapande aktiviteter samt slöserier i en produktfamiljs flöde. Genom identifiering av brister i flödet har ett önskat framtida flöde utformats där de brister som påverkar flödets effektivitet mest har minimerats. Önskat framtida flöde bidrog till att förbättringsförslag presenterades angående vilket förbättringsverktyg fallföretaget bör använda för att motverka respektive brist. Utförd värdeflödesanalys i studien påvisar att en produktfamiljs ledtid kan minskas vilket medför att leveranstid till kund kan reduceras. Implikationer – Tidigare studier påvisar att metoden värdeflödesanalys är universellt lämpad inom processindustrin, dock krävs fler studier för att stärka hur metoden bör tillämpas. Studiens resultat redogör för hur ett utförande vid implementering av en värdeflödesanalys kan tillämpas och genom ett gynnsamt resultat stärks teorin angående implementering av värdeflödesanalys inom processindustrin. Studiens utförda värdeflödesanalys kan användas som underlag av andra verksamheter vid effektivisering av ett flöde. Verksamheter inom processindustrin kan också applicera presenterade förbättringsverktyg vid identifiering av liknande icke-värdeskapande aktiviteter samt slöserier. Begränsningar – Värdeflödesanalysen har anpassats efter fallföretagets omständigheter och studiens resultat kan därmed ha påverkats, vilket begränsar studiens tillämpning till verksamheter med liknande förutsättningar. Ytterligare en begränsning är att studien enbart studerat ett fall med en analysenhet och ett bredare perspektiv hade kunnat erhållas om fler fall respektive analysenheter undersökts.
Purpose – The purpose of the study is to investigate how value stream mapping can be used to achieve a more efficient flow for a product family in the process industry. In order to achieve the purpose, three research questions have been formulated: How can a current flow be mapped in the process industry through value stream mapping? What types of non-value-added activities and waste can be identified through value stream mapping? How can a desired future flow be developed in the process industry through value stream mapping and what Lean tools can be used for improvement to achieve the desired flow? Method – To answer the research questions developed, a qualitative study with an inductive approach has been executed. Firstly, a pilot study was conducted to create a broader picture of the subject and the problem area. A literature review was then carried out with the aim of identifying previous knowledge and research within the field. Thereafter, empirical data was gathered through a case study including the methods of interviews, observations and documentary studies. Lastly, the theory and data collected for the purpose of the study have been analyzed through pattern matching and generated in the following results. Findings – The study conducted indicates that value stream mapping can be used within the process industry to achieve a more efficient flow for a product family. The research conducted shows that value stream mapping in the process industry distinguished from the discrete industry. The value stream mapping developed within the study enabled the identifying of non- value-added activities and waste in the flow of the product family. Through the identified deficiencies a desired future flow has been developed with decreased deficiencies. The desired future flow has contributed to improved suggestions of what Lean tools to be used to decrease deficiencies. The value stream mapping developed in the study shows that a product family’s lead time can be reduced which decreases the customer delivery time. Implications – Previous research shows that the method of value stream mapping is a universally phenomenon within the process industry, albeit future research is recommended to strengthen the implementation of the method. The results of the study indicate how the implementation of value stream mapping can be applied and through valuable result strengthen the theory of employing value stream mapping within the process industry. The value stream mapping analysis conducted in the study can work as an underlying foundation for other organizations when optimizing a product flow. Organizations within the process industry can apply the presented Lean tools when identifying similar non-value-added activities and waste. Limitations – The value mapping analysis has been adopted to the circumstances of the case study company. The results of the research can therefore be biased which restricts the generalizing towards companies with similar prerequisites. Another limitation with the study includes the simple case study of one unit of analysis, which could have been viewed from a broader perspective if more cases and units of analysis would have been implemented. This would have contributed to more generalized results.