Relevant bibliographies by topics / VAR

Academic literature on the topic 'VAR'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 June 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Contents

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'VAR.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "VAR"

1

Andrén, Anders. "Vad var Vandilsvé?" Religionsvidenskabeligt Tidsskrift 74 (March 25, 2022): 513–24. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v74i.132120.

Full text
Abstract:
ABSTRACT: Vandilsvé is mentioned one single time in Helgakviða Hundingsbana II:35, and it is usually understood as a theophoric place-name. The first element has been read as the name of an otherwise unknown Vandal god, *Vandill, but this interpretation has fallen out of favour today. Another reading is based on the fact that sacral names ending in -vé (-vi) do not necessarily have names of deities as their first element. An example is Töravi, which derives from the old name for the island of Södertörn (Tör) and means “the sacred place of the inhabitants of Tör”. As a parallel to Töravi, it is possible that Vandilsvé refers to Vendill, the old name for the district of Vendsyssel, and means “the sacred place of the inhabitants of Vendel”. Supported by archaeology, the discussion focuses on four different sites in Vendsyssel, which might more or less plausibly represent Vandilsvé; these are Lindholm Høje, Stentinget, Liver, and Ejstrup. In conclusion, it is discussed what impact such an interpretation may have for our understanding of the three eddic poems about Helgi Hundingsbani and Helgi Hjörvarðsson. SAMMANDRAG: Vandilsvé omtalas en enda gång i Helge Hundingsbane II:35, och brukar uppfattas som ett teofort namn för en plats. Förleden har tolkats som namnet på en för övrigt okänd vandalsk gud *Vandill, men få tror idag på denna tolkning. En annan tolkning kan utgå från att vissa sakrala namn på -vé (-vi) inte har gudanamn som förled utan andra företeelser. Ett exempel är Töravi, som kommer av det gamla namnet för ön Södertörn (Tör), och som betyder ”Törbornas helgedom”. Som en parallell till Töravi skulle Vandilsvé kunna syfta på Vendill, det gamla bygdenamnet för Vendsyssel, och betyda ”Vendelbornas helgedom”. Med hjälp av arkeologi diskuteras fyra olika platser i Vendsyssel, vilka med större eller mindre sannolikhet skulle kunna representera Vandilsvé, nämligen Lindholm Høje, Stentinget, Liver och Ejstrup. Avslutningsvis diskuteras vad en sådan tolkning kan ha för konsekvenser för synen på de tre Edda-dikterna om Helge Hundingsbane och Helge Hjörvardsson.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

VICAŞ, Simona Ioana, Olivia Dumitrita RUGINA, Loredana LEOPOLD, Adela PINTEA, and Carmen SOCACIU. "HPLC Fingerprint of Bioactive Compounds and Antioxidant Activities of Viscum album from Different Host Trees." Notulae Botanicae Horti Agrobotanici Cluj-Napoca 39, no. 1 (May 30, 2011): 48. http://dx.doi.org/10.15835/nbha3913455.

Full text
Abstract:
Viscum album L. is a medicinal plants used for many years as a remedy in the traditional medicine and in complementary cancer therapies. We investigated the influence of some host trees: Acer campestre (VAA), Fraxinus excelsior (VAF), Populus nigra (VAP), Malus domestica (VAM), and Robinia pseudoacacia (VAR), on the chemical composition and antioxidant activity of leaves and stems from V. album, as well the influence of the solvent (water and ethanol) used for extraction on biological activity. HPLC with photodiode array detector analysis of bioactive compounds from leaves and stems of mistletoes (V. album) hosted by five differents trees was performed. Antioxidant activities, determined by the 2,2-diphenyl-1-picrylhydrazyl (DPPH), Oxygen Radical Absorbance Capacity (ORAC), (Trolox-equivalent antioxidant capacity (TEAC) methods were compared with the quantification of total phenolics using the Folin -Ciocalteu reagent. V. album hosted by Fraxinus excelsior (VAF), recorded the highest level of total phenolic acids (108.64 μg/g dry matter) while the mistletoe hosted by Malus domestica (VAM) had the lowest level of total polyphenols (39.37 μg/g dry matter). In general, higher antioxidant activity was detected in the alcoholic than in the aqueous extracts. The values obtained for total phenolics in both, aqueous and ethanol extracts, decreased in the order: VAR > VAF > VAP > VAA > VAM. The mistletoe stem extracts contained lower levels of phenolics, as compared to leaves, in both solvents. Our results suggest that mistletoe extracts possess significant antioxidant activities that may be due to their bioactive compounds content, suggesting that this plant may be an important source of natural products with chemopreventive and chemotherapeutic activities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hales, Christopher. "From Basement to Campus: the Affordances and Genius Loci of a University." Scriptus Manet: humanitāro un mākslas zinātņu žurnāls = Scriptus Manet: Journal of Humanities and Arts, no. 10/11 (September 2, 2020): 75–85. http://dx.doi.org/10.37384/sm.2020.10.11.075.

Full text
Abstract:
Šī raksta mērķis ir piedāvāt interesantu ieskatu dažos faktoros, kam var būt nozīme sadarbībā un apmaiņā starp universitātēm tādu programmu kā Erasmus ietvaros, un kvalitātēs, kas var konkrētu universitāti padarīt par apdzīvojamu vietu ilgākā laika periodā. Dažādas analītiskas pieejas var ņemt vērā dažādus faktorus – tādus kā finanses, ceļošanas iespējas, personiskā motivācija un attiecīgo izglītības programmu saturs. Šeit izmantota pieeja, kas atļauj refleksiju par vietu un telpu (šajā gadījumā izglītības iestāžu, kas var būt atsevišķas pilsētiņas, atrasties pilsētā vai ārpus tās) īpašībām un vēsturi. Ar Mišela de Serto (Michel de Certeau) un Mihāja Čīksentmihāji (Mihaly Csikszentmihalyi) teoriju palīdzību rakstā tiek iesākts pētījums, vai Džeimsa Dž. Gibsona (James J. Gibson) teorija par vietas piedāvātajiem resursiem ir izmantojama, pētot to, ko piedāvā universitāte/mācību centrs, un – pretēji – vai genius loci, kā šo jēdzienu apskatījis Kristians Norbergs-Šulcs (Christian Norberg-Schulz), var būt lietderīga pieeja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Thérézien, Par Y. "Strombomonas taiwanensis var. bigeonii nova var. (Euglenophyta, Euglenophyceae)." Algological Studies/Archiv für Hydrobiologie, Supplement Volumes 92 (March 19, 1999): 11–18. http://dx.doi.org/10.1127/algol_stud/92/1999/11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Robertsson, Marianne. "Jeans som klädselsystem." Budkavlen 94 (May 11, 2023): 22–38. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129660.

Full text
Abstract:
I det senmoderna samhället är jeans ett unisexplagg som bärs av människor av alla åldrar och alla sociala klasser. Jeansens ursprung som arbetskläder och som kulturellt fenomen har sina rötter i USA och därifrån har plagget spridit sig till resten av världen via amerikansk populärkultur. I Sverige började jeans tas i allmänt bruk i början av 1960-talet, men då tillgången på jeans ännu var begränsad var det först på 1970-talet man kan tala om att en särskild svensk jeanskultur började uppstå. I denna artikel visar jag hur min fallstudie av en grupp unga mäns klädselpraktiker utföll och vad jeans för denna speciella kategori män kan betyda, det vill säga varför deras val av jeans ser ut så som det gör och vad de påverkas av i urvalsprocessen. Avsikten är att göra en teoretisk analys av fenomenet jeansbärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Czyżewska, Krystyna. "Syntaksonomia śródlądowych, pionierskich muraw napiaskowych [Syntaxonomy of inland and pioneer psammophilous grasslands]." Monographiae Botanicae 74 (2014): 1–174. http://dx.doi.org/10.5586/mb.1992.001.

Full text
Abstract:
A regional description of the pioneer psammophilous grasslands in Poland is given. As a conseąuence of the syntaxonomic revision of 1055 phytosociological records (numerical classification according to the TWINSPAN programme) the occurrence of a single association <em>Spergulo morisonii-Corynephoretum canescentis</em> R. Tx. ex K. Czyżewska hoc loco is stated in Poland, and — within that association — the following syntaxa: subass. <em>typicum</em> subass. nova (var. <em>typicum</em> var. nova, var. with <em>Artemisia campestris</em> subsp. <em>campestris</em> vaf. nova, var. with <em>Hypochoeris radicata</em> var. nova, and intermediate form), subass. <em>thymetosum serpyll</em> subass. nova (var. typicum var. nova, var. with<em> Artemisia campestris</em> subsp. campestris var. nova, var. with <em>Festuca ovina</em> var. nova, and var. with <em>F. psammophila</em>), subass. <em>cladinetosum mitis</em> R. Tx. (1928) 1937 em. K. Czyżewska (var. <em>typicum</em> var. nova, var. with <em>Thymus serpyllum</em> var. nova, and var. with <em>Polytrichum piliferum</em> var. nova — the later and earlier phases), as well as subatlantic and subcontinental races. Nomenclatoric types are given for all the units concerned.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Aziz, Abdul, and Md Almujaddade Alfasane. "New records of seaweeds from southeastern coasts of Cox’s Bazar district, Bangladesh." Bangladesh Journal of Plant Taxonomy 27, no. 2 (December 11, 2020): 335–43. http://dx.doi.org/10.3329/bjpt.v27i2.50672.

Full text
Abstract:
Gracilaria tenuistipitata var. liui Zhang et Xia 1988 from sand-flat at Nuniachara, Cox’s Bazar, Ulva linza Lin. from west coast of Naf R. at Noapara, Teknaf and Fishary Ghat in River Bakkhali, at Cox’s Bazar, and Caulerpa fergusonii Murray from St. Martin’s Island (SMI), have been newly recorded and illustrated from Bangladesh. C. chemnitzschi (Esper) Weber-van Bosse var. irregulare Aziz & Alfasane var. nov. and C. sertularioides (S.G. Gmelin) M. Howe var. robusta Aziz & Alfasane var. nov. from SMI, Cox’s Bazar District, Bangladesh are new to science. Total number of marine algal taxa so far recorded from Bangladesh coasts is now 210. Bangladesh J. Plant Taxon. 27(2): 335-343, 2020 (December)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Xu, Qin, and Kang Nai. "An Adaptive Dealiasing Method Based on Variational Analysis for Radar Radial Velocities Scanned with Small Nyquist Velocities." Journal of Atmospheric and Oceanic Technology 29, no. 12 (December 1, 2012): 1723–29. http://dx.doi.org/10.1175/jtech-d-12-00145.1.

Full text
Abstract:
Abstract Previous velocity–azimuth display (VAD)-based methods of dealiasing folded radial velocities have relied heavily on the VAD uniform-wind assumption and, thus, can fail when the uniform-wind assumption becomes poor around azimuthal circles in a vertical layer and the Nyquist velocity is small (≤12 m s−1). By using the two-step, alias-robust variational (AR-Var) analysis in place of the alias-robust VAD (AR-VAD) analysis for the reference check, the previous AR-VAD-based dealiasing method is improved to an AR-Var-based dealiasing method adaptively for radar radial velocities scanned with small Nyquist velocities. The method has been tested with severely aliased velocity data scanned by the Oklahoma KTLX radar. The robustness and satisfactory performance of the AR-Var-based dealiasing are exemplified by the results obtained for a severe winter ice storm scanned with the Nyquist velocity reduced to 11.51 m s−1.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lenemark, Christian. "Enkät: Digitalt." Tidskrift för litteraturvetenskap 47, no. 3-4 (January 1, 2017): 7–25. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v47i3-4.7759.

Full text
Abstract:
Under hösten 2017 skickade TfL-redaktionen ut en enkät till ett fyrtiotal forskare, lärare, kritiker och kulturutredare verksamma i Sverige och bland annat Norge som på olika sätt intresserat sig för frågor om litteraturens förhållande till det digitala. Responsen var av olika skäl (tidsbrist var det mest anförda argumentet) mindre än väntat. Totalt fick vi in åtta svar. Utifrån en genussynvinkel är den manliga dominansen slående, vilket emellertid inte kan sägas bero på att kvinnliga forskare, lärare och kritiker inte intresserat sig för dessa frågor. Men oaktat att svarsfrekvensen på enkäten inte var lika hög som vi på förhand trott och hoppats på – samt den i sammanhanget olyckliga genus asymmetrin – var de svar som vi trots allt fick in desto mer initierade. De frågor vi ställde var medvetet formulerade så att de skulle kunna möjliggöra en rad olika ingångar för de tillfrågade att reflektera över digitaliseringens betydelser för litteraturen i stort, men även för den litteraturvetenskapliga forsknings- och undervisningspraktiken: 1. Vad har digitaliseringen haft för betydelser när det gäller produktionen, konsumtionen och distributionen av litteratur? 2. Vad har den digitala utvecklingen bidragit med när det gäller den litteraturvetenskapliga forskningspraktikens och undervisningens innehåll och former – och vad kan den bidra med i framtiden? Medverkande: James Barrett, Karl Berglund, Jonas Ingvarsson, Mats Malm, Jesper Olsson, Julia Pennlert, Øyvind Prytz, Alexander Svedberg
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Buch, Robert, Stefanie Grimm, Ralf Korn, and Ivo Richert. "Estimating the Value-at-Risk by Temporal VAE." Risks 11, no. 5 (April 23, 2023): 79. http://dx.doi.org/10.3390/risks11050079.

Full text
Abstract:
Estimation of the value-at-risk (VaR) of a large portfolio of assets is an important task for financial institutions. As the joint log-returns of asset prices can often be projected to a latent space of a much smaller dimension, the use of a variational autoencoder (VAE) for estimating the VaR is a natural suggestion. To ensure the bottleneck structure of autoencoders when learning sequential data, we use a temporal VAE (TempVAE) that avoids the use of an autoregressive structure for the observation variables. However, the low signal-to-noise ratio of financial data in combination with the auto-pruning property of a VAE typically makes use of a VAE prone to posterior collapse. Therefore, we use annealing of the regularization to mitigate this effect. As a result, the auto-pruning of the TempVAE works properly, which also leads to excellent estimation results for the VaR that beat classical GARCH-type, multivariate versions of GARCH and historical simulation approaches when applied to real data.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "VAR"

1

Lindström, Linda. "Vad var det som var så roligt? : En studie om kvinnor inom stand up- komedi." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-141618.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka hur stand up - komedi beskrivs, görs och förstås ur kvinnliga komikers perspektiv. Utifrån kulturantropologiska, kommunikationsteoretiska och genusteoretiska perspektiv söker uppsatsen ta reda på vad som kommuniceras med ett stand up- framträdande, om tankar kring hur det är att utöva stand up som kvinna och om det finns en egen ”kvinnlig humor”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Solomonov, Isak. "VaR Techniques." Thesis, Uppsala universitet, Analys och sannolikhetsteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447476.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Franzén, Julia. ""Ser vad du skriver men jag har glömt vad det var"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20433.

Full text
Abstract:
Marknadsföring på sociala medier är ett område det forskas mycket om. Den medieintensivitet som präglar samhället idag gör ämnet högst aktuellt att undersöka och det finns flertalet intressanta perspektiv att utgå ifrån. För denna uppsats har det operativa arbetet för marknadskommunikation på sociala medier undersökts. Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse för kommunikationsteorin IIMC (interaktiv integrerad marknadskommunikation) och identifiera samband mellan IIMC och arbetsprocessen för mediebyråer som erbjuder sociala medier som marknadsföringstjänst. För att nå detta syftar uppsatsen vidare till att formulera en modell för marknadskommunikation på sociala medier. Empiriskt material har samlats in genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kompletterats med innehållsanalyser genomförda på Facebooksidor och Instagramkonton tillhörande kundföretag till tre av de mediebyråer som deltagit i undersökningen. Som stöd till det empiriska materialet inhämtades kommunikationsteorier vilka verkade som teoretiskt ramverk för uppsatsen. Genom analys och diskussion uppenbarades att marknadsföring på sociala kanaler har genomgått stora förändringar senaste åren och utvecklas i hög takt. Med detta medföljer stora möjligheter men även svårigheter för marknadsförare som har svårt att hinna med i utvecklingen. Avslutningsvis formuleras en modell som visar på ett potentiellt arbetssätt för att kommunicera framgångsrikt på de sociala kanalerna framtagen på grunder från insamlad teori och empiri.
Marketing on social media is an area that has been researched a lot. The media intense society that characterizes the world today makes this subject relevant to research, and there are several interesting perspectives to investigate. For this paper, the operational work of marketing on social media is investigated. The purpose of this paper is to provide a deeper understanding of the communication theory IIMC (Interactive Integrated Marketing Communications) and identify the connection between IIMC and the work process for media agencies that offer social media as a marketing service. To achieve the purpose, the paper aims to formulate a model for marketing on social media. The empirical material was gathered through five qualitative semistructured interviews and were complemented with content analyzes conducted on Facebook Pages and Instagram accounts belonging to customers to three of the media agencies that were interviewed. As a support to the empirical material collected, communication theories were collected and are shown as a theoretical framework for the thesis. Through analysis and discussion it was revealed that marketing on social channels have undergone major changes in recent years and have developed rapidly. With this come great opportunities but also difficulties for marketers who are struggling to keep up with the developments. Finally a model is formed that shows a potential process to follow in order to communicate successfully in the social channels. Keywords Social
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eriksson, Ingalill, and Mari Martinsson. "Var kan jag vara och göra det jag vill?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19289.

Full text
Abstract:
BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi förskolans framväxt med betoning påinomhusmiljön. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, påverkar barns aktiviteter.SYFTE: Vårt syfte är att studera hur barn och pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyrapedagoger på två förskolor där även observationer har genomförts vidfyra olika tillfällen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har trångt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visaräven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgång till förskolans alla rum.
Uppsatsnivå: C
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ulander, Kalle. "Nederländerna & Höga Kusten : Vad var det som lockade?" Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136407.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rapelanoro, Nady. "Essai empirique sur les conséquences de l’expansion de la liquidité globale dans les pays destinataires." Thesis, Paris 10, 2017. http://www.theses.fr/2017PA100073/document.

Full text
Abstract:
Depuis l’article séminal de Baks et Kramer (1999), le concept de la liquidité globale est souvent revenu au cœur de l’actualité, car les facteurs de son développement ont été considérés comme ayant indirectement participé aux développements des déséquilibres précédents la crise financière de 2008. Face à ces enjeux, la littérature s’est largement concentrée sur l’approche de la stabilité financière dans les pays émetteurs. Contrairement à cette approche, les recherches développées dans cette thèse se concentrent la perspective des pays destinataires de la liquidité globale, en particulier les pays émergents. Ainsi pour répondre à la problématique principale de l’identification des effets de reports de la liquidité globale, cette thèse propose une analyse en trois chapitres du phénomène. Premièrement, à travers une généralisation de l’analyse de la problématique de la stabilité financière dans les pays émergents. Deuxièmement, en analysant comment le comportement d’accumulation des pays destinataires affecte les conditions de la liquidité globale dans les pays émetteurs. Troisièmement, en analysant au niveau national le comportement des autorités monétaires pour prémunir leurs économies des effets de l’expansion de la liquidité globale
Since the seminal paper by Baks and Kramer (1999), the concept of global liquidity catch once again the attention because the factors of its expansion are considered in the literature as having contributed to the development of vulnerabilities prior to the global financial crisis. Given the importance of global liquidity issues, the literature has largely focused on the financial stability approach in the issuing countries. Contrary to this approach, the research developed in this Ph.D. thesis relies principally on the receiving countries perspective, particularly the emerging countries. Accordingly, in order to answer our main problematic regarding the identification of global liquidity spillovers into the receiving countries, this thesis proposes a three chapters analysis of the phenomenon. First, we focus on a generalization of the financial stability concerns into the emerging countries. Second, we analyze how the reserve accumulation behavior in the receiving countries affects the global liquidity conditions in the main issuing country. Third, we center on the monetary authorities behavior in order to isolate their economies from the effects of the global liquidity expansion
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Borg, Tommy, Anton Andersson, and Christoffer Urborn. "Var finns kvinnorna?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22091.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kullin, Tor, and Patrik Wallin. "Var börjar experimentet?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28444.

Full text
Abstract:
Sammanfattning/Abstract Syftet med undersökningen är att kartlägga fysiklärares utgångspunkter, intentioner och tillvägagångssätt med experiment i fysikundervisningen genom en kvalitativ metod där vi nyttjat semistrukturerade djupintervjuer av yrkesverksamma fysiklärare. Resultatet analyserades och användes sedan som grund för en diskussion om vad resultatet innebär för elevernas inlärning. Studien visar att intervjuade lärare tenderar att inte utgå från kursplanerna och eleverna i tillräcklig utsträckning, utan har istället läromedel som utgångspunkt. Den viktigaste intentionen med experiment för de intervjuade lärarna är att eleverna genom experiment skall kunna koppla ihop teori med praktik. Lärarna använder sig mestadels av slutna experiment, bl.a. pga. tidsbrist, men strävar efter mer öppna. Slutsatsen blir att med de utgångspunkter och tillvägagångssätt de intervjuade lärarna har reduceras elevernas möjligheter att uppnå förståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dofsand, Felicia, and Lina Lundegård. "Var nionde kvinna." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176600.

Full text
Abstract:
SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation.

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ebba, Grandell. "Vad var det du SA? Vad var det DU sa? : En kvantitativ perceptionsstudie om uppfattningen av skånsk satsbetoning hos personer med svenska som andraspråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105232.

Full text
Abstract:
I denna kvantitativa studie undersöktes om personer med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk. Hypotesen var att det är särskilt svårt att uppfatta satsbetoningen när det följer ett annat ord efter ett starkt betonat ord inom samma yttrande. I skånska blir nämligen det följande ordet inte helt deaccentuerat, vilket dock är vanligt i många andra språk. Utan denna deaccentueringen kan det, enligt hypotesen, vara svårt att avgöra vilket ord som är mest betonat i yttrandet. I ett webbaserat perceptionstest som innefattade 16 korta meningar upplästa av en skånsk talare fick deltagarna besvara vilket ord i varje mening som de uppfattade som mest framhävt. Resultatet visade att deltagarna med svenska som andraspråk gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningsplaceringen än deltagarna med svenska som förstaspråk. Resultatet visade dock bara en svag tendens till att denna svårighet var, i linje med hypotesen, relaterad till satsbetoningens placering. Däremot visade resultaten att svenskans ordaccenter hade en inverkan på hur deltagarna uppfattade satsbetoningen. En slutsats blev att det faktum att satsbetoning i tidigare studier har visat sig vara svårt att lära in i ett andraspråk, kan i viss mån bero på att den kan vara svår att uppfatta. Därtill kan det finnas skäl att även ta hänsyn till svenskans ordaccenter vid undervisning i basprosodi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "VAR"

1

Dağın var mı, derdin var. Galatasaray, İstanbul: Homer Kitabevi, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Var. Beograd: "Filip Višnjić", 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Var. Sarajevo: Zalihica, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Marinescu, Angela. Var. [Bucharest]: Cartea Românească, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eglītis, Anšlavs. Vai te var dabūt alu? [Latvia?]: TG-Verlag, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eglītis, Anšlavs. Vai te var dabūt alu? Rīga: Jumava, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ölüm var, ayrılık var: Çorum mânileri. Çorum: Çorum Belediyesi, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Var olmak. İstanbul: Kavis, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Flygt, Torbjörn. Var man. Stockholm: Norstedts, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Inventaire, général des monuments et des richesses artistiques de la France Conservation régionale (Provence-Alpes-Côte d'Azur France). Hyères, Var. Aix-en-Provence: Association pour le patrimoine de Provence, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "VAR"

1

Auer, Martin. "VaR Noise." In Hands-On Value-at-Risk and Expected Shortfall, 69–72. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-72320-4_14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mehlhorn, Heinz. "VAR Glues." In Encyclopedia of Parasitology, 3007. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-43978-4_4365.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mehlhorn, Heinz. "VAR Glues." In Encyclopedia of Parasitology, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-27769-6_4365-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Amisano, Gianni, and Carlo Giannini. "From VAR models to Structural VAR models." In Topics in Structural VAR Econometrics, 1–28. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60623-6_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sastry, K. Subramanya, Bikash Mandal, John Hammond, S. W. Scott, and R. W. Briddon. "Prunus persica var. nucipersica or var. nectarina (Nectarine)." In Encyclopedia of Plant Viruses and Viroids, 2011–16. New Delhi: Springer India, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-81-322-3912-3_754.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mello, A. P. C., G. S. da Silva, L. N. Canha, and Daniel Pinheiro Bernardon. "Volt/Var Control." In Smart Operation for Power Distribution Systems, 71–92. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93922-3_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Auer, Martin. "Properties of VaR." In Hands-On Value-at-Risk and Expected Shortfall, 61–64. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-72320-4_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mehlhorn, Heinz. "Var Gene Family." In Encyclopedia of Parasitology, 3007. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-43978-4_4364.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mehlhorn, Heinz. "Var Gene Family." In Encyclopedia of Parasitology, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-27769-6_4364-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Chen, James Ming. "Parametric VaR Analysis." In Postmodern Portfolio Theory, 247–59. New York: Palgrave Macmillan US, 2016. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-137-54464-3_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "VAR"

1

Datta, Samrat, Venkat Kolluri, and John Diaz de Leon. "Application of dynamic VAR (D-VAR) at Entergy's Natchez station." In IEEE PES T&D 2010. IEEE, 2010. http://dx.doi.org/10.1109/tdc.2010.5484218.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gupta, Eric, Chad Nickell, Rohit Moghe, Hong Chun, and Damien Tholomier. "Using Secondary VAr Controllers to Enhance Integrated Volt-VAr Optimization Benefits." In 2019 IEEE Canadian Conference of Electrical and Computer Engineering (CCECE). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ccece.2019.8861932.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hu, Ping, and Jinwu Fang. "Application of Var Method." In 2016 4th International Conference on Management, Education, Information and Control (MEICI 2016). Paris, France: Atlantis Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2991/meici-16.2016.257.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bohdalová, Mária, and Michal Greguš. "VaR BASED RISK MANAGEMENT." In CBU International Conference on Integration and Innovation in Science and Education. Central Bohemia University, 2013. http://dx.doi.org/10.12955/cbup.2013.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bolhassani, M., A. Pirayesh, and S. Tavakoli. "Optimal VAR procurement by ISO using VAR demand price curve considering market uncertainties." In 2012 47th International Universities Power Engineering Conference (UPEC). IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/upec.2012.6398670.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dai, Chengxin, Zhongdong Yin, and Renzhong Shan. "A Novel Dynamic Var Compensator." In 2009 International Conference on Energy and Environment Technology. IEEE, 2009. http://dx.doi.org/10.1109/iceet.2009.243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bezhenar, Vladimir, Dmitry Mykolaets, Vitaly Mykytyuk, and Tatiana Tereshchenko. "Multilevel inverter as var-compensator." In 2013 IEEE XXXIII International Scientific Conference on Electronics and Nanotechnology (ELNANO 2013). IEEE, 2013. http://dx.doi.org/10.1109/elnano.2013.6552076.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Yuan Li and James D. McCalley. "Risk-based Var Expansion Planning." In Exposition. IEEE, 2008. http://dx.doi.org/10.1109/tdc.2008.4517206.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Chen, Fen-Ying. "Modeling VaR for international portfolios." In 2011 International Conference on E-Business and E-Government (ICEE). IEEE, 2011. http://dx.doi.org/10.1109/icebeg.2011.5881342.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eghbal, Mehdi, E. E. El-Araby, Yoichi Ito, Yoshifumi Zoka, and Naoto Yorino. "A PSO Approach for VAR Planning Considering the Slow and Fast VAR Devices Prices." In 2006 IEEE International Conference on Systems, Man and Cybernetics. IEEE, 2006. http://dx.doi.org/10.1109/icsmc.2006.384999.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "VAR"

1

Franzén, Fredrik, Anna Lingman, and Emma Svahn. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2023. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.j5a16unsqn.

Full text
Abstract:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur var i medeltal 3,3 °C varmare än det opåverkade närreferensområdet Borholmsfjärden under 2023. Revisionsavställningen under vår- och försommarperioden var något längre än vanligt. Under 2023 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen från mitten av april till början av juni innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av både svartmunnad smörbult och storspigg hög i år igen. I sommar- och höstfiskena var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. I de med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av strömming stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades något fler strömmingar än de föregående tre åren, men fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 75 procent av fiskeansträngningarna. Kalla vårar och försomrar under både 2022 och 2023 har gett avsaknad av både årsyngel och ett år gamla abborrar i provfisken både i Simpevarp och referensområdena. De varma somrarna 2018 och 2021 har däremot resulterat i att en ovanligt stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var två respektive fem år gamla. Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2023. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2023 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var något högre 2023 än föregående fyra år, men återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2023 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 19 arter i referensområdet Kvädöfjärden när stationer på båda djupen räknas in. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Göransson, Eva, and Peter Lundqvist. Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5urttpqltg.

Full text
Abstract:
Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 aktiva grisföretagare, spridda över landet. Trots strukturomvandlingen med allt fler stora specialiserade grisföretag finns det även en hel del företag med ett mindre antal djur. Föreliggande rapport med fokus på erfarenheter gällande arbetsförhållanden inom grisproduktionen baseras på svar från 288 företagare av totalt 814 (35%) möjliga och relevanta med angiven epostadress i SCB.s lantbruksregister. Av dessa var närmare 25% kvinnor och hälften av grisföretagarna hade varit verksamma mer än 20 år. Smågrisproduktion bedrevs av 20%, slaktsvinsproduktion 40% och integrerad produktion stod för 40% av svaren. Ca 90% av företagen bedrevs konventionellt, medan drygt 10% hade någon form av ekologisk produktion. Vidare framkom att mer än hälften av företagen hade anställd personal. En stor del av frågeställningarna i studien var inriktade på skador och hälsobesvär, goda exempel, problem samt lösningar och åtgärder vid olika arbetsmoment. Vad gäller utfodringsarbetet var det inte så vanligt med skador och hälsobesvär, men incidenter med galtar och sinsuggor, andningsbesvär och besvär i rörelseorganen rapporterades. Fördelar med automatisk utfodring och blötutfodring framhölls i en hel del svar. Problem vid utfodring gällde t ex: larm under nattetid, ständig jour och ensamarbete. Manuell utfodring där man bar spannar och utfodrade smågrisar framhölls som fysiskt påfrestande. De som hade utegrisar berättade att dåligt väder under höst och vinter kunde göra utfodringsarbetet tungt och besvärligt. Andra risker gällde bl.a. dammig miljö samt stress och skaderisker vid krånglande utfodringssystem. Vad gäller behov av åtgärder var det främst tekniska lösningar som önskades för att förbättra arbetsmiljön vid utfodringsarbetet. Vid utgödsling, rengöring/tvätt samt halmhantering framkom främst besvär gällande luftmiljöns påverkan på andningsorganen, oron för gödselgaser samt det påfrestande arbetet med maunell högtrycksrengöring. Vad gäller goda exempel framhöll man främst tvättroboten som ett hjälpmedel som verkligen förbättrade arbetsmiljön. Ett annat exempel var automatisk halmspridning och transport av halm på räls. Problem och förbättringsförslag gällde främst manuell högtrycksvätt och svårigheter med användning av andningsskydd vid detta arbete. Andra förbättringsbehov framkom gällande krånglande utgödslingsanläggningar och den slitsamma manuella skrapningen av boxar. Rapporter gällande skador och hälsobesvär vid skötsel av djur gällde bl.a. aggressiva suggor och incidenter vid vaccinationer. Kläm- och trampskador och handledsproblem vid arbete med smågrisar var också vanligt förekommande. Lugna djur och lugna djurskötare togs upp som goda exempel tillsammans med slopande av konventionell grisvägning. Problem som upplevdes var främst stora, tunga och ibland aggressiva djur, seminering och vaccinationer samt stämpling av djur och vägning. Behov av tekniska lösningar, t.ex. gällande vägning samt bättre avelsarbete framfördes. Andra arbetsuppgifter gällde djurhantering och djurförflyttning, där det främst rapporterades kläm-, halk- och bitskador. Kadavervagn, stora utlastningsrum och drivgångar var bland de goda exempel som framkom. Rapporter gällande problem handlade om avlivning av stora suggor och svårigheten att flytta stora tunga kroppar som låg illa till. Andra problem som förekom var flyttning av grisar vid dåligt väder och med okunnig personal samt urskiljning av slaktfärdiga grisar i boxarna. Tekniklösningar var det man främst tänkte sig för att förbättra arbetsmiljön, men mer personal underlättade också arbetet. Användning av personlig skyddsutrustning var ganska vanligt förekommande vid stallarbetet, främst stålhätta/skyddsskor, hörselskydd och andningsskydd, ca 60-80% använde detta, beroende på arbetsuppgift. Gaslarm användes på tre av de 34 arbetsplatser med vaccumutgödslingssystem, men flera skrev att de borde skaffa gaslarm. Andra viktiga faktorer i grisföretagarnas arbetsmiljö gällde personal och psykosociala aspekter. Svårigheter att hitta personal med lämplig kompetens var problematiskt, där man påpekade att språk och kommunikation var viktigt. När det gällde orosfaktorer var det främst ekonomin, djurrättsaktivister samt administrativa krav som upplevdes som påfrestande. Bland de faktorer som skapar arbetsglädje var välmående djur, välfungerande personal och goda produktionsresultat det som flest uppskattade. Studiens resultat har visat att det fortfarande finns arbetsmiljöproblem inom svensk grisproduktion, men att det i många fall även finns goda exempel på tekniska och organisatoriska lösningar. Ett bra exempel är arbetet med tvätt av stallar som upplevs som väldigt påfrestande vid manuell högtryckstvätt, medan tvättrobotar upplevs som en stor förbättring. Andra tekniska lösningar med stor potential att förbättra arbetsmiljön är automatiska halmfördelningssystem , automatiserad vägning och kvalitetsförbättrade utgödslingssystem. Även bättre design och ergonomi för handhållna hjälpmedel för vaccinationer, tandslipning och märkning hade varit till stor nytta. Luftmiljön i grisstall behöver fortsatt utveckling och förbättring och så länge det inte finns optimala lösningar är det viktigt med bra andningsskydd som är enkla och bekväma att använda. Användningen av tillförlitliga gaslarm i alla stallar med vaccumutgödsling borde vara självklart och obligatoriskt. Det är viktigt att inte glömma vikten av att grisnäringen har tillgång till kompetent och motiverad stallpersonal, vilket kan vara ett problem för en del av de medverkande företagarna. Att ha goda ekonomiska förutsättningar, uppleva trygghet mot att drabbas av aktivism, friska djur och en minskad byråkrati hade gjort livet ännu bättre för Sveriges grisproducenter!
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Melo-Velandia, Luis Fernando. Pronósticos condicionados para modelos VAR. Bogotá, Colombia: Banco de la República, October 1996. http://dx.doi.org/10.32468/be.62.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fair, Ray. VAR Models as Structural Approximations. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, January 1988. http://dx.doi.org/10.3386/w2495.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hansson, David, Thomas Prade, and Sven-Erik Svensson. Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.73np5qelup.

Full text
Abstract:
Odlingssystemet ”Strimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor”, som studerats i detta projekt, innebär att man efter plöjning på sensommaren för rotogräsbekämpning sår olika ”frostkänsliga” mellangrödor i augusti-september. Biomassan från mellangrödan vissnar ner eller fryser bort under vintern och får står kvar på fältet till våren. På våren sås en ny huvudgröda i mellangrödans växtrester efter att ”såstrimmor” hackats fram i sommarmellangrödan, d.v.s. huvudgrödan etableras i ett ”strip-till-system”. Mellangrödornas effekt på ogräsen på hösten beror till stor del på mellangrödornas marktäckningsgrad. Mellangrödor med större marktäckningsgrad ger generellt bättre ogräskonkurrens jämfört med mellangrödor som har lägre martäckningsgrad. I försöken under 2021 var reduktionen av ogräsvikten 91-94 % i mellangrödorna honungsört, oljerättika och havre, jämfört med försöksledet utan mellangröda. Bovetets reduktion av ogräsets marktäckningsgrad var 41 % på Skepparslöv, medan reduktionen av ogräsvikten var 57 % på Lönnstorp. En bra ogräseffekt i strip-till-systemet med mellangrödorna på hösten resulterade även i en bra ogräseffekt i huvudgrödorna följande växtsäsong. Risken för kväveutlakning i form av NO3-N från jordprofilen på djupet 30-90 cm på Lönnstorp, vid en lerhalt på 11-22 %, verkar vara relativ låg under vintern när mellangrödorna oljerättika, honungsört och havre får växa långt in på senhösten. Risken för kväveutlakning på senhösten verkar dock vara betydligt större för bovetet p.g.a. att det vissnar eller fryser ner tidigt på hösten. Försöken på Lönnstorp visade att det ena året, då den obevuxna marken utan mellangröda vårplöjdes, så var risken för kväveläckage betydligt lägre jämfört med föregående år då den obevuxna marken utan mellangröda höstplöjdes i mitten av november. Försöken på Skepparslöv, vid en lerhalt på 7 %, med mellangrödor i strip-till-systemet, tyder på att mängden N-min i jordprofilen efterföljande vår till stor del beror på mellangrödornas biomassaavkastning föregående höst. I denna studie visade vi att mellangrödorna oljerättika, honungsört eller havre som etablerades i slutet av augusti, kunde ge en markkolseffekt på 90-200 kg/ha stabilt kol (C) under försöken 2020 och 2021. För de mellangrödor som levererade mer än 130 kg stabilt C per hektar var kolinlagringskostnaden 7,5-16,3 kr/kg stabil kol, eller 2,1-4,4 kr/kg CO2 som bundits i marken. Med ett stöd för odling av mellangröda på 1300 kr/ha blir kostnaden 2,1- 6,7 kr/kg stabil kol, eller 0,6-1,8 kr/kg CO2 som bundits i marken av mellangrödorna. Kostnaderna för kolinlagring i marken via mellangrödor med stödet inräknat ligger därmed både lägre och högre jämfört med koldioxidskatten som för närvarande ligger på 1,15 kr/kg CO2. Försöken visade att det var möjligt att uppnå lika stora skördar hos huvudgrödorna i strip-tillsystemet som i de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som resulterade i högst skörd var honungört i renbestånd eller i samodling med den kvävefixerande mellangrödan alexandrinerklöver. Skörden blev dock i en del fall lägre i strip-till-systemet jämfört med de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som gav lägst skörd hos huvudgrödan var bovete i renbestånd. Det kan förklaras av att det relativt värmekrävande och frostkänsliga bovetet hade en sämre tillväxt och utveckling, jämfört med de andra mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika). Försöken visade att för att få en hög lökskörd i strip-till-systemet så bör såstrimman hackas fram några veckor före sådden för att få en lucker såbädd till löken och för att locka fröogräs till att gro, i en falsk såbädd. För att erhålla en bra ogräseffekt i strip-till-systemens huvudgrödor, så kan hackningen antingen utföras på hösten eller på våren. mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sundin, Josefin, Birgitta Jacobson, Rob van Gemert, John Persson, Elin Myrenås, and Philip Jacobson. Stress hos europeisk ål under sumpning och transport : effekter av fångst och transport. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4r2gjeh6cg.

Full text
Abstract:
Fångst och transport, så kallad ’trap and transport’, används för att transportera fisk förbi hinder som blockerar dess vandringsväg. Metoden kan användas för att transportera fisk både uppströms och nedströms vandringshinder. Fångst och transport används ofta för att bevara fiskpopulationer och ekosystemfunktioner, men kan också användas för att förbättra möjligheterna till fiske i områden uppströms vandringshinder. Den europeiska ålen, Anguilla anguilla, är en art där fångst och transport används som en bevarandeåtgärd. Ålen har minskat kraftigt och är rödlistad som akut hotad av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Genom att samla in vuxen ål, så kallad blankål, i sjöar och andra vattendrag, transportera dem nedströms vattenkraftverk och dammar, och släppa ut dem i havet eller nedströms vandringshinder, är förhoppningen att öka mängden blankål som kan fullborda sin vandring till Sargassohavet där de reproducerar sig. Om metoden verkligen fungerar är i dagsläget okänt eftersom vi inte lyckats följa någon ål på hela dess vandring från Europas kuster till Sargassohavet. Det är däremot känt att passager genom turbiner medför dödlighet för den blankål som vandrar nedströms, varför det kan antas att fångst och transport åtminstone initialt minskar dödligheten. Under fångst och transport hanteras ålen i flera steg då de först fångas in med ett fångstredskap, därefter sumpas de en tid (i vissa fall sker transporten direkt efter insamling), för att sedan flyttas till en transporttank på en bil för att köras till platsen där de släpps ut. Dessa hanteringsmoment innebär en påverkan på ålen som kan leda till direkt dödlighet. Hanteringen kan även öka stress och orsaka skador på ålen, vilket i sin tur kan leda till förhöjd dödlighet senare, vilket har en negativ påverkan på ålens möjlighet att nå Sargassohavet och reproducera sig. I det här projektet har vi undersökt stressnivåer hos ål genom alla steg som ingår i fångst och transport inom ramen för den kompensatoriska åtgärd som finansieras av program Krafttag ål. Genom att kirurgiskt implantera elektroniska loggrar, så kallade biologgers, kunde vi mäta ålarnas hjärtrytm, vilket sedan användes som en indikator för att tolka stressnivå. Detta gjordes på två lokaler där fångst och transport normalt sett utförs, där metoden (utöver implantering av biologgers) efterliknade normal hantering under fångst och transport av ål. Försöken utfördes under vår, sommar och höst år 2023. För att samla in data över kontrollvärden, eller basnivåvärden, på ålens hjärtrytm under relativt ostörda förhållanden förvarades ål med biologgers i en miljö som var gjord för att minska stress så mycket som möjligt. Resultaten visade att överlevanden var hög under fångst och transport då ingen ål dog under hanteringsmomenten. Ålens respons på hantering under fångst och transport var tydligt påverkad av vattentemperatur, ålarnas hjärtfrekvens var generellt högre och ökade mer under hantering vid höga vattentemperaturer. Under tiden som ålen förvarades i sump var stressnivåerna relativt låga, för att sedan öka igen då de hanterades under transporten. Stressnivåerna var höga under hela transporttiden. Vår slutsats är att stressnivåerna under fångst och transport inte var så höga att de orsakade någon dödlighet vid de vattentemperaturer som uppmättes under märkningsförsöken (8–18° C). Vid höga vattentemperaturer var hjärtfrekvensen generellt högre, framför allt under transport. Om fångst och transport sker vid vattentemperaturer under 18–19° C så kan denna åtgärd öka möjligheterna för blankål att vandra mot Sargassohavet. Eftersom ålen utsätts för stress och hantering, samt att metoden kräver mänsklig inverkan, så bör det slutgiltiga målet vara att skapa fria vandringsvägar runt vandringshinder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Neumann, Wiebke, Fredrik Stenbacka, Jonas Malmsten, Anders Johansson, and Göran Ericsson. Årsrapport GPS-märkta älgar och inventeringar i brandområdet 2021-2022 – Fördelning, rörelse, livsmiljö, bärris och spillning. Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.4bj3vproqo.

Full text
Abstract:
Nu har det redan gått två år sen vi sjösatte referensområdet ’Ljusdal’. Vi ser att årets observationer förstärker bilden vad vi såg året innan i området, samt vissa observationer liknar vad vi ser i andra studieområden, medan andra skiljer sig åt. Studieområdet i Ljusdal är speciellt i två avseenden som berör älgar direkt och därmed skiljer sig åt från andra studieområden: brandfältet och en hög täthet av brunbjörn. Som förväntat ser vi skillnader mellan olika älgindivider och resultaten liknar vad vi sett i andra delar av landet - en del älgar har helt skilda sommar- och vinterområden, andra har områden som överlappar delvis, och ett fåtal verkar ha i stort sett helt överlappande områden. Av de 39 älgar vi kunde följa under mars 2021-2022, var drygt hälften stationära där några älgar har förflyttat sig bara en kort sträcka mellan sitt vinter- och sommarområde. Den andra halvan hade klart avskilda säsongsområden där merparten höll sig inom 20-25 km radie till sitt vinterområde. Men vi kunde också följa några riktiga långvandrare! Tjugofem av de 39 GPS-märkta älgarna kunde vi lokalisera i brandfältet under året. Hur länge älgarna uppehöll sig inom brandområdet varierade mellan individerna. Stationära älgkor återfanns fler dagar inom området jämfört med vandringskorna. Älgarna nyttjade brandfältet framförallt under vegetationsperioden (maj-okt/nov) där några rörde sig inom brandområdet medan många älgar främst rörde sig i ytterkanterna. Alla kor, förutom F1874, F1887 och F1924, kalvade och vid hälften av kalvningarna föddes tvillingkalvar. Medelkalvningsdagen var 18:e maj. Sommaröverlevnaden av de årskalvar som föddes under kalvningssäsongen 2021 var mellan 17 och 26% fram till jaktstarten och låg därmed högre än året innan då överlevnad låg mellan 13-17 %. Sommeröverlevnaden är betydligt lägre jämfört med områden utan större rovdjur. I studieområdet i Ljusdal utsätts årskalvar för predation framförallt av björn. För en tredjedel av kalvarna som försvann under sommaren kunde vi verifiera björnpredation genom fynd i fält och för ytterligare en tredje del misstänker vi predation. Vid vinterkoll efter jakten var överlevnaden 12%. Insamlingen av prover under jakten resulterade i ca 70 käkar och 20 kompletta reproduktionsorgan från hondjuren. Medelåldern hos de bedömda fällda hondjuren var 8.4 år och hos tjurar 4.4 år, och de respektive slaktvikterna låg på ca 188.0 och 201.0 kg. Slaktvikten för kalv låg i snitt på 71.5 kg. Fetthalten i benmärgen var i medel 81% för kor, 70% för tjurar och 74% för kalvar. En viktig orsak till att försökspopulationen i Ljusdal fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade. Intresset är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan www.slu.se/alg-forskning. Författarna ansvarar ensamma för innehållet i rapporten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Franzén, Fredrik, Emma Svahn, Anna Lingman, and Ingrid Bergman. Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.4c0gq2dgmg.

Full text
Abstract:
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972. Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jeppsson, Knut-Håkan, Madeleine Magnusson, Sara Bergström Nilsson, Lisa Ekman, Louise Winblad von Walter, Lars-Erik Jansson, Håkan Landin, and Christer Bergsten. Fiberströ till mjölkkor – effekt på djurvälfärd, djurhälsa, mjölkkvalitet och kostnaden för strömedel. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5nqtckgl7i.

Full text
Abstract:
Genom att separera gödseln får man gödselfiber (fiberströ) som kan användas som strömedel till mjölkkorna. I denna studie jämförde vi 17 gårdar som använde fiberströ med 17 gårdar som använde såg-/kutterspån som strömedel i liggbås till mjölkkor. Fiberströ jämfört med såg-/kutterspån påverkade inte mjölkmängd, celltal i tankmjölk, djurvälfärd eller djurhälsa förutom att klövhälsan var bättre eftersom totala anmärkningar, klöveksem och klövsulesår var lägre. Totalantalet bakterier var högre i oanvänt fiberströ och i fiberströ från liggbåsen än för såg-/kutterspån men i tankmjölken var det ingen skillnad. Kostnaden för fiberströ varierade för gårdarna beroende på hur mycket fiberströ som producerades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Choi, Woon Gyu, and Yi Wen. Dissecting Taylor Rules in a Structural VAR. Federal Reserve Bank of St. Louis, 2010. http://dx.doi.org/10.20955/wp.2010.005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'VAR' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography