Academic literature on the topic 'Våldsamma kvinnor'

Social citizenship and the opportunity for an independent life – Social assistance for women who have left a violent partnerEconomic security is significant for a woman’s possibility to leave a violent partner. In Sweden women under these circumstances are sometimes forced to rely on social assistance. The aim is to understand the social services’ handling of these women applying for social assistance. The study starts from a citizenship perspective, where women’s descriptions are analysed. The study is based on 13 semi-structured interviews in three municipalities with women survivors of domestic violence. These survivors have been highlighted as a prioritized group on the political arena. They meet a social assistance system which is supposed to be built on citizenship rights according to the Social Services Act. From the empirical material, however, we can conclude that the survivors’ basic needs are dependent on means tests in order to assess who is a deserving client in implementing the right to social assistance based on discretionary power on the local level. The survivors describe how the case workers choose in certain cases to prioritize the municipalities’ economy over the intentions of the Social Services Act. It becomes clear that the conditions for receiving social assistance are to be given a subordinate position. The condition for being able to obtain social assistance are described by the survivors as accepting limitations of privacy, autonomy and self-determination. Summarizing, the core of the poor relief logic is that the relief can never be a right for survivors of domestic violence in Sweden.

Uppsatsen handlar om hur karaktären Xena i tv-serien Xena krigarprinsessan (Xena: Warrior Princess) är visuellt gestaltad och vad det innebär. Syftet är att undersöka vilka värderingar som speglas i utformningen av krigarprinsessan. Är tv-serien en feministisk skildring av en kvinna som slår tillbaka mot patriarkatet eller är det egentligen en kvinna som blir ett objekt för en manlig publik? Med hjälp av en tredelad ikonologisk analysmodell analyseras stillbilder från två avsnitt av tv-serien. Bilderna analyseras först på formal nivå, sedan identifieras motiv, och på den tredje nivån analyseras våldsamma kvinnor. Uppsatsen kommer fram till att karaktären Xena är en stark och våldsam kvinna men hon blir sexualiserad och objektifierad och tvingas därmed in i en struktur där männen har makt. När Xena utövar våld får hon en makt som till största delen innehas av män. För att förminska det hot som Xena innebär mot männens överordning måste Xenas kvinnlighet förstärkas och sexualiseras.

Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor. Dessa undersökningar har visat att det finns vissa kopplingartill hur vi tänker och tar emot information och hur detta sedan påverkar vårat handlande. Ävenmer konkret forskning kring musikvideor har visat hur objektifierande material i musikvideor kanha möjlighet att påverka hur vi tänker attitydsmässigt om frågor rörande sexism.Undersökningen utgår ifrån en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativainnehållsanalysen utfördes först där 89 musikvideor analyserades i det totala. Urvalet baserades påde mest populära låtarna inom rap-genren sett från januari 2011 till maj 2013 enligtmusikmagasinet Billboards topplistor. Resultatet av den här undersökningen visade en avsevärdskillnad gällande objektifiering av män kontra kvinnor. Kvinnor var här de som var övervägandemer objektifierade i sin framställning och fick ett högre resultat i alla de variabler som behandladesexism. Män blev istället de som framställdes i alltmer dominanta positioner och hade ett mycketmer självsäkert kroppsspråk och beteende. Sett till våld var det i princip helt obefintligt iframställningen av kvinnorna medan det var aningen mer förekommande hos mannen även omsiffran rent generellt var låg. Variabeln som behandlade nedstämdhet gav det mest jämlikaresultatet i jämförelse mellan könen och framställdes överlag väldigt sällan.I den kvalitativa studien valdes fem låtar ut som fick representera det generella resultatet i denkvantitiva undersökningen för en mer djupgående analys i hur framställningen var uppbyggd. Detförsta som gick att utläsa av resultatet var att hiphop idag är en väldigt mansdominerad genre.Endast ett fåtal procent av musikvideorna var representerade utav enbart kvinnliga artister.Resultatet visade även här att det fanns stora kontraster mellan hur män och kvinnor framställdesbåde sett till beteendet men även i hur man använde kameran för att skapa framställningen.Männen visades här i ett alltmer seriöst beteende med ett mer distinkt och handfast kroppsspråksom uttryckte självsäkerhet. De befann sig även alltmer i roller med ett aktivt handlande. Sett tillkvinnorna så befann sig dessa allt oftare i mer passiva och dekorativa roller där mycket fokus låg ifrämst närbilder på kroppsdelar som anspelade på det biologiska könet.Slutresultatet visade att även om objektifieringen minskat överlag i genren, sett till jämförelsermed tidigare undersökningar, så är det fortfarande ett vanligt förekommande element och varäven det som visade sig mest förekommande i den här undersökningen. Våldsinslag hade minskati jämförelse med tidigare undersökningar men det var fortfarande nästan enbart associerat med manligt beteende.
This paper has as its focus to examine gender production in contemporary hiphop music videos.The questions that the study sets treats especially how the production looks at both a general butalso more profound level in the categories of sexism, violence, domination and sadness. Thetheoretical framework is based on studies of semiotics, gender studies, social concepts andcreating of meaning in visual media. The study also takes up several of earlier studies in the fieldof use in comparative purposes. The motivation for the study was based primarily in the earlierstudies done on effects research of both visual media in general, but also of music videos. Thesestudies have shown that there are some links to how we think and receive information and howthis then affects our actions. Even more concrete research on music videos have shown howobjectifying material in music videos may be able to influence how we think in terms of attitudeon issues of sexism.The survey is based on a quantitative and a qualitative content analysis. The quantitative contentanalysis was first performed in which 89 music videos were analyzed in total. The selection wasbased on the most popular songs in the rap genre seen from January 2011 to May 2013 by musicmagazine Billboard’s charts. The first thing that could be seen from the results was that hip-hoptoday is a very male-dominated genre. Only a few percent of the music videos were representedout only female artists. The results also showed a significant difference in the objectification ofmen versus women. Women were considered more objectified in this specific research and got ahigher result in all the variables involving sexism. Men became more produced in increasinglydominant positions and had a much more assertive body language and behaviour. In terms ofviolence, it was almost completely absent in the behaviour of women while it was slightly moreprevalent in men, although the representation overall was low. The variable that treated sadnessgave the most equitable outcome in comparison between the sexes but were rarely shown overall.In the qualitative study, five songs were as representative of the overall outcome in thequantitative study. The purpose of the study was to get a more in-depth analysis of how therepresentational behaviour was structured. The results showed that there were significantcontrasts between the way men and women were represented both in terms of behavior, but alsoin how the camera was used to create the representation. The men were shown here in anincreasingly serious behavior with a more distinct and robust body language expressingconfidence and were also shown more in active roles. Women were often in more passive anddecorative roles where much focus was in close ups where body parts that insinuated at thebiological sex was primarily represented.The final result showed that although objectification is an overall reduction in the genre in termsof comparisons with previous studies, it is still a common element and was also what was mostprevalent in this study. Violent behaviour had decreased significantly compared with previoussurveys but it was still almost exclusively associated with male behavior.

This essay explores whether the gender constructions in Joe Abercrombie’s Best Served Cold and Juliet Marillier’s Daughter of the Forest question or contribute to existing gender categories. The analysis is performed using Raewynn Connell’s gender structure model, Brian Attebery’s theory of fantasy as a "fuzzy set" and Maria Nikolajeva’s schedule for stereotypical gender traits. Thus, both of the texts were analyzed to determine if their contents, structures and reader responses create opportunities or act limiting, how the main characters are portrayed and how the books various power-, production-, emotional- and symbolic relations look like. The result of the analysis is that both of the books portray patriarchal worlds, sexual division of labor, misogyny and gender-binding statements. The characters in Daughter of the Forest are quite stereotypical, with some traits that exceed their gender, whilst the characters in Best Served Cold are all portrayed with traditionally manly traits (even the female main character). Therefor one can say that Best Served cold’s female protagonist is the only element in the books that fully questions prevailing gender categories.

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar.
AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.

This study uses qualitative research consisting of six semi-structural interviews of treatment workers who, in various capacities, have worked with men who use violence against their female partners. The purpose has been to show what the treatment counselor understand to be the reasons behind the men’s violence, what kind of backgrounds and problems they believe these abusers have and, lastly, how they view the male abusers as clients. The empirical data was analyzed through four perspectives and explanatory models derived from the past thirty years of Scandinavian research on the reasons behind men’s violence against women. Connell’s theory of masculinity was used as a filter along with the four theoretical perspectives when interpreting the data. The study revealed that the respondents found no consistent group of men who abuse. The respondents brought up reasons such as possible earlier exposure to violence, fear of abandonment, jealousy, feelings of powerlessness, and failed expectations of gender roles to be some consistent causes behind the violence. In general, according to the treatment workers, the male abusers they encounter tend to struggle with their self-image and how they fulfill perceived male ideals.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten. Resultaten av undersökningen visar att för att förklara och få en helhetssyn på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer behövs flera teorier och perspektiv. Även ett samarbete mellan olika myndigheter och organisationer måste till för att på sikt minska våldet män utsätter kvinnor för i nära relationer. Detta för att trygga säkerheten för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn samt för att dessa verksamheter ska få tag på de män som har detta våldsamma beteende. Detta är angeläget eftersom våld ärvs från generation till generation, när familjen är barnens livsmiljö blir också föräldrarna deras förebilder.

Med ett diskursteoretiskt förhållningssätt ämnar den här studien att studera hur kvinnors våld mot män framställs diskursivt i svensk press. Mer specifikt kommer besvara följande frågor att besvaras: “Hur framställs kvinnors våld mot män?”, “Hur framställs män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner?” och “Hur framställs kvinnor som utövar våld mot en manlig partner?”. För att besvara dessa frågor har trettiofem artiklar från svensk press under åren 2015 till 2020 analyserats med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys. Analysens fokus ligger på val av formulering och hur kvinnors våld mot män framställs. Utifrån analysen framträdde tre diskurser: “Det avvikande våldet”, “Det otillåtna offerskapet” samt ”Den sjuka kvinnan”. “Det avvikande våldet” visar att kvinnors våld mot män ses som något ovanligt. “Det otillåtna offerskapet” skapas genom att männen som utsätts för våld inte vill ses som offer, liksom att omgivningen har svårt att se dem som det. “Den sjuka kvinnan” visar att kvinnan som utövar våldet ofta framställs som sjuk.
This study aims to study women’s violence against men with a discourses theoretic approach. More specifically the following questions will be answered: “How is women’s violence against men portrayed?”, “How are men who are subjected to violence by a female partner portrayed?” and “How are women who use violence against a male partner portrayed?”. To answer these questions, thirty-five articles from Swedish media, from 2015 to 2020, was analyzed with a discourse theoretic approach. The focus in the analysis was choice of formulation and how women's violence against men was portrayed. Three discourses emerged: “The deviant violence”, “The illegitimate victimization” and “The sick woman”. “The deviant violence” shows that women’s violence against men is seen as something unusual. “The illegitimate victimization” is created when the man who is subjected to violence does not want to be seen as a victim, as well as the surroundings having a hard time seeing him as such.  “The sick woman” shows a woman who uses violence because she is ill.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to.
Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.