Academic literature on the topic 'Val av investering'

The following study presents the results from one focus group discussion and eight individual interviews investigating how sustainable investments impact climate change. The demand for sustainable investments is currently growing, but there is a lack of research conducted within the area. We therefore aim to fill an academic knowledge gap surrounding the understanding of sustainable investments. To achieve this, we to identified the concepts defining sustainable investment practices and simultaneously identified the predominant factors for investors when making them. To assess the practice characteristics, we compared it with traditional investments. The informants were investors and professionals with occupations connected to sustainable investments. Furthermore, the study has the theoretical frameworks of the ecological modernization theory and value-belief-norm theory for assessing and analyzing study results. The results and conclusion of the study were that there is no universal definition of sustainable investments, causing distrust and concerns regarding the practice. Therefore, definitive conclusion about what sustainable investments can achieve for the climate is challenging to assess. Informants' willingness to invest in sustainable investments was connected to their values and knowledge. Results show a knowledge gap between individual's understanding of investments climate impact due to lack of accessible information for some investors. Finally, regulations concerning sustainable investments came into force during the time of the study.
I uppsatsen presenterar vi resultaten från en fokusgrupp och åtta intervjuer där vi studerat hur hållbara investeringar påverkar klimatförändringarna. Efterfrågan på hållbara investeringar växer men för närvarande saknas det forskning inom området. Vi strävar därför efter att fylla ett akademiskt kunskapshål kring förståelsen om hållbara investeringar. För att uppnå det ville vi identifiera begreppen som definierar “hållbara investeringar” och hitta de avgörande faktorerna för investerare när de väljer att investera hållbart. För att bedöma hållbara investeringar jämförde vi dess egenskaper med traditionella investeringar. Informanterna var investerare och yrkesverksamma med yrken kopplade till hållbara investeringar, vidare bygger studien på teorierna om ekologisk modernisering och value-belief-norm theory. Resultaten och slutsatsen från studien visar att det inte finns någon universell definition av en hållbar investering, något som orsakar misstro och oro angående praxis. Det är därför svårt att dra en absolut slutsats om vad hållbara investeringar kan uppnå för klimatet. Informanternas vilja att investera i hållbara investeringar baserades på deras värderingar och kunskap. Det fanns även kunskapsluckor mellan individerna angående investeringarnas påverkan på klimatet på grund av brist på tillgänglig information för vissa investerare. Slutligen trädde regler om hållbara investeringar i kraft under studietiden.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?

Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?

 

Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.

 

Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.

 

Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt.

Problem:      What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff?

Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?

 

Purpose:       The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.

 

Method:       A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.

 

Conclusion:  University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.

How does political competition affect investments in local governments? Previous research and theories suggests that less political competition increases public investments. Theory suggests that due to political parties feeling safer in their seats, they can plan more long-term without losing elections. However, this paper suggests that the opposite might be true; by using multiple regression analysis on a dataset containing 288 Swedish municipalities and examining the correlation between political competition and investments controlling for differences between municipalities, I’ve gotten results pointing in the opposite direction. My findings suggest that less political competition correlates with lower investments overall and in strategically chosen sub-categories. On investments in water and sanitation the effect was a 33 percent decrease in municipalities with low political competition, this is however the only statistically significant result. Total investments were down about 8 percent, investments in specifically targeted programs were 35 percent lower and investment in local politics where 67 percent lower. More research is needed to know if these findings are genuine, but as they contrast previous findings, further work should prove interesting.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna. Eleverna äger själva en mängd av transnationellt kapital, vilket visar sig genom att 98,5 % har genomfört minst en resa utomlands under sin uppväxttid. Några har även bott utomlands. Som de främsta orsakerna till att läsa tyska på gymnasiet anger eleverna att det är ett nyttigt språk att kunna för framtida arbeten och resor, att de kan få bra betyg i tyska och plocka meritpoäng samt att det är intressant och kul. Attityden till Tyskland och det tyska språket visar sig vara huvudsakligen positiv, dock är intresset inte så stort att tyska i någon form förekommer frekvent i vardagen. Studien påvisar att dessa elever har goda chanser på arbetsmarknaden, då det är en målmedveten och resursstark grupp som kan ett språk som kommer att bli en bristvara om språkkrisen inte vänder.

Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder.
The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i.

Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.

Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter.

Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare.

Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie.

The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property.

This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market.

By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives.

Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity.

For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet.
Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.