Dissertations / Theses: 'Upplevd delaktighet'

1

Evaldsson, Elin, and Amanda Börjesson. "Upplevd delaktighet i vardagliga aktiviteter vid skiftarbete." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30954.

Full text

Abstract:

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work
Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ängsås, Isabelle. "Sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos anställda i en facklig organisation." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77749.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nicklas, Rask, and Ahlqvist Robert. "Tjänstedesignens påverkan på upplevd delaktighet : En kvantitativ studie inom projektet Experio WorkLab." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84992.

Full text

Abstract:

Denna kvantitativa studies fokus är att mäta huruvida det finns positiva effekter av användandet av tjänstedesign inom arbetsmiljöarbete. Syftet för studien är att undersöka huruvida medarbetares upplevda känsla av delaktighet på arbetsplatsen påverkas av användandet av metoder inom tjänstedesign som problemlösningsmodell i arbetsmiljöarbete. För att besvara syftet har en enkät delats ut till deltagare inom projektet Experio WorkLab, och datan från enkäten har bearbetats i SPSS. För att analysera resultatet används Self Determination Theory, Human Resource Development och teorier om organisationskultur. Resultatet visar att användandet av tjänstedesign som modell för arbetsmiljöarbete har en påverkan på den upplevda delaktigheten på arbetsplatsen. Studien ser en ökning i upplevd delaktighet både hos de som deltar aktivt och de som deltar passivt i projektet. Det framgår också i resultatet att även utbildningsgrad och ålder påverkar den upplevda delaktigheten. Det signifikanta resultatet är starkt både för de som deltar passivt och de som deltar aktivt vilket betyder att det finns mycket att vinna för organisationer att lära sig och börja tillämpa arbetsmiljöarbete med denna modell.
The focus of this quantitative study is to measure whether the use of service design as model for improving work environment yields positive results. The purpose of this study is to investigate whether employees' perceived sense of participation in the workplace is affected by the use of methods within service design as a problem-solving model in environmental work. To answer the purpose, a survey was distributed to participants within the project Experio WorkLab, and the data from the survey was processed in SPSS. To analyze the results, Self Determination Theory, Human Resource Development and theories of organizational culture are used. The study's results show that the use of service design as a model for environmental work has an impact on the perceived participation in the workplace. The study sees an increase in perceived participation both among those who participate actively and those who participate passively in the project. It also appears from the results that the degree of education and age also affect the perceived participation. The result is strong both for those who participate passively and those who participate actively, which means that there is much to be gained for organizations to learn and start applying environmental work with this model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lundgren, Kullgren Malin. "Elevers upplevda delaktighet : En populationsbaserad studie av elevers delaktighet i skolmiljön och deras självskattade hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55159.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Individers delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation lyfts ofta fram i hälsofrämjande arbete. Forskning stödjer att skolframgång är en skyddsfaktor för att bevara en god psykisk hälsa. Elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa. Barns och elevers delaktighet är en viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter och under år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns det ett samband mellan elevers upplevda delaktighet i skolsituationen och deras hälsa samt att belysa vilka faktorer i skolsituationen som hade betydelse för upplevd delaktighet. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie av data från elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser gjordes med variabeln ”delaktig och får vara med och bestämma” mot elevens skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test, signifikant var <0.05. Resultat: Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade statistiskt signifikanta samband med skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Elever med låg delaktighet uppgav en lägre grad av arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Upplevelsen av låg delaktighet hade ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det var mer än dubbelt så många elever med upplevd låg delaktighet, bland både pojkar och flickor, som kände sig ledsna och oroliga. Konklusion: Studien belyser hur central elevers upplevda delaktighet är för deras hälsa och livssituation, även om det kausala sambandet inte kan påvisas. Att systematiskt stärka elevers delaktighet är ett hälsofrämjande arbetssätt som också kan förbättra skolans möjlighet att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga att skolan ska möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och kompensera för det som eleven kan ha behov av för att klara sina studier.
Background: Individuals' participation and ability to influence their life situation are often highlighted in health-promotion. Research supports that school success is a protective factor for maintaining good mental health. Pupils' ability to participate and influence their school situation are factors that promote both learning and health. The participation of children and pupils are an important part of the work on human rights and in 2018 the United Nations Convention on the Rights of the Child is expected to be adopted as a Swedish law. Aim: The aim of this study was to investigate whether there was a link between pupils ' perceived participation in the school situation and their health, as well as to shed light on what factors in a school situation which had significance for perceived participation. Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study of data from the health data base, ELSA. Correlation analysis was made with " included and be allowed to decide" towards the pupil's school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. All correlation analyses were done with the chi-squared test, significant were < 0.05. Results: The results showed that pupils ' perceived participation had a statistical significant relation with school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. Pupils with low participation indicated a lower degree of calm to study, they were less satisfied with their school work, had fewer friends in school and experienced to a lesser extent that adults were friendly. The experience of low participation had a strong correlation with mental ill health. It was more than twice as many with perceived low participation, among both boys and girls, who felt sad and worried. Conclusion: This study highlights how central pupils ' perceived participation is for their health and life situation, although the causal relationship cannot be demonstrated. To systematically strengthen pupils’ participation is a health promotion approach that also can improve the school's ability to meet its compensatory mandates. That is, the school system must meet each pupil's individual needs and compensate for what the pupil may need to complete his or her studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Karlman, Ann-Sofie. "Sjung om studentens lyckliga da´r... : En studie om upplevd delaktighet och framtidsplaner hos elever inom gymnasiesärskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10642.

Full text

Abstract:

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Beciri, Samir, and Agon Reshitaj. "Patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9760.

Full text

Abstract:

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Brewelius, Anneli, and Madeleine Olin. "Sund barn- och ungdomsfotboll : en kvalitativ studie om hälsa, upplevd delaktighet och möjlighet till att kunna påverka i en fotbollsverksamhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16962.

Full text

Abstract:

Det framkommer i studiens inledning att det finns negativa hälsotrender bland barn och ungdomar, till exempel fetma, stillasittande och psykisk sjukdom. Det gör att föreningsidrotten blir en viktig stödjande miljö för fysisk aktivitet och har därmed stor betydelse för folkhälsan. Genom att känna delaktighet och inflytande i sin egen förening kan ett livslångs idrottande skapas. Syftet med studien var att studera en fotbollsverksamhet för flickor och pojkar (10–13 år) med fokus på hälsa, delaktighet och inflytande. En kvalitativ metod användes där ett strategiskt urval utgjorde studiens målgrupp. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med 15 spelare från en utvald fotbollsverksamhet. Fyra ideella ledare från samma förening intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys användes när materialet analyserades där olika meningsenheter bildade kategorier. Resultatet visade att sociala aktiviteter, gemenskap inom laget, roliga saker inom fotbollen och aktivitetsglädje stimulerar ett livslångt idrottande som kan kopplas samman med hälsa. Genom att ledarna involverade spelarna skapades en delaktighet i föreningen. Detta uppfylldes i praktiken genom att fråga efter spelarnas synpunkter, kontinuerligt hitta på aktiviteter utanför fotbollen samt uppdelningen på träningarna skulle alltid vara för spelarnas bästa. Utifrån konklusionen är upplevd delaktighet och möjlighet till att påverka en av de komponenter som behövs för att spelare ska stanna inom idrotten. Ur ett folkhälsoperspektiv tycks det vara viktigt att behålla spelare då föreningsidrotten har en långsiktig positiv påverkan på individens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Den utvalda fotbollsverksamheten satte spelarna i främsta rummet och lyckades därmed behålla spelarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Furberg, Sofia, and Mathilda Sahlén. "Högskolestudenters upplevda stress : Har känsla av sammanhang, kön och delaktighet betydelse?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27604.

Full text

Abstract:

Stress är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen inom många domäner där individer på olika vis drabbas. Högskolestuderande är en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien låg fem frågeställningar. En enkätundersökning genomfördes för att besvara frågeställningarna. Enkäten bestod av en demografisk del, Antonovskys KASAM-formulär och Cohens perceived stress scale. Respondenterna var 302 studerande vid en högskola i Mellansverige, varav 205 kvinnor och 96 män. Databearbetning skedde med korrelationer, t-test, variansanalys och regressionsanalys. Resultatet mynnade ut i slutsatsen att högskolestudenternas KASAM och könstillhörighet relaterar till upplevd stress, men att delaktighet inte relaterar till upplevd stress. Förslag för framtida forskning inom ämnet ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gewert, Niklas, and Nermin Ovcina. "Distansundervisning och Coronapandemin : Distansundervisningens påverkan på elevers upplevda delaktighet i skolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44862.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker om distansundervisningen under Coronapandemin har påverkat elevers upplevda delaktighet i skolan. Studien utfördes för att ta reda på om elever anser att pandemin påverkat deras möjligheter till att ta del av de delaktighetsaspekterna specialpedagogiska skolmyndigheten anser krävas för en bra och givande skolgång. Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och materialet samlades in med hjälp av en enkätstudie. Med hjälp av specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell kan vi jämföra elevernas svar och teorin för att fastställa om distansundervisningen är positiv eller negativ för delaktighet. Undersökningens resultat var att samtliga aspekter försämrats under pandemin och att distansundervisningen inte är påverkat delaktighetsaspekterna positivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nyqvist, Cliff, and Mona Wesslén. "Hälsofrämjande strategier på lokal nivå : en studie av den upplevda delaktigheten i ett ungdomsprojekt." Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-417.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Bergendorff, Marcus, and Anna Nicklasson. "Delaktighet och kunskapsutveckling : - hur elever i inkluderande särskoleverksamheter upplever lärande." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16204.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Örling, Robert, and Sandra Sundqvist. "Hur upplever ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning delaktighet i sin idrottsförening?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35629.

Full text

Abstract:

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Odén, Ryhede Katarina. "Perspektiv på delaktighet : Vad chefer ser som möjliggörande och vad medarbetare upplever." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34811.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att ledarskapet är avgörande för om en organisations kvalitetsarbete ska bli framgångsrikt. En central del i kvalitetsarbetet är dock medarbetarnas förutsättningar att vara delaktiga. Då flertalet teorier inom området är ledarskapscentrerade har denna studie därför sitt fokus på medarbetarnas förutsättningar för delaktighet. Syftet med studien har varit att undersöka hur chefer möjliggör för medarbetare att vara delaktiga i kvalitetsarbetet och hur medarbetarna upplever detta. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med två enkäter, en kvalitativ och en kvantitativ. 15 chefer med totalt 700 medarbetare från två kommunala verksamheter deltog. Studien visar att cheferna samstämmigt värderar medarbetarnas delaktighet som central för organisationens kvalitetsarbete. Det finns strukturer som både inkluderar och förutsätter medarbetarnas delaktighet. Tre områden identifierades som centrala för delaktighet, ledarskap, strukturer för kvalitetsarbete och organisationskultur. Ur dessa tre områden har två perspektiv på delaktighet framkommit, ett strukturellt och ett relationellt. Även medarbetargrupperna i studien är relativt samstämmiga avse-ende delaktighet. I stort sett samma medarbetargrupper upplever sig mest respektive minst positiva avseende frågor om delaktighet i kvalitetsarbetet. Mest delaktiga upp-lever sig medarbetare vara med en chef som betonar det relationellt perspektiv i sitt ledarskap. En central slutsats är att det utöver ett tydligt ledarskap och strukturer för kvalitets-arbetet också främjar medarbetarnas upplevelse av delaktighet om chefen har ett relationellt perspektiv på sitt ledarskap.
Previous research shows that leadership is crucial if an organizations quality work is going to be successful. However, a central part of quality work is the coworkers abil-ity to participate. As the majority of theories in this area are leadershipcentered, this study is therefore focused on the coworkers conditions for participation. The purpose of this studie has been to understand how managers enable coworkers to participate in the quality work and how the coworkers experience this. The studie has a qualititative approach and has been done with the use of two surveys, one qualitative and one qvantitative. 15 managers with a total of 700 coworkers of two municipalities participated. The study shows that the managers coherently values the coworkers participation as to be central in the organizations quality work. There are structures that both include and require the coworkers participation. Three areas were identified as central to participation, leadership, structures for quality work and an organizational culture. From these three areas have two perspectives on participation emerged, a structural and a relational. Even the coworkergroups in the study are relatively coherently regarding participation. In much the same coworkergroups experience most and least positive regarding questions of participation in quality work.The coworkers who are experiencing the most amounts of participation have manangers who emphasizes a relational perspective in his leadership. A key conclusion is that, in addition to distinct leadership and quality management structures, it also promotes coworkers experience of participation if the leader has a relational perspective on the leadership.

2018-06-27

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hultin, Fredrik, and Christian Lindblom. "Hur föräldrar upplever delaktighet i vården, när deras barn vårdas på barnintensivvårdsavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Folkhälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373516.

Full text

Abstract:

Tidenpå barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) kan vara en traumatiserande tid för bådebarnet och dess föräldrar. Föräldrarna kan må bättre genom att delta i vårdenav barnet. Föräldrafokuserad omvårdnad (FFO) inbjuder till delaktighet därföräldrarna får möjlighet att fungera och definiera sin nya roll som förälderoch fortsätta vara ett stöd till sitt barn. Ett av fundamenten i FFO ärinformation. Föräldrarna behöver vara välinformerade om sitt barns tillståndoch vårdplaneringen. Ett ömsesidigt informationsflöde var viktigt, därföräldrarna gavs möjlighet att delge information om sitt barn och bli lyssnadepå. Vid lyckad FFO uppstod ett partnerskap byggt på ömsesidig respekt ochförtroende. Föräldrarnas och barnets stressreaktion var kopplade och kunde ledatill posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos bägge upp till ett år efterutskrivningen från sjukhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Magnusson, Emilie. ""Vi försöker" : Hur sjuksköterskor upplever att patienters delaktighet möjliggörs inom rättspsykiatrisk vård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35925.

Full text

Abstract:

Delaktighet är viktig för patientens livskvalité, självkänsla, egenmakt samt känsla av kontroll och inflytande. Patienter inom rättspsykiatrisk vård har en minskad autonomi till följd av de begränsningar som tvångslagarna innebär. Forskning samt litteratur kring patienters delaktighet i den rättspsykiatriska vården är bristfällig och behöver utforskas vidare. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienters delaktighet möjliggörs inom den rättspsykiatriska vården. Studien har en omvårdnadsvetenskaplig utgångspunkt och kvalitativa intervjuer med nio sjuksköterskor från rättspsykiatriska avdelningar i södra Sverige har genomförts. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att delaktighet är en viktig del i omvårdnaden men att personal och patienter ibland ser olika på begreppet. Delaktigheten finns hela tiden med i arbetet med patienterna men den kan skifta beroende på vilket brott patienten vårdas för dock finns det en framtidstro om att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta att utvecklas och att vården i framtiden kommer att bli ännu mer individanpassad. ”Vi försöker” blev det övergripande temat som visar att sjuksköterskorna försöker att få patienterna delaktiga i den rättspsykiatriska vården.
Participation is important for the patient's quality of life, self-esteem and sense of control and influence. Patients in forensic psychiatric care have reduced autonomy as a result of the constraints imposed by the compulsion laws. Research and literature on patient participation in forensic psychiatric care are inadequate and need further research. The purpose of the study was to highlight how nurses experience patient participation in forensic psychiatric care. The study has a nursing science starting point and qualitative interviews with nine nurses from forensic psychiatric departments in southern Sweden have been carried out. The results show that nurses feel that participation is an important part of the nursing, but that staff and patients sometimes view the concept differently. Participation is always included in the work with patients, but it may change depending on the custody of the patient, however, there is a belief that the forensic psychiatric care will continue to develop and that future care will be even more individualized.” We are trying” became the overall theme and shows that nurses try to get patients involved in forensic psychiatric care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Rodin, Lillemor. "Självbestämmande i boende, fritid och arbete : - Hur personer med begåvningshandikapp kan uppleva sin delaktighet i samhället." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9215.

Full text

Abstract:

Personer med begåvningshandikapp har inte alltid haft rätten till att leva ett självständigt liv med resterande medborgare ute i samhället. Utan istället har de gömts undan på ett liv vid institutionerna ute på landet. När kommunerna tog över ansvaret för dessa individer förändrades deras levnadsvillkor och rehabiliteringen skulle ske utifrån individernas egna förutsättningar. De skulle även få rätten till egna lägenheter ute i samhället och alla individer skulle behandlas lika. Syftet med denna studie var att ta reda på hur några personer med begåvningshandikapp på C-nivå, kunde uppleva sina egna levnadsvillkor om delaktighet i deras egna LSS insatser på gruppbostäder. Undersökningen bestod av fyra stycken deltagare som hämtades från två olika gruppbostäder. En kvalitativ undersökning valdes med semi - strukturerade intervjuer. Resultatet visar på att en del brister fortfarande fanns för dessa individer men man kunde se att levnadsförhållandena hade förändrats för dem. Alla deltagare trivdes bra i sina hem men någon önskade våga berätta mer för personalen, om hur de själva ville ha det. Man berättade också att i stora drag va de nöjda med deras godemän och personalens kontaktpersoner. Det var bara en deltagare som hade en kontaktperson. Och beroende på om deltagarna hade gått i pension eller arbetade såg deras självbestämmande för sina arbeten varierande ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hallgren, Amanda, and Hanna Nilsson. "Akutgeriatriska vårdteamets upplevda möjlighet att bedriva omvårdnad enligt patientlag 2014:821 : en intervjustudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1926.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Den första januari 2015 trädde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vård samt att patientens samtycke ska inhämtas inför varje beslut angående behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmåga och många läkemedel är de ovan nämnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stärka deras ställning och självbestämmande. Detta ställer vårdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vårdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vårdavdelningar bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821). Metod För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt åtta medlemmar ur vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Resultat Det framkom att det fanns problem att bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i Patientlagen (SFS, 2014:821). Anledningarna som framkom i resultatet var vårdteamets synsätt på patientgruppen och patienternas kapacitet att vara delaktig i sin egen vård, tidsbristen för personalen att integrera patienten och närstående i omvårdnaden samt brister i vårdteamets ansvar att arbeta evidensbaserat utifrån rådande lag. Trots denna problematik visade resultatet på en del positiva strävanden efter att arbeta personcentrerat och utveckla ett nära samarbete i det interprofessionella vårdteamet med patienten i fokus. Slutsats Vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar strävar efter att arbeta personcentrerat och utifrån ett nära samarbete i det interprofessionella teamet men uppfyllde vid tidpunkten för studiens genomförande inte kraven på omvårdnad som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sonefors, Cecilia. "Hur barn med språkstörning upplever inkludering." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93032.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barn diagnostiserade med språkstörning, utifrån deras upplevelser av att vara inkluderade i skolan. Studien utgår från en gemenskapsorienterad definition av inkludering, denna talar kring inkludering utifrån fem olika teman; ett system, gemenskap på olika nivåer, en demokratisk gemenskap, olikhet som tillgång, pedagogisk och social delaktighet. Dessa teman utgör grunden för studiens forskningsfrågor. Perspektivet kring den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering formar, tillsammans med Delaktighetsmodellen och det sociokulturella perspektivet, studiens teoretiska ramverk. Tidigare forskning visar att barn med språkstörning ofta finner gemenskap hos andra barn med samma typ av svårigheter. Forskning visar även att brister i kommunikativ förmåga ökar risken för psykisk ohälsa. Det är enligt tidigare forskning betydelsefullt att lyssna in eleverna och göra dem delaktiga i sin skolsituation. Att lyssna in eleverna framställs också som viktigt i en inkluderande skola. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt ur barns perspektiv. Studien är kvalitativ och utförd genom nio semistrukturerade intervjuer med barn i årskurs 1–6, med tillhörighet i ordinarie klass och viss tid i en särskild språkgrupp. Alla barn som deltagit i studien är diagnostiserade med språkstörning. Intervjuerna är inspelade, transkriberade och sedan kategoriserade med hjälp av ett gemenskapsorienterat perspektiv på inkludering och Delaktighetsmodellen. Analysmetoden är abduktiv, en växelverkan mellan teori och empiri. Resultaten från studien visar att tillhörighet i dubbla system kan ha både positiva, likväl som negativa konsekvenser för barnens upplevelser av inkludering. Gemenskapen med den ordinarie klassen värderas högt, samtidigt som gemenskapen i språkgruppen ofta lyfts fram som betydelsefull. Resultaten visar vidare att barns självbestämmande och inflytande är områden med utvecklingspotential. Likaså framstår socio-kommunikativ tillgänglighet och tillgängliga meningssammanhang som två centrala aspekter där svårigheter kan skönjas för de barn som deltagit i studien. Studiens resultat diskuteras i den avslutande diskussionen, där resultaten även relateras till studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Håkan, and Christer Gustafsson. "Hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonal." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1800.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som utifrån Burnards innehållsanalys har analyserats och bearbetats. Resultat: Patienter med kronisk smärta upplevde att de inte blev trodda av vårdpersonalen. Patienterna kände även en misstro mot vårdpersonalen vilket medförde att patienterna kände sig ignorerade och osynliga. Diskussion: Det framkom att patienterna tyckte det var viktigt att vårdpersonalen inte bara skulle se fasaden, utan att verkligen se det som finns bakom den och inse att personen kan må dåligt även om det inte syns. Det är betydelsefullt för patienterna att de blir sedda, respekterade och accepterade för de personer de är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hvegholm, Terese. "En förändrad livssituation. Hur anhöriga upplever att livet förändras när partnern får en synnedsättning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65314.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nilsson, Wiil Lena. "Att vara delaktig i sin vård : Vad patienter upplever påverkar delaktighet vid en thoraxkirurgisk vårdavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-264382.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet och inflytande i samhället är ett målområde som Folkhälsomyndigheten (2015) lyfter fram som förutsättning för folkhälsan. I sjukvården ska patientlagen (SFS 2014:821) stärka patientens ställning och främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. En intention är att utveckla en säkrare vård tillsammans med patienten. Begreppet patientdelaktighet är inte entydigt definierat enligt tidigare studier och forskare skriver det är bara den enskilda patienten som kan avgöra om delaktighet uppnåtts rörande den egna omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad patienter upplever påverkar delaktighet i vården vid en thoraxkirurgisk vårdavdelning. Metod: Deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som omfattade sju patienter vilka genomgått öppen hjärtkirurgi. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det som påverkar upplevd delaktighet i vården bestod av underlättande och begränsande faktorer. Interaktion med och stöd av personalen samt möjligheten att välja grad av delaktighet underlättade. Begränsande var att inte ha kunskap och de medicinska bedömningarna, det fanns ett kunskapsgap mellan informant och professionen, den sjukvårdspersonal informanterna mötte och hade kontakt med under vårdtiden. För att minska den begränsande faktorn kunskap var skriftlig och muntlig information viktig. De medicinska bedömningarna accepterade informanterna helt och fullt. Professionens kunskap och medicinska bedömningar gav trygghet. Slutsats: Resultatet visar förutsättningar, underlättande och begränsande faktorer, som beskriver hur informanterna upplever vad som påverkade patientdelaktighet i vården i samband med öppen hjärtkirurgi. Stor vikt läggs vid stöd av personal, vid patientinformation och svar på frågor från professionen.
ABSTRACT Background: Participation and influence in society is a target area that Folkhälsomyndigheten (2015) highlighted as vital for public health. In medical care shall Patientlagen (SFS 2014: 821) strengthen the position of patients and promote patient involvement, integrity and self-determination. The intention is to develop safer care together with the patient. The concept of patient participation is not clearly defined in previous studies, and it is only the individual patient, which can determine whether participation is reached regarding their own care. Purpose: To describe what patients experience affects participation in care at a thoracic surgery ward. Method: Descriptive qualitative design with semi-structured interviews involving seven patients who underwent open heart surgery. The analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: There affecting perceived participation in the care consisted of facilitating and constraining factors. Interaction and support of the staff and the ability to choose the degree of participation facilitated. Limitation was not to have the knowledge and the medical assessments; there was a knowledge gap between the informant and the profession, the medical staff informants met and had contact with during the hospital stay. To reduce the limiting factor knowledge was written and verbal information important. The medical assessments accepted the informants completely. The profession´s knowledge and medical assessment gave security. Conclusion: The results show potential, facilitating and constraining factors, describing how the informants experience what affected patient participation in care associated with open heart surgery. Emphasis is placed on the support of the staff, the patient information and answers to questions from the profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lönnstig, Matilda, and Emilia Österberg. "Trygghet är ett mål : Hur sjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid konsultation med mobil intensivvårdsgrupp." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21514.

Full text

Abstract:

En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att på bästa sätt hantera den stora mängd svårt sjuka patienter som är inneliggande på sjukhus. Mobila Intensivvårdsgrupper arbetar på många sjukhus runt om i Sverige med att hjälpa avdelningspersonal att bedöma och stabilisera patienter på plats samt att identifiera patienter som eventuellt kan komma behöva vårdas på en högre vårdnivå. För att identifiera dessa patienter behövs ett gott samarbete med vårdavdelningspersonalen. Med hjälp av olika bedömningskriterier kan vårdavdelningspersonalen tidigt notera signaler på att patienten försämras. Tidigare forskning har belyst att ett gott samarbete kan stärka de involverade i vårdandet, få dem att känna sig delaktiga och ge ett snabbare omhändertagande av patienten vid försämring. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid MIG-konsultation. En kvantitativ metod har valts utformad som en surveyundersökning med webbenkäter. Studien visar att upplevelsen av MIG skattas som generellt mycket god. De flesta upplever att MIG-konsultationer ökar deras kunskap om diagnostik och åtgärder vid akuta försämringar hos patienter. Resultatet i studien tyder på att ju större erfarenhet avdelningssjuksköterskor har i yrket och av MIG-konsultationer desto mer positiv var deras upplevelse och desto säkrare och mer delaktiga kände de sig. Intensivvårdssjuksköterskor upplever sig generellt mer delaktiga än avdelningssjuksköterskor i beslutsfattande frågor. Lägst delaktighet upplevde avdelningssjuksköterskor i fråga om vårdnivå hos patienten. Samarbetet tycks för det mesta fungera bra. För att förbättra samarbetet föreslås teamöverskridande dialog kring de olika personalkategoriernas funktioner, förmågor och arbetssituationer. Studien skulle kunna användas som ett underlag för vidare diskussion kring dessa frågor för att ytterligare förbättra teamarbetet vid MIG och därmed öka patientsäkerheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Taseva, Julijana. "När Ninni Skogstroll kom till förskolan-hur en pedagogisk aktivitet förbereds, genomförs och upplevs av barnen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31685.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära. Genom att använda sig av en saga menar pedagogerna att de får bland annat in matematik, språk, teknik och normer och värden. Pedagogerna betonar inte inför barnen vad det är barnen ska lära sig utifrån den planerade aktiviteten. Barnen på förskola som deltar i studien ser inte på sitt lärande som pedagogerna gör. De ser på sitt lärande utifrån vad de kan, gör och vet. Pedagogerna menar att de ser barnen som kompetenta och att barnen är delaktiga och har inflytande i förskolans verksamhet. Hur de didaktiska frågorna används av pedagogerna framkommer inte så tydligt då de säger att de har dem i bakhuvudet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Sonesson, Susan. "En kvalitativ studie hur föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter upplever stöd och samverkan med skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85200.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Lindroos, Nilla. "Sjuksköterskors självskattade kunskap om antibiotika och upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationella antibiotikaanvändning på Hallands Sjukhus." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16622.

Full text

Abstract:

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett ökande globalt problem som på sikt påverkar möjligheterna till effektiv sjukvård. Insatser mot ökad antibiotikaresistens genomförs på flera håll i världen men sjuksköterskor har inte i någon större utsträckning varit involverade. På senare år har deras roll dock börjat diskuteras allt mer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors skattade kunskap om antibiotika och mikrobiologi samt upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Metod: En enkät skickades till omkring 700 sjuksköterskor på slutenvårdsavdelningar i Region Halland. De ombads att skatta sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar, att besvara frågor om egna erfarenheter kring dessa områden samt ange vilka hinder de såg för ökad delaktighet. Resultat: 171 sjuksköterskor (24 procent) besvarade enkäten. Majoriteten av sjuksköterskorna skattade sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar som god. Flest sjuksköterskor bedömde sin kunskap som låg rörande laboratoriets olika hantering av odlingar och läkemedelshantering gällande antibiotika. Otillräcklig kunskap hos sjuksköterskor och hög arbetsbelastning var de hinder för ökad delaktighet som flest uppgav. Slutsats: Än högre kunskap hos sjuksköterskorna kan påverka deras möjligheter att vara delaktiga i patientens antibiotikabehandling då högre kunskap visade sig påverka samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor positivt. De sjuksköterskor som skattade sin kunskap om antibiotika som låg ansåg dessutom i högre utsträckning att otillräcklig kunskap var ett hinder för ökad delaktighet. Mer utbildade och delaktiga sjuksköterskor kan vara nyckeln till en smartare antibiotikabehandling och kan innebära att riskerna för onödigt bred eller lång behandling minskar och därmed minskar riskerna för negativa konsekvenser för patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Larsson, Jenny. "“Jag vet faktiskt inte varför ingen vill anställa någon som mig” : En studie om arbetslösas upplevda delaktighet i aktivitet." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30349.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse.
The study’s purpose was to describe how unemployed people in the service Stöd och matchning experience participation in activities. A qualitative method with an inductive approach was used. The data gathering was conducted as interviews from the assessment instrument OCAIARS-S. Five participants was recruited with inductive approach in a smaller town in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and processed through a qualitative content analysis with support of components in ICF. The result showed that the participants were quick to give up and lacked routines in everyday life. All experienced that they survived on their income and had the ability to perform the occupations they wanted and needed to. The participants spent much time alone and had few close relations. They felt no discontent for being unemployed and looked positively on the future. None of them actively searched for possibilities or took initiative. The conclusions were that the participants lack the proactivity and motivation to get a job. The participants would benefit occupational therapy for activity training and or with activity adaptation. Further research is necessary for deeper understanding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gustafsson, Amanda, and Daniel Helles. "En kommunikativ kommun? : - Hur upplever invånarna Gävle kommuns sociala medier?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33255.

Full text

Abstract:

Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Börjesson, Pauline, and Emelie Hugosson. "Barns inflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52908.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner. Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Corcoran, Elisabeth, and Sofia Wikström. "Förändring förnöjer eller var det bättre förr? : En studie om anställdas attityder, upplevda fördelar och delaktighet under en implementering av ISO14001." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176626.

Full text

Abstract:

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag. Detframkom att det finns ett förhållande mellan faktorerna, men att det inte nödvändigtvis behövervara ömsesidigt. Attityder har även en påverkan på förändringsmotståndet/-benägenheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hilland, Andrea, and Carina Karlsson. "ENSAM OCH UTANFÖR En systematisk litteraturöversikt gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd som upplever social isolering." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56256.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I den här forskningsöversikten studeras befintlig forskning för att ta reda på hur social isolering beskrivs bland barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), vilka or-saker som beskrivs till fenomenet, samt hur barns och ungdomars egna upplevelser hanteras i forskningen. Litteratursökningar genomfördes för att samla in data, vilken därefter analy-serades utifrån olika vanligt förekommande teman som återkopplas till teorin. Det framkom i empirin att barn och ungdomar med AST oftare är ensamma, är mindre delaktiga och oftare upplever social isolering. Orsaker till fenomenet beskrevs som olika, där majoriteten av datan benämnde barn och ungdomar med ASTs försämrade kommunikationsförmåga som en av dem. Endast några få studier benämnde andra faktorer, som exempelvis samhälleliga. Ett fåtal av studierna benämnde vikten av att lyfta barn och ungdomar med ASTs egna uppfattningar av sin sociala situation, och det går att härleda att det finns ett behov av att lyfta barnen och ungdomarna mer i forskningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ekberg, Maria, and Anna Månegarm. "Hur äldre och yngre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever specifika specialpedagogiska åtgärder." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39708.

Full text

Abstract:

Hur vi, som arbetar i skolan,stöttar elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling och samtidigt får dem att känna sig inkluderade i undervisningen och i det sociala sammanhanget är en viktig fråga. Skolans arbete handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och lärande samtidigt som eleven ska må bra och uppleva social gemenskap. Studiens syfte var att belysa hur några elever, i åk 2-3 och 8-9, upplever särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling i form av specifika specialpedagogiska åtgärder utifrån inkludering samt demokrati och delaktighet. Med specifika specialpedagogiska åtgärder menar vi åtgärder som utförs av speciallärare och som sker enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie undervisningen. I studien redovisas även de likheter och skillnader som framkom mellan eleverna i yngre respektive äldre åldrar. I vår studie utgick vi från ett relationellt perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats och metodansatsen är inspirerad av fenomenologi med inslag av hermeneutik. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in data genom fokusgrupper. Studien visade att eleverna är medvetna om att de är i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Elevernas känsla av inkludering berodde på elevernas egna och omgivningens attityder samt tid och rum, det vill säga när de specifika specialpedagogiska åtgärderna sätts in och var de äger rum. De äldre eleverna kände sig delaktiga i beslut till viss del, men de yngre eleverna deltog inte i beslut om insatser som rörde dem. I vår studie framkom att elevernas upplevelser av specifika specialpedagogiska insatser främst var positiva. Studien visade att elevens perspektiv är mycket viktig att ta hänsyn till vid organisationen av specifika specialpedagogiska åtgärder. Det är endast genom elevens perspektiv som skolan kan se om inkludering, demokrati och delaktighet uppfylls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Steinbichler, Lindahl Cecilia, and Ulrika Bogren. "Föräldrasamverkan i förskolan : Hur förskollärare och vårdnadshavare upplever föräldrasamverkan samt vilka föreställningar de har kring inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39081.

Full text

Abstract:

Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien visar blandade svar av vad vårdnadshavare vill och kan påverka i verksamheten. Det synliggörs också vad förskollärare har för åsikter kring vårdnadshavares deltagande och vad de är delaktiga i. Ett dilemma som uppmärksammas i studien är vissa krockar med båda parters möjlighet till påverkan där kommunens direktiv och besluttagande hindrar. I studien diskuteras det också huruvida vårdnadshavares starka inflytande ibland kan komma att förhindra samt motarbeta förskollärares profession i yrket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sindsjö, Sofia, and Anna-Karin Wallmyr. "Hur patienten upplever att läsa sin egen patientjournal: : Ett verktyg till ökad delaktighet eller risk för missförstånd och oro?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11744.

Full text

Abstract:

Dokumentation i patientjournalen grundades förmodligen i början av 1700- talet. Inom sjukvården innebär journal kontinuerliga anteckningar om patientens behandling och hälsotillstånd. Journalen är viktig och har som syfte att bedriva en säker vård såväl för personal som patient. Möjlighet att läsa den egna journalen har funnits länge men kunskap om hur patienter upplever läsningen är begränsad. Det är sannolikt att läsning av journalen kan leda till en ökad möjlighet att främja patienters hälsa och delaktighet i vården. Genom att få en inblick i patienters erfarenheter av att läsa journalen, hjälper det sjuksköterskan att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av att läsa sin egen patientjournal. Denna litteraturstudie är baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visar att upplevelsen av att läsa den egna journalen är övergripande positivt hos patienterna, men åsikterna skiljer sig till viss del. Tre huvudkategorier identifierades efter att sex subkategorier växt fram. Dessa teman var; patienters känsla av kontroll, ökad delaktighet samt upplevelse av oro och ångest. Det råder dubbla meningar kring om patienters läsning av journalen är väl fungerande eller inte. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att kunna utvärdera hur detta påverkar patienten och vårdkvalitén. Patientens läsning av journalen kan ha inverkan på sjuksköterskans arbetsuppgifter och på så sätt ge en ökad belastning på vården. Det krävs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan kring patienters upplevelse av att läsa om sig själva i sin egen journal, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Sjuksköterskan bör uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård för att nå bästa vårdkvalité och främja egenvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lindman-Umaerus, Maria, and Petra Schmidt. "Jag visste att jag kunde och då svarade jag på frågan! : Tillgänglighet i relation till självbild. Rektorers och förstelärares perspektiv på tillgänglig undervisning samt hur elever upplever tillgänglighet i relation till självbild." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28533.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer. Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Karlsson, Ida, and Veronica Sköld. "“Men det skulle vara konstigt om vuxna räckte upp handen” -samling ur barns perspektiv : En kvalitativ studie om barns upplevda delaktighet på samling." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50265.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur barns perspektiv på samling i förskolan. Följande frågeställningar har legat till grund i utförd studie: Vad beskrivs som betydelsefullt av barn att få göra under samling? Vilka förväntningar inryms i barns beskrivningar av samling? Vilka beskrivningar av det egna deltagandet i samling görs av barn? Studien utgår från barndomssociologiskt perspektiv och använd analysmetod är kvalitativ analys med etnografisk ansats där datainsamling har skett i form av fokussamtal. Samtalen har genomförts med barn på förskolor med daglig samling och 16 barn uppdelade på tre fokusgrupper deltog. Resultatet visade att barn beskriver samling som viktig och knyter det till eget deltagande men även att samling innebär förväntningar på barns uppförande. Barn vet vad som förväntas av dem och vad de inte tillåts göra på samling. Samlingens innehåll beskrivs vara omtyckt men det framkommer att barnen vill ha viss förändring där de får ha önskemål och ta beslut tillsammans med förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ek-Berggren, Sofia, and Cecilia Johansson. "Spela killerball på knä : En studie om hur idrottslärare arbetar med inkludering av elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hur dessa elever upplever delaktighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227644.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter. Elever med en funktionsnedsättning saknar samma möjligheter till idrott ochmotion som andra elever och därmed blir skolan en viktig källa till fysisk aktivitet. Genom attbåde intervjua elever med en funktionsnedsättning och idrottslärare tog vi del av båda parternasupplevelser och erfarenheter av undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att elever meden fysisk funktionsnedsättning tycker att idrott och hälsa är som roligast då de blir inkluderade.Gruppen och kommunikationen med idrottsläraren är en förutsättning för delaktighet. Vidareresultat visar att materiellt stöd finns men lärarnas saknar tidsrelaterade stöd såsom merplaneringstid eller fler lärare per lektion. Det visade sig även att idrottslärarna är i ett stort behovav kontinuerlig kunskap inom detta område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Andersson, Hilda, and Andreas Liljerud. "Hur barnen upplever samlingen i förskolan : En kvalitativ studie om samlingen i förskolan samt barnens delaktighet och inflytande i denna." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-46435.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Helander, Malin, and Annelie Silfvast. "Inkludering i läs- och skrivundervisning : - En kvalitativ studie om vad lärare gör för att öka inkludering och delaktighet samt hur elever i årskurs 2-3 upplever inkludering och delaktighet i läs- och skrivundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54676.

Full text

Abstract:

I skolan ska alla elever inhämta och utveckla kunskaper och få det stöd de behöver för att utvecklas mot kunskapsmålen så långt det är möjligt. Att ge elever möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan genom att samtala, läsa och skriva gör att eleven får tilltro till sin språkliga förmåga vilket är viktigt både för lärande, språk och identitetsutveckling. Att elever är inkluderade och delaktiga i läs- och skrivundervisningen både socialt, fysiskt och pedagogiskt är viktigt oavsett var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vad lärare i årskurs 2-3 beskriver att de gör för att öka inkludering och delaktighet, socialt, fysiskt och pedagogiskt, i sin undervisning för elever med och utan läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att ta del av elevers upplevelser om hur de görs socialt, fysiskt och pedagogiskt delaktiga i läs- och skrivundervisningen. I denna kvalitativa forskningsstudie har totalt två fokusgruppsintervjuer med sju lärare, samt elevintervjuer med 28 elever på två olika skolor i Mellansverige i årskurs 2-3 genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkter var ett specialpedagogiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, skoldidaktisk teori samt att studien utgick ifrån det salutogena förhållningssättet KASAM. I studien förstås läsinlärningens komplexitet utifrån “The Simple View of Reading” där språkförståelse och avkodning är centrala komponenter. Genom transkribering har lärares och elevers beskrivningar synliggjorts genom kategorisering utifrån tre övergripande kategorier; social, fysisk och pedagogisk delaktighet. Resultatet har strukturerats och kategoriserats utifrån lärares beskrivningar av vad de gör för att öka inkludering och delaktighet socialt, fysiskt och pedagogiskt samt hur elever med och utan läs- och skrivsvårigheter upplever inkludering och delaktighet. I resultatredovisningen citerades lärarna och eleverna för att på så sätt få fram deras unika röster. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet hos lärarna av vikten för elever att vara en del i den sociala gemenskapen och att de upplevde en känsla av sammanhang oavsett hur långt de hade kommit i sin läs- och skrivinlärning. Studien visade även att elever med läs- och skrivsvårigheter i högre grad än elever utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra samma sak som sina klasskamrater. Lärarna eftersträvade att ge elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter, vilket elever både med och utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra. Lärarna hade olika syn på fysisk inkludering och hur detta påverkade läs- och skrivinlärningen men även elevernas upplevelser av den fysiska inkluderingen skiljde sig från lärarnas beskrivningar. Studien visade vad lärarna beskrev att de gjorde för att öka den pedagogiska inkluderingen, men det var inte alltid eleverna upplevde detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Friberg, Carl, and Lundqvist Ted Moberg-. "Elevers deltagande i fritidshemsverksamheten : En kvalitativ studie kring fritidshemspersonalens upplevda arbetsätt i relation till att öka elevers deltagande i fritidshemsverksamheten." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191448.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera på vilka sätt fritidshemspersonal pratar om pedagogiska metoder och vilka verktyg de beskriver att de upplever att de använder för att öka deltagande och delaktighet bland eleverna på fritidshemmet. Som metod för studien valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fritidshemspersonal och för analys av det empiriska materialet användes tematisk analys. Av resultatet skapades fem teman vilka analyserades utifrån tre perspektiv inom lärandeteori. Med utgångspunkt i resultatet kunde två centrala slutsatser dras. Den första slutsatsen var att om fritidshemspersonal använder belöningar och lockelser, ålder och mognad samt gemensamma normer och gemensam kultur som metoder och arbetssätt i verksamheten kan ett elevdeltagande öka. Den andra slutsatsen som dragits är att om fritidshemspersonal planerar verksamheten utifrån de olika elevernas kunskapsmässiga nivåer samt utgår ifrån elevernas perspektiv vid planering och styrning av aktiviteter kan ett elevdeltagande öka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Höglund, Annica, and Maria Söderström. "Elever med hörselnedsättning : - en kvalitativ studie kring hur elever med hörselnedsättning kan uppleva och påverkas av lärmiljön." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90188.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ekström, Alexander, and Joel Tulldahl. "Bollens betydelse i idrottsundervisningen- En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28124.

Full text

Abstract:

AbstractTitel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrottenFörfattare: Alexander Ekström och Joel TulldahlOlika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ”traditionell bollundervisning” och bollbasundervisning. Likaså ville vi ta reda på hur och varför de uttrycker det de gör. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur upplevde klassen i sin helhet de olika undervisningssätten? Hur upplevde eleverna samspelet med de andra eleverna under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur upplevde eleverna sin delaktighet under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar om sina möjligheter till delaktighet och samspel med andra under de olika undervisningssätten och skiljer sig uppfattningen åt mellan hur van eller icke van bollutövare upplever det? Och varför ger eleverna uttryck för dessa upplevelser? I analysen av vår empiri har vi använt oss av olika teorier; genus, habitus och socialt samspel. Resultatet visar att alla, oavsett kön och van eller icke van bollutövare, upplevde bollbasundervisningen som positiv, utifrån sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen. Eleverna gav dock inte lika tydliga svar på hur de upplevde den ”traditionella bollundervisningen” eftersom det fanns större variation i svaren om hur de upplevde sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen.Nyckelord: Bollundervisning, delaktighet, samspel, bollutövare, genus, habitus och socialt samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Cansund, Håkan, and Rebecca Milding. "Föräldrars upplevelser kring samvaro med sina barn : En kvalitativ intervjustudie kring hur föräldrar upplever samvaron och hur delaktiga de är i samvaron med sina barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39609.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn. En annan viktig faktor var att förälderns mobilanvändning konkurrerade om informanternas uppmärksamhet till dess barn. Informanterna ansåg att det generellt var höga krav att vara förälder men de menade att meningsfullheten ökade desto större delaktighet det var från hela familjen, samt att fokus behölls på samvaron. Resultaten diskuterades utifrån tidigare gjord forskning kring föräldrars och familjers samvaro och engagemang i varandras tid. Diskussionen behandlade delar kring exempelvis att gemenskap mellan föräldrar och barn stärker familjebanden. Samt att spontanitet blir lidande på grund av ett aktivt arbetsliv och för mycket planerat i familjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Mårtensson, Emmy, and Sophie Melander. "”Jag kan lära han ABC-sången, för den kan jag.” : En intervjustudie om hur barn och förskollärare upplever tillgänglighet och delaktighet i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428800.

Full text

Abstract:

Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Appelros, Morin Lotta, and Camilla Eriksson. ""En helt vanlig känsla" - En studie om hur unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29008.

Full text

Abstract:

SammanfattningI egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet. Följande frågeställningar är centrala i vår studie: •Hur upplever de unga vuxna sitt arbete utifrån trivsel, ansvar och yrkestillhörighet? •På vilka sätt upplever de unga vuxna sig vara delaktiga på arbetsplatsen? •Vilka tankar har de unga vuxna kring hur den egna skoltiden förberett dem för arbetslivet?Teoretisk ramEmpirin analyserades utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell, Molins delaktighetsmodell (2004), Goffmans stigmatiseringsteori (2014) samt normaliseringsprincipen (Nirje, 2003).Metod Vi har valt en kvalitativ metod för vår studie där vi genomför semistrukturerade intervjuer med nio unga vuxna för att lyfta fram deras inifrånperspektiv. Alla informanter hade genomgått gymnasiesärskola och hade under intervjuperioden ett avlönat arbete med eller utan utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller lönebidrag.Resultat med analysStudiens resultat visar att åtta av nio informanter trivs, känner sig trygga med sina arbetsuppgifter och sina ansvarsområden samt upplever sig vara delaktiga på arbetsplatserna. Åtta av nio informanter upplever att de får uttrycka sina åsikter och att de blir lyssnade på. Samtliga informanter belyser praktiken som positiv och hade önskat mer praktik under sista gymnasieåret. Informanterna menar att de lär sig mer i en verklig kontext än i skolan. Vi anser därför att vi lärare måste bli bättre på att tydliggöra meningen med lärandet i skolan. Det vill säga ge eleverna större möjlighet till att förstå kopplingen mellan skolkontexten och deras framtida arbetsliv.KunskapsbidragTidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning har en önskan att skapa sig en identitet av att vara ”normal”. Att delta i arbetslivet och få en meningsfull sysselsättning bidrar till en ökad delaktighet och deltagande i samhället för dessa individer. Skolan bör arbeta för en verksamhet där normaliseringstanken råder. Detta för att minska klyftorna mellan skolformerna och skapa en bred normalitet genom att förändra elevernas attityder till varandra. I egenskap av speciallärare ska vi verka för att arbetslaget skapar en gemensam syn i värdegrundsarbetet samt arbeta för ett gemensamt förhållningssätt till våra elever. Ledningens ansvar i detta värdegrundsarbete är viktigt att belysa. Specialpedagogiska implikationerInformanterna i studien uttrycker att de lärt sig mer på praktikplatser än i skolan. Vi tror att detta beror på att de har svårigheter med att se kopplingen mellan lärandet i skolan och arbetslivet. Vi menar därför att vi lärare behöver bli bättre på att lyfta fram meningen med lärandet i skolan. Vi menar också att samverkan med arbetsplatser, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlingen ska inledas i ett tidigare skede. Praktiken bör ske kontinuerligt under en längre tid och behövs följas upp, gärna tillsammans med andra elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Einvall, Jenny. "Kooperativt lärande i praktiken : En studie av hur elever upplever att talutrymme, delaktighet och arbetsglädje förändras vid införandet av kooperativa strukturer i klassrummen." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166802.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Höglund, Åsa, and Janet Anek Kagwa. "Normer som socialt förtryck : En kvalitativ studie om hur personal som arbetar nära unga vuxna med Aspergers syndrom upplever gruppens delaktighet i samhället." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34395.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att belysa hur personal som arbetar nära unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom upplever att gruppens delaktighet i samhället ser ut. Vidare har vi undersökt vilka eventuella möjligheter och hinder som personalen anser att personer i denna grupp möter när de deltar i samhället samt hur personalen ser på framtiden för unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom i relation till delaktighet i samhället. Studien har en kvalitativ ansats och är fenomenologisk. Empirin består av sex intervjuer med personal inom socialtjänsten och i olika verksamheter inom LSS på uppdrag av socialtjänsten. De transkriberade intervjuerna har analyserat med hjälp av innehållsanalys. Våra resultat visar att unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom inte har full delaktighet i samhället, vilket har resulterat i utanförskap för denna grupp. Det framkommer även att det är samhällets 'normalbild' som skapar diskriminering och förtryck för människor med olika funktionsvariationer och att det sker till den grad att deras styrkor delvis förbises. Våra resultat visar också att även då unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom är stigmatiserade så pågår ett synliggörande som kan ge en positiv effekt på gruppens delaktighet i samhället.
The purpose of this study has been to illustrate how staff working closely with young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome experience the group's participation in society. Furthermore, we have investigated what potential opportunities and obstacles that the staff consider that people in this group meet when they participate in society and how the staff view the future of young adults with Asperger's syndrome in relation to participation in society. We have had a qualitative phenomenological approach to our study. Field data consists of six interviews with staff working closely with the group, within the social service and in various LSS functions on behalf of social services. The transcribed interviews have been analyzed using a content analysis. Our results show that young adults with Asperger's syndrome experience insufficient participation in society, which has resulted in exclusion. It also appears that society's 'normal image' creates discrimination and oppression for people with different functional variations to the extent that their strengths are partially overlooked. Our results also show that even though young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome are stigmatized there is an ongoing visualization that can have a positive effect on the groups participation in society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bengtsson, Julia, and Camilla Mylläri. "Problem för vem? : En studie om hur förskollärare upplever och arbetar med problemskapande beteende i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34552.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förskollärares upplevelser, hantering och bemötande av problemskapande beteenden i förskolan. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning och i tidigare yrkeserfarenheter fått upp ögonen för att pedagoger har olika syn på problemskapande situationer där vi menar att pedagoger bemöter och hanterar problemskapande beteende på olika sätt. Detta utvecklade ett intresse i att få ökad kunskap och förståelse för hur förskollärare arbetar med problemskapande beteende i förskolan. Metoden som användes för att nå studiens syfte var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, detta gav oss en insikt i hur förskollärare upplever och arbetar med problemskapande beteende. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv. Slutsatser av resultatet visar att förskollärares förhållningssätt utgår från ett relationellt perspektiv som menar att problemskapande beteende uppstår som en reaktion på sociala sammanhang och miljö, där det är sannolikt att det ställts för höga förväntningar och krav på barnet. Problemskapande beteende beskrivs med ord som exempelvis utåtagerande, överskottsenergi och diagnos samt barn som har svårt med sociala spelregler. Resultatet beskriver att barn bör bemötas utifrån deras behov och förutsättningar, förskolan behöver skapa förståelse för barns olika beteenden för att utforma lämpliga strategier som möjliggör delaktighet. Problemskapande beteende beskrivs både som ett hinder och en möjlighet för förskolepersonal att reflektera och diskutera för vad som är acceptabelt, förväntat och som kan skapa nya synsätt där olikheter ses som en tillgång. Vi vill säga att den här studien är ett kunskapsbidrag till all verksam och kommande personal inom förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Jättner, Cecilia. "”Jag måste lita på folk, tro på folk. Att dehjälper mig” : En kvalitativ studie om hur individer med intellektuellfunktionsnedsättning upplever delaktighet, inflytande ochsjälvbestämmande på daglig verksamhet enligt LSS." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32108.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka upplevelsen av delaktighet, inflytande och självbestämmande hos individer som har intellektuell funktionsnedsättning och som är deltagare i daglig verksamhet enligt LSS (Lag om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade). Resultatet har analyserats med inspiration från den hermeneutiska analysmetoden samt utifrån teorin om empowerment. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex deltagare samt deltagande observationer av deras dagliga verksamheter har studien kunnat belysa det som mycket av tidigare forskning inom domänen redan påvisat, nämligen den komplexitet som föreligger i att praktiskt tillämpa vissa av de rättigheter som framgår i LSS. Utsagorna från studiens deltagare som har påvisat att de inte tycks ha de förutsättningar som krävs för att fullt ut leva upp till det samhälleliga idealet som en självständig och fri medborgare. Detta trots att individerna enligt LSS ska betraktas som just det. Samtidigt har majoriteten av deltagarna i denna studie inte i någon större utsträckning gett uttryck för att de upplever sina begränsade möjligheter som något problematiskt, utan att de i många avseenden betraktar vardagliga företeelser på de dagliga verksamheterna som självklarheter.

Godkännande datum: 2017-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Gren, Maria, and Marlene Mathis. "Elevers upplevelser av stödinsatser : Hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram upplever stödinsatser och delaktighet i grundskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22053.

Full text

Abstract:

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet.
The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Sofie, and Frida Fagerell. "Barn har all rätt i världen : En kvalitativ studie om hur personal inom socialtjänsten som arbetar med barn upplever implementering och inkorporering av barnkonventionen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42586.

Full text

Abstract:

The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden in 1990, it has been transformed into Swedish legislation and implemented in the work of the social services. This study’s aim was to identify and describe how social services staff are working with children experience their work based on the Convention on the Rights of the Child. Through a qualitative method, the purpose is answered based on three questions from seven social workers’ experiences. The issues take into account the child’s best interests, the child's participation and the possible differences the social worker’s experience after the Convention has been incorporated into Swedish legislation on 1 January 2020. Through a thematic analysis, results and analysis are presented based on collected empirics, previous research and theories from the child's perspective, space of action and implementation space. The study's results show that social workers have worked based on the articles of the Convention on the Rights of the Child and that their work is based on children's participation to assess the child’s best interests. The social workers experience no drastic difference in their way of working after the incorporation of the Children's Convention. Instead the change is expected to take place in court decisions and at other social service units.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Upplevd delaktighet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles