Academic literature on the topic 'Upplevd delaktighet'

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work
Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

Denna kvantitativa studies fokus är att mäta huruvida det finns positiva effekter av användandet av tjänstedesign inom arbetsmiljöarbete. Syftet för studien är att undersöka huruvida medarbetares upplevda känsla av delaktighet på arbetsplatsen påverkas av användandet av metoder inom tjänstedesign som problemlösningsmodell i arbetsmiljöarbete. För att besvara syftet har en enkät delats ut till deltagare inom projektet Experio WorkLab, och datan från enkäten har bearbetats i SPSS. För att analysera resultatet används Self Determination Theory, Human Resource Development och teorier om organisationskultur.  Resultatet visar att användandet av tjänstedesign som modell för arbetsmiljöarbete har en påverkan på den upplevda delaktigheten på arbetsplatsen. Studien ser en ökning i upplevd delaktighet både hos de som deltar aktivt och de som deltar passivt i projektet. Det framgår också i resultatet att även utbildningsgrad och ålder påverkar den upplevda delaktigheten. Det signifikanta resultatet är starkt både för de som deltar passivt och de som deltar aktivt vilket betyder att det finns mycket att vinna för organisationer att lära sig och börja tillämpa arbetsmiljöarbete med denna modell.
The focus of this quantitative study is to measure whether the use of service design as model for improving work environment yields positive results. The purpose of this study is to investigate whether employees' perceived sense of participation in the workplace is affected by the use of methods within service design as a problem-solving model in environmental work. To answer the purpose, a survey was distributed to participants within the project Experio WorkLab, and the data from the survey was processed in SPSS. To analyze the results, Self Determination Theory, Human Resource Development and theories of organizational culture are used.  The study's results show that the use of service design as a model for environmental work has an impact on the perceived participation in the workplace. The study sees an increase in perceived participation both among those who participate actively and those who participate passively in the project. It also appears from the results that the degree of education and age also affect the perceived participation. The result is strong both for those who participate passively and those who participate actively, which means that there is much to be gained for organizations to learn and start applying environmental work with this model.

Bakgrund: Individers delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation lyfts ofta fram i hälsofrämjande arbete. Forskning stödjer att skolframgång är en skyddsfaktor för att bevara en god psykisk hälsa. Elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa. Barns och elevers delaktighet är en viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter och under år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns det ett samband mellan elevers upplevda delaktighet i skolsituationen och deras hälsa samt att belysa vilka faktorer i skolsituationen som hade betydelse för upplevd delaktighet.  Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie av data från elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser gjordes med variabeln ”delaktig och får vara med och bestämma” mot elevens skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test, signifikant var <0.05.  Resultat: Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade statistiskt signifikanta samband med skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Elever med låg delaktighet uppgav en lägre grad av arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Upplevelsen av låg delaktighet hade ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det var mer än dubbelt så många elever med upplevd låg delaktighet, bland både pojkar och flickor, som kände sig ledsna och oroliga.  Konklusion: Studien belyser hur central elevers upplevda delaktighet är för deras hälsa och livssituation, även om det kausala sambandet inte kan påvisas. Att systematiskt stärka elevers delaktighet är ett hälsofrämjande arbetssätt som också kan förbättra skolans möjlighet att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga att skolan ska möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och kompensera för det som eleven kan ha behov av för att klara sina studier.
Background: Individuals' participation and ability to influence their life situation are often highlighted in health-promotion. Research supports that school success is a protective factor for maintaining good mental health. Pupils' ability to participate and influence their school situation are factors that promote both learning and health. The participation of children and pupils are an important part of the work on human rights and in 2018 the United Nations Convention on the Rights of the Child is expected to be adopted as a Swedish law. Aim: The aim of this study was to investigate whether there was a link between pupils ' perceived participation in the school situation and their health, as well as to shed light on what factors in a school situation which had significance for perceived participation.  Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study of data from the health data base, ELSA. Correlation analysis was made with " included and be allowed to decide" towards the pupil's school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. All correlation analyses were done with the chi-squared test, significant were < 0.05.  Results: The results showed that pupils ' perceived participation had a statistical significant relation with school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. Pupils with low participation indicated a lower degree of calm to study, they were less satisfied with their school work, had fewer friends in school and experienced to a lesser extent that adults were friendly. The experience of low participation had a strong correlation with mental ill health. It was more than twice as many with perceived low participation, among both boys and girls, who felt sad and worried. Conclusion: This study highlights how central pupils ' perceived participation is for their health and life situation, although the causal relationship cannot be demonstrated. To systematically strengthen pupils’ participation is a health promotion approach that also can improve the school's ability to meet its compensatory mandates. That is, the school system must meet each pupil's individual needs and compensate for what the pupil may need to complete his or her studies.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

Det framkommer i studiens inledning att det finns negativa hälsotrender bland barn och ungdomar, till exempel fetma, stillasittande och psykisk sjukdom. Det gör att föreningsidrotten blir en viktig stödjande miljö för fysisk aktivitet och har därmed stor betydelse för folkhälsan. Genom att känna delaktighet och inflytande i sin egen förening kan ett livslångs idrottande skapas. Syftet med studien var att studera en fotbollsverksamhet för flickor och pojkar (10–13 år) med fokus på hälsa, delaktighet och inflytande. En kvalitativ metod användes där ett strategiskt urval utgjorde studiens målgrupp. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med 15 spelare från en utvald fotbollsverksamhet. Fyra ideella ledare från samma förening intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys användes när materialet analyserades där olika meningsenheter bildade kategorier. Resultatet visade att sociala aktiviteter, gemenskap inom laget, roliga saker inom fotbollen och aktivitetsglädje stimulerar ett livslångt idrottande som kan kopplas samman med hälsa. Genom att ledarna involverade spelarna skapades en delaktighet i föreningen. Detta uppfylldes i praktiken genom att fråga efter spelarnas synpunkter, kontinuerligt hitta på aktiviteter utanför fotbollen samt uppdelningen på träningarna skulle alltid vara för spelarnas bästa. Utifrån konklusionen är upplevd delaktighet och möjlighet till att påverka en av de komponenter som behövs för att spelare ska stanna inom idrotten. Ur ett folkhälsoperspektiv tycks det vara viktigt att behålla spelare då föreningsidrotten har en långsiktig positiv påverkan på individens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Den utvalda fotbollsverksamheten satte spelarna i främsta rummet och lyckades därmed behålla spelarna.

Stress är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen inom många domäner där individer på olika vis drabbas. Högskolestuderande är en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien låg fem frågeställningar. En enkätundersökning genomfördes för att besvara frågeställningarna. Enkäten bestod av en demografisk del, Antonovskys KASAM-formulär och Cohens perceived stress scale. Respondenterna var 302 studerande vid en högskola i Mellansverige, varav 205 kvinnor och 96 män. Databearbetning skedde med korrelationer, t-test, variansanalys och regressionsanalys. Resultatet mynnade ut i slutsatsen att högskolestudenternas KASAM och könstillhörighet relaterar till upplevd stress, men att delaktighet inte relaterar till upplevd stress. Förslag för framtida forskning inom ämnet ges.

Denna uppsats undersöker om distansundervisningen under Coronapandemin har påverkat elevers upplevda delaktighet i skolan. Studien utfördes för att ta reda på om elever anser att pandemin påverkat deras möjligheter till att ta del av de delaktighetsaspekterna specialpedagogiska skolmyndigheten anser krävas för en bra och givande skolgång. Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och materialet samlades in med hjälp av en enkätstudie. Med hjälp av specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell kan vi jämföra elevernas svar och teorin för att fastställa om distansundervisningen är positiv eller negativ för delaktighet. Undersökningens resultat var att samtliga aspekter försämrats under pandemin och att distansundervisningen inte är påverkat delaktighetsaspekterna positivt.