Relevant bibliographies by topics / Universiteter

Academic literature on the topic 'Universiteter'

Author: Grafiati
Published: 26 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Contents

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Universiteter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Universiteter"

1

Redaktionen. "Universitet og arbejdsliv — en indledning." Tidsskrift for Arbejdsliv 17, no. 4 (December 1, 2015): 5–10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v17i4.109007.

Full text
Abstract:
U niversiteternes aktuelle tilstand og mulige fremtidige skrækscenarier er for alvor blevet et hot emne blandt forskere, politikere og diverse interessegrupper. Vi har set en stærkt voksende politisk interesse for universiteternes samfundsmæssige nytteværdi i de seneste 15 år. Forklaringen skal blandt andet findes i universitetets udvikling fra elite- til masseuniversitet samt i forestillingen om, at vi i dag befinder os i en vidensøkonomi, hvor styring af uddannelse, forskning og innovation betragtes som en afgørende forudsætning for Danmarks overlevelse i en stadig mere globaliseret og konkurrencepræget verden. Denne udvikling er et brud med den model, som det moderne universitet fra starten af 1800-tallet byggede på. Udgangspunktet for denne var Immanuel Kants og Wilhelm von Humboldts idealforestillinger om universitetet som videnskabelig institution, hvor staten betalte for universiteternes drift og derudover overlod resten til universiteterne. Intentionen var at skærme universiteterne fra eksternt pres og indblanding (Humboldt 1809/2007). Modellen inspirerede en række europæiske universiteter, herunder Københavns Universitet og senere resten af de danske universiteter. Blandt forskere (se fx Kristensen 2007; Emmeche 2012), der beskæftiger sig med de danske universiteters historie, betragtes Universitetsreformen af 2003 som et opgør med ovennævnte universitetsideal. Loven medførte, at universiteternes valgte ledelse og organer blev afskaffet. Nu var det en bestyrelse, der var universitetets øverste myndighed. Bestyrelsen udnævner på samme måde som i et aktieselskab rektor som en slags administrerende direktør, og han udnævner på sin side dekaner, som igen udpeger institutledere. I dette system står ledere til regnskab opad og ikke som i det tidligere system, hvor de først og fremmest stod til ansvar over for de mennesker, som de ledte. I 2005, hvor regeringen under Anders Fogh Rasmussens ledelse nedsatte Globaliseringsrådet, blev universiteterne koblet til forestillingen om 'videnssamfundet' og antagelsen om, at jo højere en befolknings gennemsnitlige uddannelsesniveau var, jo stærkere var også nationens konkurrenceevne. I dag er universitetets autonomi blevet undermineret på mange forskellige fronter i takt med, at kravene til universiteterne bestemmes af uddannelsespolitiske målsætninger, som har til formål at styrke den nationale konkurrenceevne på et globaliseret marked. For få år siden handlede det om at få flest mulige til at uddanne sig længst muligt. Konkret var målsætningen, at 25 % af en ungdomsårgang skulle have en lang videregående uddannelse i 2020. Det betød vækst i antallet af ansatte i universitetssektoren. Målsætningen er allerede nu realiseret-godt og vel endda, hvilket nu problematiseres fra politisk hold.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gudienė, Vilma. "Lietuvos universiteto dėstytojas, farmacininkas Benediktas Šiaulis (1887–1957) – Rokfelerio fondo stipendininkas." Kauno istorijos metraštis 21 (2023): 55–76. http://dx.doi.org/10.7220/2335-8734.21.3.

Full text
Abstract:
Benediktas Šiaulis farmaciją studijavo Maskvoje ir apie 18 metų, nuo 1900 iki 1921 m., (su kelių metų pertrauka) mokėsi ir dirbo Rusijoje. Paskelbus Lietuvos nepriklausomybę, grįžo į Tėvynę. 1922 m. Kaune buvo įsteigtas Lietuvos universitetas (1930 m. pavadintas Vytauto Didžiojo universitetu), ir B. Šiaulis tapo šio universiteto Farmacijos ir farmakognozijos katedros asistentu. Universitetui trūko dėstytojų, patalpų, įrangos ir, žinoma, lėšų. Auginti dėstytojų kompetencijas padėjo Rokfelerio fondas (įkurtas JAV). Rokfelerio fondas skyrė stipendijas perspektyviems Europos medikams stažuotis užsienyje. Lie tuvoje pirmaisiais Rokfelerio fondo stipendininkais tapo farmacininkas Benediktas Šiaulis ir chirurgas Vladas Kuzma. V. Kuzma studijavo Europoje, B. Šiaulis – JAV (1925–1926). Šešis mėnesius B. Šiaulis studijavo Bostone, Harvardo universitete, ir pusantrų metų – Klivlande, „Western Reserve“ universitete. Klivlande B. Šiaulio studijų vadovas buvo garsus farmakologijos profesorius Torald Sollmann (1874–1965). Profesorius vertino B. Šiaulio gabumus, darbštumą, vadino jį „mechanikos genijumi“ ir rekomendavo Rokfelerio fondui pratęsti ir finansuoti stažuotę dar vienerius metus. B. Šiaulis kartu su T. Sollmann paskelbė tris straipsnius Amerikos ir Prancūzijos mokslo žurnaluose. Po stažuotės B. Šiaulis grįžo į Lietuvą. 1936 m. apgynė daktaro disertaciją ir buvo pirmasis bei vienintelis farmacijos mokslų daktaras tarpukario Lietuvoje. Jis įgijo tarptautinio mokslinio bendradarbiavimo patirties ir sugebėjo perteikti savo patirtį kolegoms bei studentams. 1941 m. B. Šiaulis tapo profesoriumi. Nuo 1948 m. dirbo Farmacijos fakulteto dekanu, 1951–1956 m., universitetą reorganizavus į du institutus, ėjo Kauno medicinos instituto Farmacijos ir stomatologijos katedros dekano pareigas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ramonas, Henrikas, Tomas Januškevičius, and Mantas Grigutis. "Urologijos raida Vilniaus universitete." Medicinos teorija ir praktika 21, no. 2.2 (February 26, 2015): 148–54. http://dx.doi.org/10.15591/mtp.2015.021.

Full text
Abstract:
Įsteigus Vilniaus universitete Medicinos kolegiją XVIII amžiaus antrojoje pusėje, susiklostė prielaidos chirurgijos progresui, kai pradėta rengti gydytojus, buvo steigiamos ligoninės ir klinikos. Iki XIX amžiaus vidurio, kai Vilniaus universitetas buvo uždarytas, urologijos raidai buvo būdinga glaudi integracija su tuomete chirurgija tiek mokant studentus, tiek organizuojant darbą chirurgijos klinikoje. Išsiskyrė asmenybės, tobuliau įvaldžiusios urologinių ligų gydymo būdus, buvo apginta daug disertacijų urologijos tematika. Vilniaus Stepono Batoro ir Kauno Vytauto Didžiojo universitetai, tarpukariu sukūrę reikiamas chirurgijos studijoms struktūras, suteikė galimybę vystyti urologiją. Tam laikotarpiui būdingas urologijos naujovių įdiegimas, netgi klinikinio darbo specializacija. Abiejuose universitetuose ginamos disertacijos, kuriose nagrinėjami urologinių ligonių gydymo moksliniai aspektai. Nutrūkus universitetų veiklai dėl lemtingų politinių įvykių ir karo, netenkama pedagogų, sutrinka klinikų ir ligoninių veikla. Trečiajam urologijos raidos etapui Vilniaus universitete būdinga specializacija, kai suformuojamos katedros, vėliau – klinikos ir centrai, skirti urologijos studijoms. Tai suteikė postūmį universitetinių ligoninių urologijos skyrių steigimui, pedagogų rengimui. Pagrindinėse universiteto klinikinėse bazėse susiklostė ikidiplominių ir podiplominių studijų praktika, susiformavo prielaidos sistemingai mokslinei veiklai. Laikotarpiais charakterizuojami Vilniaus universiteto trys urologijos raidos etapai pasižymi akademinės ir mokslinės veiklos vienove. Tai neatsiejama nuo minties progreso.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Heidbreder, Michael. "Germanistika Vilniaus universitete. Disciplinos mokslo istorija iki 1941 metų." Kalbotyra 59, no. 59 (January 1, 2008): 109. http://dx.doi.org/10.15388/klbt.2008.7598.

Full text
Abstract:
Germanistikos istoriją Vilniaus universitete iki 1941 metų galima padalinti į du etapus: nuo 1795 m. iki 1832 m. Vilniaus Imperatoriškame universitete dirbo P. Albrichtas (Peter Albricht) ir B. Haušteinas (Benjamin Friedrich Haustein). Haušteinas buvo literatūros istorijos specialistas. Jo ban­dymas Imperatoriškuose universitetuose įvesti vokiečių literatūros dėstymą sužlugo po to, kai Ru­sijos caras, numalšinus lenkų ir lietuvių sukilimą, uždarė universitetą. Tik po 90 metų universitetas vėl pradėjo veikti Kaune kaip valstybinis Lietuvos universitetas.1922-1941 m. H. Engertas (Horst Engert) ir G. Studerus (Gottlieb Studerus) Kaune germanistiką įtvirtino kaip universiteto discipliną. H. Engertas sėkmingai vadovavo šiai mokslo sričiai, be to, jo teoriniai darbai buvo aukšto mokslinio lygio. 1940 m. Filologijos fakultetas, o kartu ir H. Engerto katedra, persikėlė į Vilnių. H. Engerto veiklą 1941 m. sustabdė įžengusi vokiečių armija. Katedrai toliau vadovavo A. Alminauskas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Skjenneberg, Sven, Gustaf Åhman, and Mauri Nieminen. "Research News from Norway, Sweden, and Finland." Rangifer 6, no. 2 (June 1, 1986): 48. http://dx.doi.org/10.7557/2.6.1.562.

Full text
Abstract:
Norge: 1) Forskningsavd ved Reindriftsadministrasjonen. 2) Avd. for arktisk biologi, Univ. i Tromsø 3) Viltforskningen ved DN, Trondheim 4) Institutt for biologi og geologi, Univ. i Tromsø 5) Institutt for husdyrnæring, Norges landbrukshøgskole 6) Institutt for zoologi, Norges landbrukshøgskole 7) Stipendiat Norges landbruksvit. forskningsråd 8) Statens veterinære laboratorium i Nord-Norge Sverige: 1) Renförsöksavdelningen, Sveriges lantbruksuniversitet 2) Statens veterinärmedicinska anstalt 3) Statens naturvårdsverk Finland: 1) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Renforskning 2) Kaamanen försöksstation, Renägareföreningen 3) Veterinärmedicinska högskolan 4) Helsingfors universitets husdjursvetenskapliga institut 5) Kuopios och Uleåborgs universiteter 6) Helsingfors universitets geologiska institut 7) Jyväskyläs universitet 8) Lantbrukets forskningscentral
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Marcussen, Martin. "Redaktionelt forord." Økonomi & Politik 95, no. 2 (October 10, 2022): 3–4. http://dx.doi.org/10.7146/okonomiogpolitik.v95i2.134155.

Full text
Abstract:
Et universitet eksisterer altid i en samfundsmæssig kontekst. Det er klart. Man kan ikke forestille sig et universitet, der som en satellit er frit svævende uden nogen som helst relation til dets samfundsmæssige omgivelser. En sådan afkoblet universitetssatellit vil være pendanten til »rumskrot«, der på et tidspunkt vil brænde op i atmosfæren. Spørgsmålet er således ikke om et universitet skal have en samfundsrelation, men snarere, hvilke relationer universiteter har og bør have til det omgivende samfund.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sataøen, Hogne Lerøy. "«Åpne, mangfoldige og respektfulle?» Visjoner og kjerneverdier i norske og svenske høyere utdanningsinstitusjoner." Högre utbildning 4, no. 2 (September 9, 2014): 95–108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v4.780.

Full text
Abstract:
De siste tiårenes reformer i sektoren for høyere utdanning har bidratt til at institusjonene i større grad agerer som organisasjoner i et marked. Universiteter og høyskoler må profilere seg og formidle utad hva som er deres karakteristika, fremtidsplaner og strategier. Et uttrykk for dette er bruken av visjoner og kjerneverdier når institusjonene presenterer seg selv. Denne studien undersøker norske og svenske universiteter og høyskolers bruk av kjerneverdier og visjoner. Ved hjelp av kvalitative og kvantitative analyser av verdier og visjonsformuleringer undersøker artikkelen hvilke identiteter og fremtidsbilder som uttrykkes. Studien viser at visjoner og verdier i dag i stor grad inngår som et standardrepertoar i universiteters og høyskolers selvpresentasjoner. Mens kjerneverdiene, som representerer institusjonenes identitet, tar utgangspunkt i et generelt offentlig etos og tradisjonelle akademiske verdier, er fremtidsvisjonene i sektoren sterkere preget av konkurranse og markedsorientering. En slik endring på uttrykks- og fremstillingsnivået i sektoren for høyere utdanning er interessant, og må forventes å ha konsekvenser for interne prosesser, hierarkier og strukturer i organisasjonene
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Cozart, Stacey. "Nyt netværk skal styrke sproglig og interkulturel kompetenceudvikling ved universiteterne." Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 15, no. 46 (October 1, 2009): 28. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v15i46.113939.

Full text
Abstract:
I februar 2009 samledes repræsentanter fra sprogcentre og lignende enheder ved flere universiteter i Danmark og besluttede at danne et netværk for undervisere, forskere og andre interesserede, der arbejder med sproglig og interkulturel kompe- tenceudvikling blandt ansatte og studerende. Netværket blev døbt “Universiteter- nes netværk for sprog og internationalisering” og tæller nu 28 medlemmer fra syv af landets universiteter. [...]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Herrmann, Kim Jesper, Torben Kristian Jensen, and Berit Lassesen. "Hvilke faktorer i studiemiljøet fremmer trivsel? – En analyse på baggrund af svar fra 11401 studerende ved Aarhus Universitet." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 7, no. 13 (September 1, 2012): 1–13. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v7i13.6156.

Full text
Abstract:
Alle danske universiteter gennemfører undervisningsmiljøvurderinger (UMV). Denne artikel præsenterer en analysemodel for UMV-en ved Aarhus Universitet samt en statistisk analyse med henblik på at identificere de vigtigste faktorer for studerendes trivsel. Danish universities mandatorily obtain student feedback through survey instruments. To understand the construct of study environment a theoretical model is proposed. Based on survey data from students at the University of Aarhus the most important factors predicting student well-being are identified through statistical analysis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kærgård, Niels. "Forskningen, samfundet og myndighederne." Samfundsøkonomen 2019, no. 2 (September 13, 2023): 53–58. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2019i2.140603.

Full text
Abstract:
De store fusioner mellem universiteter og sektorforskningsinstitutter, der er sket i de seneste årtier, er ikke uden farer. Universiteter, der internationaliseres, forskere uden ansættelsestryghed, politikere uden respekt for armslængde principper, sektor- oguniversitetsforskning i samme institutioner og universiteter, der er helt afhængige af løse, eksterne bevillinger, kan let blive en meget ubehagelig cocktail. Og seriøse og uafhængige fagfolks aktive deltagelse i den offentlige debat og i betjeningen af myndigheder er i en tid med sociale medier og populisme mere nødvendig end nogensinde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Universiteter"

1

Ullén, Alexander, and Lucas Wiik. "Platskänsla på universitet : En undersökning om platskänsla vid universiteten i Uppsala och Wollongong." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340601.

Full text
Abstract:
I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Thoré, Anders. "Akademibondens plikt : universitetets rätt : feodala produktionsförhållanden vid Uppsala universitets gods 1650-1790 /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb41069225x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Valatkaitė, Vaida. "Darnumo koncepcijos diegimas Lietuvos universitetų valdymui." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20140620_203409-48638.

Full text
Abstract:
Egzistuoja daugybė būdų, kaip universitetai gali įsitraukti į darnų vystymąsi. Priimamos tarptautinės deklaracijos darnumo klausimams spręsti - 1972m. Stokholmo deklaracija; Tbilisi deklaracija, 1977m. pirmoji tarpvalstybinė aplinkosauginio švietimo konferencija, nuo 1990 metų, daugiau nei 300 koledžų vadovų pasirašė Talloires Deklaraciją, kuri įpareigoja prisiimti atsakomybę ir išlaikyti darnumo koncepciją ateityje; 1993m; darnaus vystymo universitetinė chartija, 1991m „Halifax“ deklaracija; 1992m. Jungtinių tautų konferencijos „Aplinka ir vystymasis“ ataskata; 1997m. Thessaloniki deklaracija. 1998m. Gliono kolokviumas; 2001m. Kyoto deklaracija. Skatinant aukštojo mokslo darnų vystymą, keturios tarptautinės organizacijos suformavo ”Pasaulinę aukštojo mokslo darnumo partnerystę”. Šios organizacijos - Tarptautinė universitetų asociacija, Darnios ateities pažangieji universitetai, Koperniko universitetas bei UNESCO siekia apjungti universitetus bei aukštojo mokslo institucijas skatinant darnų vystymą. Įgyvendinant savo įsipareigojimus praktikoje, ši pasaulinė organizacija 2001m. pasirašė Lünebergo Deklaraciją, dėl aukštojo mokslo darnaus vystymo - darnus vystymasis aukštajame moksle. 2002m Ubuntu deklaracija – darni plėtra ugdyme, mokslas ir technologija. Darnaus vystymo įgyvendinimo planas, pagal 2002m. Johanesburgo viršūnių susitikimą dėl darnaus vystymo, ypatingai išskiria mokslo svarbą. Iš viso to galime daryti išvadas, kad universitetų valdymas tampa viena iš svarbiausių... [toliau žr. visą tekstą]
Insightful researchers from all over the world examine the question how to implement principles of sustainability into the essence of all human activities. However reaching of long-term goals requires for fundamental changes and most of them will be technically, culturally and politically difficult. Universities as centres of innovations and learning must be in the very front of this development. Sustainable development is the current context in which higher education must focus its mission. The challenge of sustainable development is faced by universities in different manner beginning with the aim to act as environment-friendly company to formulation of principles and signing declarations while establishing totally new institutions or focusing current mission and management of the university on search of sustainability. All of this leads to conclusion that management of universities becomes one of the most important problems. Universities might find themselves in danger if they don’t adapt to changing environment and new challenges more rapidly. The above-mentioned facts prove importance and relevance of the selected topic “Implementation of sustainability concept for management of universities in Lithuania”. Institutions of higher education are responsible against society for use of public education means in pursuit of sustainable development. The first hypothesis: the fundamentals of sustainable development are not included in management of universities in Lithuania. The... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lidén, Emma, and Elisabeth Rydén. "Hållbar utveckling på Uppsala universitet : en undersökning av universitets arbete och studenters uppfattning." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150216.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dzin, Amela. "Kunskapssyner och kunskapens vyer : Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetens själ, med exempel från Karlstads universitet." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för geografi och turism, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3663.

Full text
Abstract:
This dissertation deals with the multi-faceted phenomenon of knowledge conceptions. The aim is to describe the meaning of “academic knowledge” in today’s knowledge society from the perspective of “education” (a term used here in relation to the ‘liberal arts’ tradition as used in the English language or in German ‘bildung’) and “commodisation”. These two perspectives create a field of tensions in higher education. The study analyses the flow of knowledge in the process of commodisation - partly through a network of relations between societally-relevant actors, partly through career geography. The actors studied are: the state, the university, the university departments and the graduates/students. The research ‘design is a descriptive case study of Karlstad University during the years 1997-2007. The theoretical approach combines two perspectives; commodisation of academic knowledge and career geography. Commodisation is studied by the developments in higher education seen from a wider national and international perspective. Career geography entails both a geographical mobility and a social mobility of the students. The results show that there are different conceptions about academic knowledge from the different actors. Two different perspectives of commodisation of academic knowledge have been found, one from the “top down” perspective and one from the “bottom up” perspective. The top down perspective means that commodisation is driven mostly by the state and then is followed by the university and the university departments. In the bottom up perspective, commodisation is driven by the students. Furthermore, the results from the study of the Swedish state reveal an increasingly clear commodisation of academic knowledge with emphasis on economic growth, regional development and international competition.  However, Karlstad University’s and the university departments’ view of knowledge differs somewhat from that of the state’s, and aims instead to combine ‘commodisation of knowledge’ with ‘knowledge as education’ in its efforts to be a ‘learning university’. It is also shown that students appreciate this combined view. On a general level, the main argument from this dissertation is that it is necessary to place more attention on how to obtain a balance between the commodisation of academic knowledge and knowledge as “education” in today’s higher education system.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Forsell, Jenny. "Universitetsmuseer som resurs för undervisning och forskning på universitetet. En undersökning av Uppsala universitet och Museum Gustavianum." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101952.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vincent, Judith. "Mångfald i samhället - universitetet som exempel : En kvalitativ studie om utlandsfödda studenters erfarenheter av att studera vid ett svenskt universitet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-163295.

Full text
Abstract:
I den här studien har jag undersökt utlandsfödda studenters upplevelser av svenskt universitet. Det de har gemensamt är att de kommer från en annan bakgrund än svensk, att de studerar eller har studerat på ett svenskt universitet och att de talar god svenska. Undersökningen visar prov på hur etnicitet och identiteter skapas och synliggörs i olika situationer, och att det svenska språket och tiden i Sverige är viktiga faktorer för att förstå normer och koder. Detta material har framtagits genom att jag intervjuat personer som överensstämmer med beskrivningen, kodat materialet, intervjuat igen och sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning.
In this study, I have examined how foreign-born students experience studying at a Swedish university. What they have in common is that they originally come from a different country than Sweden, that they study or have studied at a Swedish university and that they speak and understand the Swedish language well. The survey shows how ethnicity and identities are created and made visible in certain situations, and that both the Swedish language and time in Sweden are important factors for understanding norms and codes. The material is collected by me intervjuing individuals that falls under the above discription. Then I have analysed the material and compared it with privious, similar studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Remmer, Eliott, and Nils Merkel. "Att minska CO2-utsläpp från tjänsteflygande på universitet : En utvärdering av funktionaliteten i FlightViz utifrån svenska universitets behov." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279527.

Full text
Abstract:
För att bromsa klimatförändringarna måste vi drastiskt minska våra koldioxidutsläpp på en global nivå. Den akademiska världen har ett stort ansvar att bedriva forskning för att stötta kampen för minskade utsläpp men i dagsläget finns det samtidigt en växande trend av ett intensivt tjänsteflygande med stora koldioxidutsläpp som följd. Universiteten måste minska sina koldioxidutsläpp från flygande och börja agera pionjärer och främja ett mer hållbart resande. För att stötta arbetet mot minskade koldioxidutsläpp inom flygintensiva organisationer startades 2019 forskningsprojektet FLIGHT på KTH med målet att konkretisera och testa praktiska verktyg. Tillsammans med masterstudenter på medieteknikprogrammet togs det fram ett visualiseringsverktyg, FlightViz, för att sammanställa och visualisera flygdata för KTH:s anställda. Vidare skulle verktyget komma att användas för att utforska behoven hos en bredare användargrupp inom flygintensiva organisationer för att på så sätt kartlägga hur ett sådant visualiseringsverktyg borde se ut. Syftet med den här studien var att nå ut till anställda inom hållbarhet på svenska universitet och högskolor för att genom intervjuer ta reda på deras förutsättningar och behov av ett eventuellt visualiseringsverktyg som FlightViz. Vi tog kontakt med 13 universitet och högskolor i Sverige varav 9 ställde upp på intervjuer där vi diskuterade deras hållbarhetsarbete och behov av ett verktyg som FlightViz. Vi visade även upp verktyget och samlade in reaktioner och synpunkter kring urval av information och funktionalitet. Resultaten av intervjuerna var ett antal konkreta aspekter kring funktionaliteten i verktyget som vi ansåg vara viktiga för dess användbarhet: trender över tid, per-capita-mått, visualisering av resmål samt ett antal viktiga grupperingar av datan. Den här utökningen av funktionaliteten borde därför absolut finnas med i en vidareutveckling av verktyget FlightViz. Vi står inför stora utmaningar att minska våra utsläpp globalt och mycket måste göras på alla nivåer i samhället. Inom flygintensiva organisationer kan en del av lösningen ligga i förbättrade möjligheter till visualiseringar och tillgången till andra verktyg för att gå från datainsamling till agerande. Den här uppsatsen bidrar till att kartlägga behoven och förutsättningarna hos hållarbetsanställda på svenska universitet för att på så sätt bistå arbetet mot minskade utsläpp inom flygintensiva organisationer.
To avert climate change, we must drastically reduce our CO2-emissions on a global level. The academic world has a great responsibility in conducting research to support the work towards reduced emissions. At the same time, there is a growing trend of an intensive academic flying with large CO2-emissions as a consequence. Universities must reduce their CO2-emissions from flying and begin to act as pioneers and promote a sustainable way of travelling. To support the efforts in reducing CO2-emissions within flight-intensive organizations, the FLIGHT research project was started at KTH in 2019 with the goal of creating and testing practical tools. In collaboration with master's students in the media technology program, a visualization tool, FlightViz, was developed to compile and visualize flight data of KTH's employees. Furthermore, the tool would come to be used to explore the needs of a wider user group within flight-intensive organizations, in order to map out what such a visualization tool should look like. The purpose of this essay was to reach out to employees working with sustainability at Swedish universities in order to gather information about their needs for a possible visualization tool such as FlightViz. We contacted 13 universities in Sweden, of which 9 were interviewed. In these interviews we discussed the sustainability work at their universities and the need for a tool such as FlightViz. We also showcased the tool and gathered responses and opinions on the selection of information and functionality within the tool. The results of the interviews were a number of concrete aspects about the functionality of the tool that we considered important for its usefulness: trends over time, per-capita measures, visualization of destinations and a number of important groupings of the data . We considered this functionality to be of the most importance in the further development of the FlightViz tool. We are facing major challenges in reducing our emissions globally and a lot must be done at all levels of society. Within flight-intensive organizations, part of the solution may be improved opportunities for visualizations and access to other tools for moving from data to practice. This essay helps to identify the needs and prerequisites of employees within sustainability at Swedish universities in order to help work towards reducing emissions within flight-intensive organizations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lindell, Monika. "Valet till universitetet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30425.

Full text
Abstract:
I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rohdin, Sofia. "Finns det rättsligt hjärterum för att främja mångfald på universiteten? : En Critical Race-teoretisk analys av universitetens rättsliga utrymme att använda positiv särbehandling och breddad rekrytering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418757.

Full text
Abstract:
I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Universiteter"

1

Sander, Helge, and Mikael Ørting Kristiansen. Fremtidens universiteter. [Copenhagen]: Gyldendal, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schmidt, Kjærgaard Rikke, ed. Elfenbenstårnet: Universiteter mellem forskning og formidling. Århus: Aarhus universitetsforlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

kemiudvalg, Denmark FLUNA's. Kemiuddannelserne ved universiteter og højere læreanstalter. [Copenhagen]: FLUNA's kemiudvalg, Undervisningsministeriet, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schmidt, Kjærgaard Rikke, ed. Elfenbenstårnet: Universiteter mellem forskning og formidling. Århus: Aarhus universitetsforlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Knain, Erik. Sentre og randsoneinstitusjoner ved norske universiteter og vitenskapelige høgskoler. Oslo: Utredningsinstituttet for forskning og høyere utdanning, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Larsen, Ingvild Marheim. Profilerte breddeuniversiteter?: Formulering, organisering og iverksetting av strategiske satsinger ved norske universiteter. Oslo: NIFU, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Stensaker, Bjørn. Organisasjonsutvikling og ledelse: Bruk og effekter av evaluering på universiteter og høyskoler. Oslo: NIFU, Norsk institutt for studier av forskning og utdanning, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Frølich, Nicoline. Kunnskapens pris, regnskapets time?: Iverksetting av mål- og resultatstyring i norske universiteter. Oslo: NIFU STEP, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kyvik, Svein. Forskningspraksis ved norske universiteter i et internasjonalt perspektiv: En sammenligning av 14 land. Oslo: NIFU, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bernt, Jan Fridthjof. Lov om universiteter og høgskoler: Lov 12. mai 1995 nr. 22 : med kommentarer. Bergen: Alma mater, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Universiteter"

1

Bleiklie, Ivar. "Regionale universiteter og utdanningspolitiske paradokser." In Geografi, kunnskap, vitenskap, 53–74. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.73.ch2.

Full text
Abstract:
The chapter seeks to shed light on university reforms in Norway since 1980 and asks how well-designed the reforms are regarding their capacity to strengthen the impact of universities in the regions where they are located. The chapter starts by asking how well-suited universities are to meet the expectations they face in the regions where they are located. It argues that the institutions in many ways have organizational characteristics – as academic and bureaucratic organizations – that are not well-suited to fulfilling varied and dynamic local needs. Subsequently the chapter analyzes the reforms and changes characterizing higher education – in terms of growth, internationalization and standardization – that may contribute to understanding the current situation. Finally, it takes a closer look at ongoing reforms and transformational processes and their indications of possible trends in the coming years. Here, changing expectations and tensions arising from multiple goals are emphasized in order to understand the obstacles faced by government attempts to enhance labor market relevance by means of structural reforms with institutional mergers as a main ingredient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

VON HELMHOLTZ, HERMANN LUDVIG FERDINAND. "Om den akademiske frihed ved de tyske universiteter (1877)." In Ideer om et universitet, translated by Mads Pedersen, 119–32. Aarhus University Press, 2007. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3vz5.9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Landro, Torgeir. "Historiebevissthet – «allt och inget»." In Fra barnehage til voksenliv, 159–76. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/wmdl9927.

Full text
Abstract:
Historiebevissthet ble lansert som det nye slagordet for historiefaget i den skandinaviske skolen på 1980-tallet. Mens talsmenn for den nye strømningen ønsket å dreie skolefaget i mer filosofisk retning og i større grad rette fokuset mot elevenes hverdagsliv og identitet, innvendte kritikerne at de nye tankene ikke lot seg operasjonalisere i klasserommet. Artikkelen gjennomgår og analyserer resultatene fra et utvalg av ni norske og svenske studier som har undersøkt lærernes forståelse av historiebevissthetsbegrepet og dets nedslag i skolen. Gjennomgangen viser at det er et stort gap mellom ambisjonsnivået som historiedidaktikere ved universiteter og lærerutdanningsinstitusjoner har siktet seg inn mot, og mottagelsen av dette tankegodset i skolen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brynhildsvoll, Randi, Oddlaug Marie Lindgaard, and Kåre Robertsen. "ARTIKKEL 3 Studentaktivitet i nettbasert undervisning med Team-Based Learning som lærings- og undervisningsstrategi." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 95–121. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch3.

Full text
Abstract:
Nettbasert undervisning får stor oppmerksomhet, og fremheves både som et satsingsområde fra myndighetenes side og som et behov fra brukernes side. Denne artikkelen rapporterer funn fra et forskningsprosjekt hvor undervisning som normalt gjøres ved stedlig studiested, gjøres nettbasert. Forskningsprosjektet blir utført med et kull studenter ved en videreutdanning for trafikklærer tunge kjøretøy ved Faggruppe Trafikk, Handelshøgskolen, Nord universitet. Det tar utgangspunkt i å fremme studentaktivitet i nettbasert undervisning med Team-Based Learning som lærings- og undervisningsstrategi. Funn viser at læring på nett kan gjøres med stor grad av studentaktivitet. Det forutsetter at underviser har tilstrekkelig digital kompetanse, kompetanse innen nettpedagogikk, og velger et læringsdesign som skaper studentaktivitet. Det krever også at universitetet har et støtteapparat for digital læring med god nok kapasitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fink-Jensen, Morten. "Universitetet." In 50 begivenheder, 65–69. Aarhus University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r48vv.13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Holmes, Philip, Jennie Sävenberg, and Gunilla Serin. "På universitetet." In Colloquial Swedish, 129–47. Routledge, 2016. http://dx.doi.org/10.4324/9781315695143-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"På universitetet." In Colloquial Swedish, 114–28. Routledge, 2003. http://dx.doi.org/10.4324/9780203132739-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fitjar, Rune Dahl, and Utku Ali Rıza Alpaydın. "Næringslivets samhandling med universiteter og høgskoler i og utenfor regionen: Funn fra en undersøkelse av norske bedrifter." In Geografi, kunnskap, vitenskap, 177–94. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.73.ch7.

Full text
Abstract:
The chapter examines collaboration with universities from the perspective of firms, drawing on survey data from 1200 Norwegian firms. Around one in five firms collaborate with a university. The firms provide various motives for collaborating, including access to knowledge, access to students and staff, and improving their reputation. The collaborations span a wide variety of different mechanisms, including research, teaching and other activities. Frequently used indicators of university-industry interaction, such as joint research projects and contract research, account for less than half of all collaborations, while informal consultations and training or educational programmes emerge as important areas of collaboration. In two-thirds of the cases, the local university is the most important partner for university-industry interaction, while the national technical university NTNU accounts for more than half of the most important inter-regional connections. In total, 93 percent of firms involved in university-industry interaction have connections to their local universities. However, half of them also interact with universities in other regions of Norway, and 30 percent with foreign universities. Hence, local universities can act as bridges that also enable firms to reach distant research groups.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wright, Susan. "Universitetets performancekrav." In Motivation og mismod, 211–36. Aarhus University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608142.12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"FORESTILLINGER OM UNIVERSITETET." In Humaniora, 41–44. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv33jb4vc.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Universiteter"

1

Bennich, Ebba, Karl Larsson, Jhan Hernandez, and Felicia Gabriel. "FöreningsFörenklat." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/forenings.

Full text
Abstract:
Hejsan! Vi är fyra studenter som läser programmet språk, litteratur och medier (SLM) vid Linköping universitet. Vi vill informera studenter på LiU om hur studentlivet fungerar och även undersöka hur ett rikt studentliv påverkar universitetet och studenterna
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Chubik, Petr Savelevich, Viacheslav Alekseevich Starodubtsev, and Elena Iurevna Valitova. "Izmenenie infrastruktury tekhnicheskogo universiteta: novye initsiativy." In All-Russian scientific and methodical conference. Publishing house Sreda, 2017. http://dx.doi.org/10.31483/r-20.

Full text
Abstract:
The article describes a problem in the transition of traditional structure of high school educational institutions to the personality-oriented structure focused on formation the human capital. The necessity of diagnostic the student’s potential and modifying the structure of universities in accordance with the priority of formation the human capital is discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lavrukhin, Anatolii Vladimirovich, and Sait Fanilovich Sadykov. "Transfer tekhnologii v sisteme strategicheskogo razvitiia universitetov." In International Scientific and Practical Conference, Chair Aleksei Pavlovich Sokolov. TSNS Interaktiv Plus, 2024. http://dx.doi.org/10.21661/r-562060.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karelin, Vladislav Mikhailovich. "Tendentsii razvitiia sovremennogo universiteta v geosotsial'nom aspekte." In Monograph. Publishing house Sreda, 2019. http://dx.doi.org/10.31483/r-33310.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Isaev, Aleksandr Aleksandrovich. "Sovremennyi universitet: mezhdu sotsial'nym i sotsio-logicheskim." In XII International Research-to-practice conference. TSNS Interaktiv Plus, 2017. http://dx.doi.org/10.21661/r-466306.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Miziurova, Elvira Iurevna. "Rol' muzeia universiteta v grazhdansko-patrioticheskom vospitanii molodezhi." In All-Russian Scientific Conference. Publishing house Sreda, 2023. http://dx.doi.org/10.31483/r-105364.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kozlovskaia, Daria Igorevna, and Adelia Rafikovna Eferova. "Razvitie mezhkul'turnogo vzaimodeistviia studencheskoi molodezhi na zaniatiiakh po inostrannomu iazyku v universitete." In International Research-to-practice conference. Publishing house Sreda, 2019. http://dx.doi.org/10.31483/r-33362.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dumchene, Audrone Leonovna, and Indre Ginkevichene. "Samoeffektivnost' studentov fizkul'turnogo universiteta i uchitelei fizicheskoi kul'tury v otnoshenii kar'ery." In XI International research and practice conference. TSNS Interaktiv Plus, 2017. http://dx.doi.org/10.21661/r-465959.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bjelkmark Östlund, Wilma, Alice Forssell, and Kajsa Lövgren Olofsson. "Klarhet för allmänheten." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/klarhet.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Zhitkova, Elena Viktorovna. "DaF an der TSU feiert Jubiläum: 120 Jahre Erfolg." In NEMECKIJ JaZYK V TOMSKOM GOSUDARSTVENNOM UNIVERSITETE: 120 LET ISTORII USPEHA. Publishing House of Tomsk State University, 2021. http://dx.doi.org/10.17223/978590744247/1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Universiteter"

1

Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Full text
Abstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dahlgren, Linnea, Annika Lewrén, and Karin Lundin. Studenters erfarenheter av att studera med talböcker och stödprogram. Malmö universitetsbibliotek, 2022. http://dx.doi.org/10.24834//maulib/2022/13.

Full text
Abstract:
Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021. Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Juršaitė, Ona, Konradas Galvydis, Asta Katinaitė-Griežienė,, and Raminta Pranckutė. Vilniaus Gedimino technikos universitetas 2022 m. Vilnius, Lithuania: Vilnius Gediminas Technical University, July 2024. http://dx.doi.org/10.20334/2024-043-p.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Neumann, Cecilie Basberg. Midtveisevaluering av prosjekt for universitetspedagogikk ved Universitetet i Stavanger. Oslo: Arbeidsforskningsinstituttet, 2012. http://dx.doi.org/10.7577/afi/fou/2012/8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bjerg Bennike, Kathrine, Anna Stegger Gemzøe, Anne Marya Greve, Poul Meier Melchiorsen, Søren Vidmar, Anne Lyhne Høj, Nils Thidemann, and Lotte Stehouwer Øgaard. Forskning og formidling 2022: Årsplakat for Aalborg Universitet. Aalborg University, 2022. http://dx.doi.org/10.54337/aauplakat2022.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Eva, Elisabeth Ianke Mørkeseth, Monika Röthle, Berit Tofteland, Berit Zachrisen, and Kristin Fugelsnes. Verdier i barnehagen: Mellom ideal og realiteter. University of Stavanger, March 2014. http://dx.doi.org/10.31265/usps.228.

Full text
Abstract:
Denne rapporten er skrevet på bakgrunn av prosjektet «Verdier i barnehagen» (2010-2013), et samarbeidsprosjekt om utvikling og forskning i syv barnehager. Målet har vært å studere kommunikasjon av verdier mellom voksne og barn, og samtidig å støtte opp under og utfordre de voksnes arbeid med verdier i barnehagen. De syv barnehagene i prosjektet kommer fra to ulike kommuner i Rogaland. Den ene er en bykommune, den andre en landkommune. Initiativet kom fra Universitetet i Stavanger (UiS) som våren 2010 inviterte de to kommunene til å delta i prosjektet. Prosjektet har blitt finansiert dels av kommunene og den enkelte barnehage, dels av UiS og senere NordForsk. Fem forskere, universitetslektor Kristin Fugelsnes, førstelektorene Elisabeth Ianke Mørkeseth og Monika Röthle samt universitetslektor Berit Tofteland har medvirket i alle faser av studien. De fire forskerne hadde ansvar for én eller to barnehager hver. De fulgte barnehagen ”sin” gjennom hele prosjektperioden, både i utviklingsdelen og i forskningsdelen. De har også intervjuet personalet på den avdelingen de har filmet. Professor Eva Johansson står for prosjektidé og har vært leder av prosjektet. Hun har utført de fleste intervjuene i studien. Forskergruppen har sammen kontinuerlig arbeidet med å utvikle og gjennomføre prosjektet. Ytterligere en forsker, førsteamanuensis Berit Zachrisen, kom inn høsten 2013, og har deltatt i forskergruppen og arbeidet med rapporten. Prosjektet hviler på et nært samarbeid mellom barnehageansatte og forskere. Respekt for de ansattes kunnskap har vært sentralt gjennom hele prosjektet. Det betyr at det er de ansatte i barnehagene som selv har utarbeidet mål og arbeidsmåter i forhold til de verdier som de mener er viktige i forhold til sin gruppe av barn. Forskernes rolle har vært å støtte og utfordre prosessen uten å komme med ferdige løsninger. Slik bygger prosjektet som sådan på verdier som tillit, respekt og medvirkning. Prosjektet startet høsten 2010. Arbeidet i barnehagene, både med utviklingsprosjektet og med konstruksjon av data til forskningsprosjektet, foregikk frem til våren 2012, det vil si i til sammen to barnehageår. I denne perioden arbeidet de ansatte i barnehagene med verdier på ulike måter, og forskerne støttet dette arbeidet ved å arrangere seminarer og inspirasjonsdager. Én barnegruppe i hver barnehage ble i de to årene fulgt systematisk ved hjelp av forskjellige forskningsmetoder. Denne avdelingen kaller vi heretter forskningsavdelingen. Forskernes arbeid med analyse av data og rapportskriving foregikk i hovedsak etter at prosjektet i barnehagene var avsluttet, mellom 2012 og våren 2014. I mars 2013 holdt forskerne et tilbakemeldingsseminar der foreløpige funn fra prosjektet ble presentert. Prosjektet ble i 2013 utvidet til et nordisk prosjekt, «Values education in Nordic preschools: Basis of education for tomorrow», finansiert av NordForsk og deltakende universiteter i alle de nordiske landene. Den nordiske delen av prosjektet kommer til å pågå ut 2015. Denne rapporten pretenderer ikke å fremstille sannhet, men å gi et bilde av det komplekse arbeidet med verdier som pågår i hverdagens mange møter mellom voksne og barn. Vår forhåpning er at rapporten skal leses for å gi kunnskap, inspirasjon, refleksjon og støtte i det videre arbeidet med verdier. Den er ikke en vurdering av den enkelte pedagog eller barnehage. Arbeidet med verdier er, som flere av deltakerne har sagt, et arbeid som ikke avsluttes når prosjektet gjør det; det blir aldri ferdig!
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

du Toit, Madeleine, Karin Sedvall, and Helena Stjernberg Tagesson. Slutrapport från rektorsuppdraget Öppen vetenskap vid Malmö universitet : en lägesbeskrivning utifrån Unescos rekommendation. Malmö universitetsbibliotek, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/maulib.2023.14.

Full text
Abstract:
Denna nulägesbeskrivning av öppen vetenskap är ett resultat av ett rektorsuppdrag som gavs till Malmö universitetsbibliotek 2023. Syftet är att beskriva hur Malmö universitets forskare arbetar med öppen vetenskap och det stöd som finns för öppen vetenskap inom lärosätet idag. Utgångspunkten är Unescos rekommendation för öppen vetenskap. Den beskriver öppen vetenskap som fyra nyckelpelare: öppen vetenskaplig kunskap, öppna forskningsinfrastrukturer, öppet engagemang från samhällsaktörer och öppen dialog med andra kunskapssystem. Kartläggningen visar att lärosätet arbetar strukturerat och strategiskt inom området öppen vetenskaplig kunskap särskilt med avsikt på öppet tillgängliggörande av publikationer och kunskapshöjning kring forskningsdata. Gällande öppna forskningsinfrastrukturer och öppet engagemang från samhällsaktörer finns flera goda exempel inom lärosätet, men samordning och målsättning saknas. Den sista nyckelpelaren, öppen dialog med andra kunskapssystem, har varit svår att kartlägga och kräver mer utredning. Att arbeta för ett öppet vetenskapssystem innebär en genomgripande kulturförändring och en ny norm för hur forskning skall bedrivas. För att komma vidare behöver Malmö universitet besluta hur det fortsatta arbetet med öppen vetenskap ska organiseras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kisthinios, Marianne. Utvärdering av omvårdnadshandledning i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö universitet : Kvalitetsmätning HT20. Malmö universitet, Fakulteteten för hälsa och samhälle, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771714.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Evertsen, Cecilie. På leit etter læringsmiljøet i barnehagen: En synteserapport fra Læringsmiljøsenteret ved Universitetet i Stavanger. University of Stavanger, 2015. http://dx.doi.org/10.31265/usps.221.

Full text
Abstract:
Nasjonalt senter for Læringsmiljø og atferdsforskning fikk i oppdrag av Utdanningsdirektoratet å utvikle et kunnskapsgrunnlag om læringsmiljø i barnehagen vinteren 2014. Utdanningsdirektoratet ønsket at Læringsmiljøsenteret ved Universitet i Stavanger skulle utarbeide en synteserapport som hovedsakelig sammenfattet skandinavisk forskning og omhandlet arbeid med læringsmiljø i barnehagen, med utgangspunkt i fire hovedfokusområder (Relasjoner, pedagogisk ledelse, hjem–barnehage-samarbeid og organisasjon og ledelse). Videre hadde Utdanningsdirektoratet tre følgende hovedproblemstillinger som de ønsket belyst: 1. Hva viser skandinavisk forskning om arbeid med pedagogisk ledelse, relasjoner, hjem–barnehage-samarbeid og organisasjon og ledelse? 2. Hvilke føringer og anbefalinger gis for arbeid med læringsmiljø i barnehagen, da på de fire områdene? 3. Hvilke fremtidige forskningsbehov er det på feltet? I januar 2015 startet Læringsmiljøsenteret arbeidet med synteserapporten, og arbeidet ble avsluttet i oktober 2015.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Christina. Med en examen från Karlstads universitet: Alumner inom humaniora och samhällsvetenskap 2023. Karlstads universitet, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/utck3155.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Universiteter' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography