Academic literature on the topic 'Trotsky'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Trotsky.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Trotsky":
1
Bryantsev, Michail V. "L. D. Trotsky’s “The Lessons of October” and the Struggles at the Highest Level: Viewpoint of the Population in 1920s." Herald of an archivist, no. 2 (2019): 467–79. http://dx.doi.org/10.28995/2073-0101-2019-2-467-479.
Abstract:
The article analyses the aftermath of the publication of Trotsky's “The Lessons of October” in autumn of 1924, which produced much controversy in the camp of his opponents. Kamenev, Stalin, and his others smote Trotsky and posed the question “Leninism or Trotskyism?” to antithesize Lenin and Trotsky. The controversy was in the focus of attention of Soviet citizens, who showed “great interest” in this “literary discussion.” The issue remained center-stage in late 1924 - early 1925. The analysis of information materials demonstrates controversial attitudes of the population to the struggle. Many championed Trotsky. Having no way to find out more about Trotsky's views and mistrusting official publications, people often gave preference to rumors, which reflected not facts, but their wishes. Many saw in Trotsky their defender from the arbitrary rule, who acted in the interest of the people and suffered for his views. Many, party members also, demanded to allow Trotsky to express his opinions outside the framework of propaganda. At the same time, the “The Lessons of October” fed the negative image of Trotsky, already in formation. Quite noticeable role was played by the official propaganda trying to paint Trotsky as a traitor to the interests of the Soviet state. Not understanding the mechanism of the internal conflicts which after Lenin's death were tearing the RCP(B) apart, the population was swept by the Central Committee propaganda. Party propagandists cast Trotsky as a detractor of the party and Lenin himself. The campaign launched against Trotsky and his “The Lessons of October” bore its fruit. The authorities presented Trotsky as a Menshevik and unscrupulous enemy of the Soviet power. Information materials of early 1925 show not only a slump in Trotsky’s popularity, but also a growing bias against him.
2
Thatcher, Ian D. "Trotsky and Bor'ba." Historical Journal 37, no. 1 (March 1994): 113–25. http://dx.doi.org/10.1017/s0018246x00014722.
Abstract:
ABSTRACTLeon Trotsky's contributions to the journal Bor'ba, published in St Petersburg between February and July 1914, have been overlooked in scholarly accounts of his biography. This paper has two aims. First, to provide an exposition of Trotsky's contributions to this journal; and, second, to explain why they have been forgotten. Three explanations are offered. First, Trotsky biographers look to Deutscher's trilogy for the main events in Trotsky's life, and he does not mention Bor'ba. Second, Trotsky himself did not refer to his work for the journal in his autobiography My Life. Finally, Stalin did not use Lenin's critique of Trotsky's participation in Bor'ba as further ammunition against Trotsky in the power struggle after Lenin's death.
3
Strekalov, I. N. "Was Lev Trotsky the leader in the Petersburg Soviet of Workers’ Deputies in 1905?" Modern History of Russia 11, no. 2 (2021): 356–69. http://dx.doi.org/10.21638/11701/spbu24.2021.204.
Abstract:
The article reexamines the role of famous revolutionary and Social Democrat L. D. Trotsky in the Petersburg Soviet of Workers’ Deputies. One claim in the scholarly literature is that Trotsky was the leader of the Soviet, but this is based on his or someone else’s memoirs. This article analyzes this position: first, memoirs about the thesis on Trotsky’s prominent role as speaker during meetings of the Soviet, and the argument about Trotsky’s support in the Soviet; also, the question about the rating of the formal chairman of the Soviet, G. S. Khrustalev-Nosar, is discussed. This examination is based on archival documents: records of the interrogations of participants of the Soviet’s meetings written between the end of 1905 and the spring of 1906; letters written by Trotsky (mostly in the pre-revolutionary period); and the works of G. S. Khrustalev-Nosar. Analytic and comparative methods suggest that these sources are more objective than memoirs written many years after 1905 and in another historical context. The article concludes that Trotsky’s role in the Petersburg Soviet is exaggerated: memoirs are subjective or analyzed only from one point of view, and sources closest to the time show that Trotsky was a participant and even the prominent speaker in Soviet meetings, but he did not find wide ideological support there. The formal chairman of the Soviet, G. S. Khrustalev-Nosar, had enough authority, denying the claim that Trotsky was the one and only leader of the Soviet.
4
Reznik, Aleksandr V. "AUTOBIOGRAPHICAL WRITING OF L. D. TROTSKY DURING THE CIVIL WAR: POLITICS AND STYLISTICS." Ural Historical Journal 69, no. 4 (2020): 93–100. http://dx.doi.org/10.30759/1728-9718-2020-4(69)-93-100.
Abstract:
Leon Trotsky was not only an outstanding writer and speaker amongst Marxist politicians of his time, but he also could be named as one of the most well-known (auto)biographer. It was not only politics, that differed him from other high-ranking Bolsheviks, but it was a culture as well. Many of Trotsky’s rivals accused Trotsky of being extreme individualistic, alien to collectivist ideology. However, if to consider Trotsky’s biographical narratives in complex, the individualism was somewhat correct characteristic, as Trotsky indeed pointed the role of real persons, including of his own, in the history. Until recently, scholarly treatments of this issue have largely taken on Trotsky’s autobiography titled “My life: An Attempt at an Autobiography” (1929), yet this celebrated book had a certain background. The aim of article is to re-examine Trotsky’s literary and political activity in the context of his (auto)biographical texts, taking the period of the Russian Civil War as a case-study. The balance of pragmatics and poetics in his texts was reflected by Trotsky himself during the early period of the Civil War, when he publicly emphasized that he did not like the “military style”, but “got used to using the style of a publicist in life and literature”. Trotsky’s subsequent activities demonstrated that the balance between the dynamics of these two styles was determined not only by politics, but also by the author’s deeply rooted ideas about the place of his own “self” in writing.
5
Kuhfus, Peter. "Chen Duxiu and Leon Trotsky: New Light on their Relationship." China Quarterly 102 (June 1985): 253–76. http://dx.doi.org/10.1017/s0305741000029933.
Abstract:
After the 1927/28 upheaval in the communist movement, a complex relationship evolved between Chen Duxiu (1879–1942) and Leon Trotsky (1879–1940). To date little has been written about this relationship in the west. The relationship between Chen and Trotsky, however, deserves treatment in its own right for various reasons. First, an elucidation of the contacts between them should close a significant gap in the respective biographies of the two Opposition leaders. The intention is not only to define Trotsky's role as seen from Chen's perspective, but also to emphasize the Far Eastern component hitherto underestimated in biographies of Trotsky. Secondly, the reconstruction of the relationship between Chen and Trotsky constitutes an important, correcting supplement to our knowledge of the developments ( = Wirkungsgeschichte) of “Trotskyism” in China, as it has been described as a concrete phenomenon as well as an ideological-political undercurrent. Thirdly, a study of the relationship between Chen and Trotsky should provide a better understanding of relations between the Communists of China and of the Soviet Union.
6
Steinberg, Alex. "Engels, Trotsky and the Natural Sciences: A case study in cosmology." Aurora. Revista de Arte, Mídia e Política 13, no. 38 (November 25, 2020): 19–49. http://dx.doi.org/10.23925/1982-6672.2020v13i38p19-49.
Abstract:
The topic of this essay is Trotsky’s attitude to dialectical philosophy and the natural sciences. We will first summarize the tradition whose mantle Trotsky inherited as it was developed by Engels. We will then consider Trotsky’s relationship to the natural sciences. Trotsky, echoing Engels proclamations decades earlier, maintained that a dialectical philosophy is an essential guide to the work of the scientist while at the same time granting the autonomy and freedom of scientists to pursue their research. Trotsky had a lifelong interest in following the developments in the natural sciences. He also had an intuitive grasp of some important developments in the natural sciences that would only come to fruition decades after his death. We will then present a case study of how a dialectical approach to nature can assist in overcoming a crisis that is plaguing contemporary physics. Specifically we will discuss how a dialectical approach to nature can inform cosmology in the 21st century and avoid the philosophical pitfalls and dead-ends that mark the contemporary crisis in physics.
7
Trotsky, Leon. "On Frank Wedekind." New Theatre Quarterly 7, no. 28 (November 1991): 324–30. http://dx.doi.org/10.1017/s0266464x00006023.
Abstract:
To follow Lenin on the London Hippodrome in TQ40 (1981) and Wedekind on the Middlesex music hall in NTQ16 (1988) – here now is Trotsky on Wedekind. As Edward Braun, Professor of Drama in the University of Bristol, points out in a brief introduction, this assessment by Trotsky follows in a thin line of dramatic criticism by Marx, Engels, Mehring, Plekhanov, and Lunacharsky, and dates from Trotsky's involvement with a number of radical journals during his exile in Vienna. The article first appeared in the Neue Zeit in April 1908.
8
Makhieber, Dr Shaima Fadel. "Trotsky and his role in the revolution of 1905 - 1907 in Russian." ALUSTATH JOURNAL FOR HUMAN AND SOCIAL SCIENCES 224, no. 2 (March 1, 2018): 211–24. http://dx.doi.org/10.36473/ujhss.v224i2.274.
Abstract:
Trotsky is dialectic and one of the most important thinkers of socialist thought in modern times. He is a distinguished preacher and influential writer in the labor movements that undermined the cesarean section of Russian both in the Revolution of 1905 and in the revolution of 1917. The research in its first part included the birth and origin of Trotsky ,The second part emphasized Trotsky's political activism until the end of 1898, his joining a group of revolutionaries, The third axis focused on Trotsky's intellectual activity until the dissolution of the Russian Social Democratic Labor Party, where he joined in Siberia with the stream of socialist democratic ideas and became a leader in his own name, While the fourth axis dealt with the issue of splitting the Russian Social Democratic Workers Party into Bolsheviks and Mensheviks. The fifth axis dealt with Trotsky's role in the Russian revolution of 1905-1907, his leadership of this revolution and his contribution to supporting workers' councils throughout Russia.
9
Savic, Verica, and Filip Matic. "Trotsky as a product of specific time: Strategy, leadership and culturalization." Serbian Journal of Engineering Management 6, no. 2 (2021): 81–88. http://dx.doi.org/10.5937/sjem2102081s.
Abstract:
The aim of the paper is to examine Leon Trotsky's reputation as a strategy leader forged during the turbulent years of the Russian Revolution. Having specific leadership, he was a product of specific era, exerted an influence on the key historic and cultural events, and as such, subject of research for more than half a century. Without his excellent strategic skills, the Bolsheviks might never have come to power. Eventually, Stalin defeated Trotsky, who, trapped by his own principles, had few political skills. By 1927 expelled from the Party, by 1929 from Russia itself, Trotsky faded from the Russian scene. Exiled, he found support finally in Mexico, worked there, influenced Cardenas and surrealistic artists, wrote many excellent articles, made enormous contribution to art, but couldn't avoid Stalin repression, ended up murdered. The paper is primarily based on Trotsky's own writings, his bibliographers like: Ernes, Dimitri, Trotskyism theory and surrealistic critiques. By mapping the most significant theories, we tried to present the ideology of that time and its impact on politics and art, same as perception of leadership. The hypothesis of the paper is that Trotsky was indeed a product of specific time and background, but was swept away by events he helped unleash, having a huge impact on various cultural fields, contributed to huge culturalization.
10
Pomper, Philip, and Pierre Broue. "Trotsky." American Historical Review 96, no. 2 (April 1991): 567. http://dx.doi.org/10.2307/2163354.
Dissertations / Theses on the topic "Trotsky":
1
Law, David. "Trotsky in opposition : 1923-1940." Thesis, Keele University, 1987. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.306089.
2
Curran, Matthew David. "Lenin, Trotsky and the evolution of the Bolshevik State, 1917-1924 /." Title page, table of contents and introduction only, 2004. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09AR/09arc9761.pdf.
3
Gall, Olivia. "Trotsky et la vie politique dans le Mexique de Cardenas, 1937-1940." Lille 3 : ANRT, 1986. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37597764x.
4
Kelsey, John M. "Lev Trotsky and the Red Army in the Russian Civil War, 1917-1921." Scholarship @ Claremont, 2011. http://scholarship.claremont.edu/cmc_theses/105.
Abstract:
A study of Lev Trotsky's leadership role in constructing the Red Army during the Russian Civil War. Beginning with his appointment in March 1918, Trotsky transformed the Bolsheviks' military policy to adopt more conventional fighting techniques.
5
Shirakura, Adler Eduardo Dias. "A Revolução Espanhola (1931-1939) : um debate entre Leon Trotsky e Andreu Nin /." Marília, 2018. http://hdl.handle.net/11449/180251.
Abstract:
Orientador: Leandro de Oliveira GalastriBanca: Rodrigo Duarte Fernandes dos Passos
Banca: Aruã Silva de Lima
Resumo: A presente pesquisa trata-se de um estudo sobre a estratégia revolucionaria da classe operária a partir das polêmicas e convergências entre duas personalidades que representaram as tendências revolucionarias da classe operária espanhola: Leon Trotsky e Andreu Nin. Ambos os teóricos e dirigentes políticos marxistas, tinham em comum a luta pela revolução socialista e a oposição à burocratização da URSS. O primeiro se transformando em líder da Quarta Internacional, e o segundo em líder do POUM.
Abstract: This research is a study on the revolutionary strategy of the working class from the controversies and convergences between two personalities who represented the revolutionary tendencies of the Spanish working class: Leon Trotsky and Andreu Nin. These Marxist theorists and political leaders had in common the struggle for the socialist revolution and the opposition to the bureaucratization of the USSR. The first became the leader of the Fourth International, and the second the leader of the POUM.
Mestre
6
Justo, Saymon de Oliveira [UNESP]. "O pensamento militar de León Trotsky e a formação do exército vermelho: 1918-1925." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2012. http://hdl.handle.net/11449/93185.
Abstract:
Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:20Z (GMT). No. of bitstreams: 0
Previous issue date: 2012-05-30Bitstream added on 2014-06-13T20:15:11Z : No. of bitstreams: 1
justo_so_me_fran.pdf: 796460 bytes, checksum: 8a68113462e74ec91a81c17a9a55615a (MD5)Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Em 1917 os bolcheviques derrubaram o chamado Governo Provisório e implementaram as primeiras medidas para colocar a Rússia no caminho do socialismo. Uma vez no poder, logo enfrentaram forte resistência interna e após retirarem o país da Primeira Guerra Mundial, viram-se mergulhados em uma encarniçada Guerra Civil, onde os chamados exércitos brancos, apoiados pela intervenção estrangeira, colocaram o novo regime em situação bastante crítica. Nesse contexto, em 1918 foi oficialmente fundado o Exército Vermelho, com o objetivo de defender o regime instaurado pela Revolução de Outubro. No mesmo ano León Trotsky foi nomeado Comissário da Guerra, sendo então encarregado de forjar esse novo exército em seu próprio batismo de fogo. Trotsky foi o principal dirigente do Exército Vermelho até o início de 1925. O objetivo desse trabalho é mostrar o papel de Trotsky para a formação do Exército Vermelho, evidenciar a importância desse revolucionário na construção da ―máquina de guerra soviética‖ em um período bastante crítico para a sobrevivência do regime. Apesar de Trotsky ter sido posteriormente banido do território russo e também da historiografia soviética, o Exército vermelho centralizado e treinado em quartéis, misto de formações permanentes com milícias, e com sua oficialidade nomeada por indicação, teve seu caráter forjado no período em que Trotsky, como principal dirigente militar da república, enfrentava intensos conflitos internos com o restante da liderança militar bolchevique da época
In 1917 the Bolsheviks had bring down the named Provisory Government and carry out the first ones measuries to place Russia in the way of the socialism. A time in the power, they then had faced a strong internal resistance and after to take out the country of the First World War, found themselves dived in a bloody Civil War, where the called White Armies, supported for the foreign intervention, had placed the new regime in a very critical situation. In this context, at 1918 the Red Army was officially established with the objective to defend the regime newly set up for the Revolution of October. In the same year, León Trotsky was appointed Commissioner of the War, being so in charge of to forge this new army in its proper fire‘s baptism. Trotsky was the main leader of the Red Army until the beginning of 1925. The objective of this work is to show the role of Trotsky for the formation of the Red Army; and to put in evidence the importance of this one revolutionary man in the construction of the ―soviet‘s war machine‖, in quite a lot critical period for the survival of the regime. Although Trotsky to have later been banished of the Russian territory and also of the soviet historiography, the Red Army centralized and trained in barracks, compound of permanent formations with militias, and with its staff nominated for appointment , had its character forged in the period where Trotsky, as the main military controller of the republic, faced intense internal conflicts with the remain of the Bolshevik military leadership of the time
7
Justo, Saymon de Oliveira. "O pensamento militar de León Trotsky e a formação do exército vermelho : 1918-1925 /." Franca, 2012. http://hdl.handle.net/11449/93185.
Abstract:
Orientador: Héctor Luis Saint-PierreBanca: Paulo Sergio da Silva
Banca: Marisa Saenz Leme
Resumo: Em 1917 os bolcheviques derrubaram o chamado Governo Provisório e implementaram as primeiras medidas para colocar a Rússia no caminho do socialismo. Uma vez no poder, logo enfrentaram forte resistência interna e após retirarem o país da Primeira Guerra Mundial, viram-se mergulhados em uma encarniçada Guerra Civil, onde os chamados exércitos brancos, apoiados pela intervenção estrangeira, colocaram o novo regime em situação bastante crítica. Nesse contexto, em 1918 foi oficialmente fundado o Exército Vermelho, com o objetivo de defender o regime instaurado pela Revolução de Outubro. No mesmo ano León Trotsky foi nomeado Comissário da Guerra, sendo então encarregado de forjar esse novo exército em seu próprio batismo de fogo. Trotsky foi o principal dirigente do Exército Vermelho até o início de 1925. O objetivo desse trabalho é mostrar o papel de Trotsky para a formação do Exército Vermelho, evidenciar a importância desse revolucionário na construção da ―máquina de guerra soviética‖ em um período bastante crítico para a sobrevivência do regime. Apesar de Trotsky ter sido posteriormente banido do território russo e também da historiografia soviética, o Exército vermelho centralizado e treinado em quartéis, misto de formações permanentes com milícias, e com sua oficialidade nomeada por indicação, teve seu caráter forjado no período em que Trotsky, como principal dirigente militar da república, enfrentava intensos conflitos internos com o restante da liderança militar bolchevique da época
Abstract: In 1917 the Bolsheviks had bring down the named Provisory Government and carry out the first ones measuries to place Russia in the way of the socialism. A time in the power, they then had faced a strong internal resistance and after to take out the country of the First World War, found themselves dived in a bloody Civil War, where the called White Armies, supported for the foreign intervention, had placed the new regime in a very critical situation. In this context, at 1918 the Red Army was officially established with the objective to defend the regime newly set up for the Revolution of October. In the same year, León Trotsky was appointed Commissioner of the War, being so in charge of to forge this new army in its proper fire's baptism. Trotsky was the main leader of the Red Army until the beginning of 1925. The objective of this work is to show the role of Trotsky for the formation of the Red Army; and to put in evidence the importance of this one revolutionary man in the construction of the ―soviet's war machine‖, in quite a lot critical period for the survival of the regime. Although Trotsky to have later been banished of the Russian territory and also of the soviet historiography, the Red Army centralized and trained in barracks, compound of permanent formations with militias, and with its staff nominated for appointment , had its character forged in the period where Trotsky, as the main military controller of the republic, faced intense internal conflicts with the remain of the Bolshevik military leadership of the time
Mestre
8
Gonçalves, Mauricio Bernardino [UNESP]. "Desenvolvimento do sistema do capital e teorias de transição em Trotski e Mészáros." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2015. http://hdl.handle.net/11449/132168.
Abstract:
Made available in DSpace on 2015-12-10T14:24:20Z (GMT). No. of bitstreams: 0
Previous issue date: 2015-07-02. Added 1 bitstream(s) on 2015-12-10T14:30:31Z : No. of bitstreams: 1
000851492_20170702.pdf: 251644 bytes, checksum: 1bebc0e69aeb3f4f31bb90f868abfb93 (MD5) Bitstreams deleted on 2017-07-24T11:34:14Z: 000851492_20170702.pdf,. Added 1 bitstream(s) on 2017-07-24T11:35:18Z : No. of bitstreams: 1
000851492.pdf: 1417309 bytes, checksum: 0d7c4910aebdd7e9b5c3cdbd8bd291c7 (MD5)Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)
A partir de 2008, com a eclosão da mais importante crise econômica desde 1929, o discurso e o ideário neoliberais perderam ainda mais força, uma vez que o Estado revelou-se o fiador último do sistema do capital em nível global. Os problemas sociais em escala mundial que estão nas raízes da crise se acumulam sem que haja perspectivas positivas para as suas resoluções. Ao lado disso, a possibilidade de uma ordem social alternativa ao capital e o legado teórico-político de Karl Marx recomeçam, ainda que timidamente, a ser debatidos. A partir desse cenário, a questão da transição pós-capitalista, e pós-capital, se coloca, com a intensificação da crise, como um problema muito importante para teorias de mudanças sociais substantivas. Este trabalho investiga duas delas: a da revolução permanente de Leon Trotski e a da luta para além do capital de István Mészáros, tidas como representativas do que a teoria social inspirada em Marx produziu no último século sobre a questão. Enquanto a primeira se viu envolvida com as repercussões - e descaminhos - da principal experiência prática de transição pós-capitalista no século 20, a segunda avalia as insuficiências daquela experiência e os requisitos para uma teoria geral de transição. Aqui, levamos em conta o problema da transição tendo como um dos eixos principais a questão do Estado. A teoria da revolução permanente de Trotski, que passa por vários momentos, reafirma - incorporando alguns elementos específicos - as características essenciais do problema do Estado e da transição emanados dos clássicos da teoria social marxista. Todavia, trabalhando com uma metodologia e uma perspectiva originais em relação à categoria da totalidade - que abre um campo ainda não explorado para as teorias de transformações sociais -, deixa um legado de validade duradoura sobre o tema. A segunda, por sua vez, avança em direções e abordagens até então não...
From 2008 until now, with the outbreak of the most important economic crisis since 1929, the discourse and the neoliberal ideology had lost even more strength, once the state has proved to be the ultimate guarantor of the capital system in a global level. The social problems worldwide that are on the roots of the crisis pile up without positive outlook for its resolutions. Beside this, the possibility of a social alternative order to capital and the theoretical-political legacy of Karl Marx are now, although timidly, being again debated. From this scenario, the issue of post-capitalist transition, and post-capital, arises, with the intensification of the crisis, as a very important problem for theories of substantive social changes. The work thus investigates two of them: the permanent revolution from Leon Trotski and the struggle beyond capital from István Mészáros, taken as representative of the social theory inspired by Marx and produced in the last century on the issue. While the first became involved with the repercussions - and detours - of the main practical experience of post-capitalist transition in the 20th century, the second assesses the shortcomings of that experience and the requirements for a general theory of transition. Here, we consider the problem of transition having the question of the state as one of its main focus. Trotski's theory of permanent revolution has different moments but as a whole reaffirms - incorporating some specific elements - the essential characteristics for the problem of the state and transition given from the classics of marxist social theory. However, working with a methodology and a original perspective on the totality category - which opens a field unexplored for social changes theories -, he leaves a legacy of great validity on the subject. The second, in turn, moves on directions and approaches insufficiently developed until now - in a sense shifting the focus of the ...
9
Coombes, Sam. "Sartre's thought 1936-48 in relation to thinkers of the left : Marx, Trotsky, Gramsci, Lukacs, Lefebvre, Merleau-Ponty." Thesis, University of Oxford, 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.431018.
10
Melo, Franklin Rabelo de. "Incidências trotskistas em Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini e Florestan Fernandes." reponame:Repositório Institucional da UnB, 2018. http://repositorio.unb.br/handle/10482/32413.
Abstract:
Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Ciências Humanas, Departamento de Serviço Social, Programa de Pós-Graduação em Política Social, 2018.Submitted by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-08-09T21:10:27Z No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-08-14T17:48:09Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-08-14T17:48:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2018_FranklinRabelodeMelo.pdf: 1291315 bytes, checksum: 8a0303e873ae1be774cb80455dd65b22 (MD5) Previous issue date: 2018-08-09
Este trabalho procura apontar as incidências do pensamento de Leon Trotsky nas elaborações teóricas de Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini e Florestam Fernandes sobre a gênese e as particularidades da formação social brasileira. A partir da análise das principais obras dos autores, buscou-se extrair as categorias analíticas centrais em suas formulações, para em seguida indicar a relação entre os conceitos trotsksitas (a lei do desenvolvimento desigual e combinado, a teoria da revolução permanente, os fundamentos contidos no Programa de Transição e o conceito de bonapartismo sui generis) e as ideias de Caio Prado Júnior (colônia, nação e revolução), Ruy Mauro Marini (superexploração da força de trabalho e subimperialismo) e Florestan Fernandes (revolução dentro da ordem, revolução contra a ordem e autocracia burguesa).
This work wants to indicate the occurrences of Leon Trotsky’s thought in the theoretical elaborations from Caio Prado Júnior, Ruy Mauro Marini and Florestan Fernandes about the genesis and particularities of the brazilian social formation. From the analisys of the author’s main works, there was made an effort to extract the central analytical categories in their formulations, to then indicate the relation between the trotskists concepts (the law of uneven and combined development, the theory of permanent revolution, the fundamentals contained in the Transitional Program and the concept of bonapartism sui generis) and the ideias of Caio Prado Júnior (colony, nation and revolution), Ruy Mauro Marini (overexploitation of the labor force and subimperialism) and Florestan Fernandes (revolution within the order, revolution against the order and bourgeois autocracy).
Books on the topic "Trotsky":
1
Thatcher, Ian D. Trotsky. London: Routledge, 2003.
2
Thatcher, Ian D. Trotsky. London: Routledge, 2002.
3
Broué, Pierre. Trotsky. Paris: Fayard, 1988.
4
Swain, Geoff. Trotsky. Harlow, England: Longman/Pearson, 2006.
5
Alain, Dugrand, and Le Gall Patrick, eds. Trotsky. [S.l.]: SR Programs International/IMA Productions [for the BBC], 1989.
6
Patenaude, Bertrand M. Trotsky. New York: HarperCollins, 2009.
7
Cliff, Tony. Trotsky. London: Bookmarks, 1990.
8
Renton, Dave. Trotsky. London: Haus, 2004.
9
Marie, Jean-Jacques. Trotsky. Paris: Autrement, 1998.
10
Isaac, Deutscher. The Prophet Outcast: Trotsky: Trotsky, 1929-1940. London: Verso, 2003.
Book chapters on the topic "Trotsky":
1
McLellan, David. "Trotsky." In Marxism after Marx, 85–93. London: Palgrave Macmillan UK, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-26940-2_7.
2
Khan, Amir. ": The Trotsky." In Comedies of Nihilism, 107–27. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-59894-9_6.
3
Keynes, John Maynard. "Trotsky on England." In Essays in Biography, 63–67. London: Palgrave Macmillan UK, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-59074-2_11.
4
Day, Richard B. "Lev Davidovich Trotsky." In Problems of the Planned Economy, 257–61. London: Palgrave Macmillan UK, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-20863-0_36.
5
Leach, Robert. "Meyerhold and Trotsky." In The Routledge Companion to Vsevolod Meyerhold, 191–205. London: Routledge, 2022. http://dx.doi.org/10.4324/9781003110804-17.
6
Löwy, Michael, and Paul Le Blanc. "Lenin and Trotsky." In The Palgrave Handbook of Leninist Political Philosophy, 231–56. London: Palgrave Macmillan UK, 2018. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-137-51650-3_7.
7
Thatcher, Ian D. "Trotsky and the Duma." In Regime and Society in Twentieth-Century Russia, 27–43. London: Palgrave Macmillan UK, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-27185-6_3.
8
Herrmann, Gina. "Transatlantic Trotsky." In Transatlantic Studies, 260–74. Liverpool University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.3828/liverpool/9781789620252.003.0023.
Abstract:
Few historical figures of the 20th century are as intriguing from a Transatlantic perspective as Leon Trotsky. Trotsky can be thought of as “transatlantic” in at least three ways. First, and perhaps most obviously, we can consider Trotsky’s transnationalism in terms of the internationalist basis and verve of his political theories. Second, we might explore how Trotsky’s exilic fate placed him in contact with intellectuals, followers and enemies in multiple linguistic and cultural communities in Europe, Turkey and the Americas—places in which he could further observe the “unevenness” of capitalism in space and time. Third, we might consider the cultural representations of the Old Man’s exile and assassination at the hands of a Catalan Stalinist agent, Ramón Mercader, in Coyoacán Mexico in 1940, whereupon the Revolutionary leader becomes a vessel of Hispanic Atlantic contemplation and circulation.
9
"Building a Workers’ State." In Trotsky, 128–57. Routledge, 2014. http://dx.doi.org/10.4324/9781315835730-10.
10
"Combating Thermidor." In Trotsky, 158–87. Routledge, 2014. http://dx.doi.org/10.4324/9781315835730-11.
Conference papers on the topic "Trotsky":
1
Wang, Yi Yao. "Trotsky's thought and its influence." In 2016 International Conference on Social Science, Humanities and Modern Education (SSHME 2016). Paris, France: Atlantis Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2991/sshme-16.2016.15.
2
KHAN, H., C. SEMINI, D. G. CALDWELL, and V. BARASUOL. "ACTUATOR SIZING FOR HIGHLY-DYNAMIC QUADRUPED ROBOTS BASED ON SQUAT JUMPS AND RUNNING TROTS." In Proceedings of the 16th International Conference on Climbing and Walking Robots and the Support Technologies for Mobile Machines. WORLD SCIENTIFIC, 2013. http://dx.doi.org/10.1142/9789814525534_0065.
Reports on the topic "Trotsky":
1
Hadnagy, Judit, and Christina Lindström. Årsrapport 2021 Nordens välfärdscenter. Nordens välfärdscenter, March 2021. http://dx.doi.org/10.52746/dvsk1141.
Abstract:
Trots pandemin blev 2021 ett år fyllt med aktiviteter. Tack vare vår digitala omställning nådde vi en ännu större publik och kunde fortsätta stödja nätverk, arrangera webbinarier och sprida aktuell kunskap. Nordens välfärdscenter gav under året ut 14 publikationer och arrangerade 37 olika arrangemang – samt uppfyllde 52 av våra 58 resultatmål.
2
Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.
Abstract:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
3
Asztalos Morell, Ildikó, Isak Falk-Eliasson, and Robin Eriksson. Urfolksperspektiv på livsmedelsstrategin. SLU Future food, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5m806l8ijt.
Abstract:
Trots internationella och nationella förpliktelser att ge urfolk och samer förutsättningar att utöva sin traditionella försörjning, misslyckas staten med att leva upp till dessa. Livsmedelsstrategier från Sveriges nordligaste regioner – där samiska näringsidkare gör sina största bidrag till ekonomin – brister i hur de inkluderar ett samiskt perspektiv på livsmedelsproduktion. Strategierna nämner rennäringen och dess ekonomiska betydelse, men lyfter inte dess strukturella problem. Strategierna diskuterar inte heller andra samiska näringar (fiske, jakt, matförädling) eller statens skyldigheter mot dessa. I arbetet mot ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara livsmedelssystem finns det möjligheter med att inkludera ett urfolksperspektiv som förbises.
4
Myrenås, Elin. Utvärdering av ålyngelutsättningar – Svenska väst- och sydkustområden. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.11hagsqss7.
Abstract:
Sverige har sedan 2009 tillämpat en ålförvaltningsplan där en av förvaltningsåtgärderna är stödutsättningar av glasålar i svenska vatten. Dessa ålar importeras från länder där det anses finnas ett överskott av ankommande glasål. Sedan ålförvaltningens början har alla utsatta ålar märkts med strontium och vi kan därför idag skilja på naturligt rekryterade ålar och stödutsatta ålar genom en strontiumanalys av deras otoliter. På väst- och sydkusten finns det två provfiskeprogram där ål har samlats in och strontiumanalyserats. Dessa program inbegriper fiske med ryssja vid en lokal utanför Stenungsund och med elfiske vid 24 olika lokaler vid grunda kustområden eller i mindre vattendrag (fallfälla och nettingfälla i ett fåtal fall). Av de totalt 1118 ålar som analyserats var 9 % av utsatt härkomst och de påvisades endast vid fyra lokaler. Dessa ligger alla i närheten av Orust och Tjörn där det har pågått utsättningar sedan 2010. Ålar som sattes ut de första åren efter att utsättningarna påbörjades i detta område har fångats kontinuerligt i provfisket sedan dess vilket kan vara ett tecken på att utsatta ålar stannar kvar i området de sätts ut i. Senare utsättningar har däremot inte påträffats i samma utsträckning. Det finns tidigare studier som visar att en hög densitet av ål i ett område kan leda till högre mortalitet. Det finns däremot inget som tyder på någon skillnad i kondition eller tillväxt mellan naturligt rekryterade och utsatta ålar bland de som analyserats i denna studie. Det finns därför inte några tecken idag på varför ål som satts ut senare inte fångas i provfisket eller varför andelen utsatt ål är låg jämfört med naturliga rekryter trots stora utsättningar i detta område. På majoriteten av de fiskade lokalerna har inga märkta ålar påträffats trots att hundratusentals ålar har satts ut i vattendrag som mynnar ut på den svenska väst- och sydkusten. En anledning kan vara att många av dessa utsättningar har skett i sjöar en bit inåt land och att dessa ålar inte har haft någon anledning att byta uppväxtmiljö och ännu inte har blivit gamla nog att söka sig ut mot havet för att leka.
5
Alsanius, Beatrix, and Emina Mulaosmanovic. Cool fruits - Effekter av lagringstid samt lagringstemperatur på förekomst av Listeria monocytogenes i färsk fruktcocktail. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.36vkme5hjo.
Abstract:
Färska fruktsallader (fruktcocktail) efterfrågas av konsumenter. Med dagens ansträngda elpriser ställs frågan om kyltemperaturen under framställning, transport och display i butiken skulle kunna höjas från 4 till 8 °C utan att äventyra livsmedelssäkerheten för dessa produkter. Föreliggande rapport bygger på en litteraturstudie och en provokationsstudie, där den köldtoleranta (psykrofila) organismen Listeria monocytogenes användes som modellorganism. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteratursökning i databasen Web‐of‐Science. I den experimentella delen studerades tillväxtbeteendet av L. monocytogenes med hänsyn till lagringstemperatur och lagringstid i en färsk fruktcocktail bestående av ananas, röda äpplen, nätmelon och röda druvor. Den experimentella delen byggde på frågeställningen om lagringstemperaturen kan höjas från 4 °C till 8 °C samt från en rekommenderad lagringslängd på 4 dagar till 8 dagar, med hänsyn till förekomst av L. monocytogenes. En klinisk stam av L. monocytogenes inokulerades i färdiga råa fruktsallader. Tre temperaturregimer tillämpades: 4 °C i åtta dagar, 8 °C i åtta dagar samt 4 °C i ett dygn följt av 8 °C under återstående lagringstid på totalt åtta dagar (så kallad dynamisk temperaturregim). Vi fann att modellorganismen hade förökat sig efter åtta dagars lagringstid i samtliga behandlingar, dock avsevärt långsammare vid lagring i 4 °C, jämfört med kontinuerlig lagring i 8 °C samt den dynamiska behandlingen. Vid 4 °C lagringstemperatur visade L. monocytogenes en tillväxtpotential av knappt ett halvt log‐värde, samt med log 1,37 respektive log 1,23 vid 8 °C lagringstemperatur respektive dynamisk lagring, trots att fruktsalladens pH låg under minimi‐kraven för L. monocytogenes. I synnerhet i behandlingarna med högre temperatur förekom en massiv uppförökning av jästsvampar. Utifrån föreliggande resultat av litteraturundersökningen förordar vi ingen förhöjning av lagringstemperatur eller förlängning av lagringstid.
6
Inga, Katarina, and Rasmus Kløcker Larsen. Samers förtroende för förvaltningen av vattenkraft: en enkätstudie. Stockholm Environment Institute, May 2022. http://dx.doi.org/10.51414/sei2022.015.
Abstract:
Ett samhälle som genomsyras av medborgerligt förtroende förväntas fungera smidigare och bidra till effektiviteten och legitimiteten i förvaltningen. Trots ökat fokus på medborgerligt förtroende finns det begränsat med forskning som tar hänsyn till urfolks perspektiv, även när det gäller naturresursförvaltning. I Sverige, som är en del av Sápmi, bidrar vattenkraften till närmare hälften av Sveriges totala elproduktion och cirka 80 % kommer från den storskaliga vattenkraften i Sápmi. Etableringen av vattenkraftverken skedde under 1900-talets första hälft som ett led i koloniseringen av Sápmi, en process som samerna hade lite – om ens något – att säga till om. Många av dessa orättvisor lever fortfarande kvar än idag. Det är därför viktigt att utvärdera det förtroende som samerna har gentemot aktörer inom förvaltningen av vattenkraft för att bättre förstå dess potentiella legitimitet. I den här studien samlades data in via en enkätundersökning bland samer under 2020 i syfte att förstå vilket förtroende de har för att aktörerna skyddar och respekterar samiska rättigheter. Frågorna togs fram tillsammans med en referensgrupp bestående av samiska experter och bygger på teoribildningen kring förtroendedynamik i en urfolkskontext. Vi valde att fokusera på hur förtroende påverkas av faktorer som sårbarhet (oro), inflytande (möjlighet att påverka beslut), och hur man upplever länsstyrelsernas och vattenkraftsbolagens kompetens i samiska rättigheter och bemötande (kommunikation). Totalt svarade 298 personer på enkäten. Resultaten från enkäten och våra statistiska analyser visar att det finns en stor oro bland våra respondenter att samiskt bruk, såsom vatten-, mark- och naturresursanvändning och kultur, påverkas negativt av vattenkraften. Dessutom är förtroendet för både länsstyrelse och vattenkraftsbolag mycket lågt – något som korrelerar med den höga oron för negativ påverkan, uppfattningar om begränsade möjligheter att påverka beslut om vattenkraft, otillräcklig kompetens om samiska rättigheter bland aktörerna och bristfällig kommunikation. Vi argumenterar i rapporten för att det låga förtroendet bland våra samiska respondenter för länsstyrelserna och vattenkraftsbolagen är en konsekvens av tendensen hos dessa aktörer, och även den svenska regeringen, att begränsa samiskt deltagande och inflytande i naturresursförvaltning till intressentbaserade dialoger, utan att på allvar bemöta samiska rättighetsanspråk. Vi föreslår att det är osannolikt att insatserna hos statliga myndigheter eller vattenkraftsbolagen kommer att avsevärt förbättra förtroendet hos samer – och därmed legitimiteten av vattenkraftsförvaltningen – så länge man avstår från att adressera de underliggande rättighetsfrågor som faktiskt är viktiga för samer.
7
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Abstract:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.
8
Pilemalm, Sofie. Hur expanderar vi konceptet civila insatspersoner: Att hantera organisatoriska och IT-relaterade hinder. Linköping University Electronic Press, June 2022. http://dx.doi.org/10.3384/9789179294083.
Abstract:
För mer än tio år sedan startade kommunal räddningstjänst det första initiativet där civila engagerades som första insatspersoner – Förstärkt Medmänniska i Medelpad. Sedan dess har konceptet – civila insatspersoner (CIP) spridit sig till ett tjugotal räddningstjänster, i glesbygd och på landsbygd men även till urbana miljöer genom ett initiativ taget av Södertörns Brandsvarsförbund. Både de räddningstjänster som tillämpar konceptet och myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SOS Alarm är överens om nyttan CIP tillför genom att förkorta responstider, rädda liv och egendom. Trots detta har konceptet inte fått den spridning man hoppats på. Vi vet att hindren är både organisatoriska och specifikt relaterade till utlarmning med hjälp av existerande IT-stöd, appar eller SMS-listor. I den här studien utforskar vi dessa hinder vidare. Vi ger också ett antal förslag på hur de identifierade hindren kan hanteras. Detta genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie där vi jämför och kontrasterar perspektiv från myndigheter, räddningstjänst, kommersiella app-utvecklare och de civila insatspersonerna själva (slutanvändare). Vi beskriver både organisatoriska och IT-relaterade hinder och hur de hänger samman. De centrala organisatoriska hindren handlar dels om konkreta utmaningar där det inte finns någon budget eller tid allokerad för att arbeta med CIP-konceptet där det finns viss ovana av förändringsarbete. De handlar också om kulturellt motstånd, det vill säga upplevd konkurrens från CIP vilket gör att initiativen kan sakna stöd både från ledningsnivå i räddningstjänster och från brandmän på operativ nivå. Legala aspekter är också centralt där det för närvarande existerar olika tolkningar av lagstiftning runt ansvar för arbetsmiljö. När det gäller IT-stöden är vissa hinder rent tekniska och relaterar till svårigheter med att få till en korrekt geofencing och att utveckla appar som ska fungera – inte bara på en enhet utan på olika mobila lösningar som ägs av privatpersoner (Iphone, Android i olika versioner). Andra hinder hänger ihop med organisatoriska frågor och konkurrens på den privata marknaden. Exempelvis har SOS Alarm en dubbel roll som privat och statlig aktör och har en app och ett application programming interface (API) under utveckling. De kommersiella leverantörerna kan inte leverera till samma låga kostnad som SOS Alarm och kommer inte åt vissa funktioner (till exempel att dra tillbaka resurser om en situation eskalerar till något farligt). Samtidigt var SOS Alarms app vid tiden för studien inte färdig. Detta sätter räddningstjänsterna i en olycklig situation utvecklingsmässigt och de får fortsätta förlita sig på de SMS-listor som egentligen endast var tänkt som en initial lösning. Vi föreslår ett antal åtgärder för att adressera hindren där de viktigaste är att MSB tar en koordinerande roll, och upprättandet av samverkansgrupper bestående av representanter för samtliga aktörer som ska vara med och driva konceptet, inklusive civila insatspersoner, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, socialtjänst, försäkringsbolag och fastighetsägare. Vi argumenterar också för hur man kan nyttja existerande kunskapsnätverk för CIP mer effektivt erfarenhetsutbyte. När det gäller ett gemensamt API är ett släppande av detta centralt för att utlarmning ska fungera, konceptet expandera – och överleva över tid. Här föreslår vi expertgrupper med representanter för myndigheter, systemutvecklare, app-leverantörer, SOS Alarm och inte minst slutanvändare. Vi ser också att tiden är mogen för dynamisk resursallokering, det vill säga att när CIP:ar blir fler måste det bli möjligt att larma ut på kompetens och specialisering (till exempel för att undvika larmtrötthet i storstadsområden) men att övriga hinder måste adresseras först. Vidare i ett teoretiskt perspektiv diskuterar vi våra resultat i termer av ”digitalized co-production” (digitaliserad samproduktion). Co-production är ett sätt att involvera samhällsmedborgare i tjänsteutveckling i offentlig sektor där expansion och nya former möjliggörs av ökad digitalisering. Här tar vi ett delvis annat perspektiv där vi i stället tittar på när digitalisering och IT blir hinder för samproduktionen. Vi argumenterar också för att CIP är en helt ny, framväxande hybridform av co-production som behöver starkare styrning än traditionell co-production. Här kan vår studie bidra till successiv ackumulering av kunskap.
9
bergström, Ulf, Göran Sundblad, Tore Söderqvist, Linus Hasselström, Patrik Kraufvelin, Per-Olav Moksnes, Sofia A. Wikström, and Lena Bergström. Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.24eqp270hp.
Abstract:
Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer. Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär. Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas. Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer.