Academic literature on the topic 'Tredjespråk'

Denne artikkelen handler om norske engelsklæreres kompetanse i å arbeide med barn som har et annet morsmål enn norsk, og som lærer engelsk som fremmedspråk. Problemstillingene er "Hva slags utdanning og kunnskap innen flerspråklighet har engelsklærere i Norge?," "I hvilken grad føler engelsklærere i Norge seg forberedt på å undervise i flerkulturelle og flerspråklige klasserom?" og "Hvilken type kunnskap, ferdigheter og ressurser føler de behov for?". Vi presenterer resultater fra en nasjonal spørreundersøkelse hvor i alt 176 engelsklærere deltok. I tillegg presenterer vi resultater fra fokusintervjuer med i alt fire lærere fra to skoler. Resultatene viser at selv om engelsklærerne til en viss grad føler seg forberedt på arbeid med elever som ikke har norsk som morsmål, har svært få av dem utdanning som fokuserer på flerspråklighet. Svarene fra spørreundersøkelsen og fra intervjuene viser at engelsklærerne gjerne vil ha mer kompetanse på dette området. Vi vil derfor understreke betydningen av utdanning i teori og praksis om flerspråklig utvikling og flerkulturell utdanningsteori, og ikke minst betydningen av tilgang til faglig utvikling som fokuserer på flerspråklighet i skolen og i samfunnet for engelsklærere i Norge.Nøkkelord: engelsklærere, kompetanse, språkpedagogisk kunnskap,flerspråklighet, lærerutdanningAbstractThis paper examines the extent to which English teachers in Norway are prepared to work with children whose mother tongue is not Norwegian, and who are acquiring English as a foreign language. The research questions are “What type of education and knowledge in the area of multilingualism do English teachers in Norway have?,” To what extent do English teachers in Norway feel they are prepared to teach in a multicultural and multilingual classroom?,” and “What kinds of knowledge, skills and resources do they feel a need for?” We present the results of a national survey completed by 176 teachers. In addition, we present results from focused interviews with four English teachers from two schools. The results show that although English teachers feel somewhat prepared for work with students who are not native speakers of Norwegian, very few of them have an education with focus on multilingualism. Responses from the survey and the interviews show that English teachers would like to have more expertise in this area. Therefore, we want to emphasize the importance of providing English teachers in Norway with education in theory and practice of multilingual development and multicultural education as well as access to professional development that focuses on multilingualism in schools and in society.Key words: English teachers, preparedness, knowledge of language teaching methods, multilingualism, teacher education

Temaet for denne artikkelen er flerspråklighet i skolen, med fokus på engelskundervisning i Norge. Artikkelen undersøker i hvilken grad grunnskolelærerutdanningen forbereder fremtidens engelsklærere for arbeid med elever som ikke har norsk som morsmål. Utgangspunktet for problemstillingen er kompetansemålene for Språklæring i Læreplan i engelsk som sier at eleven skal kunne sammenligne engelsk og eget morsmål. Over 11 % av alle barn i skolen har innvandrerbakgrunn (St. Meld. nr. 6), som betyr at de kan ha et hvilket som helst språk som morsmål. Det finnes skoler i Norge hvor majoriteten av barna ikke har norsk som morsmål. Imidlertid er ikke dette flerspråklige perspektivet ivaretatt i engelskfaget i Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen. Et sentralt spørsmål er om lærerstudenter gjennom engelskfaget får den kompetansen de trenger til å hjelpe elever til å nå disse kompetansemålene i læreplanen. Artikkelen presenterer både en analyse av dokumenter knyttet til engelskfaget i grunnskolelærerutdanningen (Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen.), og funnene fra en spørreundersøkelse utført blant engelskstudenter ved grunnskolelærerutdanningen ved Høgskolen i Oslo og Akershus høsten 2013. Resultatene fra spørreundersøkelsen viser at studentene verken har tilfredsstillende kunnskap om språksituasjonen i Norge eller om språk generelt. Dokumentanalysen avdekker også at lærerutdanningen må fokusere mer på generell språkkompetanse slik at fremtidens lærere får nødvendige kunnskaper til å takle utfordringene i undervisning og veiledning av flerspråklige elever. Konklusjonen er at Nasjonale retningslinjer for engelskfaget bør revideres slik at de samsvarer med behovene i et flerspråklig samfunn og i en flerspråklig skole.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnesmässiga och pedagogiska utmaningar som väntar den lärare som ska undervisa nyanlända elever i engelskämnet. Studiens bakgrund presenterar viktiga begrepp inom området för studien, som exempelvis definitionen av nyanlända, innebörden av tvåspråkighet och flerspråkighet samt kodväxling och transspråkande. Tidigare forskning visar fördelar för en metalingvistisk medvetenhet vid språkinlärning och begreppen vardagsspråk och kunskapsspråk står i fokus. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet som handlar om att människor lär tillsammans och av varandra, samt behaviorismen och audiolinguismen som handlar om imitation och förstärkning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån studiens frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier; vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen, vilka utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen samt vilka arbetssätt lärare använder sig av i undervisningen. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att erfarenheterna av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen varierar och att den största utmaningen är språkförmågan hos eleverna. Samtliga lärare beskrev bland annat att skrivningen och läsningen är en utmaning hos eleverna. Det arbetssätt samtliga lärare beskrev som framgångsrikt inom engelskundervisningen med nyanlända är visuellt stöd i form av bilder.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik.

Godkänt datum 2021-06-04

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.

Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka L3-motivation hos vuxna invandrare som läser engelska (L3) på komvux i Sverige. Motivation undersöktes i relation till samspelet mellan målgruppens behov och mål, det svenska samhället och engelskans globala status. Den metodologiska utgångspunkten togs först och främst i Dörnyeis L2-motivationssjälvbildssystem (2005) och anpassades till studiens kulturella och sociala ramar. Resultaten indikerar att det är en stor sannolikhet att L3-motivation formas och starkt påverkas av vuxna invandrares invandrarskap och bikulturella identitet som har utvecklats i samband med integration i det svenska samhället. Detta framgår av att det svenska samhället och invandrarskapet ofta uppträder som normgivande när det gäller vuxna invandrares studier i engelska. Deras L3-motivationssjälvbildssystem indikerar dessutom att vuxna invandrares syn på den ideala språkliga självbilden är i kongruens med majoritetssamhällets förväntningar och kunskapsvillkor. Resultaten behöver dock valideras i framtiden genom fler studier och större elevpopulationer.
The purpose of this study is to by a qualitative method investigate L3 motivation in adult immigrants who study English (L3) in Sweden. Motivation was investigated in relation to the interplay between the target group’s needs and goals, the Swedish society, and the global status of English. The methodological framework was based on Dörnyei’s L2 Motivational Self System (2005) and it was adapted to the cultural and social context of the study. The results indicate that there is a probability that immigrant identity (Swe. invandrarskap) and a sort of bicultural identity, which have developed in adult immigrants as side effect in the integrational process in the Swedish society, shape and strongly affect L3-motivation. This is supported by the informants’ interview data in which the Swedish society and the immigrant identity often appear as a normative referent for adult immigrants’ English studies. In addition, their L3 motivational self system indicates that adult immigrants’ perception of the ideal language self is in congruity with the majority society’s expectations on knowledge. However, the results need to be validated through more studies and larger student populations in the future.