Dissertations / Theses on the topic 'Tolaki'

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor tolkar handlingsförklaringar beroende på bedömarens perspektiv och innehållet i handlingsförklaringen. Undersökningen genomfördes kvantitativt genom en enkätundersökning som baserades på en dialog mellan två personer. Den ena personen utför en handling vilket den andra personen ger olika handlingsförklaringar på. Handlingsförklaringarna delas upp mellan tre olika förklaringsmodeller vilka är skälförklaringar samt interna och externa bakgrundförklaringar. Varje handlingsförklaring följs sedan upp av frågor där respondenten får tolka den aktuella handlingsförklaringen. Vidare instruerades respondenterna att anta olika perspektiv (första person: respondenten avger handlingsförklaringen, andra person: respondenten mottar handlingsförklaringen, tredje person: respondenten är en utomstående person). Perspektivet hade inga effekter på hur handlingsförklaringarna tolkades. Människors interna egenskaper skattades högt vid positiva handlingsförklaringar och lågt vid negativa. Positiva handlingsförklaringar ansågs dock ej vara trovärdiga. Undersökningen visade även på att handlingsförklaringar inte enbart är till för att bringa klarhet i människors handlande utan även är kommunikativa handlingar i sig.

Nödvärn är den paragraf i brottsbalken som styr både polisens och envars rätt att använda våld. Nödvärnsparagrafen bedöms subjektivt, vilket kan medföra att liknande situationer kan tolkas och bedömas olika på grund av den tilltalades olika förutsättningar. Vi valde detta arbete för att få en bättre insikt och förståelse om hur nödvärn tolkas, tillämpas och bedöms i rätten. För att få ett så bra resultat som möjligt så baseras arbetet utifrån rättsfall som gått hela vägen till högsta domstolen och utfallen därifrån har ställts mot hur lagtexten tolkas i polisutbildningens kurslitteratur. Eftersom ingen är undantagen från rätten till nödvärn baseras arbetet på samtliga relevanta fall från högsta domstolen. En slutsats man kan dra från arbetet är att högsta domstolen endast nämner ett fåtal av de aspekter som ska tas med i bedömningen när de skriver sina utlåtanden. Det har också framkommit att det endast är väldigt svårbedömda fall som har gått så långt som till högsta domstolen. Efter att studerat tjugosju relevanta rättsfall kan man konstatera att det är väldigt svårt att gå fri från ansvar om man har försvarat sig från ett knytnävsslag med exempelvis en kniv.

Arbetar man inom polisen eller andra delar av rättssäkerhetskedjan kommer man dagligen i kontakt med tolkar. Deras arbetsuppgift är att göra kommunikationen möjlig mellan till exempel en målsägande och en polisman. Efter att ha hållit förhör under sommaren 2004 på en polismyndighet insåg vi svårigheterna med att få fram frågorna på rätt sätt samt att veta om svaren man fick tillbaka verkligen var rätt formulerade. Med tiden har vi utvecklat tankarna kring dessa svårigheter. Vad har egentligen tolkarna för kunskap om rättssäkerhet? Vad har de för utbildning? Finns det någon förhörsmetod som lämpar sig bäst då man håller förhör genom tolk? För att få svar på dessa frågor kommer vi att intervju bland annat en advokat som uppmärksammat problemet, en förhörsmetodsexpert samt källor inom polisen. Syftet är att undersöka om och i så fall hur polisen kontrollerar tolkens kompetens. Ett annat syfte är att försöka komma fram till en fungerande förhörsmetod som minimerar feltolkningar och som underlättar för alla parter. Detta för att rättssäkerheten ska upprätthållas.

During spring 2005 I, Hanna Brogård, undertook my bachelor degree

project in furniture design. The supervisors were Glenn Henningsson at

Njudex in Vrigstad and Leó Jóhannson, teacher and examiner at Carl

Malmsten CTD in Stockholm.

The project was based on three elements:

• Design concept for upholstered furniture

• Cooperate together with a sofa producer for professional supervision

and to learn more about industrial production and upholstery

technique

• Learn more about furniture history of style

I contacted a sofa producer called Njudex, in the province of Småland, who

became my work partner during this project.

Eclecticism is the name of the furniture styles that became popular during

the mid-nineteenth century. It develops from a new, rich society class arisen

from industry and trade. The trend is based on the escape from reality to

dreams of foreign countries, past centuries and nature. During the end of

the nineteenth century the upholsterers get a greater importance when the

textile industry develops and refines. The stressed, contemporary man

should be protected against noise, hard shapes and bright light.

In cooperation with Njudex, my ambition was to develop an upholstered

piece of furniture for the living room. This product would complement their

selection and strengthen their trademark. I built the prototype at Njudex’s

factory to learn more about their production.

The collaboration resulted in a sofa concept of modules with adjustable

backs.

Under vårterminen 2005 genomförde jag, Hanna Brogård mitt

examensarbete i möbeldesign på kandidatnivå vid Carl Malmsten, Centrum

för Träteknik & Design, Linköpings universitet, Stockholm. Handledare

var Glenn Henningsson, Njudex, Vrigstad, och Leó Jóhannson,

programansvarig på möbeldesignprogrammet, som även var examinator.

Jag önskade att inom ramen för examensarbetet fördjupa mig i olika

moment som jag upplevde att jag inte hade fördjupat mig i tillräckligt

tidigare under utbildningen.

• formge en stoppmöbel

• samarbeta med ett stoppmöbelföretag för professionell handledning

och fördjupa mig i industriell produktion och stoppteknik

• fördjupa mig inom stilhistoria och framför allt eklekticism och

tapetserarnas guldålder

Jag tog kontakt med stoppmöbelföretaget Njudex, i småländska Vrigstad,

som kom att bli mina samarbetspartners under det här projektet.

Eklekticismen kallas ofta möbelstilarna som rådde under 1800-talets mitt.

Den utvecklades ur borgarklassen, en ny och rik samhällsklass sprungen ur

industrialisering och handel. Den rådande smaken baserades på borgerlig

romantik som yttrade sig i form av en fantasiflykt ifrån den aktuella

verkligheten till främmande länder, tider och natursvärmeri. Under slutet av

1800-talet får tapetserarna en större roll då borgarklassen börjar frossa i

textilier tack vare textilindustrins utveckling och skicklighet. Den jäktade

samtidsmänniskan skulle skyddas mot buller, hårda former och hårt ljus.

Min ambition var att tillsammans med Njudex utveckla en stoppmöbel för

vardagsrummet som kompletterar deras sortiment och som stärker deras

varumärke med inriktning på hemmiljö och avtagbar klädsel. För att få

större insikt i Njudex tillverkning valde jag att tillverka prototypen under två

veckors tid på plats i deras fabriker.

Samarbetet resulterade i en prototyp i form av en schäslong som är en del i

ett sektionsmöbelkoncept.

Sammanfattning Lpo-94 är lärarnas främsta styrdokument, och det är ett dokument som har vida mål och som är öppet för allas olika tolkningar. Min undersökning handlar om detta ämne, inriktat på främst individualiseringskraven i läroplanen. Den är uppdelad i två delar. I den inledande litteraturgenomgången går jag igenom äldre läroplaners syn på individualisering samt de formuleringar om individualisering som finns i Lpo-94.

Jag presenteraransvarsfördelningen för skolan och nämner kommunaliseringen och den nya ansvarsfördelningen samt de brister som kommunerna har uppvisat i sitt arbete med skolan. Vidare handlar det om faktorer som styr arbetet i klassrummet, läroplanens språk, olika sätt att individualisera, olika individualiserartyper bland lärare, orsaker till varför läroplanens visioner ibland inte kan verkställas samt förespråkare och kritiker i individualiseringsdebatten.

I intervjudelen presenteras åtta intervjuer i form av lärarporträtt för att försöka reda ut om det finns någon skillnad när det gäller antalet tjänstgöringsår och på vilket stadium på grundskolan man arbetar, när det gäller hur man tolkar och efterlever Lpo-94:s tankar i allmänhet och individualiseringstankarna i synnerhet. Enligt resultatet finns vissa skillnader.

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till.

Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem.

Denna rapport handlar om att försöka åskådliggöra lagstiftningen kring användandet av handfängsel. Under polisutbildningen har vi upptäckt att lagen inte är helt enkel att förstå. Det har visat sig att lagen tolkas på olika sätt av olika personer. Vi känner oss därför osäkra på vad som verkligen gäller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten är att klargöra vad lagstiftningen säger kring polisens användning av handfängsel. Samt även att ge en inblick i hur denna lagstiftning tolkas av poliser i yttre tjänst. För att ta reda på vad lagstiftaren har tänkt har vi studerat lagtext, propositioner till lagarna, JO-beslut samt annan litteratur som behandlar ämnet. Vi har även genomfört samtal med nio poliser i yttre tjänst. Detta för att få en bild av hur lagen tillämpas i praktiken. Vi har först presenterat vad lagen säger och vid vilka tillfällen en polisman får belägga en person med fängsel. Under diskussionsavsnitten har vi jämfört lagstiftningen med resultaten av våra samtal med poliser i yttre tjänst. Sammanfattningsvis kan sägas att polismännen vi samtalat med tolkar lagstiftningen på olika sätt. Vissa använder det mindre restriktivt än andra. De flesta menar dock att situationerna då handfängsel får användas är självklara och ser inga större problem med detta.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet. För att svara på detta syfte har jag använt mig av fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in data, vilken sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de faktorer som påverkar vårdpersonalens tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt är (1) kunskap, (2) yrkeskompetens och (3) institutionella aspekter som psykosocial miljö och tid. Den föreliggande studiens resultat kommer förhoppningsvis att bidra till en bättre kommunikation mellan dementa och vårdpersonal.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer.

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen från att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. Karaktäristiskt för sakprocessen är att processen utgörs av en sakfråga. Sakfrågor är begränsade till den ram som domstolen sätter upp för processen. Inom samma yrkanden får parterna ändra grunder för sin talan. En talan består av parts yrkanden och grunderna till yrkandet. Reglerna för hur talan får ändras, och inte får ändras, återfinns i 6 kap 18 – 20 §§ TL. Huvudregeln i 6 kap 18 § TL fastslår att talan inte får ändras utöver de undantag som återges i 19 och 20 §§. Med ändring av talan avses sådana situationer där nya yrkanden, omständigheter eller grunder införs som medför att frågan i processen ändras.

Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i rättspraxis från Regeringsrätten angående reglerna i 6 kap 18 – 20 §§ TL, analysera hur reglerna har kommit att tolkas och tillämpas i de olika rättsinstanserna.

Hur sakbegreppet i en process ska avgränsas har inte definierats i varken förarbeten eller lagtext. Tanken var att detta skulle få avgöras av rättspraxis. Eftersom reglerna kring vad som är otillåten taleändring bygger på hur saken ska avgränsas får sakbegreppet en stor betydelse.

I doktrinen har två huvudsakliga skolor utvecklats om hur saken ska avgränsas. Olivecrona, som är upphovsman till den ena, anser att saken ska avgränsas till att omfatta parts yrkanden och saksammanhanget. Enligt Olivecronas synsätt läggs en stor vikt vid parts beskrivningar av händelseförloppet och om dessa ändras för mycket blir saken en annan. Den andra skolan har sitt ursprung i Ekelöfs synsätt. Han menar att saken ska avgränsas efter vad part vill uppnå med processen. Genom att rättsföljden avgränsar saken blir möjligheterna för tillåten taleändring större eftersom part i praktiken kan åberopa vad som helst så länge samma påföljd eftersträvas.

De avgöranden från RR vi använt i vår analys har visat att part som regel kan byta materiel rättslig grund så länge nya transaktioner inte åberopas utan att saken ändras. En sådan situation innebär snarare att part endast anför nya argument till samma sak. När nya transaktioner åberopas ändras händelseförloppet och saksammanhanget. Dessa två begrepp är enligt RR av extra betydelse vid bedömningen om taleändring föreligger.

I TL föreligger vissa skillnader i taleändringsreglerna mellan rättsinstanserna. Som ett resultat av instansordningsprincipen skärps taleändringsreglerna för varje instans. I LR tillåts part att införa nya frågor i processen om dessa har ett samband med frågan i målet. Förutsatt att dessa utan olägenhet kan prövas och att tiden för överklagande inte utgått. Utöver detta undantag gäller huvudregeln att sakfrågan inte får ändras. I KR finns inget liknande undantag vilket innebär att sakfrågan inte får ändras samt att nya frågor inte får införas. I RR finns ett principiellt förbud mot alla nya omständigheter som innebär att RR endast dömer i en sak som prövats av underrätt. Detta förbud innebär att även de situationer som inte anses ändra saken i underrätterna, t.ex. nya materiella grunder, är otillåtna i RR. Eftersom RR ska fungera som en prejudikatinstans ligger det i sakens natur att nya grunder inte ska få åberopas först där.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.