Academic literature on the topic 'Tillitsbaserad styrning och ledning'

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven.
The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild.
Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

Denna studie handlar om styrning och ledning i Karlstad kommun. Studien syftar till att undersöka hur New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förståelse för den centralt kommunicerade styrningen och ledningen. Den övergripande problemställningen som besvaras i studien är Vilka dominerande inslag av Tillitsbaserad styrning och ledning samt New Public Management återfinns i den centralt kommunicerade styrningen och ledningen av Karlstads kommun? Frågeställningen besvaras med en idéanalys. Två styrningstrender används som idealtyper för att utforska det empiriska materialet som består av styrdokument och intervjuer med tjänstemän inom kommunledningen. De två trender som utgör teoretisk grund är New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning. Studiens relevans ligger i den svenska regeringens pågående arbete med att förändra hela styrkedjan inom den offentliga sektorn, från New Public management till Tillitsbaserad styrning och ledning. Den övergripande problembilden baseras på antagandet att vissa centrala delar i New Public Management har lett till en oproportionerlig ökning av administrativa arbetsuppgifter, vilket i slutändan lett till en ineffektiv användning av de offentliga resurserna. Genom att undersöka befintlig styrning och ledning i en svensk kommun idag får vi en bättre nulägesbild av vilka områden som, mer eller mindre uttryckligen, präglas av de två trenderna. Således kan de båda trenderna sägas representera det gamla och det nya då regeringens ambition är att ersätta delar av den ena med den andra. Resultatet av studien visar att genom att se på olika områden är det möjligt att lokalisera element från de två trenderna i varierande utsträckning. De båda trenderna var för sig är dock inte tillräckliga för att skapa sig en rättvis bild av den centrala styrningen och ledningen i Karlstad kommun. Tillsammans bildar de vad som bäst beskrivas som en hybridmodell.
This paper is about governance and management in the municipality of Karlstad. The study aims to explore how New Public Management and Trust based governance and management can contribute to an understanding of the centrally communicated governance and management. The main question that is to be answered in this paper is What dominant elements of Trust based governance and management as well as New Public Management can be found in the centrally communicated governance and management of the municipality of Karlstad? The question is answered by an idea analysis. Two management trends are being used to explore the empirical material that consists of steering documents and interviews with representatives of the municipal management. The two trends that are used as theoretical base and ideal types for this study are New Public Management and Trust based governance and management. The relevance of the study lies in the fact that the Swedish government has a work in progress on changing the course of the governance throughout the public sector, from New Public Management to Trust based governance and leadership. The overall problem scenario is based on the assumption that some of the central elements of New Public Management has led to an disproportionate increase in administration, which in the end has led to a non- efficient usage of the public resources. By examining the existing governance and management in a Swedish municipality today we get a better situation image of which areas that are, more or less explicitly stated, characterized by the two trends. Thus both trends can be said to represent the old and the new as the government's ambition is to replace parts of one with the other. The result of the study shows that by looking at different areas you are able to locate the two trends in varying extent. The trends by themselves are not enough to get a clear image of the governance and management in Karlstad, yet together they form what is best described as a hybrid model.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

Syfte: Studiens syfte var att utforska hur chefer inom en svensk offentlig organisation tolkat det statliga uppdraget att införa tillitsbaserad ledning och styrning. Frågeställningarna berörde vilka olika tolkningar av tillitsuppdraget som kunde identifieras, hur dessa tolkningar kunde förklaras samt vilka betydelser de olika tolkningarna kunde ha för uppdragets genomförande.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ enfallsstudie och elva chefer intervjuades. En dokumentstudie inkluderades även i studien där organisationens egenproducerade tillitsverktyg presenterades som en lokal översättning av tillitsbegreppet.  Resultat:  Det visade sig i studien att chefernas tolkningar av uppdraget varierade från ett frekvent användande av tillitsverktyget till inget arbete alls. Det framkom i studien att den största anledningen till de olika tolkningarnas uppkomst var relationen och tilliten till närmaste chef.   Slutsatser: Studien konstaterar att tillit är ett relationellt begrepp där interna relationer spelar nyckelroller i tillitsarbetet. En viktig slutsats visade sig vara att hur chefer tolkade tillitsuppdraget bidrog till stor del hur underställda chefer agerade. Dessutom visar studien att hög tillit inte nödvändigtvis ökar motivationen till tillitsarbete. Studien bidrar till forskningen genom konstaterandet att tillit är viktigt i alla led inom organisationer som arbetar i riktning mot tillitsbaserad ledning och styrning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

A new reform was introduced by the Swedish government in 2016 called Tillit i styrning. This reform looked for a new way to govern the public sphere, from local- to national level by introducing the concept of trust. Different projects and round tables were coordinated by Tillitsdelegationen, who was the delegation in charge of the reform. The establishment of a trust-based perspective within the public sector was developed due to the sector being perceived relying too heavily on supervisory control and goal orientation. The delegation concluded their work during 2019 which resulted in the termination of the projects and round-tables with the authorities. This Bachelor’s thesis aims more specifically to research the implementation of trust within the public authorities, since they are central actors in the furthering of the Swedish governance and its democracy. It aims to further research why the reform was developed and constructed, as well as how five public authorities have implemented the reform. This has been done by analysing political documents as well as conducting five interviews with representatives from five public authorities. The study showed that trust was seen as an important tool for the furthering of an efficient and citizen orientated organisation. The public authorities both favoured the influence the reform could have on the governance structures and implemented it in a variety of ways but also emphasised the challenges which needed to be handled.

I den här dokumentanalysen har offentliga verksamheters medarbetar- och ledarpolicys analyserats i syfte att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur tillit och styrning uttrycks i policy. Utifrån syftet togs två forskningsfrågor fram: 1) Om och i så fall på vilket sätt är tillit synligt i dessa policys? 2) Vem är chefen och vem är medarbetaren i dessa dokument? För att besvara syftet analyserades 15 policys från kommuner, regioner och statliga verksamheter. Resultatet visar att tillit är synligt genom att verksamheterna utgår från kärnverksamheterna och att medarbetarens kompetenser lyfts fram som viktiga verktyg för att nå nöjda kunder och leverera en bra välfärd. Enlig policyerna är medarbetarna professionella genom att vara en ansvarstagande medskapare som är rak och tydlig med sina medarbetare och har kunden i centrum. Ledaren i verksamheterna är lyhörda genom tydlighet i sin kommunikation, de är måluppfyllare och möjliggörare samtidigt som de agerar som förebilder för sina medarbetare och har tillit till deras förmågor.
In this document analysis, public sector employees and management policies have been analyzed in order to investigate how trust and leadership are expressed in policy through a qualitative content analysis. Based on the purpose, two research questions were raised: 1) If and if so, in what way is thrustbased leadership visible in these policies? 2) Who is the manager and who is the co-worker in these documents? To answer the purpose, 15 different policies from municipalities, regions and government agencies were analyzed. The result shows that trust is visible through the fact that the operations are based on the core operations and the co-workers skills are highlighted as important tools for reaching satisfied customers and delivering good welfare. In accordance with the policies, the co-workers are professional by being a responsible co-creator who is straightforward and clear with their coworkers and has the customer at the center. The leaders are responsive in the operations and clear in their communication, they are goal fulfillers and enablers while at the same time acting as role models for their employees and having confidence in their abilities.