Dissertations / Theses: 'Terminologi'

1

Edholm, Lars. "Automatisk kvalitetskontroll av terminologi i översättningar." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10172.

Full text

Abstract:

Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats.

För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar.

Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen.

Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall.

Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning.

Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll.

Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found.

To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006).

The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus.

After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall.

The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine.

Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lundin, Viktor. "Sångundervisningens varierande terminologi – en möjlighet eller ett hinder?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80353.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att synliggöra hur sånglärare idag ser på sångens varierande terminologi i sångundervisningen. I det centrala innehållet i Lgy 11 för kurser som rör momentet sång behandlas aldrig vilka begrepp som sångläraren bör behandla i sångundervisningen. Med det sammantaget finns det även ett flertal olika sångskolor som använder sin egen metodik och terminologi som sånglärare ibland använder som undervisningsmaterial. För att undersöka hur sånglärare ställer sig till sångens terminologi har en kvalitativ semistrukturerad-intervjuundersökning genomförts genom intervjuer av sånglärare som är verksamma eller har varit inom ämnet sång på antingen högstadie-, gymnasie-, universitets- eller kulturskolenivå. Resultatet som kommit fram efter behandling av intervjuerna visar på ett resultat där sånglärarna är individuella sånglärare som i största syfte använder sig av en terminologi som eleven ska förstå för att utveckla eleven. Det visar även på ett resultat där sånglärarna är väl medvetna om en aktuell situation där det existerar en varierad terminologi inom ämnet sång. Undersökningen presenterar också en efterföljande diskussion baserat på resultatet, den tidigare forskningen och bakgrunden till undersökningen. En diskussion som både ser fördelar och nackdelar med sångens terminologi som det ser ut idag. Fördelar som lärarens möjlighet till att elevanpassa undervisningen för att se till elevens bästa möjliga utveckling. Nackdelar som avsaknad av konsensus inom yrket där ord och begrepp kan skapa förvirring mellan elev och lärare. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning på området där det rekommenderas en utökad undersökning hur förslagsvis elever ser på denna existerande situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindh, Cecilia. "Klimattermer på Naturvårdsverkets webbplats : Klimat och miljö i allmänhet och klimatpåverkan och klimatbelastning i synnerhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105185.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap. Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod. Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. Miljö är en term som har en definition som är lite mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på. Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Backman, Anna. "Den falska nyckeln : Stångbett för skolridning - historia, terminologi, katalogisering." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-109702.

Full text

Abstract:

The art of riding is a fugitive art, which signifies that the means available for documentation of performances are insufficient, and that the equipment used by the old masters are important clues for the understanding of their art. The most specialized tool used for riding is the bit, in particular the curb. As museum catalogues become accessible to the public through the internet, riders will look for information about bits. It is then important that the information provided in the catalogues is valid not just for the curator, archaeologist or art historian, but also for the rider.In this paper, I add context to the bits by explaining two opposing philosophies of bitting, and how they affect the design of the bits. This is followed by a brief history of the art of riding and how the bits have evolved since the 16’th century. I then proceed to describe the function of the bit, and suggest a terminology in Swedish to use when describing bits in museum catalogues. The paper ends with some reflections on writing catalogue texts and photographing bits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Gillsund, Sabina. "Genusvetenskapliga termer. Ett försök till en domänanalytisk undersökning av terminologi." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101754.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Frisk, Johan. "Terminologi från logiklagret : Designmönster för språkoberoende i kontinuerligt utvecklade applikationer." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169879.

Full text

Abstract:

I större flerspråkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lång tid är det en utmaning att säkerställa att terminologin hålls komplett och konsekvent på alla språk. Genom att i två avseenden frångå gängse metodik, och dels låta terminologin i användargränssnitt påverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan återanvändas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översättas betydligt.
Ensuring that terminology is kept complete and consistent can be challenging when working with large applications that run in multiple languages, especially if they are developed continuously during their life cycle. This can be simplified by deviating from common practice in two respects; by letting the user interface terminology be affected by back-end logic, and by building phrases from common partial phrases that are reused. The total amount of words and phrases that need to be translated is also significantly reduced with the outlined practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nyström, Lars. "Alg, pytare och skridstång : sälfångstens och säljaktens terminologi i finlandssvenska folkmål /." Helsingfors : Svenska litt. sällsk, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38846554f.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindblom, Katarina, and Angelica Örnberg. "Fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2527.

Full text

Abstract:

Bakgrund Det är lagstadgat att sjuksköterskan ska dokumentera sitt dagliga arbete. Forskare inom omvårdnadsvetenskap rekommenderar att sjuksköterskans arbete följer omvårdnadsprocessen steg. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är informatik. Vilket innebär att sjuksköterskan ska kunna hantera sin kunskap inom omvårdnad och sammankoppla omvårdnad och information. Standardiserade terminologier inom hälso- och sjukvården kan underlätta dokumentation och möjliggör sammanställning av information. Syfte Syftet var att beskriva fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats skrevs. Kvalitativa samt kvantitativa studier inkluderades vilka beskrev sjuksköterskans dagliga arbete efter implementering av en standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Resultat Standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen var ett hjälpmedel i sjuksköterskans dagliga arbete. Vid tillämpning av standardiserad terminologi blev dokumentationen mer exakt och innehållsrik. När omvårdnadsprocessen tillämpades höjdes kvaliteten på omvårdnaden. Dock var inte datasystemen anpassade för standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Slutsats Då sjuksköterskan dokumenterar utifrån standardiserad terminologi tillämpas samtliga steg i omvårdnadsprocessen. När dokumentationen följer omvårdnadsprocessens alla steg höjs kvaliteten i omvårdnaden, dokumentationen blir mer korrekt, patientsäkerheten förbättras, en god och säker vård blir möjlig samt patientdatalagen följs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hammarbäck, Jimmy. "Konsekvent eller inkonsekvent terminologi? : En studie i hur termer påverkar läsförståelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120522.

Full text

Abstract:

Inkonsekvent terminologi anses ofta vara något att fördöma då det kan skapa osäkerhet och försämrad kvalité. Samtidigt finns uppfattningen att ordvariation ger möjligheter till lärande och gör språket tilltalande. Denna studie syftar till att undersöka huruvida inkonsekvent terminologi påverkar läsförståelse i tre olika domäner – hälso- och sjukvård, ekonomi och data. Dessutom kontrolleras ordförståelse i varje domän för att se sambandet till läsförståelse. Resultaten indikerade att läsförståelse inte kan förklaras av terminologi och tyder på att individer kan få en bra förståelse oberoende om termer varieras eller ej. Dock förutsätter detta förmodat kunskap om termerna, vilket leder till slutsatsen att målgruppens kunskaper och syftet med texten bör identifieras innan beslut om konsekvent eller inkonsekvent terminologi avgörs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lutecki, Leo. "Konsekvent terminologi och personligt uttryck : Behovet av ett standardiserat yrkesspråk inom musikdisciplinen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12501.

Full text

Abstract:

Terminologi som fenomen härstammar ur människans inneboende behov att namnge och kategorisera de saker vi stöter på i vår omgivning. De termer vi använder för att beskriva vår omvärld har en direkt inverkan på hur vi upplever den, och ju fler termer vi använder, desto fler nyanser upplever vi. En konsekvent och gemensam diskurs underlättar kommunikation och främjar samarbete inom majoriteten av yrken. Men är musikdisciplinen ett undantag? Kan ett yrke som förlitar sig på ett fritt och personligt uttryck gagnas av ett konsekvent yrkesspråk? Denna uppsats undersöker perspektiven för och emot ett musikaliskt yrkesspråk, det medierade språkets representation i media, och presenterar resultatet av en undersökning om den terminologi som förekommer inom olika sektorer och nivåer av musik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Norman, Christopher. "Technical Term Extraction Using Measures of Neology." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-184186.

Full text

Abstract:

This study aims to show that frequency of occurrence over time for technical terms differs from general language terms in the sense that technical terms are strongly biased to be recent occurrences, and that this difference can be exploited for the automatic identification and extraction of technical terms from text. To this end, we propose two features extracted from temporally labelled datasets designed to capture surface level n-gram neology. The analysis shows that these features, calculated over consecutive bigrams, are highly indicative of technical terms, which suggests that technical terms are strongly biased to be surface level neologisms. Finally, we implement a technical term extractor using the proposed features and compare its performance against a number of baselines.
Detta arbete ämnar visa att den tidsberoende frekvensen för facktermer skiljer sig från motsvarande frekvens för termer i vardagligt språk, i det avseendet att facktermer med hög sannolikhet är lingvistiska nybildningar, samt att denna iaktagelse kan nyttjas i syfte att automatiskt identifiera och extrahera facktermer i löptext. I detta syfte introducerar vi två särdrag extraherade från kronologiskt annoterade datamängder avsedda att fånga nybildningar av förekommande n-gram. Analysen visar att dessa särdrag, beräknade över konsekutiva bigram, är starkt indikativa för facktermer, vilket antyder att facktermer har en starkt tendens att vara nybildningar. Slutligtvis implementerar vi en facktermsextraktor baserad på dessa särdrag och jämför dess prestanda med ett antal referenssärdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Edlund, Per. "Disposition eller röd tråd? : En praktiknära studie av svensklärares bruk av ämnesspecifik terminologi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389957.

Full text

Abstract:

Ett mått på hur väl ett skolämne definierar sig i förhållande till de övriga är klassifikation. Den ämnesdidaktiska forskningen tyder på att svenskämnet, bland annat genom en låg tillämpning av ämnesspecifik terminologi, kännetecknas av en svag klassifikation. Tre svensklärare vid gymnasiet intervjuades angående deras uppfattning om sitt eget ämnesrelaterade språkbruk och observerades vid två lektionstillfällen var. Resultaten ger vid handen ett språkbruk som till största del präglas av termer som är ämnesrelaterade men inte hämtade från språk- eller litteraturvetenskapen. Detta indikerar en klassifikation av varken alltigenom svag eller stark grad. De uppfattningar som lärarna ger uttryck för i intervjuerna motsvaras endast delvis av den observerade undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Magnusson, Lars. "Läromedlets terminologi : - hur elever i årskurs 5 uppfattar läromedlet samt lärarens undervisning om plangeometriska former." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60502.

Full text

Abstract:

Många skolor utgår ifrån ett läromedel i sin matematikundervisning och mycket undervisningen baseras efter just det läromedlet. Därmed blir det som står i läromedlet viktigt för elevernas möjlighet att nå skolans kunskapsmål. Inom geometri behövs terminoligin för att kunna identifiera och namnge de olika formerna genom att kommunicera. Används inte det formella språket uppstår lätt missförstånd vilket gör att eleverna går miste om viktiga kunskaper. Genom att undersöka hur elever uppfattar terminologin i läromedlet tillsammans med sin lärares syn på deras undervisning kan förståelse för hur undervisning bör utföras för att få kunniga elever. Även läraren kan få reda på vad eleverna uppfattar och vad de inte uppfattar vilket gör att de kan hjälpa eleverna att skapa förståelse för de geometriska formerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Melzer, Sarah Maria. "Att översätta könsneutralt : En empirisk undersökning med fokus på översättning till svenska och tyska på Europaparlamentet." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58919.

Full text

Abstract:

I denna uppsats undersöks om, och i så fall hur, man översätter könsneutralt på Europaparlamentet. Man kan översätta könsneutralt genom att till exempel skriva han eller hon, använda passiv eller plural. För att kunna undersöka hur man översätter könsneutralt, redogörs för vad genus och könsneutralt språk är, vilken roll genus spelar för denna typ av översättning, vilka olika genusaspekter som är viktiga för tyska och svenska, och terminologiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkten bygger på feministisk lingvistisk och översättningsteoretisk litteratur som Simon, Thüne och Leonardi, Jobin och von Flotow. Material och metod baseras på interna dokument som Europaparlamentet gett ut. Jag har använt mig av Europaparlamentets arbetsordning som material och två rekommendationshäften om könsneutralt språk i Europaparlamentet som utgångspunkt. Därutöver gjorde jag intervjuer med två tyska och två svenska översättare på Europaparlamentet i Luxemburg. Resultaten visar att alla rekommendationer om könsneutralt språk faktiskt inte används, utan att man har valt olika strategier på tyska och svenska. I båda språken används passiv form och plural, medan användningen av pronomen skiljer sig mycket mellan de båda språken. Vidare ansågs omskrivning med substantivering som mycket tveksam och förekom inte heller i arbetsordningsanalysen. Det som undersöktes var adjektivböjningen och användningen av pronomen vad gäller funktionsbeteckningar i Europaparlamentets arbetsordning. Det visade sig vara lättare att översätta könsneutralt på svenska än på tyska. Han eller hon används inte på tyska, inte heller den så kallade Binnen-I med vilkens hjälp man kan markera båda könen på tyska. Sammanfattningsvis kan man säga att översättarna, med hjälp av rekommendationerna i de ovan nämnda häftena och sin egen språkkänsla försöker att formulera sina översättningar könsneutralt, och att könsneutralt språk i stort sett också återspeglas i Europaparlamentets arbetsordning.
This thesis is an empirical study on gender neutral translation at the European Parliament. In order to translate gender neutraly, the translator can write he or she, use passive-constructions or plural. In order to be able to analyze how a translator translates gender neutraly, I will first present how gender and gender neutral language is defined, how gender affects translation, which aspects are of importance for Swedish and German, as well as terminological aspects. The theoretical background is based on feminist linguistic and translation theory such as Simon, Thüne and Leonardi, Jobin and von Flotow. The research material and method are based on internal documents of the European Parliament, videlicet the Rules of Procedure and a broschure on gender neutral language. In addition, I interviewed translators of the European Parliament in Luxembourg, two of them being German and two of them being Swedish. It can be said that not all of the given recommendations for gender neutral language are used and that the usage differs in German and Swedish. Recommendations such as passive-constructions and plural are applied in both languages, while nominalization was considered to be questionable. Furthermore, the usage of functions, pronouns and adjectives in the Rules of Procedure was analyzed. In Swedish translations, the use of he and she is quite common, while it is not recommended for German, nor is the usage of Binnen-I for that matter. Summing up, it can be said that it is easier to translate and write gender neutraly in Swedish as in German and that all translators pay attention to the given recommendations and translate as gender neutral as possible, which is also reflected in the translation of the Rules of Procedure.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johannesson, Julia, and Tove Åslund. "Att kommunicera ett matematiskt innehåll : En studie i årskurs 1,4 och 5 i geometri och bråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23913.

Full text

Abstract:

Abstrakt Syftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten. Vissa elever visar att de är mer vana vid att "prata matematik" medan andra saknar väsentliga ord för att uttrycka sig på ett förståeligt sätt. Vi har även uppmärksammat att en varierande undervisning där läraren använder olika uttrycksformer har en positiv inverkan på elevers utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sjöberg, Anders. "Framväxten av forskning och utbildning på dataområdet vid Uppsala universitet : Förutsättningar, aktörer och terminologi." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för vetenskapshistoria, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155663.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Bornfalk, Back Anders. "Fornlämningskategori: : Fornborg - en diskussion om terminologi, forskningstradition och variation med fokus på de gotländska höjdanläggningarna." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154782.

Full text

Abstract:

This thesis concerns the Gotlandic hill-forts (sw. fornborg) situated on a cliff or in an elevated position and which traditionally have been referred to as cliff-forts (sw. klintborg/höjdborg). The study derives from the notion that these monuments, diverse in size and shape, by archaeologists have been viewed and treated as a homogeneous category of ancient remains. The author’s key aim is to challenge this perception by identifying various subcategories from the 28 cliff-forts on the island. Ever since the archaeological discipline initiated the study of cliff-forts in the late 1800s and more or less to present day, the interpretations have been almost solely dominated by explanations of the military and defendable nature of them. As a reaction towards this rather single handed view, research influenced by the so called post-processual archaeology in the 1990s and early 2000s emphasized on the mental and ritual aspects of these remains. Although these later studies stimulated a field of research which with few exceptions had been sleeping for some time, the author claims that neither one of the approaches could in a satisfactorily way portrait these complex monuments. A midway between these schools is thus desirable, where the dissimilarities of the remains are considered.Based on the quite spare but existing local archaeological data, complemented by interregional records from Sweden mainland (Mälardalen and Östergötland), the author identifies and describes three separate types of remains within the material: Type 1) a fortified farmstead from the Migration period; Type 2) a defensive con-struction from the Roman Iron Age; and Type 3) a cultic enclosure from the Bronze Age/Early Iron Age. When approaching a field of research with this amount of inherited pre-understandings it is vital to be aware of earlier works, and in a critical manner process them. An important step in this is to reflect upon which terms are used in the discourse. In particular, the phrases hill-fort/cliff-fort is rather unsuitable due to its connotation to fortification and other military issues. Furthermore, the author points out that there is a connection between the preconceptions of archaeological features and the later antiquarian recording of it, which in turn may affect the methodological approach if excavated, and indeed the subsequent interpretation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sandström, Åke. "Hå och hamna : Ordhistoriska och ordgeografiska studier av paddlingens och roddens äldsta terminologi i Norden." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-102931.

Full text

Abstract:

In Old West Norse there is mention of an Arctic skin and osier boat, which was paddled with Old West Norse (húð)keipr, diminutive keipull, formed on Germanic *kaip- ’bend, unfold’ according to the construction method. In East Norse there was a corresponding wooden boat, e.g. Swedish själ-myndrick, formed on mynda verb ‘paddle’ (< Primitive Norse *mundian ‘aim at a certain goal, take aim’). In the provinces south of this verb’s area of distribution there occurs instead svepa verb ’paddle’ (< Primitive Germanic *swaipōn ‘swing’). The earliest instances of Nordic rowing navigation are found in Norway and Denmark. Instances of rowing in the Baltic area are found on some picture stones from about the 6th century. But oarlocks with a grommet were probably used already for the steering oar in the paddled boats of the Bronze Age. An early oarlock (with a grommet) is that made of a goose-necked piece of wood, Old Swedish hār, Old West Norse hár (< *hanhu-, *hanha- ‘branching, fork of a branch’) and Old West Norse keipr (< *kaip- ‘something with a crooked or bent (-back) shape’. The word hár exists as a first element in Old Swedish hā-band ‘oar-loop’, Old West Norse há-bora ‘oar-port’ etc. Old West Norse keipr ‘oarlock’ has no ancient compounds. East Nordic hamna (> Finnish hamina), Old Danish hafnæ (Old Frisian hevene) and West Nordic hamla (Faroese homla, Old English hamele, hamule) ‘oar-loop’ occurred early on the oarlock with a grommet; hamna may be a derivation of the stem in Primitive Norse *haƀan verb ‘hold (fast)’, alternatively *hafna- ‘clasp something’; hamla derives from a Germanic *hamilōn with the meaning ‘bridling band’. Centrally in the Nordic area hamna (Danish havne) and hamla ‘oar-loop’ were also used denominatively with the meaning ‘row pushing in a hamna/hamla (oar-loop)’. In addition there is the Swedish dialectal sväva (~ sveva, svävja) ‘row (back, break etc.) with pushing rowing’ and in the group of older verbs for rowing there is East Swedish hopa < Primitive Norse *hōƀian ‘fix one’s eyes upon a certain goal (in the distance)’. With word formations on Germanic *þulna- ‘wooden plug’ there arose from the Middle Ages and in the North Sea countries a new terminology for the oarlock: Norse tull, toll ‘oarlock with a thole pin’. Even younger concepts are tullgång ‘oarlock with two thole pins’, årklyka, årgaffel ‘oar crutch’. A distinctive trait of Old Swedish hār and hamna, Old West Norse hár and hamla and keipr and other common words for the oarlock is in these words the shift of meaning ‘oarlock of a specific kind’ > ‘almost any kind of oarlock’. Finally, the question arises whether or not the word svear of a tribe by Lake Mälaren could be tied to the paddling through a connection to the stem of the verbs svepa and sväva.

Ingår även i serie: Studier till en svensk dialektgeografisk atlas, 8

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Segerholm, Maria, and Malin Stålklint. "Termen särskola : Upplevelser utifrån ett elevperspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27710.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på empiri från två genomförda fokusgrupper med syftet att undersöka hur elever med lindrig utvecklingsstörning på gymnasiesärskolan upplever termen särskola. Den teoretiska referensram som använts är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med sär-skild fördjupning på teorier om kategorisering. Studiens resultat analyserades genom tematisk innehållsanalys och resultatet visade att samtliga elever som deltog i fokusgrupperna upplevde termen särskola negativ och att de önskade att termen togs bort. Termen särskola bidrog till tankar och känslor av att vara mindre värd och att vara avvikande. De nackdelar eleverna lyfte med termen och skolformen var att det bidrar till begränsningar, mobbing och stämpling. Ena fokusgruppen upplevde att skolformen som sådan är positiv, medan den andra fokusgruppen upplevde att den är negativ. I båda fokusgrupperna lyftes att vilken annan term som helst vore bättre än termen särskola, men att det inte borde finnas en särskilt term överhuvudtaget. I ena fokusgruppen lyftes oro kring att en förändrad term inte skulle göra någon skillnad. Studiens slutsatser är att terminologin och samhällets attityder bör förändras. Särskild vikt bör läggas vid att informera professionella, som har kontakt med elever på särskolan, om elevernas upp-levelser av termen. Vidare bör termen särskola studeras ytterligare, särskilt ur ett elevperspek-tiv.
This study is based on empirical data from two completed focus groups that explore how stu-dents with mild intellectual disabilities in special secondary schools perceive the term “sär-skola”. A social constructionist perspective is used with particular specialization in theories of categorization. Study results were analyzed trough thematic content analysis and the result showed all participating students experienced disadvantages of the term “särskola”, which they wanted removed. The term contributed to thoughts and feelings of being inferior and deviant. The disadvantages students raised with the term were that it contributes to limits, bullying and stamping. One focus group felt that the school form as such is positive, while the other focus group felt that it is negative. Both groups highlighted that any other term than the existing would be better, but they preferred no special term at all. Concerns were raised that a changed terminology would not make any long-term difference. The study’s conclusions are that the terminology and society's attitudes should change. Particular attention should be paid to inform the professionals, who have contact with students in special curriculum, of students’ experiences of the term. Furthermore, the term should be studied further, particularly from a student perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Batista, Rosinalda Pereira. "Características de terminologia empresarial: um estudo de caso." Universidade do Vale do Rio dos Sinos, 2011. http://www.repositorio.jesuita.org.br/handle/UNISINOS/4592.

Full text

Abstract:

Submitted by William Justo Figueiro (williamjf) on 2015-07-21T22:59:52Z No. of bitstreams: 1 66c.pdf: 5089880 bytes, checksum: 46a67f49defdee13632d6f766c727ece (MD5)
Made available in DSpace on 2015-07-21T22:59:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 66c.pdf: 5089880 bytes, checksum: 46a67f49defdee13632d6f766c727ece (MD5) Previous issue date: 2011
Nenhuma
O propósito desta pesquisa é identificar como se institui a terminologia empresarial, bem como, reconhecer as principais características formais dos itens lexicais especializados usados nesse contexto profissional. Para tanto, realizamos um estudo de caso em duas empresas (Refap e Nokia), considerando dois focos de análise: (i) a constituição formal dos itens lexicais especializados; (ii) o tratamento dado às terminologias em documentos das empresas. O corpus da pesquisa é constituído de documentos internos da Refap e das terminologias de produtos tecnológicos da Nokia. Os termos selecionados foram armazenados em uma base de dados da Microsoft Access. A investigação orienta-se, sobretudo, pela linha teórica de estudos da Teoria Comunicativa da Terminologia. Os resultados obtidos nesta investigação mostram dois tipos de constituição de termos: por um lado, uma terminologia lexical constituída de termos compostos predominantemente de base nominal, que cobre processos de produção que, em geral, envolvem conhecimento científico; por outro lado, encontram-se termos constituídos por combinatórias alfanuméricas. O primeiro tipo corresponde a um termo de feição denominativa e o segundo, referente à identificação de produtos tecnológicos, compreende uma feição designativa. Esses dois tipos são entendidos como uma tendência e justifica-se porque o estudo analisou dois casos específicos de uso de terminologias, os quais devem traduzir o comportamento de termos em empresas. Do ponto de vista do comportamento das unidades terminológicas, constatamos que a Refap possui seus termos repertoriados em glossários, mas de forma que não são evidentes os critérios da elaboração do material, o que se reflete na ausência de um padrão organizacional geral e de definição dos termos repertoriados. Por sua vez, os produtos da Nokia são apresentados no site da empresa a partir de um texto que privilegia as funcionalidades dos produtos, e não o conceito técnico, sobretudo porque o propósito da empresa é vender, assim o texto precisa ser convidativo para o consumidor. Concluímos, a partir da pesquisa realizada, que trabalhar com terminologia empresarial pressupõe saber reconhecer os tipos de termos criados e utilizados pela(s) empresa(s). Por isso, consideramos importante a presença de um profissional com conhecimentos linguísticos para lidar com as unidades lexicais especializadas presentes nesse contexto comunicativo. Além disso, estudos desta natureza são importantes para o desenvolvimento teórico e aplicado da Terminologia que, em geral, volta-se para a descrição dos termos de áreas científicas tradicionais.
The purpose of this research is to identify as establishing the business terms, as well as recognize the main characteristics of the lexical items used in specialized professional context. Therefore, we performed a case study of two companies (Nokia and Refap), whereas two foci of analysis: (i) the formal establishment of specialized lexical items, (ii) the treatment of terminologies in company documents. The corpus consists of internal documents Refap and terminology of technology products from Nokia. The terms selected were stored in a database in Microsoft Access. The research is guided mainly by the theoretical line of studies of the Communicative Theory of Terminology. The present results show a tendency to formation of two types of terms: first, a lexical terminology consists of terms composed predominantly of nominal base covering production processes generally involve scientific knowledge, and for second one, terms consisting of alphanumeric combinations. The first type corresponds to a term of denominational garb, and the second for the identification of technological products, includes a designative feature. The idea of the trend is justified because the study looked at two specific cases of use of terminology, which should translate behavior in terms of business. From the standpoint of the conduct of terminological units, we found that Refap has its terms listed in glossaries, but there aren’t established criteria in the preparation of the material, thus there isn’t an organizational pattern or definer in the works. In turn, the products of Nokia are presented on the company website from a text which makes an approach to product features, not the technical concept, especially since the company's purpose is to sell, so the text needs to be attractive to the consumer. We conclude from the survey, which involves working with business terminology coping with the terms created and used by the companies , therefore,it is important to consider the presence of a professional and language skills to deal with the lexical units present in this specialized communicative context. Furthermore, studies in this area are important and representative to the theoretical development and applied of the terminology field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Berggren, Johan. "Så få ord, så mycket dumheter : en kritisk granskning av svenska gymnasieböckers skildringar av marxistisk idétradition." Thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1438.

Full text

Abstract:

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Terenzi, Lucia. "La terminologia: sviluppo, teorie e strumenti per la ricerca terminologica." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2019. http://amslaurea.unibo.it/18822/.

Full text

Abstract:

In questo elaborato si analizzano le varie fasi di sviluppo della disciplina della terminologia, dalla sua nascita fino all'avvento dei computer e della rete Internet; si esaminano i suoi supporti, cartaceo o digitale, l’affidabilità delle fonti e la difficoltà nell'indicare i limiti nei quali questa disciplina opera. In primo luogo, viene introdotto il concetto di “termine” e viene spiegata la relazione che esiste tra documentazione e terminologia e lessicografia e terminologia. In secondo luogo, vi è un'analisi storiografica della disciplina. L'analisi è effettuata in progressione cronologica, partendo dai primi glossari commerciali della Mezzaluna Fertile, passando per le glosse medioevali, per arrivare all'Illuminismo francese e alla Teoria Generale del terminologo austriaco Eugen Wüster. Vengono analizzate non solo la teoria della scuola di Vienna, di cui Wüster faceva parte, ma anche quelle della scuola di Mosca e Praga, principali scuole di terminologia del secolo scorso. Successivamente, si tratta anche il tema della standardizzazione voluta da organizzazioni internazionali quali l’UNESCO e l’ISO durante il XX secolo e portata avanti grazie agli studi del terminologo austriaco. Inoltre, vengono analizzate altre due teorie terminologiche più recenti, formulate a cavallo tra il XX e il XXI secolo, cioè la Teoria Comunicativa della Terminologia di Maria Teresa Cabré e la Teoria Sociocognitiva di Rita Temmerman. Infine si analizza l’era dell’espansione della terminologia, dovuta alla computerizzazione dei metodi di raccolta ed immagazzinamento della terminologia e della documentazione. Si presentano i software e gli strumenti più utilizzati da traduttori ed interpreti per creare e analizzare corpus ed estrarre terminologia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Heitmann, Bo-Lennart. "Full-stack musik : En studie om back-end, front-end och full-stack terminologi inom låtskapande och musikproduktion." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4058.

Full text

Abstract:

Syftet med det här examensarbetet är att presentera process och erfarenheter från mitt konstnärliga musikproduktionsprojekt som genomförts under mitt sista år av min masterutbildning. Genomförandet har bestått av att skapa ett svenskt popmusikalbum där låtar har skapats enskilt, genom samarbeten och tre verk har blivit slutförda och distribuerats på streamingtjänster så som Spotify och YouTube. Vidare är syfte att presentera en modell med hjälp av mitt konstnärliga arbete där det prövas potentiella omformuleringar för yrkesroller inom låtskapande. Dessa termer ska i sin tur underlätta rolldefinition inom låtskapande och även ge utrymme för att förtydliga den ideella rätten som medverkande i ett konstnärligt verk har. Med utgångspunkt till att musikproducenten ofta hamnar i en multikompetent position så har jag valt att låna begrepp från systemutvecklarens yrkesvärld för att skapa modellen. Begreppen jag valt att låna består av back-end, front-end och full-stack och avsikten är att bryta upp paraplybegrepp såsom ”låtskrivare, producent och performer” och även kunna bidra till tydligare rekryteringsprocesser för samarbeten inom låtskapande.
The purpose of this master’s thesis is to present the process and experiences of my music production project that was carried out during the last year of my masters’ studies. The project’s creative content is a Swedish pop album which created through collaborative and independent work. Three single releases and one music video have been released and distributed through the course of the project on streaming platforms such as Spotify and YouTube. In addition to the making of the album I have chosen to create a model to use as a frame for potential recruitment instances of creative collaborations, improve role definition and develop a more accurate method to credit rights holder’s moral credentials as a contributor to an artistic work. The root cause of this model is that a music producer often finds themselves as a multicompetent keyperson in creative collaborations where the lines between different professions overlap. The model is inspired of the software developers job terminology and aims to break up umbrella concept roles such as “songwriter, producer and performer” to facilitate the recruiting process of creative collaborations within the crafting of songs. The terminologies inspired out of the software developer’s professions are back-end, front-end and full-stack.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lindell, Jimi. "Ska vi räkna plus eller addition?" Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8138.

Full text

Abstract:

Denna undersökning vill ge en bild av hur det kan se ut i ett klassrum vad gäller användningen av språket på matematiklektionerna – varför använder vi flera olika ord för samma sak? Den vill även väcka tankar hos lärare och blivande lärare i matematik för skolans tidigare år samt även förskolan, om hur användningen av språket i matematiken kan komma att påverka eleverna vid senare studier. För att se hur det kan se ut så har en klass på mellanstadiet och deras lärare observerats och intervjuats. Resultatet visar att eleverna själva väljer att använda andra ord än de läraren och läromedlen på mellanstadiet använder. Samtal har även förekommit med förskollärare och föräldrar för att se hur dessa matematiska ord presenteras för eleverna innan de börjar sin skolgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Höglund, Emma. "Facktermer och stilnivå : – Effektivare kommunikation inom låsindustrin." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28856.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Eigner, Josefin. ""Den här är lite mer svenssonskriven" : Hur alternativa definitioner tas emot av Scania Lexicons användare." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104600.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar användarna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitionerna är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna. Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet. Med utgångspunkt i dialogismen förklarar jag reaktionerna med genrekonventioner och vad som händer när dialogen med tidigare textnormer bryts. Med stöd i tidigare forskning om klarspråk diskuterar jag attityder mot klarspråk. Hur kommer det sig att en substantivering som omformuleras till en verbfras kan ändra betydelse från professionell till något man sysslar med på fritiden?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bradley, Hanna. "Att läsa genetik: bättre än sitt rykte?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35099.

Full text

Abstract:

Ett stort antal studier har gjorts där man konstaterat och ringat in svårigheter med att som elev förstå undervisning i genetik, och att som lärare bedriva densamma. Denna studie har jämfört två grupper av elever som båda läst kursen genetik & mikrobiologi på Naturbruksprogrammet inriktning djurvård. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen på sedvanligt sätt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förändrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna. De nya kursinslagen bestod bl.a. i filminslag, laborationer och ett tydligare avstamp i elevernas vardag och ting de kan tänkas känna igen. Det övergripande syftet med studien har varit att hitta metoder för ökad måluppfyllelse i genetik. Detta har gjorts genom att ta reda på vilka förväntningar som generellt sett finns på denna kurs bland de elever som väljer att läsa den. Jag ville också ta reda på vilken känsla kursen givit de elever som läst den, och om denna känsla skiljer sig åt mellan de två elevgrupperna. Med känsla menas här såväl den emotionella upplevelsen, som upplevelsen av användbarhet, nytta och anknytningar till ett framtida yrkesliv. Studien genomfördes under HT08/VT09 genom kvalitativt inriktade intervjuer.I studien har det visat sig att medan kurs 1 beskriver ord och begrepp man minns, kan kurs 2 beskriva mer av rum, händelser och bilder, det vill säga både det fysiska rummet –var vi befann oss- och vad vi som hände där. Eleverna i kurs 2 kunde lättare och mer spontant ge exempel på problem och situationer de med sina nya kunskaper nu kunde lösa. Eleverna från kurs 1 var mer bundna till kursens konkreta innehåll och de frågor vi diskuterat där.Den genomgående förväntan på kursen, har i studien varit att kursen skulle vara ”svår” –ett ord som återkom många gånger under intervjuerna. Denna förväntan har dock inte infriats, utan i efterhand förmedlar båda elevgrupperna en känsla av att man verkligen lärt sig något nytt, man har ytterligare ett perspektiv att lägga på sin framtida yrkesroll och man tycker inte kursen varit så svår som man förväntade sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Al-Mosawy, Jaser. "Strukturering av information vid modellering (BIP & BSAB) : Tillämpning av klassifikations och märkningssystem i programvara (Tekla Structures)." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28612.

Full text

Abstract:

A construction project can be compared to a triathlon where the building process takes place in three stages and participants try to finish three sub processes as fast as possible to reach the goal. After the first stage is finished, the next begins to eventually jointly meet the milestones that are set on the road. There are many different players in a building process where everyone can have completely different tasks and work in completely different locations around the world. This require that the information between the different parties must be correct and shared to avoid delays and unnecessary costs. Identifying, defining and structuring of information in the 3D-model reflects an organized approach where all information is available in the same location. The development in the construction industry has given the opportunity to let the information supply to be almost unlimited. BIM stands for Building Information Modeling, in design/construction models there is room for the construction industry to improve the efficiency and quality at much higher altitudes. Two systems that have grown during the BIM development is the BIP (Building Information Properties) and BSAB 2.0 (Bygg Samordning AB 2.0) which is designation and classification system in Sweden that aims to become the solution for a joint system for all construction companies. This would lead to that, information delivery becomes waterproof. This report is a study of how a common system can be applied to the accounting of the various construction companies to be similar and flawless. The lineup of solutions in the examination are solutions for the modeling software Tekla Structures. There is also an investigation of how the mapping of a complete system that allows the different parties in the construction process to use the same terms throughout the different sub processes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Souza, Ivan Pereira de. "Do engenho à usina: estudo diacrônico da terminologia do açúcar." Universidade de São Paulo, 2007. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8142/tde-26102007-154413/.

Full text

Abstract:

O objetivo desta dissertação é apontar e descrever problemas de Terminologia referentes à variação diacrônica de uma terminologia, a partir da análise conceitual de duas estruturas referentes a dois modelos de processo (engenho e usina) de uma mesma área técnica - produção de açúcar -, separadas por um espaço determinado de tempo e submetidas a constantes revoluções lingüísticas e culturais. Para tanto, descrevemos quais fatores interferem nessas transformações; em que medida o grau de consolidação de um domínio representa sua sistematicidade; e procuramos comprovar, a partir de pesquisa diacrônica, que a dinâmica dos subsistemas de especialidades renova-se sob as mesmas regras de criação da língua geral.
The aim of this work is to point out and describe Terminology problems related to the diachronic variation of a terminology based on the conceptual analysis of two structures, concerning two process models (sugar plantation and factory) of a same technical area - sugar production, separated by a certain period of time and submitted to constant technological, linguistic and cultural revolutions. For this reason, we described the factors which interfere in those transformations; the manner that the consolidation level of a social sphere represents its systemic regularity; and we tried to prove, based on a diachronic research, that the dynamics of the speciality subsystems has the same functioning of the one that rules the general language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Haid, Aspengren Helena, and Bark Carin Åhlström. "Granskning och analys av utveckling och utformning av den statliga utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk - tidsperiod 1997 - 2008." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13022.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008. Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar. Statliga styrdokument, årsredovisningar samt avidentifierade specialpedagogiska utredningar har studerats. Empirin har analyserats ur socialkonstruktivistiskt, relationellt och kategoriskt perspektiv. Slutsatser är att de statliga riktlinjerna för hur en specialpedagogisk utredning ska gå till, ger stort utrymme för tolkning och konstruktion av de yrkesverksamma inom utredningsverksamheten. Terminologin förändras och utvecklas under perioden. Detta kan tydligt observeras rörande benämningar för att ange barns/elevers svårigheter inom tal- och språkområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fröberg, Andreas. "Nu slipper jag fråga någon : En studie om hur man förklarar termer i en text utan att läsbarheten påverkas." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-16190.

Full text

Abstract:

Ishockey är en av Sveriges populäraste sporter och engagerar många, både i och utanför rinken. Hockeyligan.se är Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt från en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer många förkortningar som är svåra att förstå. Målet med denna studie är att hitta en lösning på hur man ska förklara dem utan att påverka läsbarheten negativt. Fokus ligger på den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvärldsanalys hoppas jag få tillräckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnår mitt mål med arbetet. Det vill säga inkludera alla besökare. Förstudien bestod av en läsbarhetsanalys och en textanalys. Textanalysen visade att informationen som idag ges är relevant men att förkortningarna borde förklaras för att öka möjligheten att förstå innehållet, vilken min enkätundersökning bekräftar. Där svarade nämligen 77 procent att de ansåg att det finns ett allmänt behov av förklaringar av termerna. Resultatet blev en gestaltning där användaren använder sin datamus för att få fram förklaringarna av förkortningarna. Genom att dra musen över ordet så dyker förklaringen upp i en ruta, en så kallad tooltip, vilket ger läsaren möjligheten att själv välja om han/hon vill ta del av informationen eller inte. På så sätt har läsbarheten inte påverkats. När det gäller det textuella har studien givit mig följande resultat när det gäller hur man skriver förklarande texter för en tooltip på webben: Var kortfattad. Skriv det som krävs. Tänk på målgruppen.
Hockey is one of Sweden's most popular sports and involving many pepole, both on and off the rink. Hockeyligan.se is Elitseriens Official site and offers visitors the opportunity to follow the games directly from a computer via a text flow. In the live stream, there are many abbreviations that are difficult to understand. The objective of this study is to find a solution to how explain them without affecting the readability negatively. The focus is on the textual piece and not the graphics and how information is presented. By doing textual analysis and an environmental scanning I hope to get enough knowledge to finally be able to make a design that achieves my goal of the study. That is to include all visitors. The pilot study consisted of a readability analysis and a text analysis. The text analysis showed that the information currently provided is relevant but that the abbreviations should be explained in order to increase the ability to understand the content. Which my survey also confirms. They flew namely 77 percent said they felt that there is a general need for explanations of the terms. The result was a design where the user uses his computer mouse to get the explanations of the abbreviations. By dragging the mouse over the word to bring up the explanation into a box called a tooltip, which does not affect readability. Briefly, we can say that the results of the study gives the reader the opportunity to decide if he / she wants to share the information or not. In this way, a box called a tooltip, it will not affect the readability As for the textual study has given me the following results in terms of how to write explanatory texts for a tooltip on the Web: Be brief. Write it as required. Think of your audience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Runyeon-Odeberg, Kristina. "Loss, Gain, and Chromosomes : Readability and Translation Shifts in Medical Information for Families of Children with 10q25/10q26 Deletions." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90527.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis for the degree of Master, one year, is to investigate the translation of medical information from British English into Swedish. The analysis is concerned with readability and terminology. In specific, the areas of investigation are how readability of the material compares to other studies, what translation strategies or sources a translator may use, and what kind of translation shifts the terms analyzed undergo. The source text material consists of some six thousand words from a leaflet called 10q25 and 10q26 Deletions from Unique, a charity organization based in Great Britain, which welcomes families located worldwide as members. The theory in this thesis is based on previous research within the focus areas of readability, terminology, translation strategies, and translation shifts. Examples include Frege (1948 [1892]), Ogden and Richards (1923), Flesch(1948), McLaughlin (1969), Vinay and Darbelnet (1995), Deléger et al (2010), Kolahi andShirvani (2012), and Acar and İşisağ (2017). The text material does not fulfill the professional recommendations regarding readability, which confirms observations from previous studies. Overall, there is a tendency towards an improved readability level in the translation, which contradicts one bilingual study (Kolahi and Shirvani) but partially confirms another (Acar and İşisağ). Of the terms identified for analysis, 49.4 % have been found to require translation strategies sorting under oblique translation, where the predominant method is transposition. A significantly higher number of terms have been found in term banks and corpora than indicated in a previous study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Niva, Anna. "Som en blånande borg i förlängningen : En analys av den tyska översättningen av På fjälltur: Sarek med fokus på termer och bildspråk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91016.

Full text

Abstract:

Uppsatsen utgör en analys av utvalda delar av den tyska översättningen av guideboken På fjälltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger på översättningen av termer och bildspråk. Syftet med analysen var att undersöka hur översättaren på tyska har återgett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspråket, och hur denna återgivning påverkar läsarens uppfattning av boken. Analysen visade att översättaren, Florian Martin, till största del har bevarat bildspråket, med några fall av försvagade eller utelämnade bildspråksuttryck. Majoriteten av termerna var översatta med generaliseringar, vilket kan innebära att författarens specialkunskaper undanhålls. Detta i kombination med att författarens personliga engagemang för fjällen uttrycks i något lägre grad i och med bildförluster i översättningen av bildspråket kan innebära att guidebokens trovärdighet uppfattas som något lägre i den tyska översättningen.
This master’s thesis consists of an analysis of selected parts from the German translation of the Swedish guidebook På fjälltur: Sarek by Claes Grundsten. The analysis focuses on the translation of terminology and figurative language. The purpose of the analysis was to investigate how the German translator had rendered the descriptions of nature reflected in the terminology and the figurative language, and how this rendering affects the reader’s perception of the book. The analysis showed that the translator, Florian Martin, for the most part had preserved the figurative language, with the exceptions of a few diminished or omitted expressions. The majority of terms were translated by means of generalization, which could suppress the author’s expertise knowledge. This, in combination with the author’s personal dedication for the Swedish mountains being expressed to a lower extent, due to the loss of figuration in the translation of the figurative language, could mean that the credibility is perceived as slightly lower in the German translation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Cordero, Monge Sergio. "Unidades pluriverbales en los diccionarios del español de Costa Rica." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2016. http://hdl.handle.net/10803/392730.

Full text

Abstract:

En esta de investigación se analiza el tratamiento lexicográfico de las locuciones verbales en tres diccionarios que registran léxico diferencial del español de Costa Rica; dos de ellos dedicados exclusivamente a esta variedad, a saber: el Diccionario de costarriqueñismos de Arturo Agüero Chaves (DCA), cuya primera y única edición es de 1996, y el Nuevo diccionario de costarriqueñismos de Miguel Ángel Quesada Pacheco (NDCQ), que cuenta ya con cuatro ediciones publicadas entre 1991 y 2007. La tercera obra estudiada, en lo que respecta a las locuciones verbales marcadas como costarriqueñismos, es el Diccionario de americanismos (DAA), publicado en 2010 por la Asociación de Academias de la Lengua Española. Numerosos trabajos especializados han incidido en la complejidad que entraña la descripción lexicográfica de las unidades conformadas por más de una palabra y, consecuentemente, en la falta de uniformidad con que es tratada la fraseología en los diccionarios. En publicaciones muy recientes se continúa insistiendo en esta problemática y en la necesidad de llevar a cabo un examen crítico, una revisión a fondo de los criterios aplicados en los diferentes compendios lexicográficos, particularmente cuando se trata de locuciones. Movidos por esta premisa, nos proponemos ahondar en la lexicografía de Costa Rica, en sus vertientes teórica y práctica, a fin de avanzar en su conocimiento. Así pues, sin dejar totalmente de lado otros tipos de unidades, son dos las razones fundamentales para ceñir nuestro análisis a las combinaciones identificadas y etiquetadas como «locución verbal» en una base de datos elaborada exprofeso para esta tesis: en primer lugar, porque estas son las estructuras más numerosas en nuestro corpus y, en segundo lugar, porque estas estructuras han sido reiteradamente señaladas en otras investigaciones por suscitar las mayores discrepancias en cuanto a su análisis fraseológico y a su tratamiento lexicográfico. El estudio comprende las siguientes cuestiones: en primer lugar, la lematización o establecimiento del lema de las locuciones verbales de acuerdo con dos factores, a saber, el fenómeno de la variación fraseológica y la delimitación sintagmática de las unidades léxicas complejas; en segundo lugar, los criterios tenidos en cuenta para la ubicación de las unidades pluriverbales en cada uno de nuestros diccionarios; en tercer lugar, analizamos el tratamiento de las definiciones de las locuciones verbales en cuanto a su tipología, el uso de remisiones y series sinonímicas, los verbos definidores y los contornos. Complementariamente, contamos también entre los propósitos de esta tesis reflexionar sobre el concepto de unidad fraseológica en cuanto a sus características y sus tipos, y sobre la relación entre la fraseología y la lexicografía. También de manera complementaria, dada la complejidad del tema y para no exceder los límites de nuestro trabajo, discurrimos brevemente sobre el concepto de costarriqueñismo léxico a la luz de los diccionarios estudiados y en relación con los conceptos más amplios de regionalismo y americanismo.
This paper introduces the research on the analyses of lexicographical treatment of verbal idioms in three dictionaries that contain specific lexicon used in Costa Rican Spanish, also known as costarriquenismo. Two of these dictionaries are exclusively dedicated to this matter: Diccionario de costarriquenismos by Arturo Agiiero Chaves (DCA), first and only edition in 1996, and Nuevo diccionario de costarriquenismos by Miguel Angel Quesada Pacheco (NDCQ), four editions have been published so far, the first in 1991 and the latest in 2007. The third dictionary used in this research about verbal idioms specifically used in Costa Rican Spanish and therefore called costarriquenismos is Diccionario de americanismos (DAA), published in 2010 by Asociacion de Academias de la Lengua Espafiola (The Association of Spanish Language Academies). Numerous specialized works have highlighted the complexity of lexicographical description of unities constituted by more than one word, and as a consequence the lack of unanimity regarding phraseology in dictionaries. Very recent publications insist on this matter and stress the need of a critical examination and review of the criteria applied in different lexicographical compendia, specially when referring to idiomatic expressions. Based on this premise, the purpose of this work is to study in greater depth the lexicography of Costa Rica on both practical and theoretical level in order to make further progress in its knowledge. Although also taking in consideration other types of unities, two are the fundamental reasons in focusing the analysis in the already mentioned verbal idioms. The first reason is because these are the most represented structures in our corpus; the second reason is because these structures have been highlighted in other researches for the discrepancies and discussions regarding its phraseological analysis and lexicographical treatment. Based on the focus of the study, several research questions were formulated. In first place, the lemmatization or process of determining the lemma for a verbal idiom according to two factors: the phenomenon of the phraseological variation and syntagmatic delimitation of multiword lexical units. In second place, the criteria used to determine the specific position of multiword verbal units in the dictionaries above mentioned and used for this research. In third place, the treatment of the verbal idioms definitions according to typology, use of referrals and synonymic series, defining verbs and the ‘entourage’ of definitions is also analyzed. The purpose of this dissertation also includes the reflection on the concept of phraseological unit in terms of their characteristics and types as well as the reflection on the relationship between phraseology and lexicography. Additionally, but only briefly given the complexity of this matter and not willing to exceed the limits of this research, you will find a brief discussion on the concept of costarriqueñismo in the light of the dictionaries studied and in relation to the broad concepts of regionalism and Americanism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gastaldello, Giada. "Sistematizzare la terminologia della distillazione: una proposta di database terminologico bilingue per le Distillerie Bagnoli." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2017. http://amslaurea.unibo.it/13785/.

Full text

Abstract:

La presente tesi di laurea è il risultato della collaborazione con un’azienda della provincia di Padova: le Distillerie Bagnoli. Il progetto consiste nella sistematizzazione della terminologia bilingue della distillazione ed è volto a proporre un database terminologico italiano-inglese contenente i termini principali che ricorrono nei materiali informativi dell’azienda: cataloghi e sito web. Il database terminologico è pensato per l’azienda stessa e per i traduttori che dovranno tradurre nuovi materiali aziendali. Per il presente lavoro si è creato un sistema concettuale italiano-inglese, rappresentativo del dominio delle distillerie, sulla base del quale si sono individuati i 28 termini più rilevanti e i rispettivi equivalenti in inglese. Infine, si sono compilate 5 schede terminologiche complete bilingui. La tesi si divide in tre capitoli: nel primo si fornisce il contesto teorico, nel secondo si descrive il progetto e nel terzo si espongono i risultati del lavoro terminologico. In particolare, nel primo capitolo si tratta il tema delle lingue speciali e del loro rapporto con la lingua generale, si definiscono le unità terminologiche e si introduce la terminologia, soffermandosi infine sulla terminologia basata sui corpora. Nel secondo capitolo si descrive il progetto terminologico. Innanzitutto si presenta l’azienda per poi passare ad esporre la metodologia di lavoro adottata, concentrandosi sulla fase di pianificazione terminologica e sulla creazione dei corpora di riferimento. Infine, l’ultimo capitolo è dedicato all’estrazione dei candidati termini e alla creazione del sistema concettuale e delle schede terminologiche complete bilingui. Tutti i risultati ottenuti verranno riportati nelle appendici.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Persson, Julia, and Annie Åkesson. "Kommunikation och begreppsförståelse i aritmetik på lågstadiet : "Ett matematikklassrum är inte tyst!"." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22003.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att undersöka kommunikationen samt elevers begreppsförståelse inom aritmetik, de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation samt division). Fokus låg även på att se om korrelation fanns mellan dessa. Undersökningen utfördes i två klasser i årskurs 2 på en skola i södra Sverige. I båda klasserna utfördes kvalitativa observationer som sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer med de deltagande lärarna. Observationerna har gjorts utifrån fem observationspunkter och intervjuerna har gjorts med öppna frågor. Det insamlade materialet har analyserats, vilket det gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på språk och samspel. Materialet analyserades även med hjälp av låg, passiv och aktiv nivå av begreppsförståelse. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi se att det finns en korrelation mellan kommunikation och elevers inlärning av begrepp. Genom att lärare konsekvent använder sig av rätt terminologi i sin undervisning lär sig eleverna mer effektivt hur de ska använda dessa i rätt sammanhang. Det är genom kommunikation begreppen introduceras och det är även genom kommunikation som de lärs in. Eleverna kan inte själva sätta begreppen i rätt sammanhang om inte stödet av läraren är tillgängligt. Slutsatsen är därmed att både kommunikation och begreppsförståelse i matematiken hör ihop, precis som multiplikation och division. Båda två behövs för att kunna skapa förståelse och bilda kunskap hos eleverna, allt det här, med stöd av en lärare som har fokus på att använda rätt terminologi och förtydliga med synonymer. Ett matematikklassrum är inte tyst - det är ett klassrum fyllt av diskussioner och lösningar som delges till varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Orrling, Hanna. "Genetikundervisning utifrån ett högskoleförberedande perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29478.

Full text

Abstract:

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper?En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan. Resultatet visade att eleverna ansåg sig ha mestadels goda kunskaper, men att vissa begrepp var betydligt svårare att förstå. De tyckte även att uppfattningen om deras kunskaper bekräftades när de började studera på universitetet. Universitetslärarna tyckte att de nya studenterna för det mesta saknade en hel del viktiga kunskaper, och framför allt ansåg de att det råder stor förvirring om vad olika begrepp faktiskt betyder. Det påvisades även att det råder osäkerhet i vad elever har för genetikkunskaper när de lämnar gymnasiet samt vilka kunskaper som krävs av universitet/högskola. Alltså bör kommunikationen mellan gymnasiet och högskola/universitet förbättras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Mahsan, Khaled. "Terminologies scientifique et technique dans le monde arabe, terminologie du langage économique : essai de modélisation d'un dictionnaire de terminologie du système bancaire." Paris 3, 2008. http://www.theses.fr/2008PA030026.

Full text

Abstract:

La terminologie est une discipline qui a acquis récemment une importance et une place reconnue parmi les disciplines qui s'occupent de la langue. Dans le monde arabe, les terminologies scientifiques et techniques, parmi lesquelles la terminologie économique, sont en évolution. La langue arabe, ancien véhicule de sciences, essaie de rattraper son retard en terminologie en utilisant plusieurs procédés tels que la dérivation, la composition, etc. Pour pouvoir exprimer les nouveaux concepts, elle opte quelquefois à l'emprunt et au calque, deux procédés qui ne font l'unanimité des langagiers arabes. Ces procédés mènent à la synonymie qui perturbe la communication interarabe. La normalisation des termes constitue une solution à ce problème. En fait, les académies et les instituts de la langue arabe conjuguent leurs efforts dans le but de normaliser les terminologies dans les deux parties du monde arabe: l'Orient et le Maghreb. Elles essaient également de profiter du succès de l'informatique et d'Internet en élaborant des bases de données terminologiques multilingues et en produisant des logiciels de traitement automatique de l'arabe qui permettent de tenir les données mises à jour
Terminology is a discipline that has recently acquired an important and recognized position among the disciplines concerned with the study of language. In the Arab world, scientific and technical terminology, including economic terminology, are in evolution. The Arabic language, which used to be the vehicle of scientific research, has employed such word-formation processes as derivation and composition in an endeavour to keep up with the growth of terminology. To be able to express new concepts, sometimes it opts for borrowing and calque, two processes which are not unanimously received by Arab linguists. These processes lead to synonymy that disturbs communication among Arabic users. The standardization of terms is a solution to this problem. In fact, the academies and institutes of Arabic combine their efforts in order to standardize the terminology in both parts of the Arab world: the East and the Maghreb. They also try to take advantage of the success of computers and the internet in developing databases for multilingual terminology and producing software for the automatic processing of Arabic, which allows for the continual updating of data

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Papaleo, Eva. "Terminologia accademico-istituzionale in inglese lingua franca: Revisione del database terminologico dell'università di Bologna." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2015. http://amslaurea.unibo.it/8986/.

Full text

Abstract:

Il presente lavoro rientra nella cornice dei progetti volti ad agevolare la traduzione e produzione da parte delle Università italiane di contenuti online e documentazione ufficiale anche in ELF, in modo da renderli più facilmente accessibili a livello internazionale. Uno strumento utile a questo scopo, di cui molte università si stanno dotando, è un supporto terminologico relativo al dominio accademico-istituzionale. Questo elaborato si suddivide in sei capitoli. Il primo capitolo, di introduzione, è seguito dal capitolo 2, che presenta la terminologia come disciplina, offre una descrizione dei concetti della terminologia classica rilevanti per il lavoro, seguita da una panoramica degli strumenti di sistematizzazione della conoscenza utilizzati. Il capitolo 3 introduce il processo europeo di riforma dei sistemi di istruzione superiore, che ha motivato la creazione da parte di diverse università europee di strumenti di gestione della terminologia accademico-istituzionale. Vengono anche illustrate alcune Banche Dati terminologiche reperite presso altre università europee. Segue l’analisi dei progetti avviati dall’Università di Bologna, in particolare della Banca Dati di terminologia riferita alla Didattica e all’Organizzazione dell’Ateneo creata dall’Ufficio Relazioni Internazionali. All’interno del capitolo 4 viene descritto il lavoro di analisi delle fonti utilizzate durante la creazione della Banca Dati. Il capitolo 5 introduce le fonti aggiuntive utilizzate nel processo di revisione e compilazione, ovvero i corpora specialistici di dominio accademico-istituzionale, e descrive il processo di analisi metodologica e le modifiche strutturali implementate sulla Banca Dati originale, per poi illustrare le modalità di ricerca e di compilazione dei campi della Banca Dati. L’ultimo capitolo descrive la Banca Dati finale, riassumendo brevemente i risultati del lavoro svolto e presentando la proposta del metodo di assegnazione della tipologia di scheda terminologica a ciascun termine in base alle sue caratteristiche funzionali come punto di riferimento per la successiva compilazione delle restanti sezioni della Banca Dati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Gariépy, Julie L. "La collaboration en terminographie : étude de cas comparée de la terminographie collaborative et de la terminographie classique." Thèse, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2013. http://hdl.handle.net/10393/23977.

Full text

Abstract:

Le secteur langagier vit actuellement un changement de paradigme. De nouvelles pratiques collaboratives facilitent les échanges entre des gens de partout dans le monde. Bien que certaines de ces pratiques, par exemple la traduction collaborative, ont suscité l'intérêt de nombreux chercheurs, d'autres, comme la terminographie collaborative, sont peu connues. Quel est le spectre de la terminographie collaborative? En quoi la terminographie collaborative se distingue-t-elle de la terminographie classique? Quelles sont leurs forces et leurs faiblesses respectives? La présente thèse définit la terminographie collaborative, identifie ses caractéristiques et ses divers modes et formes et présente ses outils afin de permettre une compréhension approfondie du phénomène. Nous comparons la terminographie classique et la terminographie collaborative au moyen d'une étude de cas d'un modèle classique (TERMIUM Plus) et d’un modèle collaboratif (TermWiki) afin de relever les ressemblances et les différences entre elles. Puis nous illustrons leurs forces et leurs faiblesses respectives. Nous concluons que la terminographie classique et la terminographie collaborative diffèrent principalement au niveau des participants, du style d'interaction et de l'infrastructure. The language industry is experiencing a paradigm shift. New collaborative practices facilitate exchanges between people from all around the world. Although some of these practices, such as collaborative translation, have attracted the interest of many researchers, others, such as collaborative terminography, are little known. What is the spectrum of collaborative terminography? How do collaborative terminography and traditional terminography differ? What are their respective strengths and weaknesses? This thesis defines collaborative terminography, identifies its characteristics and its various modes and forms, and presents collaborative tools to enable a thorough understanding of the phenomenon. We compare traditional and collaborative terminography through a case study of a traditional model (TERMIUM Plus) and a collaborative model (TermWiki) to identify similarities and differences between them. We then list their respective strengths and weaknesses. We conclude that traditional terminography and collaborative terminography differ mainly in terms of participants, interaction styles and infrastructure.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Pedote, Giuseppe Simone. "El léxico del turismo en español en los siglos XIX y XX." Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2018. http://hdl.handle.net/10803/663944.

Full text

Abstract:

Este proyecto de investigación se propone analizar y describir el lenguaje del turismo en lengua española, así como proporcionar adecuadas herramientas de trabajo para actividades profesionales como son la mediación lingüística-cultural y la traducción. También se prestará una atención particular a los aspectos interculturales, a los que la investigación relativa a los lenguajes especializados dedica hoy en día una atención cada vez mayor. La globalización lograda en los últimos años, gracias principalmente a las nuevas tecnologías, ha favorecido un aumento considerable del léxico del turismo. Sin embargo, esta especialización lingüística se ha ido desarrollando y diversificando tanto con la integración y transformación de conceptos anteriores al desarrollo del turismo y provenientes de diferentes disciplinas y perspectivas, como con la creación de nuevas ideas relacionadas con los cambios y exigencias actuales; es decir, el léxico del turismo es un claro ejemplo de herencia y neología que tiene raíces en el siglo XIX y llega a consolidarse en el XX. Como es sabido, el léxico del turismo incorpora una terminología muy vasta que deriva de diversos campos especializados y muchos de ellos se remontan a épocas incluso anteriores al siglo XIX (por ejemplo, podemos pensar en el término mochilero: en el siglo XVIII pertenecía al ámbito militar, mientras que hoy se utiliza para definir un tipo particular de turista o viajero). El lenguaje del turismo, como otras lenguas de especialidad, se renueva con el tiempo y en ciertos períodos históricos las innovaciones son más frecuentes y significativas. Sin duda, el período más importante para la formación de la terminología turística son los siglos XIX y XX. El objetivo de este trabajo, titulado El léxico del turismo en español en los siglos XIX y XX, es averiguar, a través de documentos, la aparición de términos relacionados con este sector en español y examinar su uso real en los textos escritos, es decir, demostrar con precisión los acontecimientos históricos que han permitido la consolidación de esta terminología, como también los recursos de formación, introducción y fijación de estos conjuntos léxicos en el español de hoy. Esta investigación forma parte del proyecto DHEMCYT realizado por un grupo de estudiosos de diferentes universidades españolas con el objetivo de desarrollar materiales que servirá para la creación de un diccionario histórico del léxico técnico y científico del que carece la lengua española.
This research project aims to analyze and describe the language of tourism in the Spanish language, as well as provide adequate work tools for professional activities such as linguistic-cultural mediation and translation. Particular attention will also be paid to intercultural aspects, to which the research on specialized languages dedicates increasing emphasis today. The globalization achieved in recent years, mainly through new technologies, has favored a considerable increase in the lexicon of tourism. However, this linguistic specialization has been developed and diversified both with the integration and transformation of concepts predating the development of tourism and coming from various disciplines and perspectives such as the creation of new ideas related to current changes and demands. In other words, the lexicon of tourism is a clear example of inheritance and neology taking roots in the 19th century and consolidating in the twentieth. As is well known, the vocabulary of tourism incorporates a vast terminology deriving from various specialized fields, many of them dating back to even before the 19th century (for example, we can think of the term mochilero: in the eighteenth century it belonged to the military, while today it is used to define a specific type of tourist or traveler). The language of tourism, like other specialized languages, is renewed over time and in certain historical periods the innovations are more frequent and significant. Undoubtedly, the most important period for the formation of tourism terminology is the 19th and 20th centuries. The objective of this work, entitled The lexicon of tourism in Spanish in the 19th and 20th centuries, is to discover, through documents, the emergence of terms related to this sector in Spanish and examine their exact use in written texts, that is, to demonstrate with precision the historical events that have allowed the consolidation of this terminology, as well as the resources of formation, introduction and fixation of these lexical sets in today's Spanish. This research is part of the DHEMCYT project carried out by a group of scholars from different Spanish universities with the desire to develop materials that will serve to create a historical dictionary of the technical and scientific lexicon that the Spanish language lacks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nilsson, Camilla. "Analyse de la traduction de termes astrologiques." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35436.

Full text

Abstract:

It is known to most of us that in order to succeed with a translation you need good language skills, both in the source language and in the target language. But in the work of translating a text in a specific field, the translator also needs certain knowledge of that specific domain. In this essay, I analyze to what extent one needs that knowledge, and to what extent dictionaries, secondary literature and research on the Internet can help during the translation process. The main subject for this essay is however an analysis of the translation of astrological terms, taken from a French book on medical astrology from which I have translated three whole chapters. The target language is Swedish. These two languages have separate origins, and therefore the terminologies could differ a lot. But, since the subject – astrology – comes from Ancient Greece and doesn’t depend on neither the French nor the Swedish culture, it is more likely that the astrological technolect looks partly the same in both languages: the terminology should presumably have been borrowed from the language of the ancient Greeks. The seven translation strategies suggested by Jean-Paul Vinay and Jean Darbelnet in Stylistique comparée du français et de l’anglais, written in the 1950’s, helped me analyze the translation. With their method, I could for example see if the translation was mostly literal or oblique, and what kind of strategy is preferable in the translation of technolects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bortolato, Carolina Poppi. "Uma proposta de tradução da terminologia jurídica do Ancien Régime presente na peça Les Plaideurs de Jean Racine." Universidade de São Paulo, 2013. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8146/tde-18112013-131108/.

Full text

Abstract:

Os estudos voltados à tradução têm se expandido sobremaneira nos últimos anos, bem como o interesse dos estudiosos pela convergência de diferentes áreas com as quais a tradução dialoga em suas múltiplas interfaces entre elas a Tradução Especializada, a Tradução Literária, a Terminologia, a Terminologia Diacrônica e a Linguística de Corpus. Diante dessa profusão de pontos de vista, o presente estudo foi conduzido de modo a estabelecer um diálogo muito próximo entre a tradição dos estudos tradutórios de Terminologia em textos especializados e os recentes estudos tradutórios de Terminologia em textos não-técnicos (ZAVAGLIA et al., 2010). Defendemos, nesta pesquisa, com base no aporte teórico proposto pela TCT de Cabré (1999) e pela Etno-terminologia de Barbosa (2006), que a livre circulação de termos das áreas de especialidade em textos não-especializados, a exemplo da literatura, não é recente, o que, segundo nosso entendimento, demanda uma documentação terminológica por parte do tradutor leigo prévia ao ato tradutório. Utilizando como corpus de estudo a peça de teatro francesa Les Plaideurs de Jean Racine de 1668, ainda sem tradução para o português do Brasil, conduzimos este trabalho seguindo um roteiro que se inicia com a coleta de candidatos a termos jurídicos relacionados ao Ancien Régime presentes na peça auxiliados pelas técnicas da Linguística de Corpus (BERBER SARDINHA, 2004), a confecção de fichas terminológicas bilígues (AUBERT, 1996) e (CAMACHO, 2004) que determinam as delimitações conceituais dos candidatos levantados por meio de uma pesquisa em Terminologia Diacrônica, finalizando-se com propostas de equivalentes em português do Brasil para as unidades terminológicas levantadas em língua francesa segundo os parâmetros teóricos trazidos por Aubert (1998, 2006) com suas Modalidades de Tradução. Ao final desta pesquisa, pudemos constatar que cabe também ao tradutor de textos não-técnicos uma atenção especial à profusão de registros que podem existir nesses tipos de textos, aqui exemplificados por meio da literatura universal e clássica, o que traz a necessidade de trabalho conjunta entre as áreas da Terminologia e da Tradução, rompendo com parâmetros estritamente formais.
Translation studies have been greatly expanding during the last few years as well as the interest of researchers in the convergence of Translation itself and other different areas such as Specialized Translation, Literary Translation, Terminology, Diachronic Terminology and Corpus Linguistics. Given this profusion of points of view, this study aimed at establishing a very close dialogue between the traditional association of translation studies and terminology of specialized texts and the recent association of translation studies and terminology of non-technical texts (ZAVAGLIA et al, 2010). According to the proposals by Cabré (1999) and Barbosa (2006), we argue that the free movement of specialized areas terms in non-specialized texts such as literature is not something new which, in our opinion, demands a terminological documentation by the nontechnical text translator before the act of translation. Using Jean Racines French play Les Plaideurs (1668) as our corpus of study not yet translated into Brazilian Portuguese , legal terms related to the Ancien Régime present in the play were firstly collected aided by the techniques of Corpus Linguistics (BERBER SARDINHA, 2004). Secondly, based on the foundations of Diachronic Terminology, bilingual terminological records (AUBERT, 1996 & CAMACHO, 2004) were elaborated, which determined the conceptual boundaries of the collected candidates. Finally, proposals of equivalents in Brazilian Portuguese were suggested according to Auberts Modalities of Translation (1998, 2006). At last, we found that it is also necessary that the nontechnical text translator gives special attention to the variety of language registers that may exist in these types of texts, exemplified here by means of universal and classic literature, which brings the need for joint working between the areas of Terminology and Translation, breaking strictly formal parameters.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Vàzquez, Garcia Mercè. "Estratègies estadístiques aplicades a l'extracció automàtica de terminologia." Doctoral thesis, Universitat Pompeu Fabra, 2014. http://hdl.handle.net/10803/283114.

Full text

Abstract:

La terminologia és present en totes les àrees de coneixement. Amb l'ús de la tecnologia en els diferents àmbits de la societat, la creació i difusió de nous termes és molt ràpida i efectiva. En les darreres dècades s'han desenvolupat mètodes d'extracció automàtica de termes basats en anàlisi lingüística, estratègies estadístiques i una combinació de les dues modalitats per a facilitar el buidatge manual d'aquestes unitats, però aquests mètodes tendeixen a extreure un alt nombre de candidats a terme, i aquest fet dificulta la validació manual dels candidats. En aquesta tesi hem dissenyat un algorisme que aprofita els termes presents en un àmbit d'especialitat per a detectar-ne de nous (mètode token slot recognition) i fa ús de mesures d'associació lèxica per a poder resoldre aquesta limitació. El treball presenta el nivell de rendibilitat que ofereix la combinació d'estratègies estadístiques analitzades. Hem observat que el mètode token slot recognition extreu els candidats que tenen més probabilitat de ser terminològics i té capacitat per a processar corpus en diferents llengües i àmbits d'especialitat. La nostra recerca també confirma que les mesures d'associació lèxica situen els termes en les posicions inicials d'una llista de candidats i, en conseqüència, faciliten la tasca de validació manual final dels candidats. Com a conclusió, la combinació d'estratègies analitzades ofereix flexibilitat a l'hora d'identificar i validar els termes presents en corpus d'especialitat, fet que permet plantejar la seva integració en una eina d'extracció de terminologia.
Terminology is found in all areas of knowledge. Due to the use of technology in the different ambits of society, new terms are being created and distributed very quickly and efficiently. Over recent decades, automatic term extraction methods have been developed based on linguistic analysis, statistical strategies and a combination of the two to aid manual extraction. However, these automatic methods tend to produce large numbers of term candidates, which makes manual candidate validation tasks more difficult. This thesis presents an algorithm that uses the terms from a specialist area to detect new terms (token slot recognition method) and lexical association measures to overcome these limitations. It also shows the level of performance offered by the combination of statistical strategies analysed. The token slot recognition method extracts candidates that are more likely to be terms and is able to process corpora in different languages and specialist areas. The research also confirms that lexical association measures place terms in the top positions in lists of candidates and, as a result, aid the final manual candidate validation tasks. In conclusion, the combination of statistical strategies analysed offers flexibility when identifying and validating the terms present in a specialist corpus, which raises the possibility of integrating them into a term extraction tool.
La terminología se encuentra presente en todas las áreas de conocimiento. Con el uso de la tecnología en los diferentes ámbitos de la sociedad, la creación y difusión de nuevos términos es muy rápida y efectiva. En las últimas décadas se han desarrollado métodos de extracción automática de termas basados en análisis lingüístico, estrategias estadísticas y una combinación de las dos modalidades para facilitar el vaciado manual de estas unidades, pero estos métodos tienden a extraer un alto número de candidatos a término, y este hecho dificulta la validación manual de los candidatos. En esta tesis hemos diseñado un algoritmo que aprovecha los términos presentes en un ámbito de especialidad para detectar nuevos términos (método token slot recognition) y hace uso de medidas de asociación léxica para poder resolver esta limitación. El trabajo presenta el nivel de productividad que ofrece la combinación de estrategias estadísticas analizadas. Hemos observado que el método token slot recognition extrae los candidatos que tienen más probabilidad de ser terminológicos y tiene capacidad para procesar corpus en diferentes lenguas y ámbitos de especialidad. Nuestra investigación también confirma que las medidas de asociación léxica sitúan los términos en las posiciones iniciales de una lista de candidatos y, en consecuencia, facilitan la tarea de validación manual final de los candidatos. Como conclusión, la combinación de estrategias analizadas ofrece flexibilidad a la hora de identificar y validar los términos presentes en corpus de especialidad, lo que permite plantear su integración en una herramienta de extracción de terminología.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Molinari, Milena de [UNESP]. "Terminologia do domínio dos passaportes franceses: estudo terminológico e elaboração de glossário monolíngue francês." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2016. http://hdl.handle.net/11449/141888.

Full text

Abstract:

Submitted by milena_molinari@hotmail.com (milena_molinari@hotmail.com) on 2016-07-20T12:55:52Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - versão para defesa 10.06.2016.pdf: 1852427 bytes, checksum: 78c9fba4147af080a709ea7570d6eba5 (MD5)
Approved for entry into archive by Ana Paula Grisoto (grisotoana@reitoria.unesp.br) on 2016-07-20T14:19:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 molinari_mp_me_sjrp.pdf: 1852427 bytes, checksum: 78c9fba4147af080a709ea7570d6eba5 (MD5)
Made available in DSpace on 2016-07-20T14:19:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 molinari_mp_me_sjrp.pdf: 1852427 bytes, checksum: 78c9fba4147af080a709ea7570d6eba5 (MD5) Previous issue date: 2016-07-04
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Um passaporte é um documento pessoal de identidade que protege legalmente seu portador no exterior e permite sua entrada e circulação em países com os quais seu país de origem mantém relações. Os problemas de imigração ilegal, terrorismo, tráfico de drogas e outros têm feito com que os países se preocupem em controlar do modo mais eficaz possível a entrada e saída de pessoas estrangeiras. Dessa forma, alguns países estão desenvolvendo técnicas para confirmar com precisão se o portador do documento é seu legítimo detentor. Diante da forte relação entre Brasil e França, estudar a terminologia dos passaportes e elaborar um glossário dos termos nele encontrados é de grande importância social, visto que pode colaborar para uma melhor comunicação entre autoridades alfandegárias e também contribui intensamente para o trabalho dos tradutores juramentados ao se depararem com passaportes ou até outros documentos da área jurídica. Nosso projeto se insere em um projeto maior, o Lextraju - O léxico para a tradução juramentada, coordenado pela Profa. Dra. Lidia Almeida Barros na Unesp de São José do Rio Preto. Cada membro do Lextraju trabalha com um tipo de documento, visando no futuro, à criação de um dicionário jurídico.
A passport is a personal identity document that legally protects its owner abroad and allows its entry and circulation in countries with which their country has relations. The problems of illegal immigration, terrorism, drug trafficking and others have done that countries worry about controlling the most effective way the entry and exit of foreigners. Therefore, some countries are developing techniques to confirm if the document holder is the legitimate holder. Given the strong relationship between Brazil and France, studying the terminology of passports and elaborating a glossary of terms found in it, it is a great social importance, since it can contribute to a better communication between customs authorities and also strongly contributes to sworn translators work, when they face with passports or other documents of legal area. Our project makes part of a larger project, Lextraju – O Léxico para a tradução juramentada, coordinated by Profa . Dra . Lidia Almeida Barros, at Unesp in São José do Rio Preto. Each member of Lextraju works with a different document, aiming in the future, the creation of a legal dictionary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Fernando, Indira Luísa Felícia. "Sinonímia terminológica nos despachos e regulamentos do Gabinete do Ministério do Ensino Superior: proposta de harmonização." Master's thesis, Universidade de Évora, 2018. http://hdl.handle.net/10174/23078.

Full text

Abstract:

A Terminologia pode ser encarada como uma área particular da Lexicologia, uma vez que trata, não de todas as palavras da língua, mas de um léxico de especialidade. Esta dissertação debruça-se sobre o subcódigo da linguagem jurídica, procurando analisar a incidência do uso da sinonímia nos documentos produzidos no gabinete jurídico do Ministério do Ensino Superior de Angola. Neste sentido, pretende-se propor uma harmonização de termos com a finalidade de melhorar a utilização da terminologia e linguagem de especialidade neste departamento ministerial. A nossa hipótese geral resultou de uma constatação, a priori: a inexistência de harmonização de termos jurídicos, não só no Ministério do Ensino Superior, mas também em outras instituições angolanas. Para a realização deste trabalho, selecionámos, organizámos e realizámos a análise de um corpus de textos administrativos produzidos no gabinete jurídico do Ministério do Ensino Superior de Angola; ABSTRACT: Synonym Terminology in despatches and regulation of the legal office of the Ministry of Higher Education : Proposal for harmonization. Terminology can be deemed as a particular area of Lexicology, since its’ essence does not concern to a language’s entire vocabulary, but to a lexicon of specialty. This dissertation shall focus on the legal language, which can be categorized as a specific category of a language, while to examining the incidence of the use of synonymy in documents produced by Angolan’s Ministry of Higher Education legal office. In this sense, we intend to present a harmonization of terms in order to improve the terminology and language of specialty in use at this ministerial department. Our general thesis resulted from a preceding realization of the lack of harmonization of legal terms not only in the Ministry of Higher Education, but also in other Angolan institutions. On the course of this task, we selected, organized and performed the analysis of a corpus of administrative texts produced by the legal cabinet of the Ministry of Higher Education of Angola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Fahlström, Pauline. "Skapar det nationella provet i svenska 3 kritiskt tänkande samhällsmedborgare? : En kvalitativ innehållsanalys utifrån Janks terminologi om kritisk litteracitet av det nationella provet i svenska 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447330.

Full text

Abstract:

Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Berzell, Martin. "Electronic Healthcare Ontologies : Philosophy, the real world and IT structures." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Hälsa och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54827.

Full text

Abstract:

The thesis investigates how the notion of ‘ontology’ has been used in the field of medical informatics and knowledge representation. Partly to investigate what an ‘ontology’ can be said to represent and what requirements we can have on a good ‘ontology’. The author studies the already existing medical terminologies and ‘ontologies’ to elucidate what theories they are based on. The terminological theories of Eugen Wüster and his legacy in medical informatics are studied. It is noted that terminological theories handling linguistic entities are not suited for describing and representing medical theories, since these are assumed to refer to the real world, which consists of more than linguistics entities. In order to find a metaphysical theory in accordance with the world view that medical theories describe, the author turn to the critical realism of Karl Popper, Roy Bhaskar and Ilkka Niiniluoto. These theories, taken together with the metaphysical theories regarding universals of David M Armstrong and Ingvar Johansson, are used as a basis to find out what an ‘ontology’ can be said to represent, and what criteria and requirements we can have on a good ‘ontology’. Among the requirements presented in the thesis are stability, interoperability and the requirement that a good ‘ontology’ must be in accordance with our best available theories. Finally, it is discussed how these requirements and criteria can come into conflict with one another, and how one should reason when handling these trade-offs. The author emphasises the importance of including the medical expertise in the process of creating ‘ontologies’, in order to produce as useful and relevant ‘ontologies’ as possible.
Avhandlingen undersöker hur begreppet ’ontology’ används inom den medicinska informatiken och kunskapsrepresentation. Dels ämnar avhandlingen att utreda vad en ’ontology’ kan sägas representera och dels vilka krav man kan ställa på en god ’ontology’. Utifrån historiska studier av redan existerande medicinska terminologier och ontologier studeras vilka teorier som ligger till grund för dessa. Bland annat studeras Eugen Wüsters teorier rörande terminologi och hur dennes efterföljare inom medicinsk informatik ser ut. Författaren konstaterar att terminologiska teorier som behandlar språkliga entiteter inte är lämpliga för att beskriva och representera medicinska teorier, då dessa antas handla om en verklighet bestående av mer än språkliga entiteter. För att hitta en metafysisk teori som stämmer överens med den världsbild som de medicinska teorierna beskriver, vänder sig författaren till Karl Poppers, Ilkka Niiniluotos och Roy Bhaskars syn på kritisk realism, vad det gäller vetenskapliga teorier. Detta tillsammans David M Armstrongs och Ingvar Johanssons metafysiska teorier rörande immanent realism och universalia, används som grund för att försöka analysera vad en ’ontology’ kan sägas representera, och vilka krav vi kan ställa på en god ’ontology’. Bland de krav som presenteras i avhandlingen finns stabilitet, interoperabilitet och kravet på att en god ’ontology’ ska vara i enlighet med de bästa tillgängliga vetenskapliga teorierna. Avslutningsvis diskuteras hur dessa krav kan komma i konflikt med varandra, och hur man bör resonera när man hanterar dessa ’trade-offs’. Författaren poängterar vikten av att man tar med medicinska expertisen i skapandeprocessen av ’ontologies’, för att man ska producera så användbara och relevanta ’ontologies’ som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Tajo, Kinda. "La terminologie bilingue (Arabe-Français) de la surdité : analyse du discours textuelle et socioterminologique." Thesis, Paris 3, 2013. http://www.theses.fr/2013PA030180.

Full text

Abstract:

Le texte spécialisé dans le domaine de la surdité est un phénomène complexe où les termes ont une fonction sémantique très importante. Le discours actualise le sens des termes et donne suite à de nouvelles significations dynamiques. Le corpus bilingue (français, arabe) est représentatif de différents types de discours et de niveaux de spécialisation notamment lorsqu’il s’agit de comparer la terminologie de la surdité entre les pays arabes (Liban, Syrie et Jordanie). Les termes, qui sont responsables de transmettre les connaissances relatives à une spécialité, constituent aujourd'hui un objet d'étude central pour la terminologie. Leur extraction s’effectue non seulement par la méthode manuelle mais aussi à travers les nouveaux logiciels d’extraction automatique. Cette thèse prend en considération les besoins linguistiques des usagers qui sont dorénavant les vrais consommateurs de terminologie. Elle a pour objectif de faire une approche socioterminologique et textuelle du domaine de la surdité en mettant la lumière sur les phénomènes étudiés comme la synonymie, la variation terminologique, la vulgarisation, la métaphore, la traduction et autres. Sa retombée étant la constitution d’une base de données terminologique trilingue qui répond aux exigences des spécialistes et des non-spécialistes
The specialized text in the domain of deafness is a complex phenomenon where terms have important semantic functions. The discourse updates the meaning of terms and brings up new dynamic significations. The bilingual corpus (French, Arabic) is representative of different types of discourse and levels of specialization especially when it comes to comparing the terminology of deafness in the three Arab countries (Lebanon, Syria, Jordan). Terms in charge of transmitting knowledge of special fields represent nowadays a central object of study for terminology. The extraction of terms can be made manually but also by means of new automatic term extraction software. Our doctoral thesis takes into consideration the linguistic needs of language users that are considered from now on the real consumers of terminology. This thesis is intended for socioterminological and textual approaches of the domain of deafness. It highlights the studied phenomena such as synonymy, terminology variation, scientific popularization, metaphor, translation and many other phenomena. The result of the thesis research being the construction of a trilingual terminological data base, it meets the requirements of specialists and non-specialists

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Kaddoura, Maha. "Le passage de la traductologie vers l'arabe. Rôle d'une terminologie en devenir." Thesis, Paris 3, 2012. http://www.theses.fr/2012PA030035.

Full text

Abstract:

La traductologie fait depuis quelques années une entrée timide dans le Monde arabe et c’est notamment la traduction de la terminologie de cette discipline qui joue un rôle prépondérant à ce niveau-là. Or, s’il est parfois réussi, le passage terminologique se heurte souvent à des difficultés, voire des impasses. A travers l’analyse des termes arabes de la traductologie, c’est-à-dire à travers l’étude de leur construction, fonctionnement, circulation, évolution, etc., l’on peut d’une part, s’interroger sur le rapport parfois problématique de ces termes, et des idées qu’ils subsument, avec leurs origines étrangères, et d’autre part, révéler les temps forts, mais surtout les limites d’un tel passage, pour faire surgir l’état plus général de la réflexion arabe sur la traduction
In the last few years, translation studies have been growing slowly in the Arab World, a new phenomenom in which the translation of the French and English terminology of the discipline plays a crucial role. However, this transfer can have its successes as well as its setbacks. Through the study of the Arabic terms of translation studies, i.e. their creation, circulation, evolution, etc., it is possible, on one hand, to examin the relationship between the terms, and the ideas underlying them, and their outside influences, and, on another hand, to reveal the limits of this transfer, in order to describe the general state of translation studies in the Arab World

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Terminologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles