Academic literature on the topic 'Synlig och osynlig pedagogik'

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.

Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar och att de mår sämre idag på grund av all stress och krav som ställs på dem i skolan. Den befintliga forskningen berör ungdomars mående men vilka kunskaper som förekommer hos ungdomarna om psykisk hälsa och ohälsa är begränsat. Skolan är en viktig plattform för lärande där elever ska kunna utvecklas och bland annat främja sin psykiska hälsa. Mår eleverna inte bra psykiskt, kan de inte ta till sig kunskapen som erbjuds i skolan och lärandet begränsas. Därför behövs det strategier i skolan där all skolpersonal gemensamt arbetar för att öka den psykiska hälsan hos eleverna. Det är av vikt att elever har kunskap om detta ämnesområde och vet vart de kan vända sig om så behövs.   Syfte: Syftet är att synliggöra lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa på gymnasieskolor och undersöka vilka förutsättningar och villkor som finns för hälsofrämjande arbete inom psykisk hälsa ur elevhälsopersonal- och elevperspektiv.   Forskningsfrågor: 1. Vilka kunskaper visar eleverna att de har om psykisk hälsa och ohälsa? 2. Hur uppfattar gymnasieeleverna att psykisk hälsa och ohälsa behandlas utifrån ett lärandeperspektiv i skolan? 3. På vilket sätt arbetar elevhälsopersonalen med hälsofrämjande insatser kring psykisk hälsa i gymnasieskolan? 4. Hur kan arbetet kring psykisk hälsa och ohälsa utvecklas i gymnasieskolan? 5. Stämmer elevernas och elevhälsopersonalens uppfattning om hur psykisk hälsa och ohälsa behandlas i skolan utifrån ett lärandeperspektiv?   Resultat: Gymnasieelevers kunskaper om psykisk hälsa och ohälsa är begränsade. Elever och skolpersonal upplever att lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa förekommer lite eller inte alls och är något som båda parterna anser behöver integreras mer i gymnasieskolornas undervisning. Elevhälsopersonalen har som ambition att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa och hälsofrämjande med psykisk hälsa men begränsningar i form av tid- och resursbrist hindrar detta arbete. Både elever och elevhälsopersonal har förslag till utvecklingsmöjligheter genom att till exempel arrangera temadagar och pausaktiviteter i skolan.
Studies show that mental illness has increased among the youth and that they are affected negatively by the stress and high demand in school. The current research touches the mental health of the youth but what knowledge the youth have about mental health and illness is limited. The school is an important place for learning where the students should be able to develop and improve their mental health. In order to be able to absorb the knowledge that is offered in school the students have to feel well. That is why strategies are needed where all school personnel together strive to raise the mental health among the students. It is of utmost importance that the students are aware of the subject and know where to seek guidance if needed.   Purpose: The purpose of this paper is to raise awareness of the learning about mental health and illness in Swedish high schools and analyze different conditions for mental health raising work from both the student's perspective as well as personnel in the student care.   Research questions: 1. What knowledge do the students show regarding mental health and illness? 2. How do the students perceive that mental health and illness is discussed from a learning perspective? 3. In what ways does the student care team try to raise mental health in the school? 4. How can the work that is being done to raise mental health be improved? 5. How well do the students' and student care team's perception of how mental health and illness is handled from a learning perspective match?   Results: High school students' knowledge regarding mental health and illness is limited. Students and school personnel feel that the subject is almost non-existent in the education and both parties agrees that the subject should be more integrated with the lectures. The student care team has as an ambition to work preventive against mental illness as well as to raise mental health but limitations with time and resources prevent this type of action. Both students and the student care team have suggestions on how to develop the work that is being done for mental health, e.g. organize theme days and break activities in school.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen.
The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution.  The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship.  This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.

Denna licentiatuppsats handlar om hur lärare dokumenterar elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med dokumentation, hur detta arbete upplevs utifrån olika förutsättningar samt om det finns skillnader i lärares erfarenheter av dokumentationsarbetet och vad dessa skillnader i så fall består i. I dagens skola ställs allt högre krav på dokumentation av elevernas kunskaper som underlag för en rättssäker bedömning och betygsättning.  Många lärare upplever att det är ett problem i ämnet idrott och hälsa där det inte finns någon direkt tradition av skriftliga underlag för bedömning. De ökade kraven på dokumentation och att bedriva en traditionellt utformad undervisning i ämnet uppfattas av många lärare som en omöjlig ekvation. Studiens perspektiv är läroplansteoretiskt. Begrepp som transformering och realisering av undervisningsinnehåll, ramfaktorer för undervisningen samt former av pedagogik, har använts för att analysera problematiken kring dokumentation i idrott och hälsa. Studiens resultat visar att en stor andel av lärarna upplever dokumentation av elevers kunskaper som svårt. Det som framstår som lätt att dokumentera blir också lärarnas underlag för bedömning snarare än det som styrdokumenten stipulerar. En grupp lärare upplever dock inte alls samma problem med dokumentation, trots att de står inför samma utmaningar i form av undervisningstid, schema och elevgrupper som andra lärare. Vad som utmärker dessa lärare, de systematiska planerarna, är att deras undervisningspraktik, innefattande planering, undervisning och bedömning, i stora delar skiljer sig från övriga lärares vilket skapar andra möjligheter för dokumentation.
In several Swedish research studies about the school subject physical education and health (PEH), assessment emerges as a difficult task for teachers. Assessment and grading is largely based on observation and teachers’ gut feeling, even though a reliable assessment process requires some form of documentation. The aim of this study is to examine how teachers in the Swedish primary and secondary schools document the students' knowledge and how this work is perceived in relation to influencing factors. The theoretical framework consists of curriculum theory with a focus on frame factors and the transformation and realization of the subject content. In the first part of the data collection 144 PE teachers completed a survey about their perceptions of the documentation process. The second part was conducted as semi-structured interviews with ten PE teachers focusing on the teachers’ work with the documentation of students’ knowledge in PEH. The results show that a large majority of the teachers experience the documentation of students' knowledge as difficult. The main obstacles are frame factors such as time, schedule and class numbers. The teachers, however, have a broad repertoire of documentation methods that they use. The analysis indicates that the teachers' documentation of the students’ performances is guided by what is possible to document rather than what learning objectives the curriculum stipulate. However, exceptions emerged among some of the interviewed teachers whose teaching clearly differed from the other teachers. These “systematic planners” had already decided in the planning stages of teaching what content should be assessed, how it should be made, and what kind of information that should be collected and documented. For "the systematic planners" the frame factors did not constitute a major obstacle. The national PE curriculum has undergone significant changes over the last 20 years and the teachers have problems transforming the curriculum into daily practice. The teaching is characterized by a wide variety of content but with few lessons per activity. The collision between the realization of the subject content, and the increased demands for a legally secure assessment practice, is perceived by many teachers as an impossible equation. Having enough time to observe, assess and document all the students' knowledge of a specific subject content, delivered over two to three lessons, is problematic. However in the perspective of "the systematic planners", with perhaps six to eight lessons in the same subject matter, this does not seem to be a problem.
Forskarskolan idrott och hälsas didaktik
Forskningslinjen Utbildning