Dissertations / Theses on the topic 'Syney'

Personer med autism behöver ha människor runt omkring sig som förstår dem, vilket kräver kunskap både om autism och om den specifika individen. För att kunna uppnå detta behövs ett fungerande samarbete mellan föräldrar och personal. Syftet med denna studie var att jämföra personal och föräldrars syn på personer med autism. För att undersöka detta genomfördes 10 intervjuer som analyserades med meningskoncentrering som analysmetod. Resultatet visade att föräldrar och personal betonade olika delar av störningen. Föräldrar ansåg sig ha samma syn som personal, medan personalen ansåg sig ha en annan syn än föräldrarna, något som kunde bero på att de hade olika referensgrupper i åtanke. Samarbetet ansågs kunna förbättras genom att ha fler möten. Resultaten bekräftar tidigare forskning.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet. En diagnos på ett barn, menar dessa, är detsamma som att stämpla denne för resten av livet

Uppsatsen har genomgående två spår, det medicinska/biologiska och det sociokulturella/ sociologiska och syftet är att se hur förespråkare för de olika perspektiven argumenterar för sina ståndpunkter. Utifrån detta vill vi också undersöka om, och i så fall hur, synen på lärande och arbetssättet skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv läraren har på DAMP och dess orsaker. Som ett komplement till detta har vi också valt att se hur debatten speglas i media. Anledningen till detta är att tidningarnas debattsidor är en av de största opinionsbildarna idag och många uppfattningar och åsikter formas genom det som tas in genom media.

En första slutsats är att det finns en stor och väldigt viktig skillnad i synen på lärande utifrån de båda synsätten. Det medicinska perspektivet utgår från att barnet har någon form av brist. Det sociokulturella perspektivet utgår istället från att varje individ är unik och att alla kan lära. Det medicinska perspektivet menar att situationen för ett barn med DAMP kan underlättas, men denne kan aldrig bli fri från sitt ”handikapp”. Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnens sociala och kulturella omgivning som formar dem till vad de är. Arbetssättet för oss som lärare i arbetet med barn med DAMP blir utifrån detta väldigt annorlunda beroende på vilket synsätt som gäller. Utgår man från det medicinska perspektivet innebär detta att ansvaret för dessa barn till stor del skjuts över på specialpedagoger och stödpersonal. Eleverna särskiljs från gruppen och placeras i specialklasser och får individuell undervisning. Om det sociokulturella perspektivet anammas blir arbetssättet ett helt annat. Detta innebär då att alla elever skall få plats i samma klassrum och erbjudas undervisning utifrån sina förutsättningar. Den ordinarie läraren har allt ansvar och varje enskild lärare skall kunna hantera denna situation.

När det gäller mediedebatten innehåller inte den någon egentlig sakinformation. Debatten mellan i första hand Christofer Gillberg och Eva Kärfve hamnar mer på personangreppsnivå. Risken är då att läsarna bildar sin uppfattning utan att egentligen vara särskilt insatt i ämnet. Utifrån den typen av debatt vi har sett anser vi att den kan göra mer skada än nytta. Det riskerar att bli väldigt polariserat, antingen håller man på Gillberg eller också håller man på Kärfve, svart eller vitt.

Introduktion: Synen är det viktigaste mediet genom vilket människan uppfattar omgivningen. Degenerativa processer som försämrar synen kan förbindas till ärftligt betingade eller degenerativa processer och mutationsfaktorer eller multifaktoriella degenerativa näthinnesjukdomar: retinitis pigmentosa, glaukom och åldersrelaterad makula degeneration. Forskarna har försökt förhindra utveckling av näthinnedegenerationen genom användning av stam- eller progenitorceller. Under differentiering och självförnyande processer utsöndrar dessa celler olika endogena tillväxtfaktorer: substanser som är aktiva vid cellens mognads- och reparationsprocesser. Att rädda och skydda celler från apoptos eller återskapa nya fotoreceptorer eller nervceller är forskarnas mål. Under de senaste 10 åren har man provat att ersätta förlorad syn med synproteser (biomimetisk utrustning).

Syfte: Syftet med den här studien var att jämföra olika typer av terapier och beskrivna forskningsmetoder över stamcellsterapi vid diverse sjukliga tillstånd i ögat.

Resultat: Stam- och progenitorceller kan skydda fotoreceptorer och nervceller från apoptos. De kan ha förmildrande effekt vid olika degenerativa tillstånd i ögat. Det finns fortfarande osäkerhet över möjligheten att transplanterade celler kan bilda tumörliknande strukturer. Det krävs mer forskning för att utesluta detta. I samodling med humana neurala progenitorceller (hNPC) var yttre nukleära lagret (ONL) mellan 10 % och 40 % tjockare, antalet fotoreceptorer som har överlevt signifikant större i båda testade grupper än vid kontrollen. Fotoreceptorers dödlighet har minskat med 30 % till över 50 % . Det är enormt svårt att kunna skapa från stamceller neuronceller som t.ex. Amakrina celler, bipolära celler och ganglionceller. Humana embryonala stamceller (hESC) differentierar bättre än vad musembryonala celler gjorde. Med synproteser som baseras på kvarstående näthinnemöjligheter har man kunnat återskapa en del av synen.

Diskussion: Terapin med stamceller kan ha förmildrande effekter vid glaukomatösa förluster av ganglionceller. Närvaro av humana neurala progenitorceller (hNPC) minskar signifikant dödlighet hos fotoreceptorer och neuronceller men möjligheterna att återskapa redan förlorade näthinneceller är begränsade. Det finns fortfarande risk att transplanterade celler bildar tumörliknande strukturer i ögat. Plats och utvecklingsfas där transplantat hamnar spelar stor roll vid lyckad behandling. Det krävs mer forskning innan dessa terapier blir klinisk tillåtna.

The aim of this essay is to examine the view on children with disability´s in the end of the 19 Th to the beginning of the 20 Th. We will examine the children that lived in Eugeniahememt but we will also examnie the view the society had on the children who lived on Egueniahemmet. In our essay there are four questions that we are going to answer.

- Who took the initive to start Eugeniahemmet and how did it affect the activity?

- Which view had the society on the children who lived on Eugeniahemmet?

- How did the work with the children look like?

- Which view had the staff, in Eugeniahemmet, on the children?

The method that is being used in this essay is trying to analyses what the material tells us about the view on the children and how the work with the children lookt liked in Eugeniahemmet.

The theory that we use is about Michel Focaults look on madness. Focault says that a person who is mad dosen’t have a connection between body and soul and that creates hallucinations witch leeds to madness. We also use a gender theory by Yvonne Hirdman who explains that women and men have diffrent roles in the society. Womens role is to be responsible for their home and the mens role is to be responsible for the public business.

The main conclusion is that the view on children with disability in the society made it hard for Eugeniahememt staff to work whit the home´s activity. The view of the children in the society was that they were more a burden on the society than good citizen. These children was learned fast, but if the children who did´t learned fast were called idiot´s. Another coclusion is that in the beginning of Eugeniahemmet activity they accepted everyone even the children who consider be impossible to be educate. But in the beginning of the 20 Th they started to exlude the children who were impossible to educate, because they were idiot´s.

Title: "The home of Eugenia, The view on the children in Eugenia" qreaters Sara Albornoz and Therese Hellman. Keywords: disabled, protége, free intelligence, institution, idiot.

The main aim of this study was to test and ascertain, objectively, theexistence/occurrence of the phenomenon of Synergy in teams. To do this, the results of anonline course in Umea University, where students are invariably required to do a bunch ofindividual as well as team assignments, were analysed: the idea was to compare the marksobtained by the students in their team assignments with their marks in their individualassignments and to check if there was a reasonably good number of instances where the teammark was higher than the highest individual mark in that particular team. The basicassumption was that in case the team mark of a team was higher than the highest individualmark in that team, then, it can be presumed that synergy has taken place in that team for thatparticular team assignment. And, given a reasonably large sample of teams, it would beinstructive to see what percentage of groups/teams actually show synergy. In case a goodnumber of teams show such results then we could conclude that there was objective evidencein favour of the synergy. In case our analysis brought to fore such results then it would benatural to take the study one step ahead and test a broad causal relationship of synergy withthe complexity/difficulty of task at hand.After analysing the results of about 387 students, who worked in about 104 teams, itwas found that about 69.23% teams scored higher than the highest scoring individual; 93.26%teams faired better than the average score of team members; and, 98.07% teams can be said tohave performed better if compared to the lowest individual score.Further, one level below, when team-score and individual-score were compared acrossdifferent team and individual tasks (Case Studies), it still came to fore that teams hadoutperformed the individuals. And, when a single student’s marks in his team assignmentswere compared with his marks in his individual assignments, in five out of six comparisons itwas found that the team mark was convincingly higher than the individual mark.All these results strongly indicated the existence/occurrence of synergy in teams.In addition to this, an experiment on two teams of students was also performed toshow that synergy was more likely to happen if the task at hand was complex/ difficult. Theresults of this experiment seemed to corroborate the contention of the researchers.Keywords: Project Management, Team, Team Work, Individual work, Synergy

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.

The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.

In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för. Det handlar om en inbyggd rädsla för det som är annorlunda. Något som ofta är utmärkande när det handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning, är att människor anser sig ha rätten att ha en åsikt, att ifrågasätta, om det är rätt eller fel att vara homosexuell. De flesta är medvetna om att den sexuella läggningen inte kan ändras, åt något håll, men ändå fortsätter man ifrågasätta visar tydligt på ett behov av utbildning och information innan vi uppnår en jämlik och trivsam arbetsmiljö för alla, oavsett läggning. Då detta ämne har debatterats hett i media den senaste tiden ville vi ta reda på hur det egentligen ser ut på Polisutbildningen i Umeå samt på Polismyndigheten i Umeå för de homo- och bisexuella. Vi gjorde därför en enkät som studenterna på Polisutbildningen i Umeå och de anställda vid Polismyndigheten i Umeå fick svara på. Normgivande mångfald inom polisen, är ett projekt som Rikspolisstyrelsen genomför tillsammans med de fackliga organisationerna och representanter från Gaypolisföreningen. Genom utbildning och information ska man öka kunskapen på polismyndigheterna i Sverige om homo- och bisexuellas arbetsvillkor i landet. Målet är att förbättra arbetsmiljön inom polisen så att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer.