Academic literature on the topic 'Svenska traditioner'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svenska traditioner.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Svenska traditioner"
1
Bäckström, Per. "”Den laglösa fantasin till makten!” Det svenska 70-avantgardets uppror mot den rationella poesin." Nordlit 9, no. 2 (July 1, 2005): 5. http://dx.doi.org/10.7557/13.1846.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i stenciltidskriftenGuru Papers och uttalanden av Bruno K. Öijer, ge en bild av deavantgardistiska stämningar som härskade i svenskt kulturliv underden första hälften av 1970-talet. Denna strömning var inte barainspirerad av 1910- och 20-talens europeiska avantgarde, utan även avandra traditioner såsom amerikansk modernism och avantgarde.
2
Gustafsson, Jan-Eric, and Gudrun Erickson. "Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6434.
Full textAbstract:
Nationella prov har funnits i den svenska skolan sedan mitten av 1900-talet. Syftet med artikeln är att ge en överblick över de förändringar proven genomgått i relation till de olika styrdokument och betygssystem de varit kopplade till. Grundfrågan i texten är på vilket sätt, i vilken utsträckning och hur väl proven förmått möta de utmaningar som dessa förändringar krävt. Detta gäller i synnerhet övergången från ett norm- till ett målrelaterat system, med frågan om likvärdighet i bedömning och betygssättning i fokus. Även frågan om syfte/syften med de nationella proven har en central roll, liksom svenska lärares unika ansvar för bedömning och betygssättning av de egna elevernas kunskaper. Artikeln beskriver och diskuterar slutligen den aktuella situationen, då förändringar är på väg vad gäller regelverk och principer för de nationella provens utveckling, användning och funktion. I detta kan dels en statlig utredning, dels införandet av ett systemramverk för proven komma att få betydelse.Nyckelord: det svenska skolsystemet; nationella prov; styrsystem; förändring; bedömning; kvalitetNational tests in Sweden – tradition, challenge, changeAbstractIn the Swedish school system, national tests have been in existence since the mid 1900s. The aim of this article is to give an overview of the gradual changes of these tests related to the different national curricula and grading systems that they have been connected to. The core question is in what way, to what extent, and how well the tests have managed to meet the challenges required by these developments. In particular, this deals with the transition from a norm- to a goal-referenced system, with the question of equity in assessment and grading in focus. In addition, the issue of aim/aims of national tests is an important aspect, as is the unique responsibility of Swedish teachers in assessing and grading their own students’ competences. Finally, attention is paid to the current situation, when several changes are underway regarding explicit regulations and principles for the development, use and function of the national test. In this, a governmental inquiry and the introduction of a common framework for national tests may become important.Keywords: the Swedish school system; national tests; national regulations; change; assessment; quality
3
Ingmar Oldberg, Karl. "Krigets fångar och änglar: Svenska hjälparbetare under första världskriget." Nordisk Østforum 33 (June 19, 2019): 60–62. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1658.
Full textAbstract:
Mycket har skrivits om första världskriget och dess politiker och militärer, inte minst vid jubileerna hundra år efteråt, men mycket mindre om offren, krigsfångarna och hjälparbetarna. Den här boken handlar om det svenska Röda korsets (RK) insatser i Ryssland bland de två miljonerna krigsfångar, främst från Tyskland och Österrike-Ungern, som spreds till läger över hela landet. Eftersom Sverige var neutralt i kriget, vände sig Tyskland och Ryssland 1915 till Sverige för att utväxla och få fram hjälp till sina respektive krigsfångar. Över tusen järnvägsvagnar med förnödenheter gick genom Sverige från Trelleborg till Haparanda för vidaretransport på ryska järnvägar. Inalles 77 svenska delegater arbetade på plats i Ryssland. Många var kvinnor, oftast ur överklassen, som sökte sig ut i arbetslivet som volontärer. De var tysktalande och anklagades ofta lokalt för tyskvänlighet och spioneri, många arresterades och några dödades. Detta blev Sveriges första stora humanitära insats utomlands och inledde en tradition som fortsatt till våra dagar.
4
Holzapfel, Otto, and Sven-Bertil Jansson. "Den levande balladen. Medeltida ballad i svensk tradition (Die lebendige Ballade. Die mittelalterliche Ballade in schwedischer Uberlieferung)." Jahrbuch für Volksliedforschung 44 (1999): 258. http://dx.doi.org/10.2307/848938.
Full text
5
Åkerfelt, Mia. "Type-planning a Fenno-Swedish identity. The housing association for the Swedish speaking areas of Finland and the ideal rural home between 1938 and 1969." SHS Web of Conferences 63 (2019): 01002. http://dx.doi.org/10.1051/shsconf/20196301002.
Full textAbstract:
Better housing for the rural population was an important part ofthe Finnish housing discussion in the 20th century. Between 1938 and 1969, Bostadsföreningen för svenska Finland (The housing association for the Swedish speaking areas of Finland) promoted rational housingfor the Fenno-Swedish minority. The construction of a collective identityfor a minority through dwelling ideals is the main focus of the article.Methods as identity process theory and perspectives on architecture and nationalism are used to interpret the material. Specific questions relate to how modernist architecture became a symbol when constructing an identity for a non-homogeneous minority. The housing association viewed modernist housing as a solution to a political and ideologicalproblem. With efficient homes, Fenno-Swedish farmers were less inclined to sell their homesteads to Finnish speakers and move to the cities, where they were assimilated into the Finnish culture. Mobility wasperceived as a threat to the minority, since it led to a loss of voters in areas of political importance. Modernist architecture combined with aesthetics from the vernacular building tradition were used to make thefarmers proud of their ancestral homes, willing to stay, securing theideological home of the Fenno-Swedes.
6
Boström, Lena, and Gunnar Berg. "Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 2 (November 27, 2018): 107–31. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.2.6.
Full textAbstract:
In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions.
I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.
7
Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 23 (November 27, 2015): 44. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20092310.
Full textAbstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier:Johan Sahlin, Om Kyrklundheten. Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten. Ellerströms förlag 2008. Doktorsavhandling i Litteraturvetenskap. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960. Acta Wexionensia. Nr 166/2009. Doktorsavhandling i historia.Martin Estvall, Sjöfart på stormigt hav – Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932-1945. Acta Wexionensia. Nr 168/2009. Doktorsavhandling i historia. Cecilia Axelsson, En meningsfull historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten. Acta Wexionensia. Nr 169/2009. Doktorsavhandling i historia. Ann-Kari Sundberg, Le poids de la tradition. La gestion professorale de l’altérité linguistique et culturelle en classe de FLE. Acta Wexionensia. Nr 174/2009. Doktorsavhandling i franska med didaktisk inriktning. Vasilis Papageorgiou (red.), Blåser luft i fåglar. Kreativt skrivande i Växjö. Lagerkvist-serien 5. Växjö University Press 2009. Gunnel Holmér, Kosta glasbruk – en etnisk smältdegel?: Arbete och arbetskraftsinvandring 1943-1973. Ewa Bergh Nestlog, Perspektiv i elevtexter: Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår.
8
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
9
Lidar, Malena, Susanne Engström, Eva Lundqvist, and Jonas Almqvist. "Undervisningstraditioner i naturvetenskaplig undervisning i relation till svenska utbildningsreformer i skolår 6 Teaching traditions in Science Education in compulsory school and its relation to educational reform in Science Education in year 6." Nordic Studies in Science Education 15, no. 2 (April 9, 2019): 174–92. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.5893.
Full textAbstract:
In this paper we survey different teaching traditions in Swedish Science Education. The purpose is to map and investigate patterns in teachers’ views of what constitutes “good” Science education in the middle years of compulsory school in Sweden. This is done with the background of a new curriculum with national testing and grading being introduced, which could potentially alter teachers’ views of what is relevant content. A web-based questionnaire to teachers all throughout Sweden (response rate 43%, N=796) was used. The results show that groups can be formed with teachers emphasizing different teaching objectives including emphasis on; scientific facts and concept, laboratory work, everyday knowledge, and political and moral questions, even though the groups had a lot of similarities. The teachers indicate that they changed their instruction to a considerable extent after the three parallel reforms carried out 2011-13.
10
Leget, Carlo. "Forgiveness and Reconciliation in Palliative Care: The Gap between the Psychological and Moral Approaches." Religions 11, no. 9 (August 27, 2020): 440. http://dx.doi.org/10.3390/rel11090440.
Full textAbstract:
Forgiveness is an important theme in end-of-life care in all spiritual and religious traditions, although it is framed differently. Looking at research on forgiveness in palliative care literature from the last two decades, it is clear that forgiveness is predominantly carried out from a psychological perspective. According to this approach, forgiveness is seen as something that can be managed and taught in order to reduce stress and promote health. There is no doubt that this approach has its merits and is useful for dealing with guilt from the individual perspective of one’s own psychological health. From a moral perspective, however, forgiveness is more than dealing with personal feelings of guilt. In order to show the differences and gaps between the psychological and moral perspectives on forgiveness, I discuss the work of the German philosopher Svenja Flaßpöhler. I show that, from a moral perspective, forgiveness can neither be managed or taught, nor seen as a form of understanding, loving, or forgetting. As a conclusion, I formulate some recommendations for future research on forgiveness, distinguishing between the psychological and moral perspectives on forgiveness.
Dissertations / Theses on the topic "Svenska traditioner"
1
Magnusson, Olivia, and Emy Andersson. "Traditioner och hogtider i den svenska skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35855.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Dettainnebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam. Då dessa uppmärksammas mest i religionsundervisningen i årskurs 4-6. December månad är en högtidsmånad. De kristna högtiderna som firas är advent, Luciafirande och jul som är aktuellt. Bajram, som är en muslimsk högtid firas, men dock inte alltid i december eftersom det är en rörlig högtid. Den judiska högtiden Chanukka firas också. Framför allt är Luciafirandet en stor del på många skolor som elever deltar i. Vi vill se hur medvetna eleverna är av innebörden i dessa högtider.Nyckelord: Traditioner, högtider, mångkulturalitet, elevperspektiv, ämneskunskaperThis paper concerns the subject traditions and celebrations in the Swedish school, but also how it is being handled in two separate schools. Religious traditions in school have been debated since Sweden has become more and more multi-cultural. This means that changes becomes relevant when the cultural and religious backgrounds with the students gets varying.We will in this paper look into how the chosen schools are handling education of religion and celebrations that carries Christian traditions. We will also see what the students know about religious celebrations concerning, Judaism, Christianity and Islam, which are combined, and are the ones which are most noticed during school year 4-6. December is a month of celebrations. Lucia, Advent and Christmas are celebrated but also Chanukah and Bajram,which not always is celebrated in December. Lucia has a large place in many schools andstudents are participating. We want to see how many of the students who actually know what they are celebrating in the schools we examined.
2
Kalm, Janina, and Camilla Rohdin. "Vem har sagt att kransen måste sitta på huvudet? : En kvalitativ studie av läseböckers framställning av svenska traditioner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260423.
Full text
3
Kaj, Jerker. "Didaktiska traditioner och lärarkulturer - en empirisk undersökning av gymnasielärares syn på ämnesdidaktik i filosofi och svenska." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33913.
Full textAbstract:
I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sinsyn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditionerpresenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen– den nya lärarutbildningen från 2001 – i synnerhet.Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyragymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och derasundervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet äratt undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning.Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska somett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som etterfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi ochundervisning om filosofi.Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifikdidaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som manständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet avämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknartillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola.I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som desjälva upplever som genomtänkta. Uppdelningen av svenskämnet i litteratur och språk tycksåterspeglas i lärarutbildningen och i de intervjuade lärarnas undervisning. Främst är detlitteraturdelen av svenskämnet och elevernas egna skrivande som är didaktiserat för lärarna.Språkdelen av svenskämnet har, verkar det som, en mindre didaktisk tradition.I filosofiämnen anser sig lärarna ha för liten kunskap om ämnesdidaktik och dediskuterar filosofisk didaktik för lite som yrkesverksamma lärare. Lösningen är att låna didaktikfrån svenskämnet och i vissa fall från andra ämnen. Uppsatsen slutar i en diskussion avsaknad avämnesspecifik didaktik och klassrumsforskning i ämnet filosofi.
4
Larsson, Ida, and Lena Hedén. "Tomten kommer inte till oss för vi är araber." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35687.
Full textAbstract:
AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna.AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.
5
Erlandsson, Josefin. "En sekulär Lucia? : En argumentationsanalys av debatterna kring det svenska skolväsendets förhållningssätt till religiösa institutioner och traditioner under åren 2011-2012." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26336.
Full textAbstract:
On the 1st of July 2011 a new education act was carried out, which elucidate that all education in course of a public principal shall be non-denominational. In relation to this a public debate about the educational system's policy toward religious institutions, particularly the earlier nation church Svenska Kyrkan, and religious traditions burst out. This thesis reconstructs the “Lucia debates” that were kept during the years 2011-2012. The aim of this thesis is to identify the mechanisms of the Lucia debate's issue and progress. Further are the discussed question formulations “Why have the medial debates come into existence?” and “What forces manage the debates to progress?”. Through using an analytical qualitative argumentation method the debates were reconstructed of digital debate articles published at the Swedish forums Newsmill and SvT Debatt. The implications of the first question formulation are that the debates have come into existence through the concreteness of the Swedish secularisation among clusters of people in society, and that this people therefore force themselves to discuss the transformative process. The implication is also that several groups share variant normalized social structures which they will discuss when the dissimilarities become distinct for them. The implications of the second question formulation are that the debates have progressed through cluster's and individual's need to receive their social institutions confirmed as valid, but also by reason of the inability among the public representatives to create an universal secular legislation.
6
Gabriel, Issa Sten. "”Den frivillige soldaten.” : Manlighetsideal och legitimitet bland svenska frivilliga soldater samt det omgivande samhället under finska inbördeskriget 1918." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24609.
Full textAbstract:
This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ‘historiebruk’ and legitimacy. The method I used for analyzing my empirical material is the genetic-biography method which aims the interest to the text, language in the text, the words and the sentences. The field of research about the finish civil war in 1918 is very large and that is why I made a selection in order to choose which research should represent the rest of the field. The selection is based on the reasoning about the class conflict, eye witnesses and the picture of the finish civil war, the freedom war and the participation of the Swedish soldier volunteers. The result in this study and examination shows how the ideal of manhood is constructed usually by a soldier who often sacrifices his own life and becomes a hero, a freedom fighter that stands up against the violence from the east, the so called bolsjevikempire. The participation of the Swedish soldier volunteers is legitimatized through several ways. The legitimization is often connected to the past and the Swedish nation in order to accept the actions and the participation of the Swedish soldiers.
7
Johansson, Mac. "Traditionens närvaro och frånvaro : Svenska keramikers syn på tradition." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-77691.
Full textAbstract:
Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet. Tradition innehåller för informanterna en historisk anknytning som är förankrad långt tillbaka i tiden. I informanternas utsagor framgår det att tradition också betyder en trygghet i form av en grund att arbeta ut ifrån. Traditionen tillåter att användas och appliceras på flera olika sätt inom det keramiska arbetet. En förutsättning för att kunna använda traditionen som ett stöd, eller en grund, är att vara medveten om den och ha kunskap om vad den innebär. Form och färg ges av informanterna mindre anknytning till begreppet än vad teknik och material ges. I informanternas svar nämns också flera olika typer av traditioner, exempelvis svensk lergodstradition, bränningstradition samt formgivningstradition vilket tolkas som att tradition är ett dynamiskt begrepp med underkategorier och innehåll som kan variera mellan individer. Den keramiska traditionen behandlas som någonting normativt av informanterna och blir den måttstock som keramiska objekt bedöms utifrån, ett samlingsbegrepp för allt som gjorts tidigare inom fältet. Traditionen innebär för informanterna möjligheter, en grund att relatera sina egna verk till och använda sig av. Mellan informanterna så varierar förhållningssättet och det råder konsensus om att tradition är något som kan utnyttjas i arbetet med keramiken och inom formgivning av föremål. Skillnaderna är synliga i hur informanterna hanterar denna möjlighet. I enkätsvaren uttrycks hur flera informanter upplever en stark koppling till traditionen, hur de är bundna till den. Den ofrånkomligheten som beskrivs i informanternas utsagor och identifierar tre olika sätt att förhålla sig till den. Det första sättet är ett accepterande och bejakande. Det andra förhållningssättet är ett rent accepterande av traditionen där personen inte lägger vikt till traditionen, men inte heller försöker avsäga sig den. Detta förhållningssätt tolkas som ett uttryck om en önskan att inte binda sig själv till en dogm, eller ett visst sätt att arbeta, men fortfarande vara nära traditionen och kunna utnyttja den. Det tredje förhållningssättet, är att acceptera att det finns en tradition, men att ta avstånd från den.
8
Toubia, Carmen. "Svenska maroniter: Tro, tradition och etnisk identitet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Ämnesforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49687.
Full textAbstract:
This study aims to investigate ethnic identity in relation to faith and traditions among second-generation Maronite Christians living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews have been conducted with seven second-generation Lebanese Maronites living in Sweden. In the interviews, the participants explained their experiences and perceptions of their ethnic identity, faith, and traditions. The findings reveal that the majority of the participants in this study do not practice religion and attend church. However, this tendency does not mean that the Lebanese Maronite’s have abandoned their religion as a whole, merely that they have more freedom to create an individual approach to religious faith and traditions. Furthermore, the study shows that the participants have adapted their faith and traditions and individualized it. Finally, the findings show that the majority of the participants consider themselves a part of both the Swedish ethnicity and the Lebanese Christian ethnicity, however, not based upon Maronite faith and traditions, but on the Catholic faith and its traditions.
9
Olsson, Johan. "Högstadielärares syn på grammatikundervisning i svenska." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5646.
Full textAbstract:
Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering avskriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll. I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultatet visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt diskussioner, lek och spel.
10
Lejdeby, Robin, and Gustav Ewerklou. "Ekonomistyrning i svenska skivbolag : en kvalitativ studie om hur svenska skivbolags ekonomistyrning karaktäriseras utifrån ett traditionellt och modernt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98325.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: Det har riktats kritik mot den traditionella ekonomistyrningen vilket har gjort att moderna styrmetoder och verktyg växt fram för att komplettera ekonomistyrningen. De faktorer som tvingat fram den moderna styrningen går även att se i musikbranschen. Detta, tillsammans med att ekonomistyrning i musikbranschen generellt sett är outforskat, gör att det blir intressant att undersöka hur skivbolag i musikbranschen använder sig av en traditionell ekonomistyrning eller modern verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka två skivbolags ekonomistyrning kartlägga hur ekonomistyrningen karaktäriseras utifrån traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning. Metod: Metoden som använts vid denna studie är kvalitativ. Vi har genom fallstudier hos två skivbolag undersökt och skapat oss en förståelse av ekonomistyrningen i bolagen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och kompletterande frågor via mail. Slutsats: Det går att se att skivbolagen övergått delvis till en modern verksamhetsstyrning men att det alltså finns en blandning mellan användandet av traditionella och moderna styrmetoder och verktyg.Background and problem: Criticism has been raised towards the traditional management control which pushed forward modern management methods and tools to complement management accounting. The factors that pushed out this modern management control are possible to see in the music industry aswell. This, together with the fact that management control in the music industry has a research gap, makes it interesting to examine how record labels in the swedish music industry are using traditional or modern management control. Purpose: The purpose of this thesis is to through the examination of two record labels create an understanding of how the management control is characterized through traditional or modern management control. Method: The method used in this study is qualitative. We have through a multiple-case study at two record labels examined and created an understanding of the management control in the companies with the help of semi-structured interviews and complementary questions through mail. Conclusion: It is possible to see that the record labels has partly moved to modern management control but also that you can see a mix between the usage of traditional and modern control methods and tools.
Books on the topic "Svenska traditioner"
1
Schön, Ebbe. Svenska traditioner: Årets fester och livets högtider. Sundbyberg: Semic, 1998.
Find full text
3
Svanberg, Ingvar. Däggdjur i svensk folklig tradition. Stockholm, Sweden: Dialogos Förlag, 2007.
Find full text
6
Sjöström, Olle. Svensk statistikhistoria: En undanskymd kritisk tradition. Hedemora: Gidlunds förlag, 2002.
Find full text
7
Sjöström, Olle. Svensk statistikhistoria: En undanskymd kritisk tradition. Hedemora: Gidlunds, 2002.
Find full text
8
Ärans och hjältarnas språk: Trender och traditioner i svenskan. Stockholm, Sweden: Norstedts Akademiska Förlag, 2009.
Find full text
9
Lindroth, Bengt. Sverige och Odjuret: En essä om den goda svenska traditionen. [Stockholm: s.n.], 1994.
Find full text
10
Werne, Finn. Tolv hus: Byggnadsskick och tradition på den svenska landsbygden. [Sweden]: Byggförlaget, 1997.
Find full textBook chapters on the topic "Svenska traditioner"
1
Antonova, Maria V., and Marianna A. Komova. "The Legend of Conception of Svensky Monastery and the Icon of Our Lady of Pechersk Svensk: Text History, Poetics and Iconography." In Hermeneutics of Old Russian Literature: Issue 20, 548–78. А.M. Gorky Institute of World Literature of the Russian Academy of Sciences, 2021. http://dx.doi.org/10.22455/horl.1607-6192-2021-20-548-578.
Full textAbstract:
The article defines the circumstances of the existence of the icon of Our Lady of Svensk Pechersk, which according to legend is a miracle-working icon of the Kiev-Pechersk monastery, sent to Bryansk to heal the blind Prince Roman. Its iconography reproduces the altar mosaic of the assumption Pechersk Church with the image of Our Lady enthroned, supplemented by figures of the upcoming venerable Anthony and Theodosius, which are their first surviving images. The story, reflecting the history of the icon, preserved in the Legend of Conception of Svensky Monastery and in the Tale of Svensky Icon of Our Lady. The Legend dates no later than 1566, when the life of the Svensky monastery became more active in connection with the renewal of the icon’s riza, carried out on the instructions of Ivan IV Vasilyevich. Most likely, the protograph of the Legend is a petition about the restoration of the icon’s riza of the elder Job Kamy- nin, presumably included in the monastic chronicler. Two well-known lists of Tales published in the late 18th — early 20th centuries belong to editions dating back to this protograph. The text of the Legend does not reflect the ecphrasis of the miraculous icon, but contains a legend about the finding of the Shrine and the Foundation of the monastery, which dates back to 1288. It is the miracle-working icon that becomes the main text-generating factor of the Legend, which implements the traditional motif: an ancient Shrine changes a person’s life, heals him through the prayers of Our Lady, he builds a monastery that be- gins to live, preserving the memory of the shrine, the donator and legendary events. The Tale of Svensky Icon of Our Lady is a monument of the 19th century and it is a Special edition of the Legend, which is limited to the history of the icon and the emergence of Svensky monastery in the late 13th century.
2
Sundell, Lars-Göran. "Den svenska romanistikens första sekel – tradition och förnyelse." In Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse, 21–45. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2020. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.18.b.
Full text
3
Romeborn, Andreas. "Avslutning, med några reflektioner över dagens svenska romanistik." In Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse, 371–93. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2020. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.18.t.
Full text
4
Mádl, Péter, and Ildikó Annus. "Trend eller tradition: Om svensk litteratur i Ungern på 1800-talet." In Brücken für Europa, 53–70. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2017. http://dx.doi.org/10.5771/9783845281452-53.
Full text
5
Gullö, Jan-Olof. "I en snårskog av traditioner – musikproduktion och musikteknik i den högre musikutbildningen utifrån ett svenskt perspektiv." In Music Technology in Education, 25–52. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.108.ch1.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to identify traditions that can be valued as important in Swedish higher education in music production and music technology, to explore what characterizes such traditions and how they can be important for students in music production education. The research material consists of a selection of previous research and other literature that concerns music production and traditions in higher education. A knowledge-critical analysis method and a pedagogical model for higher education with a focus on what the students do and how they relate to teaching and education have been used to analyse the research material. The analysis shows that there are many different traditions in higher music education. Some traditions are very old, and some are also difficult to interpret and therefore the understanding of such traditions can be challenging for both students and teachers in higher education in music production and music technology.
6
Baldwin, Peter. "Crime." In The Narcissism of Minor Differences. Oxford University Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195391206.003.0008.
Full textAbstract:
It is Commonly Claimed that American society is crime-ridden and violent. Horrendous numbers of murders are committed, almost twice the per capita rate in 2004–05 of the nearest competitors, Switzerland, Finland, and Sweden (figure 67). The death-by-assault rates in America are over three times the nearest European comparisons, Finland, followed by Portugal. That is without question. Such mayhem cannot be due simply to gun ownership, since by some accounts the Finns and the Swiss have a higher percentage of armed households than the Americans (figure 68). Firearms ownership, though highest in the United States per capita if measured by individual citizen, is not as far beyond the European numbers as one might expect from the horror stories of South Central or the South Bronx. According to the Graduate Institute of International Studies in Geneva, Americans own 97 firearms per hundred people, the Finns 69, the Swiss 61, the Swedes 40. Another survey, published by Tilburg University in the Netherlands, the Dutch Ministry of Justice, and two United Nations Institutes, reveals that percentage-wise there are more firearms in the hands of the residents of Zurich, Vienna, Stockholm, Rome, Reykjavik, Oslo, Madrid, Lisbon, Helsinki, and Athens than in those of New Yorkers. Indeed, the burghers of Helsinki, Berlin, Lisbon, Rome, Vienna, and Zurich own proportionately as many or more handguns as New Yorkers. To the extent that gun ownership and hunting overlap, the distinctions between the United States and Europe also fade. Svenska Jägarförbundet, the Swedish Hunters Association, has a membership (200,000) that is proportionately almost twice as high as what the National Rifl e Association claims (4 million). The Schweizer Schiesssportverband (Swiss Shooting Association) has a membership (85,000) that is relatively as high as the NRA’s. Its arguments against current proposals to regulate gun ownership in Switzerland more strictly sound many of the same themes that are heard in the United States, down to the slogan about people, not guns, doing the actual killing. The smaller Pro-Tell Society defends gun ownership as part of Switzerland’s liberal tradition. In Switzerland, of course, men oft en keep their military weapons at home.
Reports on the topic "Svenska traditioner"
1
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.
2
Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Full textAbstract:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.