Academic literature on the topic 'Svenska friskolor'

Kære læser,Velkommen til det første nummer af Tidsskrift for islamforskning! Vi er glade for at kunne præsentere det første netbaserede tidsskrift i Danmark, der formidler ny forskning om islam og muslimer. Tidsskriftet udspringer af forskernetværket Forum for islamforskning, der ønsker at synliggøre dansk islamforskning. Vi håber naturligvis, at tidsskriftet vil bidrage til dette.De forskere, der er tilknyttet Forum for islamforskning, arbejder fortrinsvist med islam og muslimer i en vestlig sammenhæng. Det vil også afspejle sig i tidsskriftets artikler. Men i en globaliseret verden kan forsøget på at beskrive og forklare menneskers handlinger ikke altid begrænses til snævre nationale rammer. Derfor indeholder det første nummer af tidsskriftet fx en artikel af en svensk forsker om brugen af Koranen i Kenya.Tidsskriftet vil udkomme to gange årligt. I regelen vil det være temanumre, der belyser emner som ’hverdagsislam’, ’institutioner og organisationer’ og muslimske friskoler’. Artiklerne kan frit downloades fra www.islamforskning.dk/ Tidsskrift_for_Islamforskning.htm. Vi håber, at mange vil have glæde af at læse dem.Det første temanummer hedder Danske Koranstudier og indeholder en række artikler af (fortrinsvist) danske forskere. Artiklerne spænder fra klassiske emner som, til en forskningshistorisk oversigt og nutidige Koran-fortolkninger i forskellige afskygninger. Vi er særlig stolte over at bringe en artikel af den internationalt anerkendte danske islamolog Patricia Crone.Velkommen – og god læselyst!På vegne af redaktionenInge Liengaard, ansv. redaktør

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Hur ser skribenter på ledarsidor på de svenska tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Proletären och Dagen på religiösa friskolor? Metoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ argumentationsanalys för att synliggöra ledarskribenternas argument och åsikter i frågan. Även Nancy Frasers teori om offentliga och alternativa sfärer har anlagts som teoretiskt utgångspunkt i uppsatsen. Resultatet visar att åsikterna skiljer sig mellan skribenterna och därmed tidningarna. Medan vissa vill ha kvar de religiösa friskolorna i Sverige då de menar att de är en del av religionsfriheten vill andra ha bort dem av flera anledningar, bland annat att de skapar segregation i landet enligt kritikerna. Andra argument som använts mot de religiösa friskolorna är deras enligt vissa skribenter felaktiga könsuppdelning mellan eleverna på skolorna. Utöver detta visade även uppsatsen hur skribenternas syn på religion ser ut och har sett ut under undersökningsperioden. De visar att vissa skribenter som även varit kritiska mot friskolor med religiös profil har en positiv syn på religion men att de anser att skolan inte ska ha några religiösa inslag. Men det finns även de som har en negativ syn på religion då de menar att kulturen som den bär med sig skapar förtryck och segregation genom något som många kallat för hedersförtryck i artiklarna.

Vi har i detta examensarbete undersökt vad det finns för teoretiska respektive reella för- och nackdelar med friskolor samt hur de förhåller sig till propositionen Valfrihet i skolan som ligger till grund för reformen. Utifrån sex olika källor har vi kommit fram till att det finns både reella och teoretiska för- och nackdelar. Tydliga fördelar är att lärarlönerna har ökat sedan friskolereformen trädde i kraft, att vinst kan vara en positiv drivkraft samt att det har blivit lättare att matcha elev och skola då utbudet av mer specifika inriktningar har ökat. Tydliga nackdelar är att lärarnas arbetsbörda tycks ha ökat, att betygsinflationen har ökat i och med konkurrensen samt att det tycks vara svårt att utkräva ansvar om utbildningen håller låg kvalitet då det föreligger sociala och monetära hinder vid ett skolbyte. Det visar sig även att propositionens syfte till viss del har infriats i form av ett bredare skolutbud med olika inriktningar och en mer produktiv skola i och med den effektivisering som konkurrensen har inneburit. Det fastslås även att det finns en problematik gällande informationsflödet mellan producent (friskolan) och konsument (behörig elev) som gör att det blir svårt för elever och dess familjer att ta det ansvar över elevens utbildningssituation som propositionen föreslår.
 Frågeställningarna som besvaras är: Vad finns det för teoretiska respektive reella fördelar med friskolor?, Vad finns det för teoretiska respektive reella nackdelar med friskolor? samt Hur förhåller sig för- respektive nackdelar till propositionen som ligger till grund för friskolereformen?
 Viss vidare forskning krävs inom området. Framförallt behövs nya studier som statistiskt belyser skillnader mellan kommunala skolor och friskolor.
In this paper we aim to investigate the advantages and disadvantages with the Swedish free-school system and how reality aligns with the political prequel that paved way for the Swedish free-school reform. Based on six sources we have found that there are both practical and theoretical advantages together with practical and theoretical disadvantages. Some clear advantages are that the pay rate of Swedish teachers has increased since the free-school reform, that the possibility of profit could be a positive driving force for an organization and that the free-school system has led to a increased selection of educational possibilities and has thereby simplified the match between student and school. Clear disadvantages is that the teachers workload has increased, the grade inflation has increased in connection with the competition on the Swedish school market and that it is difficult to assume responsibility if education is of low quality as there are social and monetary barriers if a student wants to switch school. It also turns out that the purpose of the bill has in part been infused in the form of a broader school offering with different orientations and a more productive school with the efficiency enhancement that competition has meant. It is also established that there is a problem regarding the flow of information between the producer (independent school) and the consumer (competent student) which makes it difficult for students and their families to take responsibility for the student's educational situation as proposed by the bill.
 The questions that are answered are: What are the theoretical and practical advantages of the Swedish free-school system?, What are the theoretical and practical disadvantages of the Swedish free- school system? as well as How are the advantages and disadvantages aligning with the political ideas that paved way for the Swedish free-school reform? 
 Some further research is required in the field. Above all, new studies are required that statistically highlight differences between municipal schools and independent schools.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt. Resultatanalysen visar också fler faktorer som i mindre gradän de tre nämnda sannolikt påverkar friskolans elevsammansättning.

Drawing from New public management-philosophy and economic theory of credence goods,the purpose of this study is to examine state actors’ and for-profit actors’ views on the role ofthe state and market in the Swedish school system. Using qualitative analysis of ideology and ideal types of three different public management models, this study strives to achieve its goalby assessing three state actors and five for-profit school actors concerning the proposal toinstitute the principle of public access to information in private schools during the period2011-2019. By analyzing the ideological content, based on the clash of opinions between thestate actors and the for-profit actors concerning public access to information in privateschools, this study hopes to illuminate the risks concerning for-profit interests operating in aschool system characterized by information problems.This study finds that the role of the state in the Swedish school system according to the stateactors can be understood in terms of a hierarchic role. The role of the market according to thestate actors can be seen as a means to strengthen the right to choose between different schoolalternatives. According to the for-profit actors, the role of the state revolves aroundstrengthening the business conditions in the school sector. According to the for-profit actors,the role of the market in the school system consists of its ability to reduce costs, implicatingthe for-profit actors’ interests in profits, rather than public transparency and openness.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.

We live in a society where preconceived notions about religious schools and indoctrination are many but the rules regarding a non-denominational education are strict. It is of great importance to get a better understanding of religious schools and their effect on the pupils that attend them. The aim of this study is to analyze whether or not the compulsory religious education on a private religious school in the south of Sweden is non-denominational. In order to get a greater understanding of the impact on the pupils’ religious identity, Henri Tajfel’s theory of social identity is used. A total of eight observations, three interviews and collected materials such as previous tests regarding Islam, Christianity and Judaism have been gathered and discussed with the help of Tajfel’s theory and other previous research. The results show that some denominational elements could be found in the compulsory education and that the school at hand had an impact on their pupils’ Muslim identities. With these results, my ambition is that teachers that read this study will be more reflective and critical of their own teaching. It is possible that some teachers do not notice that their own religion or beliefs are shining through their teaching and could potentially effect the pupils. However, if teachers start to reflect upon their teaching and the impacts it could have on a pupil these denominational elements could be prevented.