Dissertations / Theses on the topic 'Subarktiskt'

Today there is a comprehensive urban transformation going on in Kiruna and Malmberget. The two towns need to be moved to continue mining iron ore. The first building in the new centre in Kiruna is a new city hall named Kristallen. To build more sustainable and to secure that the building fulfils high standard within energy, indoor climate and built with good materials and quality, the municipality of Kiruna has the ambition to certify Kristallen with Miljöbyggnad level Silver. The purpose with this thesis has been to increase the knowledge of certification with Miljöbyggnad in a subarctic climate. To understand how Kristallen fulfils the requirements in Miljöbyggnad, documents including simulation- and calculation results has been collected and analysed. People that have been working with the project was interviewed in order to examine if Kiruna and its subarctic climate has meant some difficulties with the certification with Miljöbyggnad. The results of this study shows that some of the interviewed persons experienced some difficulties to fulfil the requirements for indicator solar heat load, fraction of energy carriers, thermal climate summer and daylight. The difficulties were considered mostly because of the solar insolation and the midnight sun that occur during the summer period in Kiruna. All of the interviewed people experienced that the certification resulted in higher building costs but agreed that Kristallen fulfils high standard within energy, indoor climate and quality. Miljöbyggnad is a complex subject that is depending on many factors when deciding if the certification results in higher building costs, added values for the building or difficulties with the certification. This study shows experienced difficulties and factors that results in higher building costs for just one building in a subarctic climate. Therefore, more studies about certification with Miljöbyggnad in similar climate should be done to decide if the climate or a buildings design is the reason for the experienced difficulties.
I Kiruna och Malmberget sker idag en omfattande samhällsomvandling där stora delar av samhällena behöver flyttas för att säkerställa en fortsatt gruvbrytning för framtiden. Den första byggnaden i Kirunas nya stadskärna är Kristallen och är stadens nya stadshus. För att bygga mer hållbart och uppfylla viktiga kriterier inom energi, inomhusmiljö och kvalité har kommunen ambitionen att Kristallen ska certifieras enligt Miljöbyggnad och uppnå nivå Silver. Syftet med detta arbete har varit att öka kunskapen om certifiering med Miljöbyggnad i ett subarktiskt klimat som Kiruna befinner sig i. Arbetet har utförts genom att samla in beräkning- och simuleringsresultat från projekteringen för att redogöra hur Kristallen uppnår Miljöbyggnadsnivå Silver. För att undersöka vilka svårigheter som går att koppla till Kirunas klimat och läge har intervjuer gjorts med flera aktörer som varit verksamma inom byggandet av Kristallen. Resultatet visar på att några av de tillfrågade personerna upplevt svårigheter med miljöcertifieringen som går att koppla till Kirunas klimat och läge. Svårigheterna har framförallt varit kopplade till uppfyllandet av kraven för indikatorerna Solvärmelast, Energislag, Termiskt klimat Sommar och Dagsljus. Svårigheterna ansågs främst bero på att solen har en missgynnsam instrålningsvinkel och att midnattssol inträffar i Kiruna under sommarperioden. Samtliga av de tillfrågade i denna studie ansåg även att certifieringen inneburit en merkostnad, men att Kristallen uppnår hög standard inom energi, inomhusklimat och kvalité. Miljöbyggnad är ett komplext ämne där en mängd olika faktorer måste tas i beaktning för att fastställa eventuella merkostnader och mervärden, rimlighetsnivåer och svårigheter. Denna studie visar upplevda svårigheter och merkostnader för endast en byggnad i ett subarktiskt klimat. Fler studier om certifierade byggnader i liknande klimat bör tillkomma för att avgöra i vilken utsträckning klimatet eller byggnadens utformning styr vilka svårigheter och merkostnader som upplevs.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur: - Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare - Biltestningsindustrin - Ökande naturturism - Bra serviceutbud - Exotisk natur och klimat - God infrastruktur På grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet. De söker också oftast aktivitetsbaserade, uppstyrda och fartfyllda upplevelser (satisfaction guaranteed). I Arvidsjaur finns det gott om exotisk natur, bred kompetens som kan ge en aktiv upplevelse av naturen, bra kommunikationer och brett serviceutbud. Vårt förslag blev ett upplevelsecenter för fysiska aktiviteter och tester i subarktiskt klimat, North Base. Anläggningen består av en byggnad med ett kallt inomhusvinterlandskap samt ett omgivande landskap med bilbanor på mark och is. I byggnaden finns ett hotell och en restaurang. I inomhusvinterlandskapet ska man bland annat kunna klättra glaciärvägg, bada isvak och lavinträna.
The starting point for our thesis project was to comment urbanization´s effect on rural villages by an architectural proposal. The project's first faze was an extensive analysis of the village Arvidsjaur. The second faze was the development of the proposal. The result became an innovation based on a fusion between the following qualities of Arvidsjaur: - The army's winter unit and special forces - Car testing industry - Growing nature tourism - Good service - Exotic nature and climate - Good infrastructure As a result of urbanisation nature tourism has increased significantly. The fastest growing group are those who want to visit nature but still have access to service and comfort. These people also seek activity based experiences. Arvidsjaur has an abundance of exotic nature, they have competence that can provide lively nature experiences and good communications and service. Our proposal is an experience centre for physical activities and tests in subarctic climate. The facility consists of a building with an indoor-winter-landscape, hotel and restaurant. And an outdoor landscape of racetracks on ground and ice. A visitor at “North Base” can climb a glacier wall, swim in ice cold water and train avalanche rescue among many other things.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet.
There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Low-energy houses are a good concept for reducing energy use during the building's use. Especially when studies have shown economic profitability in buildings that meet the requirements for the definition of low-energy houses - that the energy performance is at least 25% better than the building standard from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The investment cost of houses with low energy performance is higher, but the economic profitability is achieved under the reduced operating costs. However, it can be difficult to ensure the quality of all new construction techniques and installations, which can lead to worse energy performance than projected values ​​show. To maintain economic profitability, buildings must be maintained throughout their lifetime without unexpected costs to a greater extent. Moisture damage, which can seriously damage the construction and add odors that lead to a bad indoor climate, has over time caused great costs in our buildings. Poor indoor climate can have consequences that create or strengthen mental and physical symptoms. This is something we want to counteract with knowledge of how the indoor climate is in use. In Sweden, most evaluations of low-energy houses have treated houses in the southern parts of the country. There are large climate differences across the country. Construction techniques that are proven to work in the south, do not always perform as well in the north. In the northernmost parts, there is a subarctic climate - where the average temperature exceeds  for a maximum of three months a year. The purpose of this study is to evaluate a low-energy house in a subarctic climate and make a contribution to increased knowledge regarding the type of building in this climate. To achieve the project's goal, to map the house's performance in terms of energy use, indoor climate and moisture migration, literature and case studies have been carried out. These studies are aimed at one of four apartment buildings that are located in the northernmost parts of Sweden and have been built according to a concept with environmental thinking in focus. The evaluation is based on previously performed field measurements during 2016/2017 as well as a survey of residents in the case study building and its three adjacent almost identical houses. The energy performance in operation turns out to exceed the projected value. The house is designed with very small margins for the construction year's low-energy house requirements. Requirements from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning are achieved, but the specific energy use of buildings exceeds the low-energy house requirement and achieves energy class C according to the Lågans definition. If the house's energy performance is set against today's stricter requirements and with the new calculation method with primary energy, it will not be able to achieve class C. Possible causes can be heat losses related to the house's supply air system and storage of domestic hot water. To evaluate the indoor climate, the thermal climate, humidity and carbon dioxide content of the house are studied. This is weighed together with the survey about the living experience of residents. The case study building is considered to perform well regarding the indoor climate, as no critical values ​​have been identified according to the field measurement and very little dissatisfaction from the survey study. The moisture content of the house's wall construction exceeds the critical moisture condition several times in all facades during parts of the year. There is no risk of microbial growth as this is during very short periods or periods where the corresponding temperature in the wall is too low. However, inactive measurement periods during the holiday season in the summer creates uncertainties. There may be value in continued control that runs continuously over the warmer period of the year. The general conclusion from the evaluation of the low-energy house is positive. A good concept with the environment in focus that has also tested modern technical solutions in the northern parts of the country.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:

-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?

-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?

 Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.

Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.

Due to the continued advancing of the building industry and the growing number of housing shortages, building on floating components has become an alternative to that on solid land or coastal areas that are geotechnically unsuitable for filling. This can even be done using portable and movable homes. The work is written for Aquashell and the study will describe the possibility of establishing homes on the water surface in Luleå using given floating components. By using suitable building materials and energy supply methods, the building is adapted to Luleå’s sub-arctic climate.   The aim of the work is to design flexible housing which is portable and movable that enables settling on the water surface in colder climates in northern latitudes by the use of suitable materials and building modules.   Firstly, a literature study was conducted on the subject together with studies in the form of interviews and location visits. Then a program was created with requirements for the building. After that a design proposal was made containing appropriate material choices which were then chosen to be visualized in Luleå’s Norra Hamn as a possible residential area.   The floating homes are adapted to the climate and designed with respect to the surrounding environment in order to optimally take advantage of the scenic views in the area.   The hope of the work is to demonstrate the possibility for housing on water by use of floating buildings even in sub-arctic climates. The work can also provide a potential solution in response to the ever-increasing shortage of housing.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Skandinavien har en lång tradition att bygga vägar i asfalt framför att konstruera dem i betong. Examensarbetets syfte är att ta reda på om alternativet betong är mer lönsamt och miljövänligare ur ett livscykelperspektiv. Som jämförelse har en möjlig omläggning av Väg 97 i Norrbotten studerats. Programmen som använts för dimensionering och klimatanalys är PMS Objekt och Trafikverkets Klimatkalkyl. Rapporten har utrett hur beläggningsmaterialen asfalt och betong fungerar i ett subarktiskt klimat, där betongens styvhet kan vara en nackdel eftersom den är mer känslig för sprickbildning vid tjällyft i jämförelse med asfalt (men detta kan förändras om klimatet blir varmare). En fördel med betongen är dess livslängd på 40 år jämfört med asfaltens livslängd på 8 år. Asfalten behöver underhållas och bytas oftare samtidigt som kostnaden för bytet är mindre och enklare att genomföra jämfört med betongvägar. Därutöver har examensarbetet studerat tjälsprickor, hur de uppkommer, preventiva metoder och underhåll. Det sker även ett klargörs vad en Livscykelanalys är och hur den genomförs för att beräkna en teoretisk mängd koldioxid vid produktion av vägen. Resultatet har delats upp i tre fallstudier: tjällyft i PMS Object, handberäkningar av spänningar i betong och storlek på möjlig tjälspricka och CO2 som generas vid produktion av vägkropp i de två olika materialen. Betongen klarar av 20 mm tjällyft och det beräknas bli 6 mm medan asfalt klarar av upp till 50 mm och har en beräknat värde på 41 mm. Därutöver släpper asfalten bara 39 136 ton vilket är en mindre mängd än betongen. Asfalten vinner därför över betongen i det här fallet, men när vägarna blir mer trafikerade eller/och om tjälen blir mindre på grund av klimatförändringar kan detta förändras. En av de mest bidragande faktorerna till att asfalten vinner är att betongen klarar av mindre deformation på grund av sina styva egenskaper. När två fall studerades och jämfördes med betongens tryckhållfasthet klarades sig enbart det ena (spänningar på 10 kPa/m och 2,21 kPa/m uppstår i betongen på grund av temperaturskiftningar, detta jämfört med betongens tryckhållfasthet på 4,1 kPa/m). För det värsta fallet, där plattan beräknas spricka på mitten, har en teoretisk spricka beräknats till ca 0,3 mm. En felkälla vid dessa beräkningar är att det enbart tar hänsyn till 16 års tjällyft, trots att betongen är beräknad att ligga i 40 år. Vår rekommendation är därför att bygga vägen i asfalt eftersom det i dagsläget är för få trafikanter (<9000 ÅDT) och att beläggningen belastas av för mycket deformationer av temperaturskiftningar. Att betong även genererar mer koldioxid spelar även in, men vi misstänker att detta kan bero på att denna skillnad kan bero på för generella dimensioneringsprogram. Vi har resonerat kring möjliga merkostnader med att bygga med ett mer koldioxidgenererande material vilket kan orsaka stora kostnader för samhället på grund av dess inverkan på klimatförändringar i efterhand trots att den initiala kostnaden kan bli lägre. Dock är denna kostnad problematisk att beräkna på grund av många okända faktorer. Det som skulle vara intressant att studera vidare i framtida forskning är att med handberäkningar, alternativ skapa ett nytt program, som på ett mer rättvisande sätt kan beräkna de två olika materialen skillnader och styrkor. I dagsläget är det för många generaliseringar för att verkligen ställa de två materialen mot varandra. Däröver skulle det också vara intressant att se hur betong och asfalt kan användas tillsammans, i hybridvägar. Att till exempel använda asfalt på det generella vägnätet och betong i rondeller, korsningar, eller busshållplatser där belastningen på beläggningen är större (mer specifikt undersöka hur fogarna mellan dessa material skulle utformas).
Scandinavia has a long tradition of building roads in asphalt rather than constructing them in concrete. Therefore, this report's purpose is to find out which material would be more profitable in an environmentally perspective while building an extension of the regional Road 97 located in the subarctic county of Norrbotten. Software’s the industry use to design roads are, among others, PMS Object and Trafikverkets Klimatkalkyl. The report analyzes how asphalt and concrete differ in subarctic climate, and concludes that concrete has great disadvantage because it cannot deform sufficiently enough as needed to due to frost heaves, especially compared to asphalt. The concrete should last for 40 years compared with asphalts estimated lifespan of 8 years. This means that the asphalt needs a shorter maintenance plan and if something goes wrong in the production it’s not the same amount money wasted. The report concluded what frost cracks are, how they occur and are counteracted (during the construction phase and maintenance).  Furthermore it clarifies what a Life Cycle Analysis is and how it is implemented to calculate the amount of carbon dioxide in the production of a road. The result has been divided into three cases: 1. PMS Object Simulations of frost heaves, 2. hand calculations of tension in concrete resulting and the size of the formed frost cracks, 3. the amount of CO2 generated in the production. Those three cases gives the outcome that concrete has a frost heave capability of 20 mm and a calculated value of 6 mm thermal expansion while asphalt is able to handle 50 mm and have a calculated 41 mm expansion. The asphalt releases only 39 136 tons of CO2, which is less than the concrete. Asphalt therefore wins over the concrete, but the tables might turn if the roads get more traffic and frost heave reduces due to climate changes. The decisive factor in making asphalt the winner in this race is that the concrete can handle less deformation due to its stiffed properties.  In order to show this phenomena two cases were studied and compared to the standardized compressive strength of the concrete (4,1 kPa/m for C50); the worst case scenario ended up with 10 kPa/m (and would crack) and the normal case created a tension of 2.21 kPa/m. The crack of the worst case scenario has about a 0,3 mm theoretical crack width. A source of error in these calculations is that it only takes into account the 16 seasons of frost heaves, despite that the concrete is estimated to last for 40 years. Our recommendation is therefore to build the road in asphalt since the current traffic on the road is below 9000 AADT and the pavement is greatly affected by frost heaves. Concrete would also increase release more carbon dioxide during its production, but we suspect this may be because of insufficient amount of critical factors in the design software. We have discussed the possible additional costs of building the road with a material that generates high amount carbon dioxide, and studied the future costs for the society due to its impact on climate change. However, this cost is problematic to calculate due to its many unknown factors. It would be interesting to do further research and determine what hand calculations should be used, or alternatively, create a new program that can calculate the differences between the two materials more accurately. At present, there are too many generalizations that makes it nearly impossible to compare the two materials against each other. Moreover, it would also be interesting to see how concrete and asphalt can be used together, in hybrid roads. For example, using asphalt on the general road network and concrete in roundabouts, intersections, or bus stops where the load on the pavement can be greater (more specifically, examine how the joints between these materials should be designed).

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle.

To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.

Today there is a wish from building entrepreneurs to be able to have other activities than traditional commercial areas on the street level in the residential housing while keeping the open store front windows facade. Another challenge today in development of cities are partially to maintain a socially sustainable city. A mix of housing,commercial, entertainment, and services make the area become more attractive to both men and women, entrepreneurship and civil society. By mixing the use there is a possibility to reduce segregation and strengthen a city’s capacity to build unity; social development. Live-work units can meet both these demands. The purpose of this master thesis is to illustrate how so called live-work units could be organized in a block in an urban environment. Live-work units are a new phenomenon in Sweden and, therefore, this study partially focuses on describing this type of living and its special requirements. A methodology is proposed for identifying if a location is suitable for live-work units and for what type of units; furthermore, parameters and regulations affecting the usage of live-work units are described and a method for design is proposed.

Att behärska förmågan till överraskning har varit, är och kommer vara en framgångsfaktor i krigföring. Likaså vikten av att återhämta den militära organisationen efter att ha blivit utsatt för en sådan. En organisation som genomsyras av flexibilitet har bättre förutsättningar till denna återhämtning. Studien syftade till att undersöka hur ett geografiskt inriktat markstridsförband påverkar flexibiliteten för den taktiska ledningsnivån. Studien genomfördes som en fallstudie av de framtida Norrlandsjägarbataljonerna som i Försvarsberedningens rapport Värnkraft ges inriktningen strid på djupet i ödemarksterräng, även vintertid. Studiens resultat visar att Värnkrafts inriktning medför att förbandet vidtar två större åtgärder för att anpassa uppträdandet till ödemarksterräng. En materiell förändring där fler bandvagnar tillförs förbandet samtidigt som antalet lätta fordon reduceras. En organisatorisk förändring där ytterligare en jägarskvadron tillförs organisationen samt att stödresurser omfördelas till lägre ledningsnivåer. Förändringarna påverkar flertalet av de grundläggande förmågorna, där verkan, underrättelse och uthållighet ökar. Därigenom ökar förbandets självständighet och autonoma uppträdande. Förmågan rörlighet ökar i kontexten ödemarksterräng. Däremot minskar förmågan rörlighet om förbandet används i en annan terrängtyp och i ett scenario där förbandet behöver stöd med operativ transport. De påverkade förmågorna medför i nästa steg att flexibiliteten för taktisk nivå generellt ökar sett ur områdena balans, mångfald och redundans inom Meir Finkels stratum om organisatorisk flexibilitet. Den taktiska ledningsnivåns flexibilitet minskar sett till förbandets minskade operativa och stridstekniska rörlighet, vilket kan ses som en följd av det utökade antalet bandvagnar vid förbandet. Sammanfattat utifrån fallstudiens resultat, påverkar en geografisk inriktning av ett markstridsförband flexibiliteten för taktisk nivå mer positivt än negativt.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I.
The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.

Både norska och svenska armén utvecklar förband på Nordkalotten, men vilka markoperativa förändringar görs och hur påverkas krigföringsförmågan av dem? Studiens syfte är att beskriva dessa reformer och med beskrivningen utveckla teorin om krigföringsförmåga. Teoriutvecklingen görs genom att kombinera teorin med analysramverken DOTMLPF-I och TURVLUS. Därigenom vässas relevansen för krigföringsförmåga som begrepp för förband och förmågor. Studien är en deduktiv teorikonsumerande flerfallsstudie, med empiri från nationella officiella dokument, den vetenskapliga miljön samt intervjuer med markoperativa befälhavare verksamma på Nordkalotten. I fallen syns satsningar både på brigadsystem och territorialförsvarsförband. Det är en blandning av framtida och äldre teknik, där frågetecken reses kring framtida krigföring i det elektromagnetiska spektrumet. Att kunna verka i den kärva subarktiska miljön är även fortsättningsvis viktigt och märks delvis i förändringsriktningarna. Studien gjorde inledningsvis en ansats att undersöka markoperativ förändring driven av klimatförändringar, men kunde avskriva det som förändringsorsak inom överskådlig framtid. Annars ses såväl ekonomiska, säkerhetspolitiska och nostalgiska skäl till förändring. Studien visar att begreppet krigföringsförmåga är brett och mångfacetterat. Vidare forskning kan utveckla begreppet genom en metodologisk breddning där kvalitativa och kvantitativa metoder breddar ansatsen. Vertikal kombination av analysteorier belyser delsystemens plats och roll i större system. Den bör dock inte ske slentrianmässigt utan även fortsättningsvis kan och bör analyser med enbart TURVLUS eller DOTMLPF-I räcka till för smalare syften.

Observed climatic change may result in modification of the ground thermal regime.The causes of shallow ground temperature variability, however, are not well documented.This thesis reports ground temperatures from Absiko Scientific Research Station, measured ata site currently not underlain by permafrost to illustrate the response of shallow groundtemperatures to changes in climatic parameters. Both air temperature and precipitationincreased at Abisko from 1985-2010. The strongest increase in air temperature occurred inwinter, whereas the precipitation increased mainly during the summer months. There was asignificant trend towards later onset of permanent snow cover, as well as a steadily earlierdisappearance of permanent snow cover in spring, resulting in reduced snow cover duration.Also the snow thickness decreased at Abisko during the study period. The ground experiencedapproximately five months of frost at 5 and 20 cm depth and approx. four, respectively two,months at 50 and 100 cm depth. Annual ground temperatures were found to be increasingfrom 1985-2010 with approx. 0.31 °C, 0.64 °C, 0.82 °C and 0.94 °C at 5, 20, 50, respectively100 cm depth from the surface. The duration and intensity of the seasonal frost cycles weredecreasing, which would reflect the increasing ground temperatures. Changes in short-termfrost cycles were not found to be significant. The changes in mean annual and winter groundtemperature were significantly correlated to the changes in mean annual and winter airtemperature, but surprisingly not to the changes in snow cover. However, seasonally theincreasing trend of ground temperatures was found in autumn and winter, whereas thesummer ground temperatures were decreasing. The cooling of ground temperature in summerat increasing air temperatures may be explained by increased precipitation totals and henceincreased soil moisture due to the so called soil-moisture feedback. From this fact, it can bededuced that the changes in air temperature alone cannot explain all variances in groundtemperatures. However, the results of the study may suggest that in sub-Arctic Swedenchanges in air temperatures may be used as indicator for changes in shallow groundtemperatures.
perioden 1985-2010 ökade både lufttemperatur och nederbörd i Abiskoområdet. Denstörsta ökningen av lufttemperatur skedde under vinterhalvåret medan nederbörden ökademest under sommarhalvåret. En signifikant förkortning i längden av vintersnötäckets existensunder året observerades under studieperioden. Reduceringen av vintesnötäcket skedde genomatt den första snön kom senare och bortsmältningen på våren skedde tidigare. Snötäcketstjocklek minskade också under studieperioden. Marktemperaturmätningarna visar frysgraderpå 5 och 20 cm djup fem månader och fyra respektive två månader på 50 och 100cm djup.Den årliga medeltemperaturen i marken ökade under perioden med 0.31 °C, 0.64 °C, 0.82 °Coch 0.94 °C vid 5, 20, 50 och 100 cm djup. Den årliga längden och intensiteten avfrysförhållandena i marken minskade vilket förmodligen är en konsekvens av de ökandemarktemperaturerna. Ingen trend i förekomsten av kortare svängningar i frysförhållandenakunde observeras. Förändringarna i årsmedetemperaturen i marken är signifikant korrelerademed förändringen i den årliga medeltemperaturen och vintertemperaturen i luften, men ingenkorrelation mellan marktemperaturen och förändringar i snötäckets tjocklek och längdobserverades. Studien avslöjade också att temperaturen i marken ökade under vinternhalvåretmedan den sjönk under sommaren. Avkylningen av marken under sommaren kan förklaras avökad nederbörd under sommaren som ger högre markfuktighet som ger en kylande effektgenom den så kallade jord-fuktighets återkopplingsmekanismen (soil-moisture feedback).Från detta kan vi dra slutsatsen att förändringar i enbart lufttemperatur inte kan förklara denhela observerade variansen av marktemperatur men att lufttemperaturen har en domineranderoll. Resultaten från denna studie indikerar således att förändringar lufttemperatur kananvändas som en indikator på marktemperaturförändringar i Abisko området.

Abstract Ecological research based on both species and their traits help us to understand the main mechanisms and environmental factors structuring biological communities. In general, variation in community composition is thought to be a consequence of both stochastic and deterministic factors. In stream ecology, the traditional view has been that the local habitat conditions pose a strong environmental filter that selects only species with the right functional traits into the local communities. However, recent studies on streams have also suggested that the responses of species to environmental gradients may be independent of those of other species due to stochastic factors, such as species dispersal, which then result in more continuous communities along environmental gradients. The aim of this thesis was to explore the relative importance of the deterministic and stochastic factors in the structuring of taxonomic and functional trait-based macroinvertebrate communities in streams in a high-latitude catchment by comparing the variation in these community facets along environmental and spatial gradients. Also, the relationship between environment and the functionally-defined communities was explored closely. The results indicated how the taxonomic composition of the communities may be more closely related to the stochastic and dispersal-related factors, whereas the functional composition of the communities may be more closely related to the deterministic environmental filtering processes. However, the overall structure of the communities seems to be strongly controlled by the variation in environment, although the heterogeneous and harsh conditions of the streams may preclude the formation of predictable community types. Nonetheless, some noticeable responses of different traits to different environmental factors were found, suggesting that definable functional trait-environment relationships may be discovered if key traits of the species can be identified. Overall, these findings underline the benefits of describing both taxonomic and functional-based communities when exploring the mechanisms behind the structuring of macroinvertebrate communities. The results also have applications for conservation practices. Conservation efforts should focus on varying environmental conditions in order to cover all aspects of macroinvertebrate community variation
Tiivistelmä Lajeihin ja lajien toiminnallisiin lajiominaisuuksiin pohjautuva ekologinen tutkimus tuo uutta tietoa biologisten yhteisöjen taustalla vaikuttavista tekijöistä. Yleisesti yhteisöjen rakentumiseen vaikuttavat niin deterministiset kuin stokastiset ympäristössä vaikuttavat tekijät. Virtavesiyhteisöjen on perinteisesti ajateltu rakentuneen niin sanottujen ympäristösuodattimien mukaisesti, jolloin ympäristön vaihtelu suodattaa tietynlaisiin ympäristöihin vain lajit, joilla on tarvittavat ominaisuudet paikalla selviytyäkseen. Useat viimeaikaiset tutkimukset ovat kuitenkin osoittaneet virtavesiyhteisöissä elävien lajien esiintymisen vaihtelevan ympäristössä myös itsenäisesti erilaisista stokastisista, kuten lajien dispersaaliin vaikuttavista, tekijöistä johtuen. Tässä väitöstutkimuksessa tutkin näiden determinististen ja stokastisten ympäristötekijöiden suhteellisia vaikutuksia taksonomisesti ja toiminnallisesti luokiteltujen pohjaeläinyhteisöjen rakentumiseen pohjoisissa virtavesissä. Myös yksittäisten lajiominaisuuksien ja toiminnallisten yhteisöjen suhde pohjoisten virtavesien ympäristöolosuhteisiin oli tarkastelun alla. Tutkimuksen tulokset antoivat viitteitä siitä, että ympäristössä toimivat stokastiset ja lajien dispersaaliin liittyvät tekijät vaikuttaisivat voimakkaammin taksonomisesti luokiteltujen yhteisöjen vaihteluun, kun taas toiminnallisesti luokitellut yhteisöt vaikuttaisivat rakentuneen enemmän determinististen ympäristöprosessien mukaisesti. Kokonaisuudessaan yhteisöt vaikuttaisivat kuitenkin rakentuneen voimakkaasti vaihtelevien ympäristöolosuhteiden ohjaamana, ja tämä vaihtelu voi estää selkeästi ennustettavien yhteisörakenteiden synnyn. Muutamia selkeitä lajiominaisuusvasteita kuitenkin löytyi, mikä antaa viitteitä ennustettavissa olevien toiminnallisten yhteisöjen olemassaolosta, mikäli yhteisöjen menestymisen kannalta merkittävimmät lajiominaisuudet vain osataan määrittää. Nämä tulokset osoittavat, miten sekä taksonomisesti että toiminnallisesti luokiteltujen yhteisöjen käyttäminen rinnakkain yhteisöekologisissa tutkimuksissa voi auttaa selventämään yhteisöjen synnyn taustalla vaikuttavia tekijöitä. Tuloksilla on merkitystä myös virtavesiyhteisöjen suojelun kannalta. Suojelutoimenpiteet tulisi kohdistaa kattamaan ympäristöolosuhteita laajasti, jotta ympäristöolosuhteiden mukaan vaihtelevat yhteisöt tulisivat parhaalla mahdollisella tavalla katetuiksi

Städer och samhällen har under det senaste seklet utvecklats och exploaterats längre norrut men med en avsaknad av ett tydligt arkitektoniskt formspråk anpassat för ett arktiskt och subarktiskt klimat. Somliga forskare hävdar att städer och byggnader i dessa klimat till stor del baseras på universella arkitektoniska och urbana principer, som egentligen är bättre lämpade i tempererade klimat. Syftet med detta ar-bete är att undersöka, identifiera, sammanställa ochvisualisera relevant forskning, kunskap och praktisk kännedom gällande arkitektonisk gestaltning i ett arktiskt och subarktiskt klimat. Att identifiera bidragandefaktorer till komfortabla och attraktiva bostäder och stadsrum med kvalitéer som reducerar uppkomsten av väderrelaterade obehag. För att således, genom ett konceptuellt gestaltningsförslag, kunna visualisera och belysa det arkitektoniska formspråket som är bäst lämpat för det arktiska och subarktiska klimatet. Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där till- gänglig forskning studeras med avseende att tydlig-göra vad som definierar arktisk och subarktisk arki- tektur samt klimatanpassat bostadsbyggande. Vidareidentifieras avgörande klimatfaktorer och arkitekto- niska kvaliteter som kan främja ett tydligt formspråk och komfortabla miljöer i dessa krävande klimat. Efter litteraturstudien upprättas en syntes som tillsammans med metoder ur Problem Seeking och Design: pro- cess och metod sammanställer de identifierade kvali- teterna till konkreta principer och strategier. Syntesen resulterade i följande tre klimatfaktorer att ta hänsyn till: Sol, Vind och Snö. Vidare resulterade syntes i följande nio byggnadsrelaterade faktorer: Volymer, Tak, Fasad, Entré, Markplan, Innergårdar samt mer urbana delar som: Gator, Vegetation och Aktiviteter. För att applicera dessa identifierade principer ochstrategier valdes ett tillämpningsområde med klimat- förutsättningar likt de som studerats. Tillämpningsområdet blev två kvarter i Kirunas nya stadsdel, nordväst om nya centrum. En platsanalys genomfördes med hjälp av välkända analysmetoder där information tillhandahållits genom Kirunas utvecklingsplan, fördjupande översiktsplan samt det vinnande täv- lingsbidraget för den nya stadsdelen, Kiruna 4-ever. Det konceptuella gestaltningsförslaget, som är arbetets resultat, baseras på den upprättade synte- sen tillsammans med resultatet av de analyser som genomförts med avseende på tillämpningsområdet. Gestaltningsförslaget utgör två bostadskvarter i linjer med Kirunas utvecklingsplan gällande utformning ochfunktion samt det identifierade arkitektoniska principerna. En höggradig funktionsblandning, levande och inbjudande gatumiljöer, attraktiva stråk, torg och parker samt en tydlig närhet till naturen är några av de kvaliteter som framgår i förslaget. Tillsammans med de väl avvägda och anpassade kombinationerna av designprinciper för arktisk och subarktisk arkitektur. Då gestaltningsförslaget är utformat på en övergripande konceptuell nivå, där fokus legat på attapplicera de identifierade principerna, anses detinte vara en fullständig produkt. Fortsatt arbete med och utveckling av det termiska klimatet samt interiöra faktorerna föreslås, som inte nödvändigtvis bör påverka den förslagna exteriöra utformningen. Det sammanställda och identifierade principernapresenteras på sida 47 i rapporten. Medan gestaltningsförslaget i sin helhet presenteras på sida 85.
Cities and communities have moved and developed further north over the last century, but with a lack of a clear architectural design adapted to the arctic and sub-arctic climate. Some researchers argue that cities and buildings in these climates are largely based on universal architectural and urban principles, which are actually better suited in temperate climates. The purpose of this work is to investigate, identify, compile and visualize relevant research, knowledge and practical knowledge regarding architectural design in an arctic and sub-arctic climate. To identify contributing factors to comfortable and attractive homes and urban spaces with qualities that reduce the occurrence of weatherrelated discomfort. In order to, through a conceptual design proposal, be able to visualize and illuminate the architectural design that is best suited to the arctic and sub-arctic climate. Initially, a literature study is conducted in which available research is studied with regard to clarifywhat defines arctic and sub-arctic architecture and climateadapted housing construction. Furthermore, crucial climate factors and architectural qualities are identified that can promote a clear design languageand comfortable environments in these demanding climates. After the literature study, a synthesis is established which together with methods like Problem Seeking and Design: process and method compilethe identified qualities to concrete principles and strategies. The synthesis resulted in the following three climate factors to take into account: Sun, Wind and Snow. Furthermore, synthesis resulted in the fol- lowing nine building-related factors: Volumes, Roofs, Facade, Entrance, Ground plan, courtyards and urban factors such as: Streets, Vegetation and Activities. In order to apply these identified principles andstrategies, an application area with climate conditions similar to those studied was chosen. The application area became two blocks in Kiruna's new city plan, northwest of new center. A site ana- lysis was carried out using well known analysis methods where the necessary information was provided through Kiruna's development plan, indepth overview plan and the winning competition contribution for the new city plan, Kiruna 4-ever. The conceptual design proposal, which is the result of the work, is based on the established synthesis together with the result of the analyzes carried outwith respect to the field of application. The designproposal constitutes two residential blocks in lines with Kiruna's development plan regarding design andfunction and the identified architectural principles. A high quality functional mix, vibrant and inviting street environments, attractive streets, squares and parks as well as a clear connection to nature are some of the qualities that appear in the proposal. Along with the well-balanced and adapted combinations of design principles for arctic and sub-arctic architecture. Since the design proposal is designed on an overall conceptual level, where the focus has beenon applying the identified principles, it is not considered a complete product. Continued work on and development of the thermal climate and interior factors is proposed, which should not ne- cessarily affect the proposed exterior design.The crucial and identified principles are presented on page 47 of the report. While the design proposal as a whole is presented on page 85.

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.

This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.