Academic literature on the topic 'Stillasittande arbete'

Abstract

The purpose of this study was to investigate if physical training on swissball could minimize the pain in back and neck. Two employers where interviewed about physical training and health, to see if their labourers needed physical training. Twelve labourers with sedentary work participated in the study for six weeks. Half group of twelve where active during the same period while other half where inactive. Twelve VAS-scale handled out before and after exercise to give a result. The result show that the majority of active persons got less pain in back and neck after physical exercise on swissball. The majority of inactive persons got more pain.

Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg & Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta.
Human is Created to be in motion and physically active, and through movement the body’s circulation is kept up, and also through movement it contributes to the oxygen supply for the body’s various organs (Sundberg & Jansson, 2015). Research has shown strong evidence of the benefits of regular physical activity and health status (both physical and mental), as well as disease prevention (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). The fact that physical inactivity and prolonged sedentary poses a risk increase to physical and mental health issues is quite well knows (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). A professional group that consists of a great deal of sedentary work is professional drivers, and a part of that professional group is truck drivers (Arbetsmiljöverket, 2018). In Sweden, there are about 90,000 professional drivers (Statistiska Centralbyrån, 2010). According to Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013), the focus should be on sedentary behavior and how this in itself constitutes a health risk. Rutter et al. (2013) believe that the health risks of long-term sedentary behavior cannot be reduced solely by 30 minutes of moderate physical activity, but that sedentary behavior should be considered as a health behavior or lifestyle. For example, long periods of sitting still in front of the TV, the computer, in the car or in the workplace. In parallel with health-promoting efforts to increase physical activity, interruptions in long-term sedentary care should also be encouraged. By interrupting a sedentary session with short 5-minute breaks, the risks of sedentary behavior are reduced. The study shows clear differences between long-distance and distribution drivers, where those who drive long-distance hauls all feel some form of pain in their body, but those who run distribution hauls 44% of respondents experience no pain.

Den digitala arbetsplatsen är något som blivit allt vanligare och det stillasittande kontorsarbetet har växt explosionsartat. Långvarigt stillasittande har en mängd negativa hälsoeffekter på kroppen samt kan medföra olika typer av belastningsskador. Tidigare forskning belyser vikten av ett ergonomiskt arbetssätt för att undvika de konsekvenser som kan uppstå av ett stillasittande kontorsarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunalt anställda i Mellansverige med stillasittande kontorsarbete, under arbetstid, hanterar problematiken som kan uppkomma vid ett stillasittande arbete. Detta gjordes genom att undersöka hur och vad de anställda gör under arbetstid för att undvika de konsekvenser som kan uppstå med ett stillasittande arbete. Datainsamlingen skedde genom en kvantitativ metod i form av online-enkäter. Detta för att det är ett bra sätt att täcka en större grupp människor och det är tidseffektivt. De som deltog valdes ut med hjälp av två kontaktpersoner på två kommuner i Mellansverige . Kontaktpersonerna distribuerade sedan enkäterna till lämplig urvalsgrupp för studiens syfte. Den besvarades av 131 respondenter varav 90 av dem var kvinnor och 41 var män. Resultatet för studien visade att alla förutom tre personer tar pauser från det stillasittande arbetet i olika utsträckning. Dessa pauser togs i olika former där ta trapporna var den mest förekommande typen av paus i det stillasittande arbetet. Näst intill alla respondenter svarade att de hade tillgång till anpassningsbart bord och stol samt ergonomiska hjälpmedel såsom "roller mouse". Slutsatsen av denna studie visar att antalet pauser under arbetstid är varierande hos de anställda. Vissa respondenter trodde även att långvarigt stillasittande kunde kompenseras med träning på fritiden.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande.
Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.

Abstrakt Långvarigt stillasittande kan innebära hälsorisker för kroppen, men att utöva fysisk aktivitet har däremot mycket positiva effekter på kroppen. En grupp i samhället som är mycket stillasittande är kontorsarbetare. Under den rådande covid-19 pandemin blev kontorsarbetare rekommenderade att arbeta hemifrån och det kan tänkas leda till att den vardagliga fysiska aktiviteten minskar.  Syfte och frågeställningar  Syftet var att undersöka kontorsarbetares erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten när kontorsarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin. Frågeställningarna i studien var vilka faktorer som har påverkat kontorsarbetarnas fysiska aktivitet vid hemarbetet och vilka strategier kontorsarbetare har för att utöva fysisk aktivitet vid arbete hemifrån?  Metod  I studien användes en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal. Målgruppen var kontorsarbetare och ett handplockat urval användes, vilket betyder att författarna valde ut informanter som var relevanta för studien. Det var nio informanter som deltog, varav fem kvinnor och fyra män. Den forskningsteknik som användes för att analysera resultatet var en innehållsanalys. Resultat  Resultatet var uppdelat i två huvudkategorier och under den första kategorien fanns fyra subkategorier och under den andra fanns två subkategorier. Resultatet fann att informanterna ansåg att det var svårt att ta pauser vid arbete hemifrån, stillasittande ökade för majoriteten, informanterna fick mer tid över vid arbete hemifrån då transporttiden försvann. Även fast arbetsdagen blev mer stillasittande ansåg informanterna ändå att den fysiska aktiviteten överlag hade ökat vid arbete hemifrån. Promenader var den tydligaste strategin för informanterna vid hemarbete och morgongymnastik användes som strategi av vissa informanter.  Slutsats  Slutsatsen var att även fast arbetet bedrevs hemifrån har kontorsarbetarnas erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten påverkats positivt då kontorsarbetare var mera fysiskt aktiva vid arbete hemifrån. Detta för att kontorsarbetarna kom fram till olika strategier för att uppnå de rekommendationer som finns av daglig fysisk aktivitet.

Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av ickesmittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor.

Betyg i Ladok 210603.