Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie –via Onlinespel. Genom realintervju och e – postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ”bara ett spel”. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e – postintervjuer som besvarades av vuxna. I studien framkom att spelandet var en social aktivitet, där individer via Onlinespel kunde interagera med andra och att spelandet hade en viss påverkan på deras identitet. Detta ledde till att det inte går att utesluta huruvida Onlinespel och interaktion via dessa kan bidra till identitetsskapande.

University of Örebro

Department of social Sciences

Sociology, Contnuation Course, 61-90hp.

Essay 15hp. Spring 2008

Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.

Author: Emilie Fuchs

Abstract

The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.

The essay is based upon the following questions:

• How can you sociologically understand the labour market of today?

• How can you understand burnout in an individual context?

• How can you understand burnout in a social context?

By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books.

The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts.

Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people.

There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out?

Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion.

Denna uppsats baseras på följande frågeställningar:

• Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad?

• Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext?

• Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext?

Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna.

De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet.

Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka.

Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända?

Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet

In both academic and management literature it has been often stated that 70% of change efforts are not successful (Kotter, 1995; Smith, 2002). And while this failure rate may not be empirically tested, it points to a reality that most change efforts are not only difficult, but they are often unsuccessful (Hughes, 2011). When an organization undergoes a major organizational change process, the expected impacts include increased employee stress and overall productivity dips in the midst of the change (Dahl, 2011; Elrod II & Tippett, 2002). Measuring the impacts of change on employees and on organizational effectiveness during the change can add value and help increase the chances for change initiative success by allowing necessary adjustments and identifying and leveraging additional business improvement predictors along the way.

In this dissertation, I answer the question “What is the impact of going through a major organizational change on business outcomes and employee and organizational health?” My results suggest that an organization can transform the expected negative effects of a major change effort to positive effects by focusing on three things: 1) Improving employee mental health; 2) Increasing positive practices, including leadership’s impact on the organization; and 3) Improving employee involvement, communication, and teamwork. Finally, the results also show that improved employee mental health and improved positive practices are significantly related to improved business outcomes. Organizational change outcomes can be successfully informed by linking business outcomes with change impact measures.

This study examined the relationships between affective commitment to change (desire), normative commitment to change (obligation), and continuance commitment to change (cost), as predictors of behavioral support for change. Affective commitment to change and normative commitment to change both demonstrated curvilinear relationships with behavioral support. Continuance commitment to change did not. This study also used residualized relative importance analyses, techniques for a full decomposition of the variance in nonlinear regression models. The nonlinear models accounted for more of a change in variance than did the linear regression models. The discussion section includes a scatterplot diagram intended to bridge the gap between scholars and practitioners in that the figure illustrates a range of resistant to commitment behaviors that cause organizational change initiatives to fail. The conclusion provides recommendations for researchers regarding the inclusion of a nonlinear frame when designing organizational change studies, and recommendations for practitioners regarding the damage that compliance is responsible for in organizational change initiatives.

Keywords: commitment to change, resistance to change, organizational change

Organizational consolidation and restructuring is a long held public sector quick-fix solution to issues of limited congressional funding, ineffective structure, and/or the presumption of hierarchical failures of leadership, in hope of improving organizational performance. Such attempts at federal government reorganization are often criticized in terms of dollars and sense—attempting to save dollars, but not making much sense. While a plethora of literature exists on private sector reorganization (i.e., merger and acquisition) and their workforce, there is scarce research available on similar events for the public sector.

This case study sought to understand the impact of mandated federal consolidation on the public sector workforce. Leveraging Cheney's (1983) and Bergami and Bagazzi's (2000) theories and studies on organizational identification, the second order effect on identity and identification for the associated federal workforce was revealed as having significant negative impact—worthy of immediate leadership attention and future study. A key conclusion of this study provided insight into public sector individual identification as grounded in differing psychological contracts dependent on status (military versus civil service), but revealed a shared an incremental hierarchical default to patriotism as the final vestige for rationalizing identification.

Recommendations are offered for future public sector studies as a dichotomous evaluation of military versus civil service, expanding literature beyond the private sector, and offering practical insight for the world's largest employer, the Department of Defense, with likely benefit for the workforce and the taxpayer. The question remains whether the study leadership will leverage these lessons learned or just continue their journey sailing on a sea of hope.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens och Castells teorier om globalisering och Loomba och Saids teorier kring den Andre. Sett ur ett globaliseringsperspektiv är barnsexturismfrågan komplex. Det finns många bidragande faktorer som t.ex. fattigdom, efterfrågan och eurocentrism som påverkar arbetet mot barnsexturism, vilket vi funnit gör att arbetet upplevs bli försvårat. Förutsättningarna kring lagar och brottsutredning är ytterligare orsaker som vi funnit gör att få förövare blir dömda.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.

Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande. Intervjupersonerna kunde även urskilja flera hinder och brister för en lyckad organisationsutveckling.

Intervjupersonernas upplevelser av projektet och dess målsättningar tolkas sammantaget ha bidragit bland annat till en saknad känsla av delaktighet, otydligheter kring projektet och ibland även brist på förtroende. Detta kan ha påverkat inte bara deras acceptans av utvecklingsprojektet utan även hur de valde att ta sig an förändringsprocesserna. Författarens slutsats är därför att organisationsaktörer har en stor roll och betydelse för huruvida ett utvecklingsprojekt förblir endast ett projekt eller ifall det leder till några genomgripande förändringar.

Abstract

Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.

Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.

This study explored biographicity as the process through which individuals repeatedly shape and reshape their lives to meet their own needs and desires in response to conditions of life in late modernity, a time of rapid social and economic change. The study highlighted the particular issues faced by marginalized populations, and especially urban young adults, who were the focus of the study.

Using biographical research methodology, the study sought to understand the complex interplay between individuals and the constraints and/or supports of social structures and contexts. Seventeen adults, aged 23 to 32, participated. The participants attended high-poverty urban schools where historically fewer than 50% of students receive a high school diploma. Each was the first in the family to attend college. Participants told their life stories in extended, unstructured interviews, producing their own narrated life. Interpretation of this interview data was an iterative, abductive process that explored the life stories through structural descriptions of the narratives, process structures of the life course, and thematic horizons that emerged from the life stories as told.

Three thematic horizons (expectations/imagining a different future, suffering, and belonging) formed the foundation for the exploration of patterns of meaning that concluded that certain consistent elements were essential to participants’ exercise of biographicity. These elements led to a configuration that allows scholars and practitioners to understand biographicity as a complex, organic process that cannot be reduced to simple characteristics or a linear set of variables. The study concluded that learning and biographicity are inseparably linked, forming an enactive ecology of learning in which individuals engage in processes that allow them to interact with their environment across the learning domains of cognition, emotion, and social interaction as well as participatory sensemaking and autonomy/heteronomy. In addition, experiences of recognition are essential to the exercise of biographicity. Biographicity was found to be a continual process of learning from one’s life experiences and enacting a desired future as a form of lifelong learning. Finally, these particular participants provided insights that contribute to recommendations for theory, research, and practice that reflect their own experiences of biographicity.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.

Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.

I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.

I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.

Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.

Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.