Dissertations / Theses on the topic 'Sociologá'

This dissertation compares the emerging attempts at social mobilisation among Travellers and people out of work claiming social-security benefits in Norway. This analysis is carried out against the backdrop of a discussion of social marginality, integration and citizenship. It traces how the organisations could promote fuller citizenship on the part of marginalized sections of the population, in spite of the obstacles they might face.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.

Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är.

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.

Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga. Vi kan också konstatera att ideologi är den dominerande faktorn när man tar ställning i frågan om privatisering av offentlig sektor. Däremot har något definitivt svar på vilken sociologisk teori som ger den mest rättvisande bilden av vår samtid relaterat till vårt resultat inte kunnat fastslås.

Alla barn i förskolan har rätt till stimulans efter sina behov och förutsättningar. De barn som behöver extra stöd ska få det. För barn i behov av särskilt stöd och deras föräldrar samt lärare kanske åtgärdsprogram kan vara ett hjälpmedel i arbetet. Syftet med studien är att undersöka förekomsten, användandet samt behovet av åtgärdsprogram i förskolan. Vi vill även undersöka specialpedagogens roll och delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram. I litteraturbearbetningen belyses förskolans historia, förskolans ansvar, specialpedagogik, utvecklingsekologi, barn i behov av särskilt stöd, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Den empiriska delen av uppsatsen har utförts med kvalitativa enskilda intervjuer. Målgruppen består av tolv lärare från tre olika småstäder.

Studien visar att alla förskolorna i undersökningen använder sig av åtgärdsprogram, trots att de till skillnad från skolan inte är skyldiga att göra detta enligt lag. Åtgärdsprogrammen används dock i skiftande omfattning. Det är inte alla förskolor som har hjälp och handledning av specialpedagoger inför och under samtal angående åtgärdsprogram. Några av respondenterna framhåller att dokumenten inte alltid är anpassade till förskolan utan att de får använda sig av de dokument som är utformade till skolan. Flertalet av lärarna menar att det finns ett behov av åtgärdsprogram. De anser att det framför allt gynnar barnet, men att åtgärdsprogrammet också kan vara till hjälp för personal och föräldrar.

Stadig mer forskning fokuserer på utviklingen og bruken av teknologi, ikke minst i forbindelse med den stadige mer utbredte bruken av informasjons- og kommunikasjonsteknologi. Mange av disse studiene har vært motivert av ønsket om å vise til de fantastiske mulighetene som organisasjoner (særlig bedrifter) har ved å nyttiggjøre seg nyvinningene (se f.eks. Davidow og Malone, 1992 og Scott Morton, 1991). Mange samfunnsvitenskapelige studier har imidlertid inntatt en mye mer kritisk holdning til de teknologiske nyvinningene. Innenfor sosiologien er det flere slike tilnærminger.

Sosiologiske perspektiver på teknologi

I de funksjonalistiske tilnærmingene fokuseres det på hvilke effekter de tekniske systemene har på brukerne av dem, og spesielt hvordan alle systemer medfører uintenderte konsekvenser, blant annet ved at de nye systemenes latente funksjoner (Merton, 1967) trer fram i dagen etterhvert som systemene kommer i bruk. I disse studiene betrakter man de tekniske systemene som makrostrukturer som følger sin egen utvikling mer eller mindre uavhengig av brukerne (dvs de er teknologideterministiske).

I Marxistiske tilnærminger unngår man en ensidig determinisme ved at teknologiene antas å være i dialektisk motsetning til de sosiale systemene. Spesielt betraktes teknologiske nyvinninger som kapitalistenes middel for å beholde sitt herredømme over arbeiderklassen. I nyere perspektiver (se f.eks. Winner, 1977; 1986, Hirschorn, 1984; Feenberg, 1991) påpeker man at det er de kulturelle verdiene som er knyttet til teknologidesign som medfører uheldige konsekvenser (som for eksempel degradering av arbeidskraft), og ikke teknologien i seg selv.

Tilsvarende fokuserer de sosialkonstruktivistiske studiene (Bijker, Hughes og Pinch, 1987; Bijker og Law, 1992; Law, 1991) på hvordan den teknologiske utviklingen eller de teknologiske nnovasjonene ikke følger naturlige utviklingsveier, men konstrueres i nettverk av aktører som hver på sin måte presser fram sine interesser i forhold til et teknologisk artefakt. Mange av konstruktivistene benekter et skille mellom tekniske og sosiale systemer (eller aktører). De mener at det er umulig å egentlig separere det tekniske og sosiale, og velger i stedet å betrakte de totale relasjonene som et sømløst vev. Konstruktivistene bruker spesielt historiske studier av teknologi-utvikling for å identifisere aktører i slike vev, og dermed undersøke hva som ligger bak de løsninger som velges i utviklingen av tekniske artefakter.

I de senere årene er det blitt flere forskere som ved å bruke etnografiske studier av teknologisk praksis undersøker hvordan tekniske og sosiale aktører samhandler. I disse studiene er man i motsetning til de konstruktivistiske tilnærmingene mer opptatt av bruken av teknologi enn utviklingen av den. Men i samme ånd som konstruktivistene er man opptatt av å vise hvordan den teknologiske praksis i sterk grad utvikles ved hjelp av sosiale mekanismer, for eksempel i arbeidsgrupper, og hvordan tekniske praksisimperativer rekonstrueres i daglig sosial praksis (se f.eks. Suchman, 1987; Hutchins, 1988; 1990; 1995; Hutchins og Klausen, 1996; Heath og Luff, 1992; 1996; Orr, 1996; Engeström og Middleton, 1996).

Alle disse tilnærmingene har viktige bidrag til sosiologiske studier av utvikling og bruk av teknologi. Imidlertid ser det ut til at det er vanskelig å skape en teoretisk syntese av teorier som bygger på såpass forskjellige antakelser. I denne avhandlingen kombinerer jeg imidlertid deler fra teoriene ved et feltstudium der én type teknologi benyttes i flere ulike kontekster, slik at både aktør-perspektiver og struktur-perspektiver blir relevante. Et empirisk felt som gir denne muligheten er bruken av medisinske nødmeldesentraler i Norge.

The study of technology has recently become more focused in various schools of sociology. However, Marxist, functionalist, social constructivist, and ethnographic research, have tended to explain technological development either from macro or micro perspectives. Further research is needed to increase our understanding of technology as situated in its social and institutional contexts, where individual and professional relations are considered. In this thesis, elements from several approaches are applied to the study of communication technology in Norwegian medical emergency communication centres.

About ten years ago, LV (doctor-on-call) centres, each manned by one nurse to handle local requests for a doctor, were established in nursing homes. AMK (acute medical communication) centres were introduced in hospitals, and are manned by teams of two to four nurses and ambulance coordinators to handle medical emergency calls (113), internal hospital alarms and local requests for a doctor. Even though the intensity and work loads are very different between the LV and AMK centres, the technical artefacts that are used are basically similar in both types of centre.

Using a comparative case approach, the use of technology was studied through interviews with nurses, doctors and administrative personnel and by observations of the work in six LV and three AMK centres.

There are three main findings in this thesis. First, the operation of LV centres in nursing homes conflicts with the general nursing home practice, and many LV centres are redefined by its users as switchboards to decrease the burden that is placed upon them.

Second, the nurses who work with requests for doctors in a similar way in the AMK centres in fact manage to solve many problems on the phone. The thesis discusses how these differences have emerged from performing the same job with the same technological tools.

Third, the handling of emergency calls at the AMK centres is accomplished through intense social and technically coordinated work. An ideal model of this kind of coordination, “the coordinated climate”, is developed from the observations in the AMK centres, and results from control room studies are applied.

The three findings are summarised in a discussion of how structures constrain and facilitate social and technological practice.

Abstract

Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.

Det rettes for tiden stor oppmerksomhet mot private og offentlige virksomheters forvaltning av egne personalressurser og, som ledd i dette, anvendelsen av lønnsmidlene. Dette gjelder for de fleste land i den vestlige verden. I USA har denne fokus på personalressursene resultert i en lang rekke bøker med veiledning til bedrifter om hvordan de best kan utforme et adekvat vurderings- og belønningssystem (Milkovich & Newman 1990(1984); Mohrman m fl 1989; Lawler 1990; Gellerman

1993). Veiledningen er gjerne basert på forfatternes erfaringer fra flere års forskning og konsulentvirksomhet innen ledelses- og organisasjonsutvikling. I alle disse publikasjonene er bruken av lønnsmidler som strategisk virkemiddel et sentralt tema.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.

• Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?

• Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?

• Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?

Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms län

I undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.

Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.

Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet. Målsättningen som också uppfylldes var att se om det fanns några skillnader i vanor av fysisk aktivitet hos eleverna i tre olika skolor i stockholmsområdet. Se hur aktiva barnen i dessa tre skolor var, samt vilka aktiviteter som förekom. Dessutom ville vi veta om pojkarnas och flickornas aktiviteter skiljer sig åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor.

I en del fall ser man tydliga skillnader och i en del skiljer det sig inte nämnvärt mycket mellan de tre skolorna. Vi kan tydligt se att fritidsintressena hos både pojkar och flickor i alla tre skolorna allmänt kretsar kring kompisar, idrotta och lyssna på musik medan det på pojksidan i alla tre skolor finns ett begränsat intresse för djuraktiviteter och att vara hemma med föräldrar. På flicksidan fanns istället ett begränsat intresse för motor- och naturaktiviteter. I vår studie idrottar pojkarna mer än flickorna om man räknar till alla tre skolorna även om flickorna är mer aktiva inom föreningsverksamhet.

Aim: The purpose of this study has been to describe the possible differences in children’s habits of physical activity in three different schools in the Stockholm area.

• What types of physical activity occur with the students in these three schools?

• How active are the children in these three schools and what types of sports occur?

• Do the boys and girls activities differ in a comparison between these three schools?

Method: The research is accomplished by a quantitative study where the data has been collected from a poll which was handed out in the classes. The poll is made of own questions and formerly used poll questions. The answering alternatives are mostly closed. The selected group is based of students from class 5 and 6 from three schools in the Stockholm County. There were 52 boys and 65 girls included in the research. A total of 117 students participated. Eleven students dropped out and the reason was student absence the day of the poll.

Results: The purpose of our research was to give an overall mapping of the athletic activity in the spear time, both in organised form and unorganised, in organisations and outside of organisations, and the physical activity of these youths in their daily life. The goal which was fulfilled was too see if there was any difference in habits of physical activities with the students in three different schools in the Stockholm area. Too see how active the children were in these three schools and what activities occurred. Also we wanted to see if the boys and the girls’ activities differ in a comparison between these three schools.

In some cases you see clear differences and in some it doesn’t differentiate very much between the three schools. We can clearly see that the spear time interests with both boys and girls surrounds being with friends, doing sports activities and listening to music while on the boys side in all of the three schools there is a limited interest in animal activities and being at home with parents. On the girls side there is a limited interest in motor- and nature activities.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?

Metod

Uppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer. Tre kvinnor samt tre män deltog i studien, samtliga yrkesverksamma. Ingen av dem befann sig i en exceptionell livssituation avseende familj, ekonomi eller arbete. Intervjupersonerna kontaktades via mail som följdes upp med telefonsamtal. Intervjuerna följde ett frågeschema med öppna frågor, kopplade till syfte och frågeställningar. Intervjuerna bandades för att därefter transkriberas ordagrant. Slutligen analyserades materialet utifrån för studien utvalda teorier.

Intervjuanalys och slutsatser

Trots individuella skillnader mellan de olika intervjuerna kan man se en röd tråd genom materialet vad gäller de frågeställningar som står i fokus. Samtliga har en medvetenhet om sitt medarbetarskap och om vad det är som påverkar det, positivt och negativt. Det finns en vilja att ta ett större ansvar för sitt arbete och som anställd. Det som skiljer dem åt är förutsättningarna för detta. Faktorerna mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning samt relationer har betydelse för ett medarbetarskap, men i olika grad. Något som tydligt framgår ur analysen är att kontroll är en av de mer viktiga faktorerna för att trivas på arbetet och i det egna medarbetarskapet. En annan faktor som lyfts fram är relationer, både med kollegor och chef. Ur dessa relationer och tillsammans med ett socialt stöd uppstår ett organisatoriskt samspel mellan individer. Det är svårt att hitta en gemensam nämnare för de två frågeställningarna vad som frigör energi samt vad som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Svaren är lika många som de intervjuade. Här följer dock några ord hämtade från svaren: Frigör energi – uppnådda mål, realiserade idéer, kollegorna. Förbrukar energi – konflikter, nej på affärer, existentiella problem.

Aim

The aim of this essay is to study how individuals look upon their own employeeship out of a health perspective and to study what release energy and consumes energy in the own employeeship. Following questions are the focus of the study: what importance has the following factors for an employeeship; goals, demands, control, social support, security, creativity, development possibilities, salary and compensation, relations. What sets energy free in the own employeeship? What consumes energy in the own employeeship?

Method

The study is based on material that was collected from interviews. Three women and three men participated in the study, all of them active workers. None of the participants were in an exceptional situation regarding family, economy nor work. The persons interviewed were contacted through mail and an up following phone call. A question schedule with opened questions was used during the interviews. The questions were connected to the aim and the questions in focus of the study. The interviews were recorded to be transcript word for word to a written text. The material were then analysed accordingly to chosen theories.

Interview analysis and conclusions

Despite individual differences between the interviews there is possible to spot a red thread through out the material considering the questions asked in the study. All of the persons interviewed are aware of their own employeeship and what it is that affects it, both positive and negative. There is a will to take on more responsibility in the work and as an employee. What differentiate them are the conditions to accomplish this. Factors as goals, demands, control, social support, security, creativity, development possibilities, salary and compensation and relations are all important for employeeship, but in different extent. From the analysis control is shown to be one of the more important factors to enjoy work and feel good in the own employeeship. To be given mandate and eligibility. Another factor that is raised during the interviews is relations, with both colleagues and chief. These relations together with social support, can make it possible to create an organizational interaction between individuals. To summarize the answers given to the questions about what release energy and consumes energy in the own employeeship is hard. The answers are as different as the persons given them. Yet here are some words collected from the answers; Release energy – goal achievement, ideas realized, colleagues. Consumes energy – conflicts, rejected deals, existential problems.

Sociologists are concerned with the social implications of technology; new social networks, virtual communities and ways of interaction that have arisen lately. The Internet which is the newest in a series of major information breakthroughs is of interest to sociologists in various ways for example: as a tool for research, for example, in using online questionnaires instead of paper ones, as a discussion platform, a communication tool and as a research topic.

The sociology of the Internet in a formal sense is the study about the analysis of virtual worlds and social changes catalyzed through new media like the Internet. According to DiMaggio et al. (2001), research in sociology of the internet tends to focus on the Internet's implications in the issues of inequality of accessibility of Internet or the issues concerning the digital divide, (the haves and the have not) the adopters versus the non adopters among other issues.

Author and sociologist like Manuel Castells (Castells, 1999, p27) have identified Refugees or new immigrants as a disadvantaged group in the digital society and also various researches including the Swedish Justice department (2002) had identified refugees as a risk group in terms of digital access in Sweden. This means there is a need to bridge the digital divide and promote the use and knowledge of ICT's among the marginalised or segregated groups of people that are found to be at risk, specifically refugees. And one way to bridge the digital divide among these groups will be to Identify the factors that influence their adoption and non adoption of ICT's, because identifying these factors and knowing the problems through the experience of the people affected will generate an opportunity to understand what is required to promote ICT's adoption among these groups.

The results from this study have however shown that although majority of the respondents in this study lack concrete or advance IT skills, both adopter and non adopter have shown huge interest in Internet and share positive experience and perceptions about the Internet. Friends, families and in general the social environment respondents found themselves have played major role in influencing their decision to adopt ICT. The results have also shown that the functions of the internet was a big influence in adopting Internet and this functions displayed by the Internet had contributed to both Integration and facilitation of refugee resettlement in the host nation. Functions such as the use of the internet to communicate and maintain links with home country, use of the internet to access local information concerning host nation where shared by respondents as very valuable function that influence their adoption and continuous usage of the internet. The non adopters attributed largely their lack of IT skills, illiteracy and language as the main obstacles to their adoption of Internet, none of the non adopters perceived the Internet to be negative despite the setbacks in their adoption.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för Öppna jämförelser inom vård och omsorgen om äldre. Denna jämförelse ska beskriva kvalitet, kostnader och effektivitet. Syftet är att ge information till beslutsfattare och medborgare samt ledning och personal via Äldreguiden som finns tillgänglig på www.socialstyrelsen.se från den 31/3 2008. Den intresserade som besöker Äldreguiden kan själv på ett enkelt sätt sammanställa de områden han eller hon är intresserad av och få fram statistiska uträkningar och jämförelser både som stapeldiagram och som tabeller. De kvalitetsområden som används i uträkningarna benämns som nyckeltal och för äldreboende är de sju till antalet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat och ledning.

Ett intresse för Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inom vård och omsorg om äldre väcktes efter ett samtal med äldreomsorgens samordnare i Sandvikens Kommun och vi kom överens om att undersöka hur Sandvikens kommuns äldreboenden förhåller sig i jämförelse med övriga kommuner i Sverige utifrån nyckeltalen. Syftet med vår uppsats är att undersöka om Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inom vård och omsorg om äldre kan bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgen i Sandvikens Kommun. Vi har utfört en kvalitativ studie utifrån Socialstyrelsens kvantitativa mätning. Vår studie presenteras ur tre perspektiv, tjänstemanna, kund och politiskt perspektiv. Vårt tillvägagångssätt har varit att intervjua totalt sex informanter ur dessa perspektiv och vi har tolkat vårt intervjumaterial med hjälp av hermeneutiken. Utifrån intervjuer och litteraturstudier har vi erhållit det empiriska material som ligger till grund för vår analys och vi har använt oss av KASAM , en känsla av sammanhang, som teori för vår analys.

Det som huvudsakligen framkom i vår studie var att Äldreguiden kan ses som ett verktyg till att förbättra kvalitén i äldreomsorgen i Sandviken Kommun, trots att Äldreguidens tillförlitlighet ifrågasätts av våra informanter utifrån våra tre perspektiv. Vi kan även konstatera, utifrån Socialstyrelsen statistik att, Sandvikens Kommun förhåller sig relativt bra i jämförelse med Gävleborgs län och övriga Sverige utifrån nyckeltalen som presenteras som ett mått på kvalité. I vår utredning har vi kunnat urskilja flera användningsområden för Äldreguiden. Ur kundperspektivet kan resultaten i Äldreguiden ifrågasättas och användas som påtryckningsmedel för att visa för politiker och andra hur verksamheterna förhåller sig. Ur det Politiska perspektivet ses guiden som ett verktyg till förbättringar och den kan användas till att sätta upp mål för kommunens verksamhet. Används Äldreguiden som socialstyrelsen tänkt genom att kommunens invånare själva kan granska kvaliteten så kan de också använda sig av den kunskap de får för att påverka till förbättringar.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället.

ABSTRACT

Juvenile is a phenomena that more or less always has been around in our societies. From a society perspective, a crime is committed if actions that the legislative power of state consider as unacceptable or actions that are punishable. There is no particular explanation to why certain people become criminal; crime can be caused by many different factors at the same time. There are several types of justice. In this essay, it is reparative justice for shoplifting in force, that will be illustrated.

The purpose of this essay is to investigate how the shopkeepers experience incidents such as shoplifting or theft in their stores, and how they will react and act if they will be exposed by circumstances like that. In Sweden, a new law of mediation will be introduced 1/1 2008. After that date will all youth between age 15 and 21 will be offered mediation at crime. Due to that, it will also be illustrated what opinion the shopkeepers have about mediation at crime. Also, their attitude towards participating in a mediation process when their stores have been exposed to shoplifting will be illustrated.

The research method is qualitative. The empiric data collections have been conducted thru interviews done on site. The interviews have been carried out with 10 different shopkeepers, five from cities and five from smaller villages.

This investigation shows that stores frequently meet with shoplifting. Many of these crimes are committed by youth, but far from all. Several of the shopkeepers point out that the present limit of 800:- SEK between shoplifting and theft is way too high. Unless the shopkeepers find themselves have time and resources to report crimes such as shoplifting to the police, they will do that. The shopkeepers who have been interviewed think that mediation at crime is crime preventive to youth and first time shoplifters. Mediation at crime is also a course of action that most of the shopkeepers show willing to do. They, who do not show willing to mediation at crime, think they already have wasted so much time on shoplifters and police interrogations that they do not want to and spend more time on the committer.

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.

De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?

Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.

Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.

Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.

Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.

I den rådande lågkonjunkturen som drabbat Sverige är det inte ovanligt med organisationsförändringar. Med en organisationsförändring följer oftast konsekvenser och då exempelvis uppsägning av personal. När personal sägs upp eller framför allt får ett besked om varsel är det av stor vikt att det finns personalstrategier samt att ledningen agerar stöttepelare för sina anställda. Studien syftar på att få en förståelse över vad personalen upplevt i form av motivation samt omhändertagande efter ett besked om varsel fram till slutgiltigt besked.

Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer vilket gjorde att det blev ett mer djup i beskrivningen av upplevelserna från intervjupersonerna. Studien lyfter upp vikten av information både innan, under och efter ett förändringsarbete i organisationer samt hur intervjupersonerna upplever att de motiveras.

Det resultat som framkommit i studien av den varslade personalen är att det endast funnits fåtalet personalstrategier som organisationerna använt sig av samt att det i stort har upplevts en minskad arbetsmotivation. Det upplevda omhändertagandet var näst intill obefintligt och det var något som de intervjuade hade saknat.

Tidigare forskning har visat på ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna på och varför är det så? Hur kan dessa värderingar förstås utifrån en samhällelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgå från fokusområden för att få en öppen ansats till det behandlade ämnet. För att erhålla den förståelse som eftersträvats har en kvalitativ ansats valts där empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sätter ett högt värde på att känna betydelsefullhet och att få ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsättas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör läggas på att få en givande flexibilitet för såväl arbetstagare som arbetsgivare och på att det finns en tydlighet i krav och förväntningar.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera politikers makt över utsatta grupper – de livstidsdömda. För att på så vis bringa ljus över det förgivettagna livstidsstraffet och dess historia. Jag vill framförallt belysa hur moderaterna genom retorikens hjälp påverkar allmänheten att företrädelsevis hänge sig till moderaternas kriminalpolitiska agenda.

Empirin utgörs av olika anföranden vilka strategiskt valts ut från riksdagens protokoll i samband med debatten kring omvandling av fängelse på livstid 1 februari, 2005.

De teorier som ligger till grund för denna uppsats är utifrån Michel Foucaults Panoptikon och Thomas Mathiesens den dolda disciplineringen. Vidare har Teun. A van Dijks artiklar: ”Discourse and Manipulation” och ”Principles of Discourse Analysis” utgjort de metodologiska verktygen i denna kritiska diskursanalys.

De slutsatser som kan göras genom denna uppsats är att moderata samlingspartiet reproducerar en manipulationsdiskurs framför en övertalningsdiskurs när de framför åsikter kring livstidsstraffet. Denna retorik får långtgående praktiska konsekvenser för de livstidsdömda.

Nyckelord: moderaterna, manipulation, livstidsstraff, kritisk diskursanalys, Panoptikon, den dolda disciplineringen

Syftet med studien var att undersöka om två skilda budskap om kroppen återspeglas i Fris-kis&Svettisledares roll. Det ena budskapet handlar om att komma som man är, medan det andra rör sig om att kroppen ska vara hård med väldefinierade muskler. Upplever Fris-kis&Svettisledare en motsättning mellan de båda budskapen och hur hanteras denna i så fall? Vårt empiriska underlag är kvalitativt och intervjuer med åtta Friskis&Svettisledare har ge-nomförts. Våra teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Erich Fromms teori om ägandets och varandets livsform. Vårt resultat visar att Fris-kis&Svettisledarna upplever en motsättning mellan de två budskapen och hanterar denna ge-nom att skapa den användbara och funktionella kroppen. Vidare framkommer att en hierarki som härrör ur hur populärt ens pass är råder, varvid konkurrens emellan ledarna visar sig. Friskis&Svettisledarna spelar rollen att vara vanliga. Att komma som man är har för ledarna betydelsen av att vara vänlig, glad, funktionell och välkomnande.

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att bland motionärer som tränar i fysisk aktivitet tillsammans, undersöka gruppdynamiken. Är det verkligen fråga om en egentlig grupp och vilket förhållande står i så fall individen i till denna grupp? Jag har använt mig av en kvalitativ, hermeneutisk metod med semistrukturerade intervjufrågor. Fem personer deltog i min studie, tre kvinnor och två män som alla tränar med andra på Friskis och Svettis.

Resultaten analyserades och tolkades utifrån uppkomna tema kopplade till undersökningens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring begreppet gruppdynamik.

Resultaten visade att träningsgruppen varken var ett renodlat gruppfenomen eller en individuell träningsform. Detta tolkades som att det snarare handlade om ett slags semigrupp som involverar en blandning av de två fenomenen. Vidare framkom att upplevelsen av roller i träningslokalen fanns bland männen men inte bland kvinnorna. Resultaten stöder tidigare forskning på området men motsäger den också på vissa punkter.

Nyckelord: träning, grupp, gruppdynamik, roll.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka människors upplevelse av att få ordinationen fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en behandlingsform som syftar till att människor ska förbättra sin hälsa genom ökad fysik aktivitet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua människor som har fått ordinationen FaR. Teoretiska inspirationskällor som använts i studien är Ulrich Becks teori om risksamhället och Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogenetiska synsättet. Resultatet visar att de flesta har positiva upplevelser runt ordinationen FaR. Alla intervjuade personer har påbörjat någon ny aktivitet efter att de fått FaR. För flera av personerna har förhållningssättet till fysisk aktivitet förändrats efter att de påbörjat en fysisk aktivitet som varit riktad mot en sjukdomsbild. Förändringen beror på att de har upplevt att den riktade aktiviteten kan hjälpa deras besvär. Det har lett till en ökad upplevd hälsa och livskvalité.

Nyckel ord: Fysisk aktivitet, FaR, KASAM, salutogenetiska synsättet, risksamhället, kvalitativa intervjuer.

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas.

Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning.

Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori. Författaren har inte arbetat utifrån en särskild teori och teorin är såle-des helt grundad i data.

Resultatet blev att en trestegsprocess kunde urskiljas ur materialet som representeras av stegen omedveten ignorans, övervägandet och insikt med tillhörande begrepp.

Den teoretiska och begreppsliga referensramen består av Giddens teori om modernite-ten, reflexiva samhället och konfiskeringen av erfarenheten.

I diskussionen kopplas resultatet samman med tidigare forskning och Giddens teori. Här redovisas en självkritisk del och förslag till framtida forskning.

Nyckelord; Euthanasia, attitudes, process, unaware ignorans, delibiration, insight.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. De mönster vi funnit som orsaker till separationer är att parterna i en relation på ett eller ett annat sätt upplevde att de tappat bort varandra och glömt bort att kärleken är en aktiv process. När separationen var ett fullbordat faktum såg vi att de inblandade genomförde separationen på ett hanterbart sätt. Resultaten visar att livet efter en separation blir meningsfullt och välmående. Resultaten visar även att det fortfarande finns traditionella könsskillnader innan separationen då det framkom att kvinnorna hade huvudansvaret av hemmets skötsel. Däremot framkom det inga könsskillnader i upplevelsen av separationsprocessen.

Nyckelord: Skilsmässor, separationer, relationer, individualisering, modernitet.

Samhället erbjuder ett stort utbud av träningsmöjligheter, både individuellt och i grupp. Dock rör människor överlag allt mindre på sig och fetman ökar, vilket är ett problem både på individ- och samhällsnivå. Studiens syfte var att få förståelse för träningsgruppens funktion i träningssituationen samt för individens träning. Interaktionen inom träningsgruppen har även studerats. Detta är av intresse då man strävar efter att få fysiskt inaktiva personer att börja träna.Studien utgick ifrån kom-i-gång –gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att få fysiskt inaktiva studenter att börja träna. Studien är kvalitativ med hermeneutiskt inspirerad metodologisk ansats. Data insamlades genom intervjuer med fem respondenter och teoretisk utgångspunkt är symbolisk interaktionism. Resultatet visade att stämningen inom träningsgruppen bör vara positiv och uppmuntrande, för att deltagarna skall hålla kvar träningsmotivationen. Stämningen hjälper även deltagarna att våga prova på nya träningsformer, hitta nya sidor hos sig själva samt bygga självförtroende gällande träning och lära känna nya människor. Denna stämning måste utgå ifrån själva gruppen och kan inte tvingas fram av ledarna.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn. De som arbetar inom privat sektor känner i högre utsträckning att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet, än de som arbetar inom offentlig sektor. De som är egenföretagare upplever mer arbete-familj konflikt än de som är anställda. Ensamstående och de som inte har barn känner i lägre grad än gifta och de som har barn att arbetets krav inkräktar på familjelivet och att familjelivets krav inkräktar på arbetet. Kön saknar betydelse för upplevelsen av arbete-familj konflikten.

The main focus with this study was to investigate if there was a difference in level ofeducation and self-rated health and if it could be explained by the amount of control,demands and social support at work. Theories used in this essay are education, health,and the job strain-model (control, demands and social support at work). We used analready done study by Folkhälsoinstitutet (2004) to examine these questions. Theanalysed sample consists of respondents 12 166 aged 18-84 years. The decline was39, 2 %. The data was analyzed in SPSS 17.0 using a logistic regression with selfrated.The results show that there is a significant difference between the educationsgroups and health. The high educations group has better self-rated health. When itcomes to working conditions the high education groups have more control over workand they feel more social support from colleagues and management. But when itcomes to demands they experience more demands at work.

ABSTRAKT

Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering. I vår undersökning intervjuades nio personer med invandrarbakgrund som studerar eller studerat på Sfi. Denna studie har varit intressant att genomföra därför att det visade sig att det förekommer upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi. Våra intervjupersoner berättade om upplevelser och situationer på Sfi. Det fanns många upplevelser av besvikelse, utsatthet och utanförskap. Tidigare forskning har visat att diskriminering finns inbyggt i samhällsstrukturen och är svår eller omöjlig att undvika. Den behöver inte heller vara avsiktlig men den påverkar likväl de individer som utsätts för diskriminerande handlingar och strukturer. Våra resultat har analyserats utifrån Baumans teori om trädgårdssamhället och Azars teori om det symboliska objektet. De upplevelser som framkom i intervjuerna har vi analyserat och beskrivit i denna uppsats och visat att viss institutionell diskriminering har förekommit.

During the later part of the 20th century the amount of children and adolescents in Sweden who reported psychosomatic illness have greatly increased. The main reason is estimated to relate to weak resources in school and school healthcare. Increased resources do not always have to encompass investments for school and school healthcare. Other resources play an important part as well. A child’s domestic situation serves as one of those resources where fundamental knowledge and values are set. The purpose of the report is to examine how economic and social resources affect childens psychological illnesses. The report is based on material collected from “Barn-LNU”, a study made in conjuction with the Swedish Level Of Living Survey 2000 (LNU 2000). This study was carried out for the fifth decade in a row being financed by the Swedish Research Council and Swedish Council For Working Life And Social Research though their joint committee on longitudinal research. A number of variables have been chosen, treated and analyzed. The results show that economic resources play a role in adolescent’s/children’s psychological illnesses. In a family with good financial resources, psychological illnesses among adolescents/children are less likely to be found than in a family with poor economic resources. That social resources also had an effect on psychological illnesses was confirmed as well. The adolescents/children who felt that their parents were able to spend little time together with them reported psychological illness to a much greater extent in comparison with those who found that their parents spent moderate or much time together with them. However, there were no correlation between a family’s economical resources and parent’s time related availability.

Under senare delen av 1900-talet har andelen barn och ungdomar i Sverige som rapporterat psykosomatiska besvär ökat markant. Anledningen till detta antas ofta bero på minskade resurser till skola och skolhälsovård. Ökade resurser behöver inte enbart handla om satsningar på skola och skolhälsovård, utan andra resurser kan också vara av stor vikt. För barn utgör hemmet en viktig sådan då grundläggande kunskaper och värderingar till stor del formas där. Studiens syfte är att undersöka hur ekonomiska och sociala resurser påverkar barns psykiska ohälsa. Undersökningen grundar sig på material hämtad från Barn-LNU, en studie gjord i samverkan med levnadsnivåundersökningen 2000 (LNU 2000) som genomförts för femte decenniet i rad och finansierats av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Ett antal variabler har valts ut som sedan bearbetats och analyserats. Resultaten visar att ekonomiska resurser har betydelse för barns psykiska ohälsa. I en familj med goda ekonomiska resurser rapporterar barnen psykisk ohälsa i mindre utsträckning än i familjer med sämre ekonomiska resurser. Även sociala resurser visade sig ha stor betydelse. De barn som upplever att deras föräldrar har för lite tid för dem rapporterade psykisk ohälsa i en betydligt större utsträckning, i jämförelse med dem som ansåg att deras föräldrar hade lagom eller för mycket tid för dem. Det fanns dock inget samband mellan familjens ekonomiska resurser och föräldrars tillgänglighet.

Syftet med den här uppsatsen är att se på hur sex mäns syn på och förståelse av våldtäkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rådande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frågeställningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmän födda på 70-talet.Uppsatsen utgår från tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktäriseras av mäns överordning och kvinnors underordning. Genus förstås som något som ständigt konstrueras. Våldtäkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprätthållande av den samma. Tidigare forskning visar att våldtäkt inte kan förklaras med hänvisning till förklaringsmodeller som inte tar hänsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet. Ett sociologiskt och feministiskt angreppssätt för att förstå våldtäkt handlar om att belysa våldtäkt i relation till övriga samhällsstrukturer. Tidigare forskning visar att relationen mellan våldtäkt och annan sexuell samhandling är flytande och att övergrepp kan förstås som något annat än våldtäkt via en rad omständigheter. Överfallsvåldtäkten tjänar som mall för förståelse av alla våldtäkter vilket leder till att endast extrema fall av våldtäkt uppfattas som just våldtäktI resultatdelen redogörs för informanternas förståelse för våldtäkt. Informanterna har en principiell förståelse av våldtäkt som definieras som allt sexuellt som sker efter att kvinnan sagt nej. När diskussionen kring våldtäkt fördjupas visar det sig dock att informanternas principiella förståelse omtolkas. Via en rad omständigheter, visar det sig att det informanterna egentligen avser som en riktig våldtäkt är överfallsvåldtäkten. Jag visar även på hur våldtäkt kan fylla en funktion i skapandet av maskulinitet och hur mäns våld konstrueras som en självklar del av maskulinitet.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad – mer ”civiliserad”.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs. dess förmåga att synas och spridas, t.ex. genom tillstånd för evenemangen eller sändningsavtal med kabelbolag. Eftersom den kritik som kom att hota UFCs verksamhet på detta sätt var politisk, och inte i första hand speglade publikens åsikter, har en särskiljning gjorts mellan formell och informell legitimitet.Teoriavsnittet har i huvudsak redogjort för nyinstitutionell teori och teorin om civilisationens process med dess påverkan på sport.I analysen har jag visat att UFC sökt balansera mellan å ena sidan publikens krav på spänning, och å andra sidan mer formella krav på en reglerad verksamhet, kopplat till teorin om hur fritidsaktiviteter påverkats under civilisationens process. I enlighet med nyinstitutionell teori, har detta gjorts genom att man, rent ceremoniellt, uppbådat en reglerad fasad – i linje med formella förväntningar. I det ceremoniella ligger att man kopplar ifrån de egentliga aktiviteterna från den uppbådade fasaden. På det viset kunde UFC tillfredsställa formella krav genom att uppvisa en tävling som var reglerad, och samtidigt behålla publiken med ett tillräckligt spänningsmoment.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.

Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män. Detta är en fortsättning på en trend som observerats tidigare och kan vara ett tecken på att ungdomars väg mot vuxenlivet blir mer likformig.

Samtidigt visar resultaten att de regionala skillnaderna och skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund har ökat. Unga kvinnor och män i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet. Medianåldern vid flytten hemifrån har ökat över tid i storstäder och förortskommuner, både för kvinnor och män. De ökade regionala skillnaderna beror främst på att en allt större andel bor kvar hemma i högre åldrar i storstäderna och deras förorter. En trolig förklaring till denna utveckling är att det blivit svårare att komma in på bostadsmarknaden i dessa områden.

I uppsatsen visas att personer med utländsk bakgrund flyttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund, men att det är stora skillnader mellan olika ursprungsländer. Ungdomar med nordisk bakgrund följer i stort sett samma flyttmönster som ungdomar med svensk bakgrund, medan ungdomar med bakgrund från övriga delar av världen flyttar markant senare. Skillnaderna mellan personer med svensk och med utländsk bakgrund har också ökat mellan de kohorter som undersöks. Det är särskilt personer som är födda i Sverige med båda föräldrar födda utanför Norden som lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Detta kan bero på sämre möjligheter att komma in på arbets- och bostadsmarknaden och att fler i denna grupp väljer att flytta hemifrån först när de bildar familj.

Sammansättningen av gruppen ungdomar har förändrats på flera sätt mellan de kohorter som undersöks i denna uppsats. Exempelvis har andelen ungdomar med utländsk bakgrund ökat och en större andel unga har varit med om att deras föräldrar separerat under uppväxten. Resultat av en analys där det kontrollerats för region, bakgrund, familjetyp och antal syskon visar att skillnaderna i relativ risk att flytta hemifrån mellan olika kohorter endast förändras marginellt jämfört med en analys utan kontrollvariabler.

Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender” av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer – och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999) forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa kvinnan förlängde sin föräldraledighet. Våra beroendevariabler är andelen av föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan småbarnsföräldraskap och psykisk press hos sammanboende småbarnsföräldrar vid två mättillfällen, 1991 och 2000, samt att jämföra och förklara resultaten. Datamaterial som använts i uppsatsen är hämtade från de riksrepresentativa Levnadsnivåundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.

Fynden visar att småbarnsföräldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press från mätningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid båda mättillfällena och skillnaderna har förändrats från 1991 till 2000. Vid båda årtalen gäller för kvinnor att småbarnsföräldraskap fungerar skyddande mot psykisk press. Det skydd som småbarnsföräldrasituationen utgör mot psykisk press hos kvinnorna har emellertid förändrats och minskat från 1991 års nivå till år 2000, det handlar om nära nog en halvering av skyddet. Skillnaderna är trots den relativt sett stora förändringen totalt sett små, men trenden är tydlig och beror ej på slump.

Samtidigt som utvecklingen för gruppen kvinnor som småbarnsföräldrar sett ut på detta sätt har motsvarande resultat för män som småbarnsföräldrar varit annorlunda. Männen som grupp uppvisar inte lika entydiga resultat som kvinnorna som grupp gör. Den vid både 1991 och 2000 större inomgruppsvariationen hos männen bidrar till att det inte är rimligt att uttala sig om ifall mätresultaten beror på slump eller ej. Det går inte att för männen som grupp, utifrån den genomförda undersökningen, att med säkerhet säga något om generell utveckling av stress och därmed psykisk press som svarar mot det som var möjligt att säga utifrån kvinnornas resultat vid de båda årtalen.

The Almighty Latin King and Queen Nation, one of New York’s largest street gangs allowed me through the Street Organization Project to interview and conduct field research with their female members during the years of 1997-1999. This paper is a direct result of my research and it examines the processes leading Latinas to join the female branch of the Almighty Latin King and Queen Nation, show the changing nature of gang female participation and the motives for continuing within the gang.

The New York State Latin Queens were founded in 1991 after a manifesto for the Latin Queens was penned by King Blood, the First President of the New York State Latin Kings. Until that time, there had been no organized group for women who wanted to join the Latin Kings. They were called the Naia Tribe. After 1996, the role of the Queens began to expand with the ascension of King Tone to the Inca position (First President) of the New York State. Under King Tone’s leadership, the rules of the Queens were amended. For the first time the Queens began to put forward their own demands, which challenged some of the discriminatory rules and male privileges of the group

The Latin Queens I interviewed were from different areas in New York with a predominantly Puerto Rican and Dominican background. The respondents described their motives for joining either directly or indirectly under a multitude of different themes that spoke to the effects of systematic physical abuse, economic deprivation, health problems, emotional trauma, cultural denial and family disintegration. I will analyze these in greater depth by breaking them down and contrasting the findings to the four themes also identified in the literature as: issues of identity, family pressures, economic survival and family/community networks.

Denna uppsats undersöker hur dagens föräldrar ser på sina barns Internetvanor och hur föräldrars attityd har förändrats under de senaste åren. För att kunna göra denna jämförelse kommer en enkätundersökning i samma ämne genomförd 2002 att utgöra en stor del av uppsatsen. Jag konstruerar en egen enkät och genomför en egen enkätundersökning. Genom kontakt med en skola i Stockholm skickas enkäten ut till föräldrar med barn i aktuell ålder. Frågorna som ställs i enkäten handlar om hur föräldrarna upplever att Internet påverkar deras barn men även hur de själva anser att Internet bör regleras. Den ursprungliga enkäten innehåller många frågor och jag tar med de ämnen som jag anser är mest intressanta. Min enkät skiljer sig också ifrån den ursprungliga på så sätt att den inte innehåller några kryssfrågor, utan frågorna är istället öppna. För att läsaren lättare ska kunna ta till sig uppsatsens ämne finns två kapitel som ger en historisk bakgrund och presenterar tidigare forskning. Svaren från den egna enkätundersökningen behandlas genom tematisk analysmetod och presenteras i en resultatdel. I uppsatsens avslutande avsnitt diskuteras resultaten och återknyter dessa till uppsatsens avsnitt om syfte och problemställning. Enkäten, som skickas ut till föräldrarna, finns inlagd som bilaga i uppsatsens sista sidor.

This dissertation was made possible with a Minor Field Study scholarship, financed by SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency). The study is based upon the life stories of women participating in a micro finance programme within the Red Cross in Uganda, Entebbe branch. A microfinance programme means giving financial services in the form of small loans for poor people in developing countries.

Our purpose is to examine why the women participating in the programme need support to start up their own businesses. Further our emphasis is to examine how the programme affects and changes the life situation of the women participating.

Our dissertation is an attempt to an ethnographic study. Empirical findings mainly consist of information gained through conversations with Red Cross workers and women participating in the programme and visits to villages and women groups. A qualitative strategy can further give a description of our methodological approach; we analysed how the women participants themselves described and interpreted their life situation.

The study’s results describe how the women’s subordination in relation to men affects to their limited access to resources and vulnerability to poverty. The women’s subordination in the villages is recognized trough situations of exploitation, monopolisation and an acceptance of their marginalised position. Women are by men many times deprived from their benefits in work and excluded from important resources as for example education, because of their allotted labour. The women’s response to their subordination is acceptance, which preserves their situation.

The Red Cross micro finance programme improves the women’s life situation in many ways but do not focus on changing their subordination in relation to men, which is the main factor that limits their access to resources and keeps them from rupturing their marginalisation.

This study is an assignment from the council of Södra Småland county to investigate how equality between boys and girls progresses at compulsory schools in Kronoberg county. The study was undertaken to find suggestions on how work with equality could best be stimulated.

The key question was to elaborate how a decentralized rule and structural context of an organisation can affect an implementation of political decisions. The methodological approach adopted can be defined as inductive, it was analysed how the respondents from some selected schools in Kronoberg county themselves relate to the concept of equality between men and women and their experience and understanding of how the concept of equality between sex is understood in their work at school.

School-legislation today demands that active measures are undertaken to promote equality between boys and girls and in general almost all the respondents of my study describe equality as an utterly important question. My findings although, at the same time, indicate a gap between rhetoric and practice. The findings of my study suggest that structural relations and a decentralised organisation can constitute a hindrance for implementing equality between men and women in schools. The school is a democratic ruled organisation under the influence of many partners but also the staff of administrative employees and teachers. When informal forces, as mentioned, in an organisation stand against formal decisions it may lead to the absence in action. It was concluded from my study that many might consider the concept of equality between men and women as controversial, which in turn may result in a low ranking of priority. It seemed that existing work with equality at compulsory schools most often depends on the efforts made by one individual teacher at every school, whose ability to affect the organisation as a whole often is very limited.

The general conclusion from my study’s result, however, is that the schools with its local management need more specified directives and strategies in its work to stimulate equality between boys and girls. There is also a need for education to give the work with equality in our schools a chance to reach all teachers as a collective and not only be a burden to single teachers.

Idag finns det i skollagen och läroplanen krav på ett aktivt och medvetet arbete med jämställdhet inom skolan. Denna studie är ett uppdrag från Regionförbundet Södra Småland som syftar till att beskriva hur arbetet med jämställdhet ser ut på grundskolor i Kronobergs län. Det övergripande syftet för studien behandlar frågan hur strukturella förhållanden kan förklara utfallet av implementeringen av politiska beslut. Avsikten med resultatet är att det skall mynna ut i förslag på åtgärder för hur ett jämställdhetsarbete på skolorna kan främjas.

Metoden kan närmast beskrivas som induktiv, jag lät mitt insamlade material definiera studiens problem. Jag använde mig vidare av en kvalitativ strategi, genom intervjuer undersöks rektorers och pedagogers förhållningssätt till jämställdhet och upplevelser av sin arbetssituation.

Generellt beskrivs jämställdhet som en ytterst viktig fråga av nästintill alla intervjupersoner, emellertid indikerar mitt resultat samtidigt att det finns ett glapp mellan retorik och praktik. Studien visar att skolans strukturella förhållanden och decentraliserade organisationsform kan utgöra ett hinder för implementering av ett utökat jämställdhetsarbete. Skolan är en demokratiskt styrd organisation som står under ett stort tryck från omvärld och omgivning

men också från dess självständiga medarbetare i fråga om vad verksamheten skall innehålla. Ämnets diskutabla karaktär kan därför innebära att jämställdhet får ett lågt prioriteringsvärde. När informella krafter står mot formella beslut finns risk för att ett agerande inom området uteblir, en plan utan praktisk förankring blir beviset på skolans arbete inom området eller en hänvisning till en enskild pedagog. Det jämställdhetsarbete som bedrivs ute på de skolor jag undersökt ter sig ofta vara bundet till en pedagog, vars förutsättningar att sprida kunskapen i övriga organisationen känns små.

Sammantaget skildrar resultatet att skolorna och dess lokala ledning behöver tydligare direktiv och strategier i sitt arbete med att främja jämställdhet. Det är även nödvändigt med utbildning eftersom den personliga definitionen av jämställdhet kan skilja sig åt från styrdokumentens, något som i praktiken kan innebära ett motsatt arbete mot syftet i lagstiftningen. För att ge utvecklingsarbetet inom jämställdhet en chans till att förankras i skolornas verksamhet ges förslagsvis också arbetet mer kollektiva former så att det inte enbart belastar enskilda pedagoger.

ABSTRACT

Helena Nowachek

The purpose of the following study is to focus upon the possibilities and challenges associated with the transference of corporate culture from one organization to another. I have chosen to address this by looking at the franchise company Jobzone, which works specifically with recruitment and outsourcing. As a method I have interviewed three people in Jobzone: one person who is responsible for education, one franchising boss in Sweden and one franchisee. To delineate the concept of culture I apply both Schein’s model, in which he divides culture into the three levels of artifacts, values and basic assumptions, as well as a general theory of communication. My initial analysis displays that Jobzone, through education and a protocol handbook, is able to transfer artifacts. This may be possible because Jobzone successfully encodes artifacts in such fashion that new organizations can easily decode the information. In order to teach franchisees corporate values, Jobzone distributes ethical rules and arranges franchise meetings. However, because of the communication process, transferring values proves more difficult. Values are harder to encode and decode than artifacts insofar as each corporate culture possess basic assumptions that are themselves likely inexpressible as rules. Jobzone was founded in Norway but now also has companies in Sweden—a factor which may make the process of transferring culture even more difficult. An example of this is the difference in interpretation of the symbol timmermän between Norway and Sweden. A possible conclusion is that transference of a culture becomes more difficult as one moves into deeper levels, and cultural difference renders this process even more complex.