Academic literature on the topic 'Socialt fältarbete'

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.

Artikeln belyser samverkan mellan sammanslutningar bildade på etnisk grund och folkbildningens studieförbund i Sverige. Engagemang för social inkludering har fått en ökad betydelse för ”invandrarföreningar”. Samtidigt är dessa föreningar inte sällan utsatta för stigmatisering och försatta i en underordnad position. Med utgångspunkt i fältarbete i det mångetniska Stockholm pekar författarna på hur ”invandrarföreningar” har blivit till institutionaliserade samverkansaktörer i nya former av partnerskap (mellan till exempel stat och kommun, frivilligorganisationer och näringsliv) där de har tagit över en rad servicefunktioner i och med välfärdsstatens pågående omvandling. Exemplet samverkan kring folkbildning visar på ett starkt ojämlikt partnerskap mellan ”invandrarföreningar” och studieförbund. Några av de omständigheter som lyfts fram som problematiska är brist på dialog, kulturellt definierade hierarkier mellan ”svenskar” och ”invandrare” och en allt starkare anpassning i förhållande till marknadens krav och förväntningar. Sökord: Folkbildning, invandrarföreningar, partnerskap, inkludering, exkludering. ENGELSK ABSTRACT: Magnus Dahlstedt, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund: Conditional Partnership: Democracy and Social Inclusion in Relations Between Institutions of Adult Education and Immigrant Associations The authors discuss the cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize the growing importance of activism for social inclusion among immigrant associations and the stigmatization and subordinate position of these same organizations. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retreating welfare state. The authors argue that the partnership in the area of adult education is unequal. They examine problems of this partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defi ned hierarchy and in terms of adjustment to market exigency. They do this on the backdrop of the changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants. Key words: Adult education, immigrant organisations, partnership, inclusion, exclusion.

Så gott som all samtida etnicitetsforskning utgår från att etnicitet, likt andra identitetskategorier, är socialt skapad. I denna studie visar jag hur ungdomar i en högstadieskola i utkanten av Stockholm använderden lokalt skapade benämningen import för att humoristiskt benämna människor som har migrerat.Trots att import till viss del syftar på en nylig territoriell förflyttning handlar benämningen framföralltom stil och beteenden. Det är en kategori som är öppen, flytande, rörlig och till viss del inkluderande dåungdomar på ett lekfullt sätt kan ta sig ut och in ur kategorin. Studien bygger på ett årslångt fältarbete itvå åttondeklasser där samtliga ungdomar inom sina familjer har erfarenhet av migration.

The aim of this study was to observe the housing support team (boendestödssteamet) in Västerås City in its visiting work and how they empowered clients. Tenants are visited by social workers, in its visiting works, when the habitants have rental charge debts. Participating observations is common in case studies, but also in fieldwork which was the foundation in our study. Our method of collecting data consisted of a triangulation; unstructured interviews with social workers, participating observations and a following up with a questionnaire. We took part in participating observations of social workers whilst visiting tenants with rental charge debts. The social services in Västerås City are getting 120-125 reports concerning rental debts from the landlords every month. We visited 46 tenants and it resulted in 23 of them paying their rental debts. All of the tenants have not paid their rental debts. We have seen how em-powering social workers activity is. Empowerment has been seen in individuals while regain-ing their own power, but also in the community when taking control over their problems with too large rental debts. Empowerment becomes a social work tool, in their visiting work, in helping tenants.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna. Författarna utgår därmed ifrån en kombination av olika sätt att inhämta kunskap. Det teoretiska ramverket utgörs av Socialstyrelsens modell för evidensbaserat arbete och tillämpad teoretisk litteratur gällande evidensbasering, socialt arbete och fältarbete. Studiens resultat visar enligt författarna att det råder en osäkerhet kring evidensbegreppet bland de fältassistenter som ingår i undersökningen. Detta leder till att den evidensbaserade praktiken till stor del utförs utan en professionell medvetenhet.
Increasingly high demands, in western welfare states, are placed on a scientifically based social work practice; a so-called evidence based practice. The aim for the study is to investigate evidence based social work practice. This is achieved through a study of the work methods of detached youth workers from Rinkeyby-Kista district administration in Stockholm and their view on evidence based social work. The study is conducted using interviews which together with various documents are analyzed and set against a theoretical framework. The documents consist of a popular science article, two job advertisements and data from detached youth workers. The authors thus use different methods of collecting data. The theoretical framework consists of the National Board model for evidence based work and applied theoretical literature regarding evidence based practice, social work and outreach work. The results demonstrate that there is uncertainty about the concept of evidence based practice among detached youth workers included in the survey. This furthermore leads to an evidence based practice which is largely carried out without a professional awareness.

Arbetets utgångspunkt är att göra en jämförelse mellan hur förutsättningar i ett socioekonomiskt svagt och ett socioekonomiskt starkare område påverkar fältarbete riktat mot ungdomar. Bakgrunden till studien är bristen på tidigare forskning och det kunskapsglapp som finns om fenomenet. Studien baseras på kvalitativ metod med empiriskt material hämtat från intervjuer. Hermeneutiskt perspektiv används som analysverktyg. Informanter från två olika fältverksamheter i områden med olika socioekonomiska förutsättningar intervjuades. Arbetets syfte är att besvara frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter finns mellan verksamheterna gällande metoder och förhållningssätt? Hur arbetar fältverksamheten med ungdomsproblematik i området? Påverkar områdets socioekonomiska förutsättningar verksamhetens arbetssätt? Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan de undersökta verksamheterna vilka kan kopplas till områdenas socioekonomiska status. Samband kan urskiljas mellan ett områdes socioekonomiska status, ungdomsproblematik och fältverksamheternas metoder och förhållningssätt. Däremot är det svårt att dra konkreta slutsatser eftersom flera faktorer kan påverka samtliga delar. Vidare kan ses att stort behov finns att utveckla forskning inom området och att kunskap om fältarbete sprids.
The starting point is to make a comparison between how conditions in a socio-economically weak and a socio-economically stronger area affects fieldwork targeting youths. The background of the study is the lack of previous research and the lack of knowledge about the phenomenon. The study is based on a qualitative method with empirical material collected from interviews. Hermeneutic perspective is used as the analysis tool. Informants from two different field activities in areas with different socio-economic conditions were interviewed. The purpose of the work is to answer the questions: What are the differences and similarities between the two field-groups in terms of methods and attitudes? How does the different fieldgroups work with youth issues in the area? Do the area's socio-economic conditions affect the way field-groups work? The results of the study show that there are differences between the investigated activities which can be linked to the areas' socio-economic status. Connections can be distinguished between an area's socio-economic status, youth issues and the methods and attitudes the fieldworkers use. However, it is difficult to draw concrete conclusions because several factors can affect all parts. Furthermore, it can be seen that there is a great need to develop research in the field and that knowledge about field work is spread.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares egna upplevelser av relationsskapande mellan dem och ungdomar på internet och sociala medier. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fältarbetare från socialtjänsten som arbetar med ungdomar på internet och sociala medier. Empiriinsamlingen har bearbetats utifrån hermeneutisk tradition och har därefter analyserats genom teorin symbolisk interaktionism. Resultatet visar att fältarbetare använder sig av informationsspridning, aktiviteter och ett förenklat språk på digitala plattformar som olika tillvägagångssätt för att skapa relationer med ungdomar online. De upplever att förtjänsten med digitalt fältarbete är att relationsskapandet inte enbart är begränsat till fysiska miljöer. Internet möjliggör för anonyma möten och ungdomar kan då berätta om upplevelser som de annars inte vågar tala om. Fältarbetare kan i kommunikationen använda sig av symboler såsom emojis för att ersätta avsaknaden av kroppsspråk, gester, mimik och tonfall. Utmaningar som de upplever i relationsskapandet handlar om negativa aspekter av anonyma möten och emoji-användande samt om lagar som är förknippade till det digitala arbetet. Anonyma möten bidrar även till att fältarbetare inte kan fysiskt ingripa vid oro kring en ungdom då den har möjlighet att maskera sin identitet. De professionella upplever att emojis kan hämma etableringen av relationer med ungdomar om de unga uppfattar verktyget som opassande. Lagar kring fältarbetet online är en betydande utmaning för fältarbetarna eftersom de upplever att de inte kan interagera med ungdomar på de vis som de önskar. Slutligen tyder resultatet på att ansikte-mot-ansikte interaktion har en stor betydelse när fältarbetarna försöker skapa relationer till ungdomar digitalt. Det pekar på att digitala etableringar av relationer mer används som ett komplement till de relationer som skapas i fysiska miljöer.
The purpose of this study was to investigate field workers' own experiences of relationship building between them and young people on the internet and social media. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with social field workers from the social services who work with young people on the internet and social media. The collection of empirics has been processed on the basis of hermeneutic tradition and has subsequently been analyzed through the theory of symbolic interactionism. The results show that social field workers use information dissemination, activities and a simplified language on digital platforms as different approaches to create relationships with young people online. The professional’s experience that the benefit of digital field work is that relationship building is not only limited to physical environments. The Internet enables anonymous meetings and for young people to share experiences that they otherwise do not dare to talk about. Social field workers can in their communication use symbols such as emojis to replace the loss of body language, gestures, facial expressions and tone of voice. Challenges that they experience in relationship building are about negative aspects of anonymous meetings and emoji usage, as well as about the legal context of this platform. Anonymous meetings also contribute to social field workers not being able to physically intervene in the event of concerns about young people as they have the opportunity to mask their identity. The professionals feel that emojis can inhibit the establishment of relationships with young people if the young people perceive the tool as inappropriate. Laws regarding social fieldwork online are a significant challenge for the professionals because they experience that they cannot interact with them in ways they want. Finally, the results suggest that face-to-face interaction is of great importance when field workers try to create relationships with young people on digital platforms. This indicates that digital establishments of relationships are more used as a complement to the relationships that are created in physical environments.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”.

2018-08-20

Previous research on the art of military engineering indicates that the development of this support branch focuses on technological and organizational advancements whereas theory development seems to be lacking. The purpose of this study is to explore the extent to which J.F.C Fuller´s theory might be able to address the scientific gap that exists today, by considering the possible impact of military engineering on the outcome of a historical land operation. The study uses a case study to examine the four offensives of the Soviet Union’s Operation Bagration, drawing on a theoretical framework derived from contemporary maneuver warfare theory by J.F.C Fuller. This theory contains the physical elements of war: mobility, offensive power and protection and Fuller´s physical principles of war with their tactical and strategical classes. These classes and elements are applied throughout this study to analyze the occurrence of military engineering and their effect on the operation. The findings of the study show that J.F.C Fuller´s theory can be applied to historical offensives to examine the effects military engineering has on the outcome. The effects can for example be explained through the contribution military engineering has on limiting the opponent’s mobility and enabling the envelopment of the opponent’s flanks through mobility.

This study aims to investigate and evaluate design principles that are important or central for developing a mobile application for fieldworkers. By developing a design proposal for a case company, the design principles can be evaluated and reflected on. The theoretical framework, used in the analysis, includes definition of mobile units, design principles for information system and challenges for developers of mobile units. Qualitative data has been collected during the study by interviews and prototype testing at the chosen company. Two interviews were completed with field workers, each interview took about one hour. A development of low and high detailed prototypes were also done, to enhance communication and visualization during user testing. Service experience blueprint was applied for the concept to visualize the customer journey together with the mobile application. The prototype testing included three field workers and took about one hour. To complement the interviews and prototype testing the author(developer) gathered information about the context the field workers are in during the study. The information was in the form of photographs taken of the context and the field workers field notes describing different variables that affected the work. Action design research has been used as a strategy that has enabled design principles to be explored, evaluated, tested and finally presented in a proposed design solution. Finally, the result presented important design principles and specifically, highlights new design principles that are central for developing a mobile office for field workers. The result of the study shows that the field worker want to have informative feedback when the context change and has an effect on the documentation process. The proposed application can provide the right information that the field worker needs by gathering information from small devices called Internet of Things (IoT). The information can then be used to support the user in their customer journey. The secondary data also shows that the field worker are in a noisy context. In that perspective, the developer needs to be restricted to use sound as informative feedback. The study also provides new design principles. The fieldworkers prefer to make interact with a digital pencil when documenting information during a project. The context is also changeable in for example light. To make it easier for the field worker (the user), the system should make it possible to change color and contrast of the layout. Also, due to perspective, the navigation and the structure of the layout should make it possible for the field worker to choose alternatives ways beside the standardized menus.

The aim of this thesis is to examine information behavioursamongst a group of social anthropologists. The thesis alsohas a special focus on issues concerning information andinformation behaviour during periods of ethnographicfieldwork. As a empirical foundation for this studyinterviews where made between may – september in 2011with seven social anthropologists active at a swedishuniversity. The results from the conducted interviews areanalysed with the theoretical framework of the informationbehaviour theory as presented by T.D Wilson. Furthermorethe concept of “information worlds” by Paul T. Jeager andGary Burnett is another theoretical viewpoint in this thesis.Results in this study shows that the social anthropologistsduring periods of ethnographic fieldwork, in addition to theempirical data gathering process by participant observationand similar methods, actively search for relevant informationin other information sources. These types of informationseeking amongst the social anthropologists in this studyshows strong connections to the intervening variablespresented in T.D Wilson´s models of information behaviour.Overall the study shows that it´s possible to observe anotable change in the information behaviour amongst thesocial anthropologists during ethnographic fieldwork. Theempirical data collection presents by natural reasons a bigtime consuming part of the fieldwork. But the study alsoreveals different perceptions and views amongst the socialanthropologists on issues concerning searching and usingdifferent types of information sources, and especially issuesconcerning theoretical literature and likewise duringfieldwork.
Program: Bibliotekarie