Dissertations / Theses on the topic 'Socialt behov'

The problem with keeping horses with to little social contact has come to attention in a new regulation that comes into effect august 1st 2009. It states that horses’ need of social contact has to be accommodated. That’s why it feels important to try to survey the horse owners’ awareness about the regulation and its present fulfillment. To be able to carry out the survey we designed questionnaires that were sent out to chosen horse owners in Laholm municipality. The answers were analyzed with the regulation in mind. With our conclusions we hope to provide useful material that could be helpful in the future work with the regulation.

We received 128 questionnaire answers of 302 that were sent out, which corresponds to approximately 42%. We were able to deduce that the majority of the horse owners had given their horses company of other horses on the same property (circa 93%), and most of them had company more than twelve ours per day. The remaining 7% constituted partly of two owners whose horses’ social contact only consisted of the horses on the neighboring farm, and partly of seven owners who kept their horses with other animal species. Five of theses seven owners had animal species that were acceptable according to the regulation (cows and sheep), whilst the remaining two owners had unapproved animals (cats, dogs and chickens).

We could conclude that the horse owners in Laholm are well aware about how the horses’ social needs should be accommodated. We based this on that most horse owners keep their horses with other horses and/or with other acceptable animals, at least twelve ours per day. The comments of the horse owners also confirmed their awerness.

The two owners who kept their horses with unapproved animal species were the only ones who we certainly know don’t fulfill the regulation, and they correspond to 1,5%. This means that we could draw the conclusion that the regulation fulfillment in Laholm is very good right now and hence it’s likely that there will not be any major problems with the fulfillment of the regulation. But this depends on the questionnaires being representative of the general horse keeping in Laholm, and that the answers are truthful.

Den här undersökningen syftar till att svara på huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen är kvantitativ och i form av enkät. Studien är begränsad till Gävleborgs län. Undersökningen bygger på 3 enkäter Arbetsförmedlares syn på sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD). Samtliga på vald arbetsplats med yrkestiteln arbetsförmedlare erbjöds att delta i undersökningen, totalt var det 31 personer som deltog. Undersökningen visar att tidspress är en stor stressor för arbetsförmedlare men vissa buffrar finns, så som socialt stöd och utbildning. PSS-resultat har jämförts individuellt mot HAD-resultaten och ett bekymmersamt resultat framkom, samtliga deltagare (10 %) som påvisar nedstämdhet har även mild till måttlig ångest och är stressade. Majoriteten av arbetsförmedlarna anser att arbetsförmedlingen behövs och är viktig för det svenska folket men endast hälften värderar sitt arbete som viktigare än det arbete rekryterings- och bemanningsföretag utför. Den ekonomiska kontrollen arbetsförmedlingen utövar ses inte som positiv och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna anses förslappa de arbetssökande. Slutledningen blir att arbetsförmedlingens roll i dagens samhälle är något utspelad.

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p

Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs.

Authors: Pernilla Abrahamsson & Sandra Liljemark

Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen

Abstract

The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Sociala Omsorgsprogrammet, 140 p Socialt arbete C, 10 p

Socialt arbete i skolan En kvalitativ enkätstudie utifrån ungdomars upplevelser och behov.

Författare: Pernilla Abrahamsson, Sandra Liljemark Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser och behov av socialt arbete i skolan och en kvalitativ ansats valdes för att ta del av deras upplevelser. Tre 1-årsklasser på gymnasiet deltog i undersökningen och som metod användes gruppenkäter med öppna frågor. I det inledande utförandet av enkätfrågorna genomfördes en testenkät med en av de tre klasserna. Empiri har även inhämtats från skolans kurator genom telefonintervju och skolans policydokument. I studien benämns socialt arbete i skolan som preventivt arbete med ungdomar såsom mobbning, alkohol, sex och samlevnad, narkotika och tobak. Socialt arbete i skolan benämns även utifrån skolkuratorns arbetsuppgifter som exempelvis stödsamtal. Begreppet ungdomar innefattar i studien individer födda 1989. Årgång valdes istället för specifik ålder för att få med de ungdomar som ännu inte fyllt 16 år och kunna utesluta de som var födda tidigare. Studiens huvudfrågor är: Vad har ungdomar för upplevelser och erfarenheter av socialt arbete i skolan? Vad har ungdomar för behov av socialt arbete i skolan? Resultatet visar respondenternas upplevelser och behov av socialt arbete genom citat och sammanställning av svar. Resultatet illustreras även genom två diagram som visar enkätundersökningens svarsfrekvens. Det finns ett behov av socialt arbete i den aktuella gymnasieskolan och behovet är inte mer än vad skolan idag kan erbjuda. Respondenterna gavs möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter gällande socialt arbete i skolan men resultatet tyder på att de ungdomar som deltog inte har intresse av att ge sin åsikt i ämnet. Detta framkommer genom fåordiga svar och en hög frekvens av ”vet ej” på många av enkätens frågor. Studiens analys och diskussion öppnar för nya frågor som eventuellt kan användas för vidare forskning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig information från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få möta samma personal för att känna trygghet och stöd. En avskild plats och möjlighet till ett sista farväl var högt värderat. Att få ett respektfullt och empatiskt bemötande av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan gav dem tid och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av hjälp i ensamheten efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process.

The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable information from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of meeting the same staff to feel secure and supported. A separate area and a possibility to say a last goodbye were important needs. To be met with respect and empathy and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a nurse who gave them time and was fully present. The family members felt a need to be helped in the lonely times that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov.

To be stricken with a myocardial infarction implies psychological and physical strain for the patient, and the following cardiac rehabilitation make demands on lifestyle changes. Support from nursing staff and social network are of importance for the patient's ability to deal with the disease and its consequences. The aim of this study was to describe patients need for social support in rehabilitation following a myocardial infarction. The results are based on 13 research articles. The results indicate that the patients are in need of professional support, support in the daily life and support through shared experiences. The social support from the family is significant for the accomplishment of lifestyle changes, and the rehabilitation is negatively affected if the family makes too high demands or act overprotective. The patients found social support in the fellowship of rehabilitation- or support groups and succeed to a greater extent in achieving lifestyle changes. However there are difficulties in adjusting these groups to the participants’ individual needs. Individually adjusted information and assistance with strategies to handle stress in the daily life are demanded by the patients. To be able to offer optimum rehabilitation, the healthcare needs to take into consideration every patient and individualize the rehabilitation process within available guidelines and possibilities. Further research in support and rehabilitation after a myocardial infarction is desirable to investigate how rehabilitation- and support groups can be adjusted based on the different needs of the participants.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child’s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations. The results indicate that follow-up is becoming more wide when BBIC is used, the social welfare worker needs to see the child several times to obtain all the information that BBIC documents require. The result also indicates that the social workers use different BBIC documents when they do follow-ups. There are also other parts of the follow-up in which social welfare workers work different, for example how often they visit the child between the statutory reassessments.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad. Det är biståndsbedömare inom äldreomsorgen som efter accepterande skriftligen besvarat på frågan; ”Hur bedömer du promenader i din stadsdel”?

Med hjälp av empirisk datainsamling och bakgrund riktar det till att utveckla en verklighetsförankrad studie som bevisar hur bedömningar av en social insats bedöms och hur myndighetsutövningen tillämpas i femton av Stockholms stadsdelar. En kategorisering har gjorts av data och delats upp i fyra frågeställningar som har vidare utvecklats till en tabell för att läsaren ska kunna ha en översikt över bedömningarna men även för att se vilka skillnader som uppkommer inom området. Resultatet och analysen av bedömningarna presenteras med citat ur bedömningarna som informanterna har beskrivit. Studien avslutas med en diskussions del som knyter an hela studien. Det som har framkommit i studien är att trots att biståndsbedömarna följer socialtjänstlagen och samma riktlinjer uppstår skillnader när det gäller hemtjänstinsatsen, promenader.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns. Analys skedde med hjälp av meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet i Del 1 visade att samtliga deltagare upplevde många motstridiga krav när den anställda återgår till arbetsplatsen. Resultatet i Del 2 visade att nio deltagare av tio önskade mer individuellt samtalsstöd i processen när en anställd som lidit av utmattningssymptom återgår i arbete, åtta av de nio ville även få emotionellt stöd i detta samtal.

Keywords: leadership, social support, return to work, burnout, stress

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.

The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.

There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet. The study was an ethnography based on concealed observations of 6 different Pro-ana websites on Internet. During the observations five themes has been used: anonymity, thinspiration, life choice or disease, help or no help and identity. The analysis was based on Goffmans (2004) The presentation of self in everyday life, and the authors thesis about how humans represents them self in the accompany of others. Pro-ana websites consists of diary notes about weight, food, exercise and how to cope with an eating disorder. The Pro-ana culture online has become kind of a support group to which young people turn when society has no knowledge and no resources to meet them and social work are very limited on these sites. When not dare to tell friends and family about their situation, they turn to Pro-ana, which has been described as a sanctuary away from society’s judgements.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas.

This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.