Academic literature on the topic 'Sociala omgivning'

Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat i antal de senaste åren. Dessa barn har sedan, från och med att de söker asyl, samma rättighet att gå i grund-skolan som andra svenska barn och ungdomar (Migrationsverket, 2016d). Det ställer krav på den svenska skolan när det handlar om att möta dessa barns behov i undervisningen. Aktuell studie har koncentrerat sig på att undersöka hur svensklärare på högstadiet upp-lever att lärandet i ämnet svenska hos dessa barn kan påverkas av barnens tidigare kunskaper och kultur, samt nuvarande sociala omgivning. För att undersöka dessa fråge-ställningar intervjuades åtta högstadielärare som undervisar i ämnet svenska, och som har ensamkommande flyktingbarn i sin undervisning. Svaren som lärarna gav på de fyra forskningsfrågorna pekade i riktningen att de upplevde att lärandet i ämnet hos dessa barn kan påverkas av barnens tidigare kunskaper, som deras skolgång (eller frånvaro av skol-gång) i hemlandet, deras tidigare levda erfarenheter, deras rötter i en annan kultur samt deras nuvarande sociala omgivning och att de lever i Sverige utan sina familjer. Bl.a. upp-levde samtliga av de intervjuade lärarna att dessa barns saknad efter sina familjer märktes av i undervisningen genom ett sämre fokus och trötthet. Vidare så märktes kulturella skillnader vad gällde lärandestrategier och synen på vad som räknas som kunskap. Knappt hälften av lärarna i intervjun uttryckte en rädsla för att använda sig av dessa barns tidigare erfarenheter i undervisningen, då de var rädda att skapa oro och utlösa trauman hos barnen.

2016-06-05

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Problem Det föreligger en risk att negativa effekter av digitala spel överexponerats i tidigare forskning genom att fokus riktats mot problem i större grad än möjligheter. Enligt rapporter och studier kan mycket av denna tidigare forskning inte heller anses vila på korrekt vetenskaplig grund. Detta riskerar att prägla och påverka professionellas bemötande av ungdomar med riskbeteende kring digitala spel på ett felaktigt sätt. Denna studie kartlägger eventuella samband mellan digitala spel, individens psykiska hälsa och deras relationer till familj, vänner och omgivning. Förhoppningen är att kunna bidra med värdefull kunskap till professionella vilket möjligen kan hjälpa dem i deras bemötande av ungdomar med ett sådant riskbeteende. Metod Genom en kvantitativ enkätstudie med totalt 108 respondenter med spelintresse har nödvändig data insamlats kring digitala spel, deras psykiska hälsa och sociala relationer till familj, vänner och omgivning. Resultat Samband har påträffats mellan omfattningen av spelande och faktorerna socialt spelande, flykt och krav/status. Det är möjligt att det föreligger samband mellan nyttjandet av digitala spel och dennes psykiska hälsa, sociala omgivning och miljö präglad av negativ karaktär. Slutsats  Om det föreligger ett riskbeteende är det av vikt för professionella att intressera sig för individens spelmönster för att förstå grunden till problemet. Ytterligare studie krävs dock för att kunna konstatera eventuell kausalitet.
Problem There’s a risk that by focusing on problems rather than opportunities the negative effects of digital gaming has been over exposed in previous research. And according to reports and studies this research can’t be considered to rest on proper scientific basis. This can improperly characterize and influence the professionals' treatment of adolescents with risky behavior around digital games. This study aims to identify possible connections between digital gaming, the individual's mental health and their relationships to family, friends and surroundings. The hope is to be able to contribute with valuable knowledge to the professionals that possibly will them in their treatment of young people with such risky behavior. Method Through a quantitative survey with a total of 108 respondents with gaming interest, necessary data has been collected about digital games, mental health factors and relationships with family, friends and surroundings. Result Correlations was found between the extent of gaming and the factors of social gaming, escape and demands/status. In addition to their reciprocal relationship these factors have also shown significant parallels to the respondents' mental health and relationships with parents, friends and surroundings. Conclusion If there is a risk behaviour it is important for professionals to be interested in the individuals’ gaming pattern to understand the basis of the problem, as other factors like social surroundings and environment of negative character might have an influence on this pattern.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Den sociala omgivningen och dess processer har visat sig påverka individers upplevelser av vad hälsa är och även deras hälsoattityder- och beteenden. I dagsläget är däremot medvetenheten liten kring hur processerna påverkar dessa, samtidigt som kvinnor upplever sin hälsa sämre än någonsin. Det behövs mer forskning om fenomenet sociala processer och hälsa, som kan öka medvetenheten kring detta. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur unga kvinnor beskriver hälsa samt hur de upplever att deras sociala omgivning påverkar deras hälsoattityder- och beteenden. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor mellan 20-30 år. Det insamlade materialet kategoriserades utifrån gemensamma teman och analyserats med inspiration av fenomenologi. Resultatet visade genom samlade upplevelser att kvinnorna upplevde hälsa som en balans mellan psykiskt och fysiskt välmående. Det fanns upplevelser av förväntningar och normer i omgivningen kring hälsoattityder- och beteenden, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa. Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot går det inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen.
Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Bachelor thesis in Education. University of Gavle, School of Education and Economy, Department of education science. The social environment and its different processes have been shown to influence individual’s perception of health and peoples’ attitude toward health and behavior constructions. However, the range of knowledge about these processes and their influence is small, while women perceive their health worse than ever. It is essential that more research be conducted, on the phenomenon of social processes and health, which can increase awareness around this. increase the awareness of health and its benefits. Therefore, the purpose of this study is to investigate how young women describe health and how they perceive that heir social environment and surroundings influences their attitude and behavior toward health. The method that was used in this study was qualitative semi-constructed interviews that were answered by seven women, aged 20-30 years. The data have thereafter been categorized by common themes and was then analyzed with the help and inspiration of phenomenology. The result, the common experiences that these women shared, showed that health was perceived as a balance between psychical and physical wellbeing. The social environment contain expectations and norms regarding the attitudes and behaviors toward health, however the women did not conceive these to have any impact on their experience of health. The environment and surroundings have therefore no pronounced influence over the women’s experience of health. It is impossible, however, to verify that there are no influence what so ever, as it may be an unconscious process in interplay with the surroundings.

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet.För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teori om stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande för att förstå och analysera studiens syfte.Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv.
The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime.To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim.The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effect on the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet. För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teoriom stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande föratt förstå och analysera studiens syfte. Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv.
The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime. To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim. The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effecton the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

Title: ”When The Line Between Transmitter and Receiver Blurs” – A Study of how organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media tool Number of pages: 49 (51 including enclosures) Author: Ida Hansson Käll Tutor: Cecilia Strand Course: Media and Communication Studies D 30hp Period: Spring 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: The aim of this essay is to study how five organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media tool. Material/Method: A qualitative method has been used. Five interviews as primary sources have been conducted with representatives from each organization. Main results: The main results of the study is that organizations have to integrate social media as part of their external communication plans in order to face and respond to their surroundings in a new interaction and multi-way communicative platform. Results also show that organizations are well aware of the importance of making use and participate in social media. Keywords: blogs, external communication, facebook, respond to the environment, social media

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig.
The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.