To see the other types of publications on this topic, follow the link: Social work pedagogy.
Dissertations / Theses on the topic 'Social work pedagogy'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Social work pedagogy.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Carruthers, Jean Catherine. "Performance as a platform for critical pedagogy in social work education." Thesis, Queensland University of Technology, 2020. https://eprints.qut.edu.au/205094/1/Jean_Carruthers_Thesis.pdf.
Full textAbstract:
The aim of this research is to discover whether and how 'critical performance pedagogy' (CPP) is a strategy for students to think critically about the ways they link theory and practice in social work using theatrical performance as a platform. Using critical thematic and critical discourse analysis of qualitative interviews, video recorded performances and corresponding texts, this research has uncovered the various ways CPP supports critical and collaborative engagement in social work. The research indicates, students initially develop social and political analysis, make relevant links between theory and practice (praxis) and foster skills in democratic leadership and social action.
2
Nikoci, Shukrije, and Katarina Cvitic. "Att skapa trygghet för barn i krissituationer : En kvalitativ studie som undersöker pedagogers berättelser om barns trygghet i förskolan under coronapandemin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45128.
Full textAbstract:
Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan under coronapandemin. Syftet med studien är att med en hermeneutisk ansats förstå hur pedagoger, genom deras egna beskrivningar, hanterar barns trygghet i förskolan under de specifika förhållanden som råder i en krissituation. Eftersom coronapandemin är en pågående krissituation utgör det utgångspunkt i studien, men studiens resultat ska kunna tillämpas i andra krissituationer. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är Vilka strategier berättar pedagogerna att de använder för att skapa trygghet för barnen under coronapandemin? och Varför behöver barn känna sig trygga i en krissituation på förskolan? Empirin har samlats in genom intervjuer med sex pedagoger runt om i Sverige och analyserats utifrån hermeneutiken som vetenskapsteori med hjälp av begrepp från anknytningsteorin som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras i följande teman: Coronapandemins påverkan på vardagen i förskolan, Pedagogernas arbete med barns trygghet i coronapandemin, Förändringar i förskolan som påverkar barns trygghet under coronapandemin, Otrygga pedagoger. Studiens resultat visar på att pedagogerna har känt sig otillräckliga. Pedagogerna berättade att det endast har försökt överleva dagarna eftersom många ordinarie pedagoger varit sjuka. En ostrukturerad verksamhet bidrar till att barns trygghet påverkas negativt. Barn saknar sin trygga bas vilket bidrar till att de är otrygga i förskolans verksamhet. Studiens slutsats är att med hjälp av olika strategier som vi lyfter kan pedagogerna skapa bättre förutsättningar för barns trygghet i förskolan under en pandemi.
3
Greveby, Tor, and Doorn Joel van. "”Inte bara det rumsliga” : Arbetet med inkludering och exkludering för högstadieelever med NPF-diagnoser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103567.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur elevhälsoteam beskriver sitt arbete med inkludering, relationsbyggande och samarbete samt stöttning av elever med NPF-diagnos. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer samt en hermeneutiskt ansats. Det insamlade materialet i studien har analyserats utifrån Talcott Parsons sociologiska systemteori och ett relationellt pedagogiskt perspektiv. Resultatet visade att inkludering är något som alla elevhälsoteam ansågs som väldigt viktigt. Inkludering visade sig inte bara vara en metod utan ett perspektiv och ett förhållningssätt. Vidare visade resultatet att elevhälsoteamen arbetade på flera sätt för att skapa trygga och tillitsfulla relationer. Elevhälsoteamen samarbetade med eleven, vårdnadshavare, barn och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Elevhälsoteamen samarbetade även med socialpedagoger vars uppgift var att fånga upp elever i skolan, skapa trygghet och främja elevernas välmående. Det framkom också att samarbete är en viktigt punkt för att kunna främja elevens lärande och utveckling på bästa sätt.
4
Barchow, Winberg Martin. "Fiction and revolutions Thematic work – an including and engaging pedagogy situation." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33121.
Full textAbstract:
Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen är: Hur kan man jobba didaktiskt för att få fler elever intresserade, engagerade och få dem att känna sig inkluderade för att sträva efter att nå målen? Hur kan man som lärare jobba pedagogiskt för att få mer tid tillsammans med sina elever? Hur kan man utifrån olika lärandeteorier skapa ett större sammanhang och ge en ökad motivation för eleverna i sin undervisning?The purpose of this work of development is to provide a proposal on how teachers can engage and motivate more students to strive to achieve the goals in Swedish and history in high school. Based on previous research, various theorists, the curriculum of primary education in 2011 and the new curriculum for Swedish history and form a development that is based on a thematic approach in which literature is central to the theme and where teaching materials are replaced with various diverse elements that movie, museum visits, guest speakers, etc. The theme is called revolutions of the era and deals with 1700 - 1800 with a focus on French Revolution, ideologies and the social currents that result from it. Students work in groups and with three individual tasks. Theme work spans six weeks and a total of 30 hours. The issues were the subject of the essay is: How can you work educationally to get more students interested, engaged and make them feel included in order to seek to achieve the goals? How can we as teachers work pedagogically to have more time with their students? How can one based on different learning theories to create a larger context and give a greater motivation for students in their teaching?
5
Berlemo, Beatrice, and Fanny Gustavsson. "Hemlöshetens olika ansikten : En kvalitativ studie om professionellas upplevelser av hemlöshet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-73777.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.
6
Karlsson, Miriam, and My Sackenreuther. "Eftervård är nyckeln till en bevarad nykterhet/drogfrihet : Professionellas syn på eftervård som en del av missbruksbehandling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102460.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella inom missbruksvårdens olika verksamheter hade för erfarenheter av eftervård, vilka faktorer som var viktiga för att en person skulle kunna upprätthålla nykterhet/drogfrihet och hur samarbetet med relevanta aktörer såg ut. Den metodologiska utgångspunkten i denna uppsats var en kvalitativ ansats med hermeneutisk inriktning och empirin samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med nio relevanta professionella. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av Prochaska och DiClementes transteoretiska förändringsmodell som förklarar en förändrings olika stadier. Några slutsatser vi kom fram till är att eftervården är viktig för att ha en chans att kunna upprätthålla nykterhet/drogfrihet. Några viktiga faktorer för att kunna göra detta är inre motivation, hälsosam gemenskap och en meningsfull vardag. Vi har också kommit fram till att samarbeten mellan olika aktörer fungerar bra men att en förbättring är önskvärd. Detta för att ett samarbete mellan olika aktörer är viktigt för att kunna ge klienterna den bästa möjliga vård som finns.
7
Erdman, Emelie, and Emelie Olsson. "Att möta utsatta barn : Berättelser från professionella inom socialtjänsten om vad som är viktigt i bemötande och samtal med barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103836.
Full textAbstract:
Denna studies föreliggande syfte har varit att få en ökad förståelse för hur professionella inom socialtjänsten bemöter och samtalar med barn. Studiens metodologiska utgångspunkt har utgjorts av en kvalitativ ansats följt av ett hermeneutistiskt och fenomenologiskt synsätt. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts med ett urval bestående av fem personer. Samtliga intervjupersoner har en socionomutbildning varav två tituleras som socialsekreterare och tre som familjebehandlare. För att analysera resultatet har det relationella perspektivet samt begreppet barnperspektiv tillämpats. Studiens resultat tyder på att barnsamtal skiljer sig åt beroende på syfte. Ett av studiens huvudresultat är att barnet alltid ska stå i centrum och få göra sin röst hörd. Resultaten pekar även på att professionellas bemötande kan vara avgörande när det kommer till i vilken utsträckning som barnet kommer till uttryck. I mötet med utsatta barn behöver den professionelles förhållningssätt karaktäriseras av ödmjukhet, trygghet, förståelse och öppenhet. Den professionelle behöver även möta barnet där denne befinner sig och arbeta för en samarbetsallians. För att göra samtalet mer barnanpassat, begripligt och avslappnat kan den professionelle använda sig av olika samtalstekniker och verktyg. Slutsatsen av studien tyder således på vikten av professionellas förhållningssätt i bemötandet av utsatta barn. Professionella har med andra ord ett ansvar att bemöta barn utifrån deras situation, behov och förutsättningar.
8
Jannok-Nutti, Ylva. "Matematiskt tankesätt inom den samiska kulturen : utifrån samiska slöjdares och renskötares berättelser." Licentiate thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-26696.
Full textAbstract:
The purpose of this licentiate thesis is to study mathematical cultural knowledge within the sámi culture. The study describes and analyzes how sámi handicrafters and reindeer herders express their mathematical thinking, and how they express the learning of the mathematical cultural knowledge. The learning will be analyzed from the point of learning within a cultural context with focus on the mathematical knowledge, and knowledge transforming trough generations.The empirical study is collected through qualitative interviews and literature study. The results are based on 10 interviews with sámi handicrafters and reindeer herders. The Sámi handicrafters and reindeer herders were chosen by me trough personal contacts. The persons are from the communities of Kiruna, Gällivare and Jokkmokk. The choice to focus on sámi handicrafters and reindeer herders are from my experiences from an earlier study. The interviews are recorded with recorder, video or by notes. The interviews were conducted according to two strategies. There strategy one focused on the persons´ life story. The person was asked to tell about her/his life from an yearly base. The second strategy was based on a question form with guiding questions.The results are presented in seven categories, Alan Bishop's sex activities: counting, locating, measuring, designing, playing and explaining, and a category: knowledge and learning. The results and, and a category: knowledge and learning. The results show that there are several conceptions for the reindeer herds according to the approximate number of reindeer in the herd. The special reindeer are used as an aid for the counting or approximation, and as an aid for the localisation of reindeer. The numbers of marked reindeer calves are counted trough marks on a wood-stick, by parts from the ear of the marked calves', or by notes on a paper. Locating in the nature is by well-known objects in the nature, by the wind, or by the rivers. The cardinal points are after the landscape, after the rivers or lakes, and the valleys around them. The measurements and measure methods are based on the body. The learning is based on encouragement and involvement in the work. For the learning are the stories important and the explaining or instructing. It is important to develop a close relationship to for example the nature and the reindeer. It is also important to let the children feel that the adults need their help with chores. It does not matter if the children makes mistakes, but it is important to try to do the chores orderly.The results are discussed within an Ethnomathematical or Multicultural Mathematics context, from an Indigenous perspective with Decolonizing, and in connection with the Sámi education in mathematics.Godkänd; 2007; 20070215 (biem)
9
Kauza, Jacqueline Kay. "Disciplinary Writing Expectations and Pedagogical Practices of History and Social Work Instructors." The Ohio State University, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu158749521434082.
Full text
10
Dravegård, Malin. "En evidensbaserad missbruksvård? : Om kunskapsanvändning och kunskapsutveckling i socialtjänstens missbruksvård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102145.
Full textAbstract:
Syftet för denna studie var att få ökad förståelse för hur socialarbetare inom socialtjänsten resonerar gällande val av insatser för personer med missbruksproblem med fokus på användningen av olika kunskapsformer samt hur möjligheterna till lärande och kunskapsutveckling i arbetet ser ut. Studiens metodologiska utgångspunkter var hermeneutik med fenomenologisk inspiration och kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem socialarbetare. Den teoretiska utgångpunkten för denna studie var Säljös sociokulturella teori. Resultatet visade att intervjupersonerna sammanväger olika former av kunskap för att besluta om insatser till personer med missbruk. Främst framträdde klientens perspektiv som kunskap och den professionella erfarenheten, följt av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Resultatet visade även att det finns brister i uppföljningssystem och tillgång till forskning som hämmar kunskapsutveckling. Resultatet presenterade lärotillfällen i samspel med andra professionella, fortbildning, bättre system för uppföljning och tillgång till forskning som möjligheter till kunskapsutveckling. Slutsatser som kan dras är att intervjupersonerna uppfyller socialtjänstens mål om en evidensbaserad praktik då de arbetar enligt riktlinjemodellen. Andra slutsatser är att verksamheter i det sociala arbetet bör få bättre tillgång till system för uppföljning av arbetet och åtkomst av forskning samt att verksamheter bör omorganisera sin ekonomi för att tillåta mer fortbildning. Verksamheter bör även aktivt arbeta med medarbetarenkäter och undersökningar kring vad socialarbetarna upplever att de behöver för att utveckla sin profession och verksamheterna, till fördel i grupp utifrån studiens teoretiska utgångspunkt. En sista slutsats är att betrakta Säljös begrepp appropriering som en del av den professionella kunskapen, en kunskap om att välja ut relevanta delar till en problemlösande helhet, som är högst betydelsefull för evidensbaserad praktik och det professionella arbetet.
11
Fransson, Louise, Rebecka Larsson, and Amanda Lilja. "Att arbeta utan att synas : En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34730.
Full textAbstract:
Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö.The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.
12
Davies, Mona. "Breaking the cycle of incarceration| Stories of my work as a missionary to children of incarcerated parents." Thesis, United Theological Seminary, 2015. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=3663765.
Full textAbstract:
The context of this project is Community Outreach Ministry in Riverside, California, interviewing six families caught in the cycle of incarceration. The problem was no stories addressing the children's needs by the children of incarcerated parents existed in the literature. The objective included apprehending and analyzing fifteen stories in eight weeks. The hypothesis accepted the children's stories as a research tool informing interventions for breaking the cycle of incarceration. A qualitative research narrative case study was implemented. The findings tested that the qualitative insights from the stories informed the model and resources as effective interventions to break the cycle of incarceration.
13
Wallin, Annie, and Nox Larsson. "Konsten att hantera utmaningar : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser i arbetet med våldsutsatta barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104007.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.
14
Norlander, Ludvig. "Den stolte bilbyggaren : En studie om lönearbetets betydelse för delaktighet och identitet." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4934.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to find, understand and discuss the experiences of former employees at SAAB, and present how this can be understood according to my core theoretical concepts, which are participation and identity. The questions asked in the study are based on how the labor is described, characterized and what comes forth as valuable, which is compared to absence of labor work. First, labor is described in an historical and social context, and at the same time related to the core theoretical concept. Second, the methodology chapter is presented, which mainly consists of 11 observations and 10 interviews. Third, the chapter regarding former theory leads to an analysis model, which is used on the empirical material of the study. The result shows that labor work at SAAB primarily is described as important for socializing, security and the possibility to be independent. The tasks at SAAB are described as backbreaking and monotonous, while the lack of labor work influences the physical and mental wellbeing. Unemployment also contributes to limitations in everyday life, and in addition, creates negative feelings and experiences due to lack of control in a new and changed world. In summary, the empirical and theoretical analysis taken together leads to the conclusion that labor work at SAAB is substantially described as positive, but there are however, parts which are less positive. Another conclusion is that lack of labor work primarily can be described as negative, but the opposite is also discernible. A third conclusion is that labor work is important for the understanding of participation and identity. When using the theoretical analysis model on the results given in the empirical material, three participation- and identity patterns can be found. These are then contextual and temporal, due to time and situation; the stabile and secure pattern, the loose and temporary pattern and the compensating and regenerative pattern. At the end of the essay there is an overall and concluding discussion regarding the findings in relation to context and society and which significance this may have on social pedagogy and its practice. Finally there is a brief section with reflections regarding the conducted study and perspectives on research to come.
15
Newcomb, Michelle A. "Recognising resilience: Understanding how childhood adversity impacts undergraduate social work and human services students." Thesis, Queensland University of Technology, 2018. https://eprints.qut.edu.au/116194/1/Michelle_Newcomb_Thesis.pdf.
Full textAbstract:
Many students entering social work and human services (SWHS) degrees have a history of childhood adversity. A survey of 265 students found that those who had experienced adversity believed it built resilience and both informed their choice of profession and enhanced capacity to persevere with study. Twenty students were interviewed and they reported that they tended to keep their childhood experiences hidden from academics, peers and employers. The study highlights the importance of acknowledging the potential insights students may have gained from adversity which may reduce the stigma they experienced in studying to become SWHS professionals.
16
Göransson, Mickaela, and Rowelyn Abanero. "Utanförskap på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidspersonalens utsagor om socialt utanförskap bland barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106902.
Full textAbstract:
Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.
17
Sjöberg, Forssberg Karin. "Att skapa drivkrafter för lärande och förändring : En studie om jämställdhetsintegrering och dess förutsättningar i en kommun." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130605.
Full textAbstract:
Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Trots att strategin använts i drygt 20 år finns relativt lite forskning om praktiskt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet med denna avhandling är att, utifrån ett lärperspektiv, som har sin grund i verksamhetsteori, studera och bidra med kunskap om jämställdhetsintegreringsarbete och dess förutsättningar i en kommun. I studien görs en empirisk analys av jämställdhetsintegreringsarbetet i en kommun, som bedömts ligga i framkant när det gäller arbete med jämställdhetsintegrering. Avhandlingens frågeställningar är: 1. Hur organiseras och genomförs jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? 2. Vilka förutsättningar underlättar respektive försvårar jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? Kommunen deltog under tiden för insamlingen av data (2011 – 2013) i Program för Hållbar Jämställdhet, regeringens hittills enskilt största jämställdhetssatsning. Studien genomfördes utifrån en interaktiv forskningsansats i form av en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen baseras på intervjuer med 36 personer som representerade olika nivåer och funktioner i kommunen. I analysen har kommunens arbete med jämställdhetsintegrering studerats som en relation mellan två verksamhetssystem. Det ena verksamhetssystemet utgjordes av kommunkoncernen med två förvaltningar i fokus och det andra av den utvecklingsorganisation som utformades. Resultaten visar att utvecklingsorganisationen i hög grad bidrog till jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen, då det över tid uppstod olika motsättningar mellan de två verksamhetssystemen. Dessa motsättningar kan sägas ha satt igång expansiva lärprocesser, vilka bidrog till att arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades, och givet vissa förutsättningar, hölls vid liv. Motsättningarna kan ses som förutsättningar som både underlättade och försvårade jämställdhetsintegreringsarbetet. Motsättningar identifierades mellan politiska intentioner och lokalt utvecklingsarbete, mellan abstrakt och konkret jämställdhetsintegreringsarbete och i form av emergenta (framväxande) motsättningar. I studien dras några slutsatser. Den första är att planerade interventioner som sätter igång ett expansivt lärande behövs för att driva och fördjupa arbete med jämställdhetsintegrering. Sådana interventioner kan skapa motsättningar inom verksamheterna. Verksamheternas förmåga att hantera motsättningarna är avgörande för verksamheternas utveckling. En andra slutsats är att planerade stödaktiviteter är en förutsättning för att hantera de motsättningar som skapas av de planerade interventionerna. En handlingsberedskap behövs även för att ta hand om de oplanerade motsättningar som växer fram (emergenta), vilka annars riskerar att försvåra arbetet. Genom att skapa och hantera motsättningar inom verksamheter kan expansiva lärprocesser sättas igång, vilka i sin tur kan bidra till att verksamheterna, och inte enstaka individer förändras, vilket ökar möjligheterna att ge en mer jämställd service. Eftersom både yttre och inre tryck ofta saknas eller är svagt när det gäller jämställdhetsarbete är behovet av att skapa drivkrafter för arbetet stort.
18
Kornbeck, Klaus Jacob. "Convergence and divergence in conceptualising the professions of social work and social pedagogy and their professional education, and the question of Europeanisation : Germany, Denmark and Belgium (1989-2004)." Thesis, University College London (University of London), 2014. http://discovery.ucl.ac.uk/10018563/.
Full textAbstract:
Across the European Union, an aggregate professional field can be identified: the “social professions”. This field is characterised by being composed, in most countries, of two traditional professions with specific higher education programmes: “social work” and “social pedagogy”. The thesis explores their mutual relationship by revisiting theories from Germany, the home of social pedagogy, where the two paradigms have, in higher education policy-making, largely merged in the second half of the twentieth century. This development at the level of curriculum prescription indicates the so-called “convergence paradigm” advocated, for many years, by some academic authors. Alternatives to convergence were known, however, and an analysis of material from other EU countries may serve to reassess the thinking which has become orthodoxy in Germany. The thesis established the concepts of “social work/social pedagogy dichotomy” (the fact that the two paradigms are separate and discernible) and “social work/social pedagogy convergence”, the latter drawing upon the German concept. Using these analytical tools, first to revisit and characterise the developments observed in Germany, then to assess material from Denmark and Belgium (French Community), the thesis shows that dichotomy has continued to be a determining factor of professional education in Denmark and Belgium, while there are no signs of convergence. The discussion is based on the 15-year period starting with the enactment of the relevant EU directive on mutual recognition of qualifications (1989–2004). By ending in 2004, the investigation enables recent English developments in relation to the exploration and possible future introduction of “social pedagogy”, alongside “social work”, to be taken into consideration, thereby helping to inform current English and British debates.
19
Viksten, Michal. "Human rights activism in Mexico City – A case study on young people’s strategies for enacting citizenship." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7156.
Full textAbstract:
The aim of this study is to gain a deeper understanding of the strategies used by young people in Mexico City to exercise civic participation in the form of human rights activism. Mexican society is currently markedby an increased amount of human rights violations, together with high levels of corruption, violence and severe flaws within the democratic system. To claim and stand up for human rights in this context is not onlydifficult but also dangerous, which is a pattern that recurs in many context throughout the globe. The young activists who were interviewed share the experience of having attended the same human rights education, where human rights are taught through critical pedagogy. They manifest a perspective where human rights have to be enacted in all spheres of society, including interpersonal relationships. Human rights ideals also seem to represent something similar to an ideology that, when understood correctly, entails a transformative potential. The experience of undertaking human rights education formed new networks and bonds in civil society, as well as personal reflections on their own position in their surrounding. Although recognizing the importance of relating to the parliamentary structure and public institutions, the activists seem sceptical towards achieving human rights progress through that arena due to the large political and financial corruption. Instead, the result of this study highlights other strategies for exercising civic participation and defending human rights in Mexico, such as the creation and participation in autonomous, democratic structures within in the civil society and social movements, as well as actions executed within informal relationships and spheres.
20
Bertilsson, Louise. "Hur kan musik bli ett verktyg i socialt arbete? : Exempel från personal på dagliga verksamheter i Malmö." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45043.
Full textAbstract:
Music is universal and appreciated by many, yet it is rarely spoken of in the context of social work. The extent to which music is used in social work in Sweden is not clear, as there is not much research in the area. Therefore, the aim of this study was to explore how music can be used in social work with clients, specifically in the field of disability. The goal was to investigate whether music can have an impact on the well-being of clients, and whether music can encourage active participation in society. The purpose was also to investigate if social workers feel that they can use music both for creating relationships with clients and as a means of communication. To address these issues, four people working with music as a tool in social work were interviewed. The four individuals work with individuals with disabilities in Malmö, Sweden. A synthesis of previous research and empirical evidence from this study together with social pedagogy as a theoretical starting point strongly suggests that music can be used to encourage active participation in society, provide a sense of community, improve health and well-being, and that it can be a tool for relationship building and communication between client and social worker. Furthermore, music can both motivate the client and positively affect mood. Social pedagogical work is often applied in everyday situations, where the worker needs to be creative and solution-focused to develop strategies that are effective in interaction with others, the conclusions drawn in this study make a compelling case for music as a useful tool in social pedagogical work – music becomes a positive and personal element in the interaction between social worker and client.
21
Mohamad, Nour. "A Woman but also an immigrant : A qualitative study about Middle Eastern and North African women's work experiences in the Swedish healthcare sector." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182783.
Full textAbstract:
This intersectional study focused on Middle Eastern and North African women's experiences working within the Swedish health care sector. Consequently, the study focused on three main aspects; motivation, difficulties, and opportunities. The study was based on individual semi-structured in-depth interviews with six women who work in different positions and different parts of Sweden. Material from previous research and theoretical starting points relates to intersectionality, ethnicity, and gender were also used. The study found that foreign-born women are experiencing, on the one hand, the pressure of the original culture that still emphasizes gender-stereotypical segregation and, on the other hand, the Swedish society, where they suffer from stereotypical and discriminatory views. Women's original culture impacts their work choice by emphasizing their feminine characteristics, which link them to the healthcare sector. It also affects the family's labor division and the women's ability and freedom to work and develop in their careers. The stereotypical and inferior view of the foreign-born woman is responsible for exposing them to racist and biased attitudes, creating in-groups and out-groups, and pushing them to work more to prove their worth. In addition, the results indicate that the Swedish authorities also have stereotypical perceptions of foreign-born women and that female-dominated occupations like the healthcare sector are the most favorable occupations for these women. Regarding opportunities, the interviewees reinterpreted the difficulties as opportunities as part of seeing the glass as half full and showing their gratitude for living in Sweden and having opportunities that may not be possible to get in their country of origin.
22
Gerdin, Hanna, and Malin Iggsten. "Lärarens relationskompetens och dess betydelse för elevers utveckling : En kvalitativ intervjustudie med ämneslärare." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191218.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka lärares relationskompetens och dess betydelse för elevers utveckling. Studien har undersökt vad som utmärker förtroendefulla relationer mellan lärare och elever, hur lärare upplever att lärare och elev relationen inverkar på elevers utveckling samt vilka relationer till eleven läraren kan identifiera i sin yrkesroll. Det är en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med tio ämneslärare från Västmanland och Dalarna. Insamlade data har analyserats utifrån en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Aspelins tolkning av Thomas Scheffs relationsteori med lärarens relationskompetens i fokus. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt och Aspelins definition av relationskompetens kan vi identifiera de tre delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens i informanternas svar. Resultatet visar att informanternas relationskompetens inverkar på elevernas utveckling. Studien har visat att läraren behöver ett antal egenskaper och kompetenser för att skapa förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Egenskaper som att vara lyhörd, en god lyssnare, nyfiken och trygg samt att inneha kommunikativ- och socioemotionell kompetens är utmärkande för studiens lärare i arbetet med att skapa förtroendefulla relationer. Av studien framgår att goda relationer inverkar på elevers utveckling. Lärarna beskriver att lärande och utveckling har en stark sammankoppling där tillit, förtroende och att vara rättvis är viktiga faktorer i samspelet med eleven. Studien visar att lärarna har en mångfacetterad yrkesroll där den stödjande rollen beskrivs betydelsefull i relationsskapandet. Ett tydligt resultat visar på att med erfarenhet kan läraren fokusera mindre på den kunskapsförmedlande rollen till förmån för den relationella, att skapa relationer till eleven. Specialpedagogen har en viktig roll i att uppmärksamma lärares relationskompetens då det får betydelse för elevers utveckling.Examinationen genomfördes på distans via zoom på grund av Covid 19.
23
Johansson, Hanna, and Lovisa Lindström. "När är ett barn inte längre ett barn... : En studie om vuxna barns upplevelser av att växa upp i en missbruksmiljö." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8055.
Full textAbstract:
Utifrån ett generellt kunskapsintresse behandlar studien hur barns uppväxtvillkor har påverkats av att växa upp i en familj där det har pågått ett alkoholmissbruk. Vi upplever att det är ett tabubelagt ämne i samhället idag som behöver belysas och pratas mer om. Valet av ämne blev därför hur vuxna barn har påverkats av att växa upp i en missbruksmiljö. Syftet med vår studie är att belysa och analysera hur vuxna människor har påverkats av sin uppväxt i missbruksmiljö samt diskutera hur deras upplevelser kan ha format och haft betydelse för deras liv idag. Studien är en narrativ forskning som utgår från tre livsberättelser. Vi har använt oss av en intervjumall för att studiens syfte och frågeställningar ska bli besvarade. De tre respondenterna i studien har blivit tillfrågade och gett sitt samtycke till ett deltagande. Resultatet analyserades och kopplades till vår teoretiska utgångspunkt- anknytningsteorin. Det resultat som tydligt framkommit i vår studie är att ett barns uppväxt i en missbruksmiljö kretsar mycket kring alkoholmissbruket. Det framgick i resultatet att respondenterna fick stå tillbaka mycket och fick ta ett stort ansvar i familjen. De beskrev att missbruket ofta hemlighölls. Resultatet visade även att varje respondent hade någon form av fritidsaktivitet samt en person som de kunde finna trygghet hos under uppväxten. Det visade att respondenterna blivit påverkade av sin uppväxt, både positivt och negativt samt att de har stärkts av sina erfarenheter.From a general interest aspect the study looks into how a child´s upbringing has been affected by growing up in an alcohol abusive environment. We discovered that it is today a taboo subject that needs to be highlighted and talked about. Our choice of topic was therefore how adult children have been affected by growing up in an addictive environment. The purpose of our study is to highlight and analyse how adults have been affected by growing up in an addictive environment and to discuss how their experiences can have formed them and also had an impact on their lives today. The study is a narrative research based on three life story. We have used an interview template so that the aim of the study and questions should be answered. The three respondents in the study have been requested and have given their consent to participation. The results were analyzed and linked to our base theory - attachment theory. The result that became clear in our study is that a childs upbringing is greatly affected by alcohol addiction. It emerged in our study that respondents mostly took a back seat and had to take a lot of responsibility in the family. They described that the addiction was usually kept secret. Our result also showed that every respondent hade some form of recreational activity and also a person they felt safe with during childhood. It also showed that the respondents have been affected by their upbringing in positive and negative ways. Their experiences have strengthened them.
24
Blunt-Williams, Kesha. "Students' perceptions of transformative educators." Columbus, Ohio : Ohio State University, 2007. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc%5Fnum=osu1174664044.
Full text
25
Kuparinen, Kuparinen. "Pedagogisk verktygslåda : Autism och bemötande i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62582.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta del av hur pedagoger arbetar i mötet med elever med autismspektrumstörning. Frågorna är ”Hur kan pedagogerna arbeta med elever med autism?”, ”I vilken utsträckning använder pedagogerna metoden TEACCH® i sitt arbete med elever med autism?” och ”Hur kan det pedagogiska arbetet förstås i relation till begreppen inkludering och integrering?”. Som teoretisk referensram används Nilhoms (2007, 2012, 2016) inkluderings- och integreringsbegrepp. Autism är en neurologisk störning som försvagar individens förmåga att processa och tolka information. En av de vanligaste metoderna är TEACCH® (2014) och är en ”guide” för både yrkesutövare och anhöriga angående bemötande. Tre intervjuer genomfördes med tre olika pedagoger, två arbetar på en resursskola och en arbetar på en utredningsenhet i mellersta Sverige. Intervjuerna tolkades utifrån meningskoncentrering (Kvale, 1997). Resultatet visar att alla elever har olika typer av svårigheter och styrkor som kräver en bred variation av pedagogiska verktyg hos pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna använder sig av flera verktyg från olika metoder som individanpassas.
26
Rööhs, Lina. "Kan närmiljö bli lärmiljö? : En studie om hur skolans närmiljö nyttjas i SO-undervisningen i årskurs 1–3 samt om skolans geografiska plats har någon betydelse för utomhusundervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84714.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena. Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.
27
Berglund, Anna, and Jessica Emgård. "How teachers work to include newly arrived students in the English classroom." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33507.
Full textAbstract:
Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.
28
Petersson, Jessica. "Kan hon - så kan du!? : En diskursanalytisk studie av tidningen Amelias bild av kvinnan." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6886.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas. Studien betonar därför medvetenhet kring vikten av individers möjlighet till emancipation och resultaten styrker tanken om att kvinnor av idag, via media, utsätts för en ständig press i att förhålla sig till medias bild av kvinnan, en bild som hon själv genom sina val och aktiva handlande bidrar till att upprätthålla.The purpose of the study is to enlighten media's representation of women though a discourse analytical perspective. The material consists of articles concerning beauty, body and health in three exemplars of the magazine Amelia combined with photos on the magazines' front pages. All front pages show styled, smiling women showing how a woman can, or should, look like, which is followed up inside the magazine where the reader gets suggestions on choice of actions to reach the same (self) image. The results are connected to social pedagogy, the arena of social work which concerns human growth, relations, communication and faith in the individual as capable to choose and relate to explicit and implicit norms in society. The norms are based on patterns of power which can be related to perception of and attitudes towards the participation of individuals in society. Thin in turn is based on how divergent choices regarding beauty, body and health are punished. The study therefore emphasizes awareness regarding the importance of individuals' possibilities to emancipation. The results strengthens the through that women today, through media, are exposed to a continuous stress on relating to the medial picture of woman, a picture which she herself through choices and actions contributes to maintain.
29
Bergman, Mikael, and Stefan Johansson. "Kränkningar på sociala medier : en del av ungdomars vardag." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11153.
Full textAbstract:
Sociala medier är en arena där många ungdomar är uppkopplade på stora delar av dygnet. Den nya arenan att umgås på har många fördelar, som till exempel bibehålla och utöka de sociala kontakterna. Samtidigt som det finns fördelar med ungas aktivitet på internet, finns det risker som sömnsvårigheter, internetberoende och internetkränkningar. Studiens syfte är att undersöka ungdomars uppfattning om vad det förekommer för kränkningar på sociala medier och hur ungdomar anser att dessa kränkningar kan förebyggas och motverkas. Studien har en kvalitativ ansats där resultat och analys grundas på tre stycken halvstrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Ungdomarna i studien går på en gymnasieskola i en mindre ort i södra Sverige och är i studien anonyma. Vi har använt oss av symbolisk interaktionism som teoretisk referensram, där definitionen av situationen, social interaktion, symboler och tonvikt på aktivitet är våra teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att kränkande bilder och kränkande kommentarer om personers sexuella läggning, politiska åsikt och utseende är de mest förekommande kränkningarna på sociala medier. Det har visat sig vara ett hårt klimat på sociala medier och att kränkningar sker öppet, framförallt på de sociala medierna där användarna kan vara anonyma. Ungdomarna anser att ett av flera sätt att förebygga dessa kränkningar skulle vara genom ökad förståelse och kontinuerliga diskussioner bland vuxna och ungdomar.The social media center is a platform where most of the young people are online a considerable time of their freetime. The new arena to socialize has many advantages, such as containing and exploring the social life. At the same time there are benefits with the huge activity on the internet. There are also plenty of risks such as sleep disorders, internet addiction and internet violations. The purpose of the study is to examine the youth's perception of what kind of violations there are on the social media center and how they may be prevented and inhibited. The study has a qualitative approach where our results and analysis are based on three semistructured life-world interviews in form of focus groups. The young people of the study attend a secondary school in a smaller town in southern Sweden and are anonymous in the study. We have used the symbolic interactionism as a theoretical reference framework, where the "definition of the situation", "social interaction", "symbols" and "emphasis on activity" are our theoretical concepts. The results of our study show that offensive images and offensive comments about the sexual orientation, political opinion and appearance are the most common violations of social media. It has been shown to be a hard climate on social media and that violations can be seen openly, especially in social media where users can be anonymous. The young participants of the study believe that one of several ways to prevent these violations are through better understanding and continuous discussion among adults and teenagers.
30
Bejegård, Elin, and Anna Ericsson. "Frihet under ansvar : En kvalitativ studie om det gränslösa arbetets möjligheter och utmaningar ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173928.
Full textAbstract:
In the Swedish labor market, it has become more common that employees, with an office-based workplace, themselves decide when, where and how their work takes place. This flexibility results in a situation where the borders between work and private life become blurred and the work can therefore be described as flexible. The purpose of the study was to examine and analyze flexible work-life from a coworker perspective, its' perceived possibilities and challenges and consequences for work life balance. A qualitative study with semi-structured interviews was conducted among coworkers in different trades in the Swedish labor market. The results showed a wide range of possibilities and challenges with flexible work conditions. Flexible work-life opportunities revealed to promote those with family responsibility, not least single parents. The flexible work-way also opened up the possibility to recover and enhanced wellbeing, but could also result in negative consequences such as perceived stress. The wellbeing and the experienced work-life balance has shown to be affected by work demands, the degree of control and the work experience. Therefore, has it been of great importance that the coworkers get enough support and help to find functional strategies to be able to draw a line between work and leisure.På den svenska arbetsmarknaden är det allt mer vanligt att medarbetare med kontorsbaserade yrken själva får utforma när, var och hur arbetet ska utföras. Den flexibiliteten medför att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut och arbetet kan därmed beskrivas som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka och analysera gränslöst arbete ur ett medarbetarperspektiv. Studien utgick från frågeställningar som berör medarbetares erfarenheter av gränslöst arbete, dess möjligheter och utmaningar samt hur det påverkar balansen mellan arbete och fritid. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod användes bland medarbetare inom olika branscher på den svenska arbetsmarknaden. Studiens resultat visade på en rad olika möjligheter och utmaningar med gränslösa arbetsförhållanden. Det flexibla arbetssättet visade sig bland annat underlätta för de med familjeansvar, inte minst för ensamstående föräldrar. Det gränslösa arbetssättet visade sig också främja möjligheten till återhämtning och ökat välmående, men riskerade även att resultera i negativa följder såsom upplevd stress. Välmåendet och den upplevda balansen mellan arbete och privatliv, även kallat work-life balance, påverkades av arbetskrav, graden av kontroll och arbetslivserfarenhet. Därför har det varit av stor vikt att medarbetarna har stöd och får vägledning att hitta fungerande strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv.
31
Dimitrijevic, Marija, and Dora Sisarica. "Självskadebeteende : En studie om hur yrkesprofessionella påverkas känslomässigt av att möta människor som har ett självskadebeteende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95176.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma påverkas känslomässigt av att arbeta med människor som har ett självskadebeteende. Det som undersöks är hur de själva uppfattar att de påverkas samt hur de hanterar sina känslor i möten med dessa människor. Studien är av kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Sammanlagt gjordes sex intervjuer med yrkesprofessionella på tre olika verksamheter. Utbildningsnivån varierade på de olika verksamheterna och bland respondenterna fanns de som var utbildade till psykolog, socionom, skötare och behandlingspedagog där ett antal även hade vidareutbildningar. I resultatet konstaterar samtliga respondenter att arbetet med människor som har ett självskadebeteende leder till en känslomässig påverkan på olika sätt. Det som visat sig vara det mest betydelsefulla sättet att hantera sina känslor i arbetet för respondenter är det kollegiala stödet samt organisatorisk handledning. Studiens slutsatser är att det förekommer skillnader gällande verksamheternas ledning och organisation samt utbildningsnivå. Yrkesprofessionella med högre utbildning var mer medvetna om sina känslomässiga konsekvenser samt hur de skulle hantera dessa i jämförelse med de som hade lägre utbildning och testade sig fram för att hitta tillvägagångsätt att hantera sina känslor.
32
Fetiu, Valon, and Eglantina Shulemaja. "”Alla lärare borde lyssna och ta in det eleverna ber om. Det finns många som gör det men en del lärare är tvärt emot” : En enkätstudie om gymnasieelevers upplevelse av elevinflytande i samhällskunskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44834.
Full textAbstract:
Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år. Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.
33
Kestilä, S. (Sointu). "Nuoreksi aikuiseksi epävakaassa kasvuympäristössä:nuorten kokemuksia arjessa selviytymisestä ja kasvuolosuhteista lastensuojelulapsena." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2016. http://urn.fi/urn:isbn:9789526211961.
Full textAbstract:
Abstract Making use of Bronfenbrenner’s ecological theory, the study examines the factors influencing the everyday life of children subject to child protection measures who have grown in an environment of prolonged family crisis. The theory of social pedagogy is used in the interpretation of the results. The research results and conclusions are also considered in view of the Child Protection Act. The basis for the methodological and methodical choices for the study is provided by the examination of the experiences of now young grown-ups who have grown subject to child protection measures. They report personally on their experiences as children subject to protection measures. In addition to interviews, documentary data is also used. The research is a qualitative case study in nature. Two research problems were formulated. The first one is concerned with the adolescents’ experiences of family, parents and other close environment in their everyday childhood. The second research problem is related to the young people’s indirect experiences at meso, exo and macro levels of social work support measures in child protection. Answers to both these problems are sought through thematisation. The themes are based on the concepts of the Child Protection Act and on the various contexts in the field of the micro, meso, exo and macro levels in Bronfenbrenner’s ecological theory. The research data was collected in 2004 and 2005. The study revealed that the parents had been supported a lot through various preventive support measures available in non-institutional child protection. In spite of this, the young people’s life as children in the families was precarious and the families would break up. The parents’ educational responsibility and ability to take care of their children did not meet the requirements of the Child Protection Act. The study highlighted the poor status of the child between two institutions. Little attention was paid in the social work practices to the children’s right, based on their status, to access the data on themselves and their families and to present their opinions. Contacts with the adolescents by the social services during the child protection process had been very few. The actors in the child welfare sector were not aware of how the children experienced the child protection support measures. The social work system fared quite badly in its practices stipulated in the Child Protection Act to support the children’s growth and to help them in their everyday lives in an insecure growth environment. Social work did not have any means to approach the child as an individual, nor the child and parents comprehensively together in family-based child protection workTiivistelmä Tutkimuksessa tarkastellaan epävakaassa kasvuympäristössä ja perhekriisin olosuhteissa kasvaneiden lastensuojelulasten arkeen ja elämänkulkuun vaikuttaneita tekijöitä Bronfenbrennerin ekologista teoriaa hyväksi käyttäen. Tulosten tulkinnassa ja johtopäätösten tekemisessä hyödynnettiin sosiaalipedagogiikan teoriaa. Tutkimuksen tuloksia ja johtopäätelmiä tarkasteltiin myös lastensuojelulain valossa. Tutkimuksen metodologisten ja metodisten valintojen lähtökohtana on ollut lastensuojelulapsina kasvaneiden nuorten kokemusten tutkiminen. Haastatteluaineiston lisäksi käytetään asiakirja-aineistoa. Tutkimuksen lähestymistapa on laadullinen tapaustutkimus. Tutkimukselle asetettiin kaksi tutkimustehtävää. Ensimmäinen tutkimustehtävä kohdistuu mikrotasolla nuorten lapsuuden arjen kokemuksiin perheestä, vanhemmista ja muusta lähiympäristöstä. Toinen tutkimustehtävä kohdistuu nuorten meso-, ekso- ja makrotason välillisiin kokemuksiin lastensuojelun sosiaalityön tukitoimista. Molempiin tutkimustehtäviin etsittiin vastausta teemoittelun avulla. Teemat on asetettu Bronfenbrennerin ekologisen teorian mikro-, meso-, ekso- ja makrotasojen kentässä erilasiin konteksteihin ja lastensuojelulain käsitteistöön. Tutkimusaineisto kerättiin vuosina 2004 ja 2005. Tutkimuksessa tuli esille, että vanhempia oli tuettu runsaasti erilaisin lastensuojelun avohuollossa käytössä olevin preventiivisin tukimuodoin. Tästä huolimatta nuorten elämä lapsena perheissä oli epävakaata ja perheet hajosivat. Vanhempien kasvatusvastuu ja kyky huolehtia lapsistaan eivät toteutuneet lastensuojelulain määrittämällä tavalla. Tutkimuksessa tuli esille lastensuojelulapsen aseman heikkous kahden instituution välissä. Sosiaalityön toimintakäytännöissä vähälle huomiolle jäi, että lapsilla on asemansa puolesta oikeus itseään ja perhettään koskevaan tietoon sekä mielipiteen esittämiseen. Sosiaalitoimen järjestämät yhteydenpidot nuoriin lastensuojeluprosessin aikana olivat vähäisiä. Lastensuojelun toimijoilla ei ollut tietoa siitä, miten lapsi koki lastensuojelun tukitoimet. Sosiaalityön toimintakäytännöissä jäi nuorten kokemana heikoksi lastensuojelulain määrittämä lapsen kasvun tukeminen ja auttaminen arjen elämässä epävakaassa kasvuympäristössä. Sosiaalityössä ei näyttänyt olevan keinoja lähestyä lasta yksilönä eikä lasta ja vanhempia yhdessä kokonaisvaltaisesti perhekohtaisessa lastensuojelussa
34
Theorin, Isabella, and Rebecka Svantesson. "En skola för alla." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26412.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att studera hur skolans miljö på fyra olika skolor ser ut för elever som är inom autismspektrumtillståndet. Skolans professionella har som uppgift att kunna anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. Vidare var syftet med denna studie att undersöka kring vilket behov det finns av socialpedagoger inom grundskolan idag. Studien är av kvalitativ karaktär för att kunna få information kring hur lärarna upplever hur elever med autism bemöts och får stöd i skolan. Studien baseras på fyra stycken intervjuer med lärare. Intervjuerna har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Vidare har intervjuerna också analyserats och bearbetats med hjälp av Thomas J Scheffs teori om sociala band och Paulo Freires begrepp Empowerment. Resultatet av studien visar på att det finns ett behov av socialpedagoger inom skolans värld idag. Vidare visar resultatet på att lärare idag känner sig inte tillräckligt rustade med kunskap för att kunna hantera barn med autism.Today's schools, including its staff, are obligated to offer adjusted teaching for all students’ abilities and needs. The purpose of this study is to look into four elementary schools, considering their current environment for students with autistic spectrum disorder (ASD). It is also to investigate if there is a call for social workers to be present in elementary schools. The study was qualitative in its character and interviews with four teachers were performed. In this way, information on teachers’ thoughts and experiences of the schools’ offered support to students with ASD could be accessed. Based on a sociocultural perspective, Thomas J Scheff’s theory on social bonds and Paulo Freire’s concept of empowerment the interviews were then processed and analyzed. The results of the study indicated that elementary school teachers experience themselves as not having sufficient knowledge on how to support students with ASD.
35
Lindberg, Kristine. "Elevhälsans komplexa uppdrag - "En skola för alla" : Rektorer och specialpedagogers syn på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i elevhälsan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156479.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to describe how the principal and the special pedagogue perceive and define pupil ill-health prevention and pupil health enhancement in their work. It explores how they understand the role they play in elevhälsan, literally meaning pupils' health. And how meetings are run and decisions are made within the pupils' health teams at selected schools. Questions that will be answered are: How do the principal and the special pedagogue perceive pupil ill-health prevention and health enhancement work of the pupil health team at the school? How do the principal and the special pedagogue perceive their roles in the health of the pupils? How are decisions made and followed through at the pupil healthcare meetings? This qualitative study used semi-structured interviews and phenomenological inspired methodology. Pupil health teams from three different schools were interviewed, and in total three principals and five special pedagogues took part in this study. The analysis of the results of this study show that further consensus between the different health promoting coordinators is needed in the implementation of the pupil ill-health prevention and health enhancement work. Further findings show inconsistencies in how the different pupil health teams conduct their meetings and in how decisions are implemented. A majority of the pupil health teams used the meetings to address existing problems, rather than ill-health prevention and health promotion efforts. The principals demonstrated that they have a greater consensus in how they define their role in promoting pupil health, as opposed to the special pedagogues who expressed a more varied picture of their role. This study also demonstrates that the pupil health team that was most effective in pupil health developments was the team that had further education in pupil health. Findings also show that the different health coordinators have an important role in furthering development and accessibility of the learning environment for the pupils, and in contributing to creating a 'school for everyone'. The demands on the special pedagogues to meet all pupils' differences, and to see these differences as an asset, are great. The requirement of a 'school for everyone' is a lot to ask for. To create a school that has learning environments tailored to everyone's individual needs requires an understanding and consensus between the different pupil health coordinators. This can sometimes be a dilemma, yet the pupil health coordinators have an important role to fill in these realms. This study also found that it was of utmost importance to have a clearly defined organisation and definition of the what the ill-health prevention and health enhancement work involved. To promote this the pupil health coordinators must create a meeting culture that supports the pupil ill-health prevention and health promotional work.
36
Chan, Jessica W. S. "Teachers' understanding of the purposes of group work and their relationship with practice." Thesis, University of Oxford, 2014. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:95979f2e-554e-4946-b141-928167392506.
Full textAbstract:
Group work is commonly recommended as a student-centred instructional strategy which may enhance learning. Research in this area has predominantly used controlled interventions focusing on unproductive teacher assistance or specific strategies of doing group work to be applied by teachers. On the other hand, teachers’ own understanding and uses of group work in classrooms have been under-researched. Drawing on cultural-historical theory, this study scrutinises how and why teachers use group work, and how their enacted understanding is related to the broader contexts of teaching. The present study consists of four teachers of English in two secondary schools in Hong Kong to discern their rationales for and implementation of group work. The analysis delves into the dynamics within the activity of teaching, which comprise the interrelations between teachers' biographies, their purposes for group work in classrooms and what was expected from these teachers within the school practices. The Vygotskian perspective taken by this study entailed an inquiry into the teachers' intentional actions in everyday teaching. Each teacher was interviewed at the outset and end of the school-based fieldwork for their learning backgrounds and beliefs about teaching. In between these interviews each of them was observed in 15 lessons involving group work and undertook five to six stimulated recall (SR) interviews. These lesson video-recordings provided the stimuli for the SR interviews for probing the teacher’s pedagogic decisions while orchestrating students in small groups. The data was analysed by deploying concepts from cultural-historical theory, particularly two organising frameworks developed within the approach. One is a pedagogic sequence proposed by Edwards (1995; in press) as a descriptor to categorise the teachers’ purposes for and actions in group work. The other is an adaptation of Hedegaard's (2012) planes of analysis for identifying the various motives and demands in the multi-layered setting of teaching where group work was located. Group work as a pedagogic tool displayed the intra- and interpersonal dynamics in the activity of teaching. The findings indicate that the teachers' historically-constructed identities as learners of English oriented their intentions for group work and beliefs about teaching the subject. How the schools mediated societal expectations on teaching and learning had a considerable bearing on the teachers enacting their understanding. These institutional objectives and demands in practices created sets of opportunities for group work in the classrooms. The analysis thence was sited at the interface between the teachers' personal pedagogies and the multi-faceted social structure reflected in how education policy was mediated differently in different school contexts. The implications for teacher development are discussed.
37
Andersson, Jenny, and Per Persson. "Att definiera våld i skolan : En intervjustudie med lärare om hur våld hanteras i gymnasiesärskolan och yrkesgymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36599.
Full textAbstract:
This study has examined how teachers from three integrated secondary schools – one which provides education for students with special needs and two vocational schools –define violence. The definitions have been linked to whether the schools tend to display a workplace environment perspective or a crime perspective on violence, and how these perspectives are expressed. These perspectives constitute one of the theories that the study is based on, along with Nils Christie’s the Ideal Victim and Ron Akers’ Differential Reinforcement. Interviews have been held with three teachers from the vocational schools and four teachers from the school for students with special needs. The interviews were transcribed and analyzed from a perspective of qualitative content analysis. Conclusively the results show that while all teachers include physical violence in their own definitions of violence, and most of them include psychological violence, the specific actions that are included in their concepts of violence differ. However, we found that the way they “choose” which actions are to be included in their concepts consists among all teaches. They all seem to “choose” from a combination of the expectations on them set by the organization and to what extent the action can be perceived as an “ideal crime”.Studien har undersökt hur lärare på tre lokalintegrerade skolor - en gymnasiesärskola och två yrkesgymnasieskolor - definierar våld. Definitionerna har kopplats till om skolorna tenderar uppvisa ett arbetsmiljöperspektiv eller ett brottsperspektiv, och hur perspektiven tar sig uttryck. Perspektiven är en av teorierna som ligger till grund för studien tillsammans med Nils Christies Det ideala offret och Ron Akers Differentiell förstärkning. Intervjuer har genomförts med tre lärare från yrkesgymnasierna och fyra från gymnasiesärskolan, därefter har transkriberingarna analyserats med en innehållsanalytisk ansats. Sammantaget visar resultaten att alla lärare, i sina definieringar av våld, innefattar fysiskt våld. De flesta innefattar även psykiskt våld. Vilka specifika handlingar som ingår i våldsbegreppen skiljer sig åt, däremot fann vi att hur man “väljer” vilka handlingar som ska tolkas som våld stämmer överens mellan de tre skolorna. “Valet” verkar ske utifrån en kombination av organisationens förväntningar på läraren och i vilken utsträckning handlingen kan tolkas som “det ideala brottet”.
38
Gilbert, Theo. "Using the psychological concept of compassion to inform pedagogic strategies for higher education seminars." Thesis, University of Hertfordshire, 2015. http://hdl.handle.net/2299/16366.
Full textAbstract:
This study used the university discussion-based seminar with the aim of exploring and improving students' experiences of face-to-face group work in Higher Education. The purpose was to devise a pedagogic strategy to address the communicative barriers that extant research and literature suggests often arise between ethnically and/or internationally different student groups in universities. A critical examination of literature relevant to co-operative behaviours in groups was undertaken across disciplines. The result was the assembly and development of a theoretical basis for designing a pedagogy that attends explicitly to compassion in HE teaching, learning and assessment. Compassion is relevant to co-operative behaviours. It is recognised across disciplines and it is valued across cultures. It is defined as the noticing of distress or disadvantaging of others, and then taking action to reduce this. The compassion-focussed pedagogy was then applied in discussion-based seminars across different subjects in a UK university. The study adopted an action research approach, which was divided into two cycles. Cycle 1 was conducted amongst mainly white, local students in a Humanities department where (n=105) students were observed in their seminars, some of whom (n=14) participated in one-to-one interviews or focus groups. Cycle 2 was conducted amongst more diverse cohorts of students in the same HEI's Business department where (n=135) students were observed, some of whom (n=20) participated in one-to-one interviews or focus groups. In total (n=9) seminar tutors were observed and interviewed. Five sampling methods and seven data collection tools were combined to support the use of Template Analysis for comparative, thematic data analysis. Overall, most students made use of the compassion-focused pedagogy, adapting and developing it in seminar discussions to benefit the learning and social experiences of themselves and others. Data from three students helped explore why the pedagogy might not be suitable for all students. There was evidence of a positive impact on seminar academic outcomes in terms of assessment for critical thinking skills, particularly for BME students, although this result is offered cautiously and requires further research. The main indications from the study are that explicit work with the concept of compassion, including overt formal assessment of its use, can be unintrusive on subject material (a tutor concern), ethically appropriate, and beneficial to enhancing social and learning interconnectivity between students. Traditional/ standard categorisations of students as local or international in origin are also found to be extremely problematic and profoundly unhelpful in understanding and unlocking communicative barriers between students.
39
Markström, Ann-Marie. "Förskolan som normaliseringspraktik : En etnografisk studie." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19183.
Full textAbstract:
This thesis is an ethnographic exploration of institutions for small children, i.e. the pre-school institution.The overall aim of the study is to investigate what is characteristic for some Swedish preschoois,and how childhood is formulated and realized within those institutions. Of centralimportance are questions. which concern how pre-schools are constructed, negotiated andmaintained by the actors within the pre-school settings. Another aim is to explore contemporarymeanings of pre-school and pre-school children as they appear in interviews and everyday talk. Thedata were collected by participant observations for almost one year in two pre-schools. Data consistof audio- recordings of everyday life and parental talks, interviews with children, pre-schoolteachers and parents. Points of departure are ideas from interactionism and social constructionism.The analyses draw upon concepts from integrative theories; agency-structure, social practice, socialorder and normality in relation to the institution. The results show that pre-school is takcn for granted and is almost considercd as compulsory andpart of normal childhood. Pre-school is legitimated as an interest of and a question for society,families and parents, but also in the best interest of children here and now and for the future. Inaddition, pre-school is also understood as a social and a social pedagogical question for individualsand for society. Moreover, the study shows howeveryday life in pre-school is zoned andpedagogized in time and space. The institution is characterized by schedules, routines and predefinedrooms and artifacts, as weil as by planned activities and unplanned, occasional and situatedactivities, respectively. Children and adults have to deal with the social order of the institution, andthis study shows that the actors constantly break and negotiate the social order - they are doing preschool.The institutions and the interactions are characterized by complexitics and hybridities andthere are different activitics and discourses in action at the same time. This also concerns theintermediate domain between private and public and the relations between parents and pedagogues.None of them are in controi of children's everyday life, and they have to share information. viewsand sometimes also decisions. Parents have to contribute to the construction of a pre-school chiid,by delivering a child ready for prc-school, a chiId with certain competences. In everyday activitiesand in parental talks, the adults articulate and negotiate the picture of a "normal" pre-school chiId,i.c. demands related to a situated institutionaI normality . The study shows how children act indifferent ways in relation to social context and social order in different situations. They act as "normal pre-schoolchildren" but they also construct their own social order in relation to theinstitution, alone or together with other children and adults.
40
Sjöstrand, Pernilla, Tommy Nilsson, and Jessica Kreku. "Den ensamma immigranten : En kvalitativ studie om stadsdelsmammans utbildning och sociala nätverk ur ett hälsopedagogiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43043.
Full textAbstract:
Stadsdelsmammor 2.0 i Helsingborg anordnar utbildning för invandrarkvinnor. Utbildningen leder till att kvinnorna får uppdrag som stadsdelsmammor i ett bostadsområde. Syftet är att dessa stadsdelsmammor ska dela med sig av sina kunskaper och öka delaktigheten bland de boende i området. Denna studies syfte var att utforska främjandet av deltagarnas hälsa genom utbildningen samt hur stadsdelsmammorna bygger upp och upprätthåller sociala nätverk i bostadsområdet. Studien baseras utifrån ett salutogent synsätt och använder ”Känsla av sammanhang” (KASAM) som modell för analys tillsammans med det transformativa och livslånga lärandet. Studiens empiri bygger på enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär baserat på KASAM. Resultatet från de 11 intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv synliggjordes att diplomering till stadsdelsmamma ger ökad legitimitet och stärker stadsdelsmammornas position i samhället och roll som vägvisare. Utbildningen möjliggör för de kvinnor som önskar att få vara en vägledare. Dessutom leder lärandet till transformativ och personlig utveckling. Dels genom nya kunskaper och erfarenheter, men också genom möjligheten till socialt stöd via den process som utbildningen startar. Stadsdelsmammorna upplever också positiva känslor av utbildningen samt efterföljande uppdrag. De sociala nätverken i bostadsområdet kan skapas och bestå genom stadsdelsmammans närvaro, spridande av information samt allmänhetens kännedom om stadsdelsmamman. De sociala nätverken som stadsdelsmamman möjliggör existerar utifrån olika nivåer; sociala band, sociala broar och sociala länkar. Både stadsdelsmammorna och boende i bostadsområdena har fått ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket därmed främjar känsla av sammanhang.Stadsdelsmammor 2.0 in Helsingborg provides education for immigrant women. The education leads to women being assigned as neighbourhood mothers in a residential area. The purpose of this study was to explore the promotion of participants’ health through education and how the neighbourhood mothers build and maintain social networks. The study is based on a salutogenic approach and uses ”Sense of Coherence” (SOC) as a model for analysis together with transformative and lifelong learning. The study’s empirical data is based on individual interviews of a semi-structured nature based on SOC. The results of the 11 interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. From a health educational perspective, it was made clear that diplomacy for neighbourhood mothers gives increased legitimacy and strengthens the neighbourhood mothers’ position in society and role as a guide to life. The education makes it possible for the women who want to be a guide to life for others. In addition, education leads to transformative and personal development. Partly through new knowledge and experience, partly through access to the social support given by the educational network. The neighbourhood mothers also experience positive feelings about the education as well as subsequent assignments. The social networks in the residential area can be created and consist through the presence of the neighbourhood mother, dissemination of information and the public’s knowledge of the neighbourhood mother. The social networks exist on different levels; social bonds, social bridges and social links.
41
Sokoli, Arlinda, and Per Edén. "Värdegrundsarbetet, hur ska vi göra? : Hur väl förberedda är religionslärarstudenter på Malmö Universitet för arbetet med värdegrunden?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44045.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar undersöka huruvida lärarstudenter samt nyligen examinerade lärare inom ämnet religionskunskap upplever att ämneslärarutbildningen mot grundskolans senare år samt gymnasieskolan förberett dem för att arbeta med skolans värdegrund. Studien berör vilka pedagogiska verktyg lärarstudenter anser att lärarutbildningen förser dem med samt hur dessa lärarstudenter och nyexaminerade lärare upplever att de kan arbeta med värdegrundsfrågor i sin undervisning. Studien är utförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av lärarstudenter samt lärare som tog examen i januari 2021 via det digitala hjälpmedlet Zoom. Eftersom studiens avsikt är att undersöka deltagarnas upplevelser av lärarutbildningen så utgår detta examensarbete utifrån en fenomenologisk vetenskapsteori. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna anser att de inte blivit försedda med adekvata verktyg för att kunna arbeta med värdegrunden. Deltagarna anser att det saknas konkreta verklighetsförankrade och handfasta exempel gällande arbetet med värdegrunden.
42
Nádasdy, Ramóna. "Working with Students with Special Needs in Forest Pedagogy : Pedagogues’ Practices in i Ur och Skur preschools in Sweden." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40432.
Full textAbstract:
The aim of the study is to gain insight into Swedish preschool pedagogues’ conceptualization who work with a special outdoor learning concept, of including children with special needs within their groups. Sweden is a country which is famous for its “education for all” policy, however there is a little to know about the presence of children with special needs in the preschool setting. Children with special needs often risk being isolated as a result of limitations in the number of activities available for them in school. Although various studies examined both the effect of time spent outdoors, both inclusion’s positive effect on children with special needs. Interviews were conducted with four preschool pedagogues who work in the i Ur och Skur preschool, the outdoor education approach popular in Scandinavia. Sociocultural theory was applied as a conceptual framework for analysis of the interview transcripts. The pedagogues demonstrated to support inclusion of children with special needs in preschool activities. The pedagogues showed more willingness to include children with cognitive impairment or neurodevelopmental disorders, than with physical disabilities. Among their concerns, issues of safety, weather and the outdoor activities potential for highlighting differences in skills and abilities (mostly physical) were mentioned. In order to adapt the settings and practices to be more inclusive for children with special needs, pedagogues proposed including extra personnel to provide assistance.
43
Jacomet, Gregory A. "The Use of Unschooling as a Potential Solution to the Complex and Chronic Problem ofEducating Foster Children." Ohio University / OhioLINK, 2018. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ohiou1522144027770656.
Full text
44
Eklund, Larsen Malin, and Nadja Mann. "Surfplattan som stödresurs för barn med funktionsvariationen autism : En kvalitativ textanalys med utgångspunkt i vetenskapliga artiklar." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158796.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att belysa hur en surfplatta kan stödja och främja barn med funktionsvariationen autism i sin kommunikativa förmåga och i sitt sociala samspel. Studiens tidigare forskning går igenom kommunikation och surfplattan som stödresurs för barn med autism, denna forskning pekar på att barnen kan få stöd av en surfplatta men att forskningen är bristfällig. Det är en kvalitativ textanalys där empirin bestått utav vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna studie visade att surfplattan är en bra kommunikations stödresurs som har många positiva egenskaper, däribland att den är lätt att individanpassa, lätt att ta med och socialt accepterad. Vidare visade även studien att det sociala samspelet är något som är nödvändigt för att kommunikationen ska utvecklas hos barn med funktionsvariationen autism och att därför surfplattan stödjer både kommunikation och socialt samspel, samtidigt.
45
Wennberg, Kajsa. "En förskola för alla? : Om mångfald, olikhet och inkludering." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194859.
Full textAbstract:
Inkludering beskrivs som en process som ständigt behöver söka efter nya sätt att ta tillvara mångfald och olikheter. I denna studie undersöks och analyseras hur en inkluderande utbildning kan förstås av förskolepedagoger, utifrån idén om en förskola för alla. Vidare är syftet att synliggöra och diskutera inkluderingens möjligheter och dilemman. För att samla empiri har sex intervjuer genomförts med förskolepedagoger. Som analysverktyg har Faircloughs kritiska diskursanalys tillämpats. Olika former av ”sanningar” och maktrelationer har synliggjorts när pedagogerna artikulerar sin förståelse för inkludering, mångfald och olikheter. På vilket sätt inkludering sker i förskolevardagen har konstituerats i interaktionen mellan förskolepedagogers gemensamma och motstridiga ideologier. Genom pedagogernas talhandlingar utmanas normerande arbetssätt, och olika förgivettaganden i förskolevardagen ifrågasätts, likaså dilemman som kan uppstå när alla barn ska ingå i samma utbildning och samtidigt bemötas utifrån sin olikhet. Resultatet visar att inkluderande utbildning i en förskola för alla uttrycks som en demokratisk rättighet och en strävan, men beskrivs även som en utopi, där knappa resurser i förskolan sägs vara en förklaring. Uppsatsens resultat kan bidra till nya infallsvinklar och vidare diskussion kring arbetet med en förskola för alla barn.
46
Svarfvar, Kristiansson Jesper, John Fridh, and Marina Jakobsson. "Chefer som pedagogisk och hälsofrämjande resurs i förändringsarbeten : En kvalitativ studie kring chefers upplevda förutsättningar för att skapa Healthy workplace." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43052.
Full textAbstract:
I takt med att psykisk ohälsa har eskalerat i det svenska arbetslivet de senaste åren har vikten av implementering av hälsofrämjande förändringsarbeten ökat inom organisationsvärlden. Många chefer står inför stora utmaningar i att bedriva dessa arbeten, motivera medarbetare samt framgångsrikt främja såväl organisatorisk som social arbetsmiljö. I relation till detta arbete krävs det att chefer innehar kunskaper om hur hälsa och lärande påverkas på arbetsplatsen. Syftet med studien var att analysera och beskriva hur cheferna upplevde att förutsättningar för hälsa och lärande påverkas under förändringsarbete för att skapa Healthy workplace. Studiens teoretiska referensram grundas i World Health Organizations modell kring hur Healthy workplaces formas i komplement av de pedagogiska teorierna om Kollektivt lärande samt Anpassnings- och Utvecklingsinriktat lärande. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter är inspirerade av fenomenografi och konstruktivism samt att en abduktiv ansats tillämpats. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade att Healthy workplace kan skapas genom ett tydligt ledarskap, involvering av medarbetarna i arbetet, integrering av lärande som en del av arbetet samt att ge medarbetaren tid och rum för reflektion samt kunskapsutbyte. Avslutningsvis blir slutsatsen att tydligt ledarskap i kombination med samarbete mellan alla parter bildar möjligheter för en stärkt sammanhållning på arbetsplatsen. För samtliga parter inom organisationen innebär detta kollektiva arbete en potential att främja såväl hälso- som lärandevillkor under pågående förändringsarbete.
47
Andersson, Sara, and Linn Fröberg. ""Jag känner mig mer hemma i dövvärlden även om jag kan prata" : Ungdomars erfarenheter av att byta från en auditivt orienterad till en visuellt orienterad skolmiljö." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-185762.
Full textAbstract:
Varje år byter ett antal elever som är döva eller har hörselnedsättning (D/HN) skolform under pågående grundskoleutbildning. Det har inte funnits en samlad bild av varför bytet sker och hur eleverna upplever omställningen. Vi har i denna studie genomfört semistrukturerade intervjuer med nio högstadieelever med syftet att bidra med kunskap om elevers erfarenheter av att byta skolform från en auditivt orienterad skolmiljö (grundskola) till en visuellt orienterad skolmiljö (regional specialskola). Den tematiska analysen har inspirerats av Schlossbergs (1981; 2011) transitionsmodell, vilken kan appliceras på alla typer av övergångar, förändringar och byten oberoende av om de är förväntade eller ej. Elevernas byte av skolform kan ses som en flytt från en språklig och kulturell kontext till en annan, och deras erfarenheter har delats in i tre huvudteman; flytta ut, flytta in samt göra sig hemmastadd. I intervjuerna framkom varierande erfarenheter, vilket visade att gruppen D/HN-elever som byter skolform var en heterogen grupp. Resultatet visade dock på en del likheter mellan eleverna, exempelvis att en majoritet av eleverna har upplevt ett socialt utanförskap i den auditivt orienterade skolmiljön där de inte känt sig jämlika sina skolkamrater eller fått likvärdiga möjligheter till fungerande lärsituationer. Byte av skolform har påverkat elevernas identitetsarbete och de flesta eleverna beskrev efter bytet en känsla av att vara samma som de andra, känna sig hemma och känna tillhörighet med andra D/HN-elever. Vidare visade resultatet även en förskjutning i elevernas syn på teckenspråk från att ha varit ett hjälpmedel till att vara en del av deras sociala och kulturella identitet. Bytet av skolform har lett till att elevernas identitetsarbete påverkats positivt, och eleverna har gått från att vara marginaliserade till att vara inkluderade. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att D/HN-elever behöver få möjlighet att utveckla en positiv social identitet istället för en marginell sådan, och för att kunna göra detta är tillgång till visuellt orienterade miljöer av vikt.Every year a number of deaf and hard-of-hearing (DHH) students change school settings during their years in compulsory school. Why the decision is being made and how the students themselves experience the transition are questions that have not been asked when researching school placement for DHH students. This study aims to contribute with knowledge about DHH students' experiences in changing from an auditory oriented school setting (compulsory school) to a visually oriented school setting (compulsory special needs school for deaf and hard-of-hearing students). The thematic analysis is informed by Schlossberg's (1981;2011) transition model, which is a model that can be applied to any form of change or transition whether expected or unexpected. The change in school settings can be seen as a move from one linguistic and cultural context to another, and the students' experiences have been divided into three themes; moving out, moving in and making oneself at home. The interviews point to different sorts of experiences which show that this group of students is vastly diverse, although with some significant similarities. The change in school setting has had an effect on their identity work and the students describe it as feeling at home, being the same as the others and as a sense of belonging with other DHH students in the visually oriented school setting. The result shows that the students have gone from seeing sign language as a tool that can facilitate communication to recognizing it as a language that is a part of them and their social and cultural identity. As stated above there has been a positive effect on the students’ work on their identities and they feel included instead of marginalized. For DHH students to develop a positive rather than a marginal social identity, the students need access to visually oriented settings.
48
Larsson, Andreas. "Pedagogue work against violence." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29668.
Full text
49
Mohamed, Ahmed. "Barnidrott och föreningsavgifter : En studie om föreningslivet, ideellt arbete och avgift." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157291.
Full textAbstract:
Sports club fees keep increasing among members and participants in Sweden, as an effect of proffesionalization and commersialization. When the Swedish National Sports Association abolished the amateur rules in 1967, the state and the market gained more possibilities to affect the Swedish sports movement. Sports should be a platform where children and young adults can spend time and grow as individuals as well as develop an interest for a healthy lifestyle. Nowadays, the proffesionalism and commercialism causes many young athletes to quit exercising sports. Multi-faceted sports are an essential part of keeping children in the sports movement, as well as creating a lifelong interest in sports. The purpose of this study was to investigate the club of Gimonäs Umeå IF in Sweden, to see what thoughts and experiences seemed frequent regarding club fees, also investigate if the parents are happy with the content how the fees were being used. To summarize, the parents were generally pleased with the fees being taken although some were miss content since they had preferred lower fees. The clubs, on the other hand, were disappointed with the contribution from the state and the county.
50
Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Lärares uppfattningar om genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44920.
Full textAbstract:
Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.