Dissertations / Theses: 'SMartBe'

1

Svedberg, Sebastian. "Framtidens smartare elnät - en beskrivning av smarta elnät och dynamic rating." Thesis, KTH, Elektroteknisk teori och konstruktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-152525.

Full text

Abstract:

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar. Det finns planer på ett smart elnät som genom att integrera avancerade informations- och kontrolltekniker ska samla in information från producenter och konsumenter för att sedan agera utifrån det "smartaste" alternativet. För att maximera användandet av den producerade förnybara energin kan en lösning vara att konstruera flera energilager där energi kan lagras under t.ex. blåsiga och soliga väderförhållanden. Vad som skulle kunna användas som energilager i framtiden är bl.a. elbilar och industrier. För implementering av smarta elnät är dynamic rating en viktig pusselbit. Med hjälp av sensorer ska information kunna mätas i realtid för att på så sätt maximera nyttjandegraden av energiproduktionen och elnätet. Idag är Vecturas uppdrag inom elinfrastruktur till stor del inriktade på järnvägsanläggningar. Eftersom Vectura har en vilja att vidga sin verksamhet inom det elektrotekniska området finns ett intresse att bredda sig till andra områden inom elinfrastruktur t.ex. smarta elnät och dynamic rating. För att Vectura ska lyckas med denna uppgift är vidareutbildning av sina konsulter att rekommendera inom områdena: energilager, sensorer samt förnybar energi. Vattenkraft, vindkraft och solkraft är de viktigaste förnyelsebara energikällorna på svensk elmarknad.
Smart Grid is one of the solutions to achieve the European Union climate targets, "the 20-20-20- targets". These targets include e.g. higher energy-production from renewable sources and increased energy efficiency. The purpose of these targets is to prevent global warming in order to achieve a better and more sustainable future. The weakness with electric energy is the limited possibility of effective and large-scale storage. With solar power plants and wind power plants, the energy will only be produced under favorable weather conditions. By using Smart Grid the energy consumption, the energy production and the grid can be controlled in a higher scale than today. This will be done by advanced information- and control-technology which will gather and act on information from suppliers and consumers and then act upon the "smartest" alternative. According to the power industry several energy storage units must be built due to store the energy in terms of maximize the benefits of renewable energy during windy or sunny weather, when renewable energy is produced as its best. Some experts in the field believe that electric cars or industries could be possible energy storage units. Another advantage with Smart Grid is the ability for consumers to produce their own electric energy and sell the surplus to the energy market. Dynamic Rating is an important part of the implementation of Smart Grid and can best be described with the words "increasing the level of utilization". By using sensors, information should be measured in real time to maximize the utilization rate of the energy production, the energy consumption and the grid. Today, Vectura's mission in electricity infrastructure is largely focused on rail infrastructure. Now, they have a desire to extend their business in the field of electrical engineering, e.g. Smart Grid and Dynamic Rating. If Vectura will be able to start work on Smart Grids and Dynamic Rating in order to expand their business, training for its consultants is recommended in these areas: energy storage, sensors and renewable energy. Hydro power, wind power and solar power are the main renewable energy sources in the Swedish electricity market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lerheim, Ida Kallmyr. "Et smartere Trøndelag? : Trøndelagregionens forutsetning for deltakelse i Smart Spesialisering." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for historiske studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25383.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Burazerovic, Armin. "Smarta tjänster för den SmartaTV:n : Ett dokument för utveckling av smartTV applikationer." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100331.

Full text

Abstract:

Denna rapport riktar sig mot utvecklare och teknisk kunniga personer. Arbetet är avsett att ge insikt i smartTV världen och även dela med sig av de erfarenheter vi har fått lära oss. Vi fick i uppdrag från Eniro att skapa en smartTV applikation som använde sig av deras tjäns-ter, utmaningen var stor och området okänt. Vi använde oss utav agila metoder för att ut-veckla smartTV applikationen. Det var två av oss som par programmerade och ledde pro-jektet. Själva utvecklingen började med informationsökning och tidsplanering. Även om själva utvecklingsprocessen var iterativ var vi tvungna att planera tiden, eftersom vi hade 10 veckor på oss bara. Detta ledde till att vi fick ställa upp vissa avgränsningar som vilka tjäns-ter vi skulle använda och hur mycket funktionalitet vi skulle ha inom applikationen. Vi an-vände oss av Samsungs SDK som plattform, de hade en egen emulator som fungerade ut-märkt och simulerade tv känslan på det bästa sättet. Efter att vi hade testat väldigt mycket och jobbat veckovis, kunde vi varje vecka redovisa en delprodukt till kunden. Detta gjorde arbetet roligare och mer inriktat mot vad kunden ville ha. Därefter kunde vi skriva våra re-sultat från erfarenheter som vi har samlat under projektets gång. Resultaten valde vi att redovisa först och främst i ett par kriterier som ska vara viktiga för framtida investeringar inom smartTV världen. Dessa är då: Det skulle vara lämpligt om företaget har webbtjänster baserade på HTML, Flash och Java-Script. Tjänsterna bör vara enkelt navigerade och inte behöva ha så mycket användarin-teraktion för att fungera. De använda systemen skall kunna gå att integrera med webbtjänster, om inte tjäns-terna är redan webbtjänster. Lämpliga tjänster kan vara enkla arkadspel, film, musik, nyheter, kartsökning, per-sonsökning. Nytänkande vad gäller användarinteraktion behövs för applikationer som behöver mer användarinteraktion.
This report is aimed at developers, and knowledgeable people. The work is intended to provide insight into the smartTV world and also share the experience we have learned. We were asked by Eniro to create a smartTV application, that uses their services, the challenge were great and in an unknown field. We used agile methods to develop smartTV applica-tion. We worked in two man teams and also planned and led our project. The actual devel-opment began with an information search and planning. Although the actual development process was iterative, we had to plan the time we had been giving, because we only had 10 weeks to use only. This meant we had to set up certain boundaries and which services we would use and how much functionality we would have within the application. We used the Samsung SDK as a platform; they had their own emulator, which worked great and simulat-ed television the best way possible. After we a lot of testing and work on a weekly basis, we could each week present a co-product to the customer. This made the work more fun and more focused on what the customer wanted. Then, we could write our results down from the experiences we have gathered during the project. The results we chose to present first of all are written down as a couple of criteria that will be important for future investments in the smartTV world. These are then: It would be appropriate if the company has Web services based on HTML, Flash and/or JavaScript. The services should be easily navigated and not need much user interaction to work. The used systems should be able to integrate with Web services, unless the services are already online services. Appropriate services can be simple arcade games, movies, music, news, map search,People finder. new thinking and Innovation in terms of user interaction is needed for applications that require more user interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Haugen, Christian. "Vurdering av kommunikasjonsalternativer for informasjonsutveksling med AMS mellom smarte hus og et smart kraftnett." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for telematikk, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-11088.

Full text

Abstract:

Europa står samlet bak beslutningen om å øke andelen fornybare energikilder med 20%, redusere energiforbruket med 20% og redusere utslippene av drivhusgasser med 20% innen 2020. Enda mer ambisiøse planer er under planlegging frem mot 2050. Det er ingen tvil om at kraftbransjen står sentralt i dette arbeidet da både mye av problemet, store utslipp fra varmekraftverk, og potensielle løsninger, fornybare energi og smarte energiløsninger, er lokalisert innenfor kraftbransjen. Smartgrid er på mange måter kraftbransjens fremtidssikre løsning for å gjøre verden klar for nullutslippssamfunnet.Dagens kraftnett har nådd slutten på sin teknisk-økonomiske levetid, og har i stor grad unngått den positive teknologiske utviklingen som har foregått de siste 20 årene. Et stort steg i retning av et mer intelligent kraftnett er utbyggingen av et Avansert Måle- og Styringssystem (AMS). Et AMS er endenodene i et smartgrid og samtidig startpunktet for økt intelligens i sluttbrukerens hus. Installasjonen av et komplett toveis-kommunikasjonsnettverk mellom nettselskap og sluttbrukere vil muliggjøre konsepter som sanntidsprising, forbruksutjevning, økt kontroll på forbruk av strøm, integrasjon av elektriske biler og integrasjonen av distribuerte former for kraftproduksjon som solcellepanel og vindturbiner. Dette nye kommunikasjonslaget som legges over det eksisterende kraftnettet, kommer til å benytte seg av en rekke ulike kommunikasjonsmedier og nye protokoller og standarder for utveksling av måledata.NVE har lansert et forslag til endring i forskrift 11. mars 1999 nr. 301 om måling, avregning og samordnet opptreden ved kraftomsetning og fakturering av nettjenester. Dette innebærer at en utredning er i gang angående hvordan strukturen til et AMS skal se ut i Norge, basert på innspill fra andre land som allerede har innført liknende systemer og standardiseringsarbeid som foregår i Europa per i dag. Formålet med denne masteroppgaven var å undersøke eksisterende kommunikasjonsmedier, standarder og protokoller for utveksling av måledata, for å legge frem et forslag for hvordan et fremtidig AMS kan være bygd opp i Norge. Samtidig ønsket jeg å se på hvordan informasjonen fra såkalte smartmålere, toveiskommuniserende strømmålere, kunne brukes innad i fremtidige smarthuskonsepter og dets påvirkning på blant annet strømforbruk.. Smartgrid- og AMS-markedet er per i dag ungt og er derfor teknologimessig fortsatt fragmentert. Jeg har likevel på bakgrunn av markedssituasjonen per i dag, standardiseringsarbeid i Europa og pilotprosjekter i hele verden funnet frem til en struktur for hvilke standarder, protokoller og kommunikasjonsmedium som jeg mener er relevant for et AMS i Norge. Jeg vurderte hver av teknologiene og standardene etter 7 ulike kriterier; grad av standardisering, robusthet, skalerbarhet, kostnad, grad av fremtidssikkerhet, funksjonalitet og sikkerhet. Løsningen jeg beskriver er et produkt av en teknologisk vurdering av datamengder, dataformater, kostnader og standardiseringsprosesser i gang per i dag. Avhengig av geografisk lokasjon i Norge, en variabel som samtidig bestemmer befolkningstetthet og eksisterende kommunikasjonsinfrastruktur, anbefaler jeg en løsning basert på PLC(PRIME), mobile teknologier (3G, 4G), eksisterende fibernett og RF mesh-nettverk. For kommunikasjonsen fra smartmåler til enheter i huset er konklusjonen at Zigbee tilbyr den mest funksjonelle og skalerbare løsningen for fremtidige smartgrid/smarthus synergier.Vedrørende dataformater er det viktig at Norge som en liten aktør i markedet bestemmer seg for et format som gir oss et størst mulig marked å handle på, for å kunne redusere investeringskostnadene. Basert på min egen vurdering og standardiseringsprosessene som foregår i Europa, OPENmeter og M/441, har jeg vurdert DLMS/COSEM og SML som de beste kandidatene. Av disse to er det DLMS/COSEM som vil være den beste løsningen for Norge da den per i dag har det største nettverket av samarbeidspartnere samtidig som at det er det foretrukne valget til OPENmeter/M441 organisasjonene.En AMS-utbygging i Norge er starten på overgangen til et intelligent kraftnett som kommer til å endre hvordan vi forbruker strøm. Samtidig åpner det for helt nye farer ved at vi kobler kontroll over huset opp mot Internett og tredjepartsselskaper. Denne risikoen kan ikke undervurderes, og strategiske grep må gjøres for at implementasjonen av teknologivalgene beskrevet i denne oppgaven skjer med fokus på sikkerhet. Jeg har valgt TCP/IP-familien som transmisjonsprotokoller for transportlaget og nettverkslaget. Kombinasjonen av IPv6 sin innebygde IPsec sikkerhetspakke og DLMS-organisasjonens fokus på sikkerhet i applikasjonslaget, innebærer en sikkerhet som jeg ser på som tilstrekkelig for et AMS. Dette betyr imidlertid ikke at systemet ikke kan misbrukes, noe som betyr at nettselskapene må utvikle betydelig kompetanse på dette området for å verne om både sine nett og sine sluttbrukere.Med grunnlag i disse teknologivalgene er det ingen grunn til at Norge skal vente med AMS-investeringene, da meldingsformatene ovenfor støtter alle relevante kommunikasjonsmedium, samtidig som at vi unngår en begrensning på funksjonalitet innad i Norge. Dette skjer ved at DLMS/COSEM-standarden muliggjør en objektbasert implementasjon av funksjonalitet, noe som innebærer at vi kan velge å sette lista høyt for å fortsatt beholde den ledende posisjonen Norge har blant kraftmarkeder i Europa. Det pågående standardiseringsarbeidet i Europa vil med stor sannsynlighet ikke stille flere krav til nasjonale AMS-system enn hva den foreliggende OPENmeter/M441-spesifikasjonen forespeiler. Foruten bruk av prepayment er det norske forslaget til en kravspesifikasjon, utarbeidet i høringsutkastet til NVE, helt likt. Da det i tillegg per i dag foreligger en rekke pilotprosjekter og installasjoner av AMS i land så nærliggende som Sverige, kan vi lære av disse prosjektene og dermed øke sannsynligheten for både økonomisk, energibesparende og driftsmessig suksess i løpet av kort tid etter implementasjon. Dette innebærer at det eneste insentivet Norge har til å vente ytterligere på det europeiske standardiseringsarbeidet er for å gi markedet nok tid til å oppnå produksjon av smartmålere i stor skala. Da NVE allerede har tatt med 3-4 år med planlegging for nettselskapene i Norge er det ingen faktorer som tilsier at et påbud om AMS for landets nettselskap skal utsettes videre. AMS er starten på smartgrid i Norge og vil være en av de viktigste investeringene vi gjør for å nå 20/20/20-målene.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Vallé, Troy. "Smarta elnät eller smarta användare? : En studie om användarens roll vid planering, utveckling och användning av smarta elnät." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129297.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation. Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram. Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt. Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås.
Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Human, Christina. "Can the UN SMART Programme be Smarter? : an analysis of learning outcomes." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2009. http://hdl.handle.net/10019.1/18182.

Full text

Abstract:

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2009.
ENGLISH ABSTRACT: This paper analyses the UN Senior Mission Administration and Resource Training (SMART) programme, a training course which was created to improve the management of UN peacekeeping mission resources and support functions and to improve the performance of managers in the UN Department of Field Support and Department of Peacekeeping. The history of the SMART programme and the context in whic h it was created is provided before evaluating the programme against current training and learning theory literature. The paper also examines the current and potential capacity of SMART to facilitate triple loop learning, or innovation, through the inclus ion of futures studies concepts, such as scenario-building, change and strategy management in the programme. Lastly, the study recommends that SMART learners be equipped with these futures-orientated planning tools to improve their work performance, facilitate triple loop learning and thus improve the overall organisational performance of the Department of Field Support.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie navorsingsprojek analiseer die Verenigde Nasies (VN) se SMART Program (Administrasie en Hulpbron Opleidingsprogram), wat ontwikkel is om die bestuur van hulpbronne en ondersteuningsfunksies in VN Vredesmissies asook die werkverrigting van bestuurders in die VN se Departement van Veldondersteuning en Departement Vredesinstandhouding te verbeter. 'n Historiese oorsig van die SMART program asook die konteks waarin die program ontwikkel is, word eers verskaf, voordat 'n literatuurstudie gedoen word van die huidige opleidings- en leerteorië. Die studie ondersoek verder die huidige vermoë van die SMART program om trippelring-leervermoë (of innovasie) te ontwikkel deur die insluiting van toekomsstudiekonsepte soos senario-ontwikkeling en veranderings- en strategiebestuur. Ten slotte word voorgestel dat deelnemers aan die program met toekomsgeörienteerde beplanningsgereedskap toegerus word om hulle met die uitvoering van hulle take te help en trippelring-leerontwikkeling te bewerkstellig, en sodoende die oorkoepelende organisatoriese werkverrigting in die Departement van Veldondersteuning te verbeter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Marsal, Maria Lluïsa 1974. "Smarter urban planning through a citizen-based approach. The Smart urban planning method." Doctoral thesis, Universitat de Girona, 2013. http://hdl.handle.net/10803/285384.

Full text

Abstract:

In this dissertation we propose an objective method for updating traditional urban planning methodologies based on input from citizens regarding their current and future urban requirements. Specifically, our methodology is based on citizen web – based surveys regarding urban time use allocation and opinions concerning how to cover urban needs, and on the use of data mining tools to process the collected data. The Smart Urban Planning Method allows to obtain new planning values for urban land use design using an innovative conversion rule which transforms the daily distribution of urban time use into quantities of urban land use. We test our Method by experimenting with a case study on the specific urban subsystem of public facilities and services, and use Girona Province as a pilot area. Our novel Method obtains new, objective, and more accurate design values for the planning of facilities and services using citizens’ satisfaction thresholds.
En la present dissertació proposem un mètode objectiu per a l’actualització de les metodologies tradicionals de planificació urbanística basat en l’opinió dels ciutadans al respecte dels seus requeriments urbans presents i futurs. Específicament, la nostra metodologia està basada en enquestes web a la ciutadania per conèixer com distribueixen el seu temps urbà i en la opinió de com cobrir les seves necessitats urbanes. S’utilitzen eines de mineria de dades per al processat de les dades recollides. El Mètode Smart Urban Planning permet obtenir nous valors de planificació urbanística per al disseny dels usos del sòl amb la utilització d’una innovadora regla de conversió que transforma la distribució diària del temps urbà en quantitats d’usos del sòl urbà. Provem el nostre Mètode experimentant amb un cas d’estudi en el subsistema urbà dels equipaments i serveis públics, i emprem la província de Girona com a àrea pilot. El nostre Mètode innovador obté nous valors de disseny per a la planificació urbanística dels equipaments i serveis més objectius i acurats a partir d’índexs de satisfacció ciutadana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Creutz, Julia, and Isabelle Borgkvist. "Smart Hem, smart för vem? : En kvalitativ studie om varför det Smarta Hemmet inte har fått sitt förväntade genomslag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29681.

Full text

Abstract:

Smart Homes are not smart for everyone, at least not yet. The purpose of this paper is to examine four obstacles that prevents Smart Homes from being adopted as a standard in Sweden. This paper is based on the contributions of the study “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (Brush et al. 2011), and further investigates the obstacles the authors present in that study. Thanks to a broad use of different methods, we state that all the obstacles listed in this particular study (Brush et al. 2011) still remain, but perhaps on different terms. In the discussion part of this paper, we present a few ways to work against these obstacles and, hopefully, eliminate them.
Smarta Hem är inte smarta för alla, åtminstone inte än. Syftet med denna uppsats är undersöka fyra hinder som förhindrar Smarta Hem från att anammas som standard i Sverige. Denna uppsats är baserad på bidragen från studien “Home Automation in the Wild: Challanges and Opportunities” (brush et al. 2011), och undersöker de hinder som presenteras i den studien. Tack vare användandet av ett flertal olika metoder, kan vi konstatera att de hinder som presenteras i den specifika studien (Brush et al. 2011) fortfarande finns kvar idag, men möjligtvis på andra villkor. I uppsatsens diskussionsdel presenterar vi ett antal sätt att arbeta mot dessa hinder och, förhoppningsvis, kunna eliminera dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Foo, Xueyuan. "Design and Implementation of A Smart Grid System Based on Blockchain Smart Contract Technology." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40851.

Full text

Abstract:

Under de senaste åren har blockchain-tekniken fått mer och mer uppmärksamhet. Det har visat speciella fördelar i digital valuta, eftersom det distribueras och dess data inte kan ändras. Med fler länder som presenterar idén om kraftsysteminnovationen har ett stort antal distribuerade kraftkällor dykt upp. Nätanslutningen för dessa distribuerade kraftkällor leder till instabil nätdrift och ökar svårigheten att hantera kraftigt. Därför finns det ett akut behov av en lösning som kan realisera direkt transaktion av distribuerad kraftförsörjning. Denna artikel gör en fördjupad analys av blockchain-tekniken, inklusive hasalgoritm, konsensusmekanism, Merkle-träd, smart kontrakt etc. Och sedan studeras Ethereum och smarta nät. Den här artikeln realiserar automatisering och intelligens för mätning av eltransaktioner genom smart kontraktsteknik som tillhandahålls av Ethereum. En blockchain privat kedja skapas och sedan distribueras det smarta kontraktet i den privata kedjan. Med fördelarna med blockchaintekniken ovan kommer lagring av kraftdata och krafttransaktioner att vara mer trovärdig och mer transparent. Sammantaget designar och bygger detta papper ett smart grid-system baserat på blockchain-smarta teknik. Systemet kan inte bara användas för smarta nätsystem utan även för andra energisystem. Denna artikel ger en referens för tillämpning av blockchain-teknik.
In recent years, blockchain technology has received more and more attention. It has shown special advantages in digital currency, because it is distributed and its data cannot be altered. With more countries put forward the idea of the power system innovation, a large number of distributed power sources have emerged. The grid connection of these distributed power sources will lead to unstable grid operation and greatly increase the difficulty of management. Therefore, there is an urgent need for a solution that can realize direct transaction of distributed power supply. This article makes an in-depth analysis of the blockchain technology, including hash algorithm, consensus mechanism, Merkle tree, smart contract, etc. And then the Ethereum and smart grids are studied. This article realizes automation and intelligence of the electricity transaction measurement through the smart contract technology provided by Ethereum. A blockchain private chain is created and then the smart contract is deployed into the private chain. With the advantages of blockchain technology aforementioned, the storage of power data and the power transactions will be more credible and more transparent. All in all, this paper designs and builds a smart grid system based on the smart contract technology of blockchain. The system can be used not only for smart grid systems but also for other energy trading systems. This article provides a reference for the application of blockchain technology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hagelberg, Alicia. "Smart users, smart homes, and the search for a smarter application : A qualitative study of the usability in a smart home application and how it can be improved." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149617.

Full text

Abstract:

Smart home technology and IoT is rapidly gaining popularity, and many systems use mobile applications to control the hardware in the homes of the owners. Connective created by Indentive is one such system, which allows users to control things like the temperature in their homes via their smartphones. However, the usability of applications such as this one can be limited, which leads to frustration and even loss of interest for the users. This can result in critical implications for the company producing such a system – both economically and in regards to popularity. It is therefore important for companies to detect issues with their systems early on in order to address these issues and prevent negative implications. Connective was thus tested in a qualitative study using contextual inquiries with 7 participants. The data from the inquiries was then structured through thematic analysis, and the usability of the application was also tested using SUS-evaluation. Wireframe suggestions for changes to the application were then brainstormed with the thematic analysis and the result of the SUS in mind. Major issues that were addressed were access to help, information, the layout, the handling of errors, and feedback. Future studies should include further, more in-depth qualitative studies, perhaps in combination with quantitative data, to further improve and develop the wireframe-suggestions into working prototypes that can then be user tested.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

César, de Souza Belo Ítalo. "Apoio à decisão multicritério na seleção de software empresarial." Universidade Federal de Pernambuco, 2008. https://repositorio.ufpe.br/handle/123456789/5242.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-06-12T17:37:37Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo3720_1.pdf: 3227824 bytes, checksum: bb05e5c6454fe9330c83d7782be5ccf1 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2008
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Seleção de software empresarial é um tema relacionado com as áreas de sistemas e tecnologia da informação, bem como tomada de decisão. Sua motivação consiste no fato de que SI/TI podem possibilitar à organização vantagem competitiva e porque muitas empresas não conseguiram obter os benefícios que esperavam com os investimentos nestas áreas. Neste trabalho, foi proposto (e ilustrado através de simulação) um modelo para seleção de software empresarial baseado nos métodos multicritério SMARTS e SMARTER, o qual contempla as seguintes características não abarcadas na literatura pesquisada: elicitação das preferências do decisor de maneira simples (em relação à seleção do software e de sua fonte de fornecimento), tratamento de informações das decisões anteriores para serem usadas nas atuais, fase exclusiva para seleção de fornecedores baseada em critérios que podem ser utilizados na seleção de softwares empresariais gerais, possibilidade de tomar decisões parciais de aquisição (adquirir os sistemas paulatinamente) e elicitação de quais subcaracterísticas da qualidade de software presentes na ISO 9126-1 são mais importantes para o decisor, bem como de seus respectivos graus de importância

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lobachev, Ivan. "Scalable smart transducers network using Power-over-Ethernet : towards smarter, safer and more controllable buildings." Thesis, University of British Columbia, 2016. http://hdl.handle.net/2429/60249.

Full text

Abstract:

In the age of rapid technological advancement, many telecommunication applications are being integrated into our lives, including smart phones and Internet of Things (IoT). Smart buildings (and houses) use these technologies to reduce energy consumption and increase safety. The need for these buildings is growing as urbanization continues and resources dwindle. According to a report by the United Nations, by 2050 66% of the world’s population will live in cities. This will cause the size and number of megacities to expand drastically in the near future. Complex communication networks, controls and other services will allow us to build smart cities to manage and improve the public’s quality of life. The necessity of smart buildings and, eventually, cities, has stimulated growth of sensor networks for these purposes. This thesis discusses the research on creating a smart transducer network architecture concept that uses Power over Ethernet (PoE) as a method for transferring data and power over a single medium, together with principles of decentralized and remote computing for data processing. The concept prototype had its power supplied by a Cisco Catalyst 4507R+E switch and utilized cloud computing to provide an easily scalable and adaptable architecture, able to easily adapt to a wide array of applications and fit the demands of new trends or integration into other systems. The set-up was tested on RaspberryPi and BeagleBone microcontroller boards as sensor hubs, and used DigitalOcean as the cloud computing service of choice. The server in this implementation acts as user interface, front end, and as the console unit back end. The architecture has demonstrated the feasibility of the concept of uniting PoE and IoT to create a flexible architecture. The system has also demonstrated fast communication times, below 200ms, in a cross-continental setting and the ability to provide fast processing times of under 1s. This shows particular promise for the use of the architecture within the context of green and smart housing equipped with a low-cost sensor network, where local power is partially provided via renewable energy harvesting, and the majority of short-range power transmission is DC-centered.
Applied Science, Faculty of
Electrical and Computer Engineering, Department of
Graduate

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Vergara, Rammsy Andrea, Karolina Ekbäck, and Marcus Viksten. "Smart Omedelbart? : En kvalitativ studie om IoT och dess bidrag till smarthet inom offentlig verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183641.

Full text

Abstract:

The use of the Internet of Things is increasing in our society and it brings value to the public sector, companies and individuals' personal lives. There is however a strong indication that many Swedish municipalities do not use IoT. The use of IoT can contribute to smartness, efficiency and effectiveness, decreased costs and increased public value. Therefore it is problematic that it is not used to a greater extent. In this study we conduct interviews with IT-staff involved in IoT initiatives within Swedish municipalities to find out how they are working with IoT. Using related research and a theoretical framework called Dimensions of smartness in government we analyze how the municipalities are working with IoT and how it contributes to smartness. The results of the study suggest that working with IoT within the municipalities does contribute to smartness even though a majority of the municipalities state that they are in an early stage. We also conclude that the municipalities work on an operative level rather than a strategic level in implementing IoT-solutions. Organisational integration was identified as a vital part for successful IoT usage. This study will help municipalities with their journey on using IoT and making their municipality smarter by highlighting the important measures to take while working with the Internet of Things.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Karlsson, Jenny, and Sofie Tellram. "Smarta barn och Smart teknik : En studie om lärplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143382.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Priori, Filho Alberino. "Modelo multicritério para priorização de ações estratégicas na implantação de unidade industrial utilizando métodos SMART/SMARTER." Universidade Federal de Pernambuco, 2009. https://repositorio.ufpe.br/handle/123456789/5992.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-06-12T17:43:07Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo976_1.pdf: 1041178 bytes, checksum: 7dc4f72c7e5f4c135d0e4aae4e24635c (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009
O objetivo primordial deste trabalho de dissertação foi apresentar um modelo de ordenação de ações estratégicas aplicadas na implantação de unidade industrial para produção de laminados sintéticos com foco no alinhamento entre as estratégias corporativa, funcionais e de negócios do novo empreendimento. Após revisão dos conceitos teóricos relacionados ao tema e da realização de estudos e pesquisas voltadas para o mercado produtor de calçados da região nordeste e para a indústria nacional de laminados sintéticos, foram definidas as prioridades competitivas condicionantes à inserção do novo negócio em seu mercado alvo e listadas as principais ações estratégicas a serem adotadas em sintonia com o objetivo de proporcionar vantagens e diferenciais competitivos à organização. Diante disto, este estudo buscou descrever uma aplicação do método multicritério de apoio a decisão SMARTER (Simple Multi-Atribute Rating Technique Exploiting Ranks) direcionado ao processo de priorização de ações por meio da definição de atributos com valores agregados através de uma função utilidade multiatributo aditiva. A elaboração dessa aplicação com base em mensuração de utilidades multicritério visou auxiliar aos decisores a reduzir incertezas e maximizar os resultados das decisões na busca por um melhor direcionamento dos recursos disponíveis para o projeto. O estudo de caso aqui abordado estruturou detalhadamente o problema com o objetivo de racionalizar a tomada de decisão com a aplicação de modelo adequado e que viesse a gerar soluções pertinentes

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ekström, Rasmus. "Smarta Elnät – En utredning : En utredning kring hur ett mindre energibolag kan utveckla sitt elnät till det smartare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för elektronikkonstruktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34296.

Full text

Abstract:

The electricity network is in many places facing an eventful future where much will happen in a short period of time. Many network owners today have a network that is somewhat outdated and in short in need of upgrading and modernization, a modernization towards a smarter network. As the government sets new demands on the electricity meter of the future, Sweden's network owners are faced with a lot of other demands and challenges to be addressed. In this work, the definition of smart grids is investigated and how a small electricity grid should prioritize its investments and developments in its grid in a near future.Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.
Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

OSMAN, NADA, and IBRAHIM ELNOUR. "Smart Energy Solutions as TechnologicalConfigurations : Implications on theOrganizational Strategy." Thesis, KTH, Hållbarhet och industriell dynamik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-199082.

Full text

Abstract:

Den länge stabila elbolagssindustrin genomgår stora förändringar. Regelverk, miljömässiga problem, framsteg inom förnybar generering och ICT har orsakat allvarliga tryck på affärsmodellerna för konventionella elbolag. Konsekvenserna på dessa elbolag är; vinstmarginalerna har minskat avsevärt, stora elkraftverk fasas ut och det finns ett stort behov av att generera investeringar för att uppfylla regulatoriska krav. På jakt efter nya affärsmöjligheter utforskar elbolag nya affärsområden så som "Smart Energy Solutions" området. "Smart Energy Solutions" utgör en växande marknad med outnyttjad potential. Uppdragsgivaren för denna rapport är det svenska elbolaget Vattenfall AB. Där uppdraget är att identifiera marknadsmöjligheter för Vattenfall "Smart Energy Solutions" för målgruppen små och medelstora företag (SME). Syftet med denna forskning har varit att undersöka anpassningen som krävs mellan organisationen, "Smart Energy Solutions" och SME marknaden. Resultaten av denna forskning användes för att föreslå en strategi för utveckling av smarta energilösningar med inriktning på SME marknaden. Vid analys av egenskaperna hos "Smart Energy Solutions" och egenskaperna hos SME konstaterandes tre resultat. "Smart Energy Solutions" identifieras som "teknisk konfiguration". SME är heterogena till sin natur och kan därför inte mötas med enhetliga lösningar. Samt det tredje resultatet, baserat på de tidigare två resultaten, en strategi för hur framgångsrika innovationen "Smart Energy Solutions" ska rikta in sig i SME marknaden.
The long-stable eletric utility industry is undergoing major transformations. Regulatory frameworks, enviromental concerns, advancements in the renewable genration and ICT have caused severe pressure on the business model of conventional electric utilites. For these utilities; profit margins have declined considerably, large generation assests are being phased-out,and there is a pressing need to generate investments to meet the regulatory requirements. In search for new business opportunities, electric utilties are exploring new business areas, Smart Energy Solutions represent an emerging market, with untapped potentials. This research was commissioned by the Swedish electric utility Vattenfall AB, to identify market opportunities for Vattenfall Smart Energy Solutions, targetting the small and medium size enterprises SMEs. The purpose of this research has been to investigate the required alignment between the organization, Smart Energy Solutions and the SMEs market; the findings were used to propose a strategy for the development of Smart Energy Solutions targeting the SMEs. Upon analyzing the characteristics of Smart Energy Solutions and the characteristics of SMEs, the finding of this research are: first, Smart Energy Solutions is identified as "Technological Configuration", second: the SMEs are heterogeneous in nature; thereby they can’t be targeted through uniform solutions, third: based on the previous two findings; and considering the organizational context; a strategy was proposed for the successful innovation of Smart Energy Solutions targeting the SMEs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Jonsson, Niclas, and Tommie Lindkvist. "Pricing Models for Customers in Active Houses with Load Management." Thesis, Uppsala universitet, Tillämpad kärnfysik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143652.

Full text

Abstract:

In the new residential area, called Stockholm Royal Seaport (SRS), the customers will be living in Active Houses with Load Management. This implies that some balancing of the grid is shifted from the production to the consumption. To give the customer incentives to participate in the Load Management, new more dynamic pricing models needs to be implemented. At the same time, profits for the investors are needed to motivate an implementation of similar residential areas. To achieve this, an analysis of the electricity markets and an implementation of dynamic pricing models in a MATLAB simulation are done. A proposed trading profit for the investors and possible cost reductions for customers have been derived from the modelling. The results show that the difference in costs between utilized and unutilized Load Management are small, only considering the dynamic pricing models, therefore compliments to these are discussed. The conclusion is therefore that the energy for the manageable loads should be charged separately. Another important conclusion is that a change of the Spotmarket is needed in order to create a more beneficial market for retailers with flexible customers.
I den nya stadsdelen, Norra Djurgårdsstaden, ska kunderna bo i aktiva hus med laststyrda vitvaror. På så vis flyttas en del balanskraft från produktionen till konsumtionen. För att kunderna ska få incitament till att delta i laststyrningen krävs nya, mer dynamiska, pristariffer. Samtidigt behöver investerarna hitta möjliga förtjänster för att motivera ett införande av liknande stadsdelar. Detta har gjorts genom en analys av elmarknaden och en implementering av dynamiska prismodeller i en konsumtionssimulering i MATLAB. En föreslagen trading-förtjänst för investerarna samt möjliga kostnadsreduceringar för kunder har utvärderats utifrån modelleringen. Resultaten visar att med endast de dynamiska prismodellerna blir kostnadsskillnaden liten mellan de som utnyttjar laststyrningen och de som inte gör det, varför komplement till dessa diskuterats. Slutsatsen blir därför att den laststyrda elen bör debiteras enligt separat modell. En ytterligare slutsats är att spotmarknaden bör förändras för att skapa en gynnsam marknad för återförsäljare med flexibla kunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Bäckström, Robert, Elin Johansson, and Isak Ladeborn. "Smartbeat." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17768.

Full text

Abstract:

Har du lätt att hålla motivationen till att träna? Tidigare studier har visat att 42 procent avden europeiska befolkningen som vill träna har svårt att hålla igång. Detta projekt harfokuserats kring att ta fram ett verktyg som ökar motivationen samt gör det roligare ocheffektivare att träna. Projektgruppen har under utvecklingsprocessen fokuserat på enkelhet,funktionalitet och design med användaren i fokus.Resultatet av projektet är Smartbeat, ett verktyg som leder till att användaren kan förbättrasina resultat på kort sikt samt hålla motivationen över tid. Verktyget läser av användarenspuls direkt från armen. Bröstbandet som används i dagens lösningar har därmed eliminerats.Smartbeat berättar för användaren via hörlurar hur träningen ska justeras redan underträningspasset för förbättrat resultat. Användningen av Smartbeat leder till enmotivationshöjning genom att träningen effektiviseras, den blir social samt att uppföljningoch utvärdering blir enkel. Det har tagits fram en strategi på hur tillverkningen kan utföras. En affärsplan har tagits framdär bland annat marknadsstrategin presenteras. Ytterligare har en ekonomisk kalkylutarbetats. Smartbeat har presenterats för stora aktörer och i affärsplanstävlingen Venturecup med mycket god respons.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Castro, Romero Jasson, Tapia Marylin Consuelo Chipana, Jara Karol Jesús Jara, Chavez Midori Giuliana Shimabuku, and Díaz Lili Vásquez. "Smartket." Bachelor's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2021. http://hdl.handle.net/10757/655513.

Full text

Abstract:

El proyecto Smartket nace bajo las nuevas necesidades que afrontan las tiendas que ofrecen productos de consumo saludable en cuanto a las nuevas tendencias de venta y exigencias del consumidor, del mismo modo, se pretende aprovechar el evidente incremento en este rubro de consumo saludable sumado también al desarrollo acelerado del comercio electrónico, impulsado por la pandemia por el Covid-19 a nivel mundial. Por lo tanto, este aplicativo, especializado en consumo saludable, tendrá 3 objetivos principales en el mercado. El primero, será alinear a las tiendas a incursionar en el comercio electrónico y todo lo que involucra su implementación, como la toma de pedidos, despachos, delivery, pagos electrónicos, etc. El segundo, es incrementar el promedio de las mismas en cuanto a alcance, oferta de productos y ventas; Y el tercer objetivo, será facilitar la compra de los consumidores de comida saludable, ya que tendrán la posibilidad de hacer sus pedidos desde cualquier smartphone. En principio, para el desarrollo de este proyecto, se considera trabajar solo con 3500 tiendas delimitadas en el mercado objetivo considerado por los distritos de La Molina, Santiago de Surco, Miraflores, Pueblo Libre, San Borja, San Isidro, Magdalena del Mar, Surquillo, Barranco, Jesús María, Lince y San Miguel. La ejecución del proyecto está estimada en un importe de 197 000 más una inyección de dinero de 187000 por parte de los socios para cubrir gastos operativos los primeros meses de operaciones. De los 197 000 soles, el 85% es decir, 167 559 será financiado por la participación de 15 inversionistas externos, con aportes de 11 200 cada uno, con una tasa de 50% anual durante tres años, teniendo como importe total final de rescate un importe de 19 640 cada uno.
The Smartket project was born under the new needs faced by stores that offer healthy consumer products in terms of new sales trends and consumer demands, in the same way, it is intended to take advantage of the evident increase in this category of healthy consumption, added to the accelerated development of electronic commerce, driven by the Covid-19 pandemic worldwide. Therefore, this project is the sum of these three fundamental variables for its development. Therefore, this application, specialized in healthy consumption, will have 3 main objectives in the market. The first will be to align the stores to venture into electronic commerce and everything that involves its implementation, such as order taking, dispatches, delivery, electronic payments, etc. The second is to increase their average in terms of scope, product offer and sales; And the third objective will be to facilitate the purchase of healthy food for consumers, since they will have the possibility of placing their orders from any smartphone. In principle, for the development of this project, it is considered to work only with 3,500 stores delimited in the target market considered by the districts of La Molina, Santiago de Surco, Miraflores, Pueblo Libre, San Borja, San Isidro, Magdalena del Mar, Surquillo , Barranco, Jesús María, Lince and San Miguel. The execution of the project is estimated at an amount of 197,000 plus an injection of money of 187,000 by the partners to cover operating expenses for the first months of operations. Of the 197,000 soles, 85%, that is, 167,559 will be financed by the participation of 15 external investors, with contributions of 11,200 each, at a rate of 50% per year for three years, having as the final total redemption amount an amount of 19 640 each.
Trabajo de investigación

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lisciani, Daniele. "La Smart Mobility a Grottammare: GrotteGo!" Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2022.

Find full text

Abstract:

Durante il periodo di tirocinio svolto presso l’area “Gestione del territorio” del Comune di Grottammare (AP), è emersa l’opportunità “ Smarter Italy”, un programma strategico che offre a comuni e borghi italiani la possibilità di partecipare ad appalti innovativi che hanno quattro aree d’intervento: smart mobili¬ty, beni culturali, benessere delle perso¬ne e salvaguardia ambientale. Si tiene presente che non esistono tecnologie che innovano senza un utente culturalmente pronto, come non esiste un modello o un format di Smart City applicabile ad ogni città del mondo. Può esistere però un metodo di applicazione di queste tecnologie, costruito con gli strumenti del Service Design, che può fare in modo che il servizio sia cucito su misura per il contesto. GrotteGo è il servizio per la mobilità nella Città di Grottammare che si pone di affrontare il problema del sovraffollamento veicolare durante la stagione estiva, di rendere la mobilità cittadina più sostenibile e di rendere più accessibili le soluzioni per la mobilità ed i suoi spazi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Thorsrud, Eirik. "Smarte dampsperrer - betydningen av vinterforhold." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for bygg, anlegg og transport, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-22725.

Full text

Abstract:

Tidligere studier av Stellander (2012) og Thorsrud (2012) har konkludert med at anvendelse av visse typer smarte dampsperrer, brukt i flate kompakttak, kan medføre et stort uttørkingspotensiale i sommerhalvåret og dermed redusere fuktproblemer knyttet til slike tak. Det er imidlertid ikke studert hvordan de samme smarte dampsperrene vil fungere under nordiske vinterforhold. I denne perioden vil det ofte være et potensiale for utadrettet fukttransport, på grunn av damptrykkforskjeller som oppstår når innelufta er varmere enn utelufta ? altså mesteparten av tiden i Norge. Denne rapporten har derfor som formål å undersøke hvordan ulike smarte dampsperrer som finnes på markedet i dag fungerer under vinterforhold ? altså om de er damptette nok til å forhindre kondens eller om takkonstruksjonene vil få en økning i fuktnivået?For å vurdere dette er det uført et litteraturstudie, en parameterstudie med WUFI 1-D og et laboratorieforsøk.LitteraturstudieLitteraturstudiet tar for seg tidligere undersøkelser knyttet til bruken av smarte dampsperrer om vinteren og hvordan dette påvirker fuktopptak i konstruksjonene. Resultater fra disse undersøkelsene tyder på at smarte dampsperrer generelt ikke fører til kritisk fuktopptak, men at dette er svært avhengig av uttørkingspotensialet som oppstår ved gunstige sommerforhold. Undersøkelsene viser også at dampmotstanden må være tilstrekkelig høy i de kaldere årstidene for å forhindre fuktopptak. For nordiske uteklimaer viser en av studiene betenkelige resulter i forhold til fuktnivå og i den samme studien anbefales det ikke å benytte smarte dampsperrer av typen PA-folie nord for Bodø. ParameterstudieParameterstudien ble gjennomført med det endimensjonale simuleringsprogrammet WUFI 1-D Pro 5.1, for å undersøke hvilke parametere en takkonstruksjon med smart dampsperre er spesielt sårbar for i forhold til fuktopptak. Det ble definert tre sensitive parametere som ble variert i forhold til en standardvariant, bestående av standard konstruksjonsoppbygging, uteklima Oslo, middels innvendig fukttilskudd og enten PE-folie eller en av de tre smarte dampsperrene Intello, Novaflexx eller AirGuard Smart.Parameterstudien viste at parametervalget uteklima kan medføre betydelige forskjeller i fuktopptak. Spesielt fikk uteklimaene Tromsø, Røros og Trondheim et svært ugunstig fuktopptak vinterstid, i første omgang med tanke på redusert isolasjonsevne, men også i forhold til risiko for mugg- og råtevekst ved de rette temperaturforholdene.For variasjoner av paremateren innvendig fukttilskudd viste simuleringene at betydningen av økt fukttilskudd må vurderes nøye og i kombinasjon med ugunstig klima, kan det medføre risiko for råte- og muggvekst.Ved å simulere en konstruksjonsoppbygging med innvendig nedforing på 5 cm økte fuktopptaket noe sammenlignet med standardvarianten, grunnet økt relativ fuktighet i sperresjiktet. Okningen medfører imidlertid ikke risiko i forhold til mugg- og råteskader, men fører til redusert isolasjonsevne.For takkonstruksjonen med malt himling ble fuktopptaket vinterstid litt mindre sammenlignet med standardvarianten, samtidig som uttørkingen om sommeren ble noe redusert. Forskjellene var imidlertid så små at effekten av malt himling for uteklima Oslo, med middels fukttilskudd, er ubetydelig med tanke på fuktopptak.LaboratorieforsøkHensikten med laboratorieforsøket var å undersøke hvordan 12 takprøver med forskjellige smarte dampsperrer, plassert i en rigg med konstant vinterklima på utsiden, reagerte på lavt, middels eller høyt fukttilskudd i innelufta. Basert på ukentlige veiinger av takprøvene over en ni ukers periode, ble fuktopptaket målt og en forenklet beregning av dampmotstanden til de ulike smarte dampsperrene utført.Resultatene fra forsøket viste at effekten av fukttilskudd gir store utslag i fuktopptak for de ulike smarte dampsperrene og at det er en sammenheng mellom fuktopptaket og oppgitt dampmotstand fra produsentene. Videre viste det seg at den beregnete dampmotstanden jevnt over ble vesentlig lavere enn den oppgitte, trolig på grunn av forenklet beregningsmetode. Likevel viste også den beregnete dampmotstanden enn sammenheng med fuktopptaket, ettersom produktene med høyest beregnet dampmotstand fikk det laveste fuktopptaket. Generelt viser denne studien at betydningen av vinterforhold må vurderes fra sted til sted, ettersom forskjellige uteklimaer gir svært ulikt potensiale for utadrettet fukt-transport. Videre har de forskjellige smarte dampsperren svært ulik dampmotstand for gitte RF-nivåer, hvilket medfører at noen av produktene generelt er bedre egnet for kaldt vinterklima, samtidig som andre ikke er like sensitive for variasjoner i innvendig fukttilskudd. Det er anbefalt at smarte dampsperrer bør ha en ekvivalent luftlagstykkelse (Sd-verdi) på minimum 10 meter, i perioder der utadrettet damptrykkgradient er høy og det følgelig oppstår et stort potensiale for fuktransport ut i takkonstruksjonen ved diffusjon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Kylén, Rönnqvist Linnea. "App portability with smart devices : A case study from iOS to tvOS." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-200678.

Full text

Abstract:

Det finns numera många olika enheter som en mjukvaruutvecklare be-höver ha i åtanke – ett program kan förekomma både på datorn, i mobilen, på surplattan och i klockan. Eftersom det kontinuerligt introduceras nya smarta enheter, är det troligt att företag kommer vilja nyttja de nya möj-ligheterna som uppstår. Således kan företag skapa nya program eller porta sina befintliga till de nya miljöerna. Apple presenterade nyligen en ny version av sin Apple TV, och med-delade att appar nu även kommer finnas för nedladdning på denna platt-form. Denna uppsats undersöker hur en produktivitetsapp skapad för Ap-ples mobila operativsystem (iOS) kan portas och förfinas för det nya Apple TV-operativsystemet (tvOS). Dessutom undersöks de problem relaterade till app-portabilitet som uppstår vid portning mellan smarta enheter. En fallstudie genomfördes där en viss app portades från iOS till tvOS med det nya programmeringsspråket Swift. Först portades appen med ett naivt angreppssätt, där fokus låg på källkodsportabilitet och minimala portningskostnader. Därefter portades appen med ett förfinat angreppssätt för att göra den lämpligare för den avsedda plattformen. Relaterad litter-atur, såsom forskning kring app-portabilitet, smart TV:s och smarta en-heter, undersöktes för att ge en djupare förståelse och för att identifiera ytterligare problem gällande app-portabilitet. Uppsatsen presenterar portningsprocessen, samt de identifierade app-portatbilitetsproblemen vid portning mellan smarta enheter: valet av pro-grammeringsparadigm, leverantörsspecifika API:er, plattformsbegrän-sningar, datalagring och migration av data, användarkontext, naviger-ing och interaktion, portabilitet-kontra-användarupplevelse, projekt- och team-aspekter, samt den snabba utvecklingen inom området. Slutligen diskuteras huruvida apparna borde portas över huvud taget, eller om de hellre borde omskapas från noll för att optimalt kunna utnyttja de nya plattformarnas möjligheter. Ytterligare forskning krävs för att verifiera resultaten på andra platt-formar, och för att se om plattformsoberoende verktyg (exempelvis webb-teknologier) kan var till nytta även när man ser till smarta enheter (till skillnad från bara mobil-till-mobil).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Norrby, Sindri. "Digitalisering för smart avfallshantering i städer : Effektivare avfallshantering genom generering, delning, och analys av data." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-274338.

Full text

Abstract:

Städer runt om i världen genomgår just nu en urbanisering som leder till ett antal nya utmaningar. Smarta städer som utnyttjar ICT (Informationsteknik) presenteras som en lösning för att möta problemen som har uppstått. En viktig del i den smarta staden är avfallshanteringen i den urbana miljön. Smart avfallshantering utgår från tekniska lösningar för att förbättra övervakning, insamling och transport av avfall, huvudsakligen genom att hantera data. Syftet med denna text är att undersöka hur nya tekniska lösningar påverkar avfallshanteringen i städer. Denna avhandling inleds med en litteraturstudie där tre huvudsakliga teman av smart avfallshantering identifieras: (1) generering av data; (2) delning av data och; (3) analys av data. Studien fortsätter med att utifrån dessa tre teman analysera tolv Europeiska projekt som jobbat med smart avfallshantering i urban miljö med syftet att undersöka vilka förändringar de nya tekniska lösningarna har inneburit för städernas avfallshantering. Analysen visar att projekten använder tekniska lösningar för en rad olika syften, ofta anpassade till de lokala förutsättningarna. Införandet av ett smart avfallshanteringssystem har i projekten lett till bland annat ökat medborgardeltagande, ökad möjlighet till anpassning till klimatförändringar, ekonomiska och miljömässiga vinster till följd av minskade transporter, ökad renlighet samt bättre underlag för långsiktig planering. Avhandlingen avslutas med en diskussion där resultaten värderas och sätts i ett bredare kontext.
Cities around the world are currently experiencing a rapid urbanization which leads to a number of different challenges. Smart cities, which utilize ICT (Information Technology) are suggested as a solution so solve the problems that have risen. A key element of the smart city is the solid waste management in urban areas. Smart solid waste management is based on technical solutions to improve the monitoring, collection and transport of solid waste. The goal of this thesis is to investigate the impact new technical solutions have on solid waste management systems currently existing in cities. The thesis starts with a literature review where three key themes of smart solid waste management can be identified: (1) data generation; (2) data sharing and; (3) data analysis. Based on that, twelve projects in Europe that have implemented smart solid waste management systems are chosen and analyzed with the aim of investigating how the new technical solutions have affected the solid waste management in the cities. The analysis shows that the projects use the new technical solutions for different reasons, depending on the local existing preconditions. Furthermore, the analysis shows that the implementation of new smart waste management systems have led to increased citizen participation, increased capabilites to adapt to climate change, economical and environmental benefits as a result of a reduction of transport needed, increased cleanliness and improved long term planning support. The thesis ends with a discussion where the results of the analysis are evaluated and put in a wider context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Mattias, Johan Sjögren, and Bruce Kisch. "Smarta byggnader - Hur smarta är de?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23747.

Full text

Abstract:

De senaste åren har det talats mer och mer om smarta byggnader och byggnadsautomatisering. Även miljö, hållbarhet och energieffektivitet är ämnen som diskuteras frekvent. För att uppnå lönsamhet och hållbarhet är smarta byggnader ett aktuellt alternativ. Studien kommer ta avstamp ifrån en definition av vad smarta byggnader är och ha den som grund i studien som genomförs. Studien är en komparativ fallstudie med induktiv ansats. Syftet med studien är att undersöka ifall det finns någon skillnad i driftsäkerhet mellan en smart byggnad och en icke smart byggnad. Hur dessa skillnaderna utmärker sig och vart de i så fall finns. Studien görs med en induktiv ansats och slutsatsen mynnar ut i en teori som lyder att det inte finns någon skillnad i driftsäkerheten mellan en smart byggnad och en icke-smart byggnad. Trianguleringsmodellen används för att analysera den insamlade data. Både kvantitativa och kvalitativa data undersöks och analyseras genom komparation. För att få fram relevanta data kommer byggnadernas felanmälningar att analyseras, därtill kommer semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar med byggnaderna dagligen genomföras. För att kunna göra detta förklaras begrepp och analysverktyg som driftsäkerhet, RCM, RAMS och feltolerans i teorikapitlet.
The last few years intelligent buildings and building automation have been increasingly discussed. The environment, sustainability and energy efficiency are subjects that are frequently discussed. Intelligent buildings could be a means to achieve profitability and sustainability. This study will begin with a review of different definitions of what an intelligent building is and arrive at a decision on what definition to use. From there a comparative case study with an inductive reasoning will be implemented. The purpose of the study is to find out if there is a difference in reliability between an intelligent building and a non-intelligent building. How these differences present themselves and where they can be found. The conclusion results in a theory formulated as there is no difference in reliability between an intelligent and a non-intelligent building. The triangulation model will be used to analyze the collected data. Both quantitative and qualitative data will be analyzed by comparison. To find relevant data fault reports from both buildings will be processed and analyzed, beyond that semistructured interviews will be conducted with employees that work with the buildings every day. To be able to implement a meaningful and reproducible study the report contains explanations of concepts as reliability, RCM, RAMS and fault tolerance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Llanca, Salazar Pablo. "SMART CITIES: ¿Es Santiago una ciudad inteligente? Análisis y seguimiento del modelo de Smartt City en el Gran Santiago." Tesis, Universidad de Chile, 2016. http://repositorio.uchile.cl/handle/2250/145025.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sjöblom, Therese, and Elin Davidsson. "Textila ledningsbanor : En jämförande studie av konduktiva material för textila applikationer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-228.

Full text

Abstract:

Ledningsbanor syftar till att föra ström eller digitala signaler mellan elektroniska komponenter. Traditionellt brukar ledare av solid metall användas, då metall har låg resistans och lämpar sig bra som strömledare. I denna studie utforskas möjlig-heten för olika material att fungera som textila ledningsbanor. Textila ledningsba-nor behövs bland annat i medicinska plagg med sensorer. En ledningsbana som ska vara i ett plagg måste både vara tvättbar och flexibel. I denna studie har tre konduktiva garner testats; Bekinox VN 12/2*275 /175S, Shi-eldex 235/34 och Highflex 3981 7*1 Silver. Ett textilt band med fyra ledningsba-nor i, OHM-e-12-L-1, från företaget Ohmatex har också utvärderats samt har det undersökts om det är möjligt att använda konduktiv silikon, Elastosil LR 3162 A/B, som en ledningsbana. För att ta reda på hur de konduktiva materialen tål tvätt har tvättester utförts där resistansen efter tvätt har mätts. En metod har utvecklats som går ut på att undersöka om konduktiviteten försämras när materialet utsätts för mekaniskt deformation vid en böjrörelse. Det har även testats om en silikonbe-läggning med Dow Corning 3140 RTV Coating kan förhindra en eventuell höjning av resistansen efter testerna och resultaten har jämförts med de prover som inte varit belagda. Beläggningen isolerar även garnerna och därför har även det testats att använda Elastosil som kontaktpunkter för de belagda garnerna. Bekinox klarar både tvätt och böjningstest bra. Shieldex resistans höjs efter tvätt men silikonbeläggningen har en skyddande effekt. Shieldex klarar böjningstestet bra och resistansen ändras knappt. Highflex klarar tvättesterna och har väldigt låg resistans men är känslig mot mekanisk deformation och skadas i böjningstesterna. Där har inte beläggningen en skyddande effekt. Elastosil är inte lämplig som led-ningsbana och fungerar inte som kontaktpunkter. Elastosil visar sig däremot ha god härdighet mot både tvätt och böjning. Bandet från Ohmatex fungerar bra både efter tvätt och böjningstester och är lämplig som ledningsbana.
Interconnections are electrical conductive tracks that aim to transport electricity or digital signals between components in a circuit. The conventional way of doing this is to use connections of solid metal, since they have low electrical resistance and are thereby suitable conductors. In this study, different materials have been investigated for their suitability to be used as textile interconnections. Textile in-terconnections are needed in for instance medical measuring equipment garments. A textile interconnection in a garment needs to withstand washing and bending. In this study three conductive yarns are tested; Bekinox VN 12/2*275/175S, Shieldex 235/34 and Highflex 3981 7*1 Silver. A textile interconnection narrow fabric with four copper wires within, OHM-e-12-L-1, by the company Ohmatex has also been investigated. The conductive silicon Elastosil LR 3162 A/B has also been investigated for its suitability to fit as textile interconnection and as electrical contact with conductive yarns. Washing tests have been made to investigate how the materials electrical resistance is affected by washing. To measure and under-stand the materials flexibility and how the resistance is affected by bending of the material, the materials have been bended in a bending apparatus that has been developed in this study. It has also been investigated whether or not a silicon coat-ing, Dow Corning 3140 RTV Coating, of the yarns may protect them from the chemical and mechanical wearing of washing and bending. The change in re-sistance has then been compared to values of the uncoated yarns. Since the coat-ing is electrically isolating the yarns, screen printed contact points of Elastosil has been added and investigated. Bekinox withstands both washing and bending well. The electrical resistance of Shieldex increases by washing, but the silicon coated yarns increase less than the uncoated yarns. Shieldex withstands the bending test well and the change in re-sistance is low. Highflex passes the washing test well and has very low resistance. But the Highflex yarn is sensitive to mechanical deformation and gets damaged by the bending test. The silicon coating has no protecting effect here. Elastosil is not suitable as an interconnection and the contact points by Elastosil are neither working well together with the conductive yarns. But Elastosil do withstands both the washing and bending test well. The conductive narrow fabric by Ohmatex withstands both the washing and bending test well and it is suitable as an inter-connection.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nydahl, Helena, and Annica Marmolin. "Smarta elnät med fokus på energilager; en lösning till hållbar tryckluftsförsörjning inom industrin : Simulering och optimering av energilager för utjämning av intermittenta energikällor." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37060.

Full text

Abstract:

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt. För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen. Det finns forskare som anser att satsning på intermittenta förnybara energikällor inte är ett alternativ om inte energin går att lagra. Compressed air energy storage är ett energilager som använder komprimerad luft för att lagra energin tills det finns ett behov. Industrin i Sverige står för drygt en tredjedel av den totala energianvändningen. Över 90 % av tillverkningsindustrin använder tryckluft. Det finns stora och små förbrukare av tryckluft beroende på användningsområde. I denna studie kommer en internationell nulägesbeskrivning ges i utvecklingen av smarta elnät med fokus på elektriska energilagersystem. Syftet är att studien ska vara ett diskussionsunderlag, en informationsbärare och idéskapare. Den internationella nulägesbeskrivningen baseras på studiebesök, litteratursammanställning samt intervjuer. Resultatet från den internationella nulägesbeskrivningen visar att intresset för elektriska energilagersystem ökar då det är en central del i utvecklingen av smarta elnät. Mellan 2011-2013 ökade investeringarna i elektriska energilager med 521 %. En anledning till denna ökning är den internationella trenden med microgrids och mindre decentraliserade kraftverk. Med ökad efterfrågan på energilagringssystem kommer nya energilagringssystem skapas och befintliga system utvecklas. Syftet med studien är även att undersöka om energilager är en lösning till hållbar tryckluftsförsörjning inom industrin. Målet är att dimensionera ett luftningssystem bestående av vindkraftverk och energilager, med en viss volym och maxtryck, för en stor- och liten tryckluftsförbrukare. I studien kommer även kostnadsbesparingen för den stora förbrukaren optimeras genom arbitrage. Dimensioneringen görs utifrån simuleringar i Simulink och optimering görs i MATLAB. Dimensionerat luftningssystemet för den stora tryckluftsförbrukaren består av ett vindkraftverk, ett energilager på 200 m3 med maxtryck på 10 bar. Täckningsgraden, det vill säga andelen av luftbehovet som kan täckas med vindkraft tillsammans med ett energilager, är 26 % för det dimensionerade luftningssystemet. Resultatet ger då 48 % mindre energiförbrukning, cirka 1,2 miljoner kronor i kostnadsbesparing och en miljövinning motsvarande 532 ton CO2-ekvivalenter. Kostnadsbesparing, då el köps via arbitrage, för den stora förbrukaren optimeras till maximalt 1,2 miljoner kronor. Generatorn har då en verkningsgrad på 85 % och kompressorn 90 %. Dimensionerat luftningssystemet för den mindre tryckluftsförbrukaren består av en vindsnurra, ett energilager på 20 m3 med maxtryck på 30 bar. Täckningsgraden, det vill säga andelen av luftbehovet som kan täckas med vindsnurra tillsammans med ett energilager, är 61 % för det dimensionerade luftningssystemet. Resultatet ger då 93 % mindre energiförbrukning, cirka 26 tusen kronor i kostnadsbesparing och en miljövinningen motsvarande 10,7 ton CO2-ekvivalenter. Skillnaden mellan en vindsnurra och ett vindkraftverk är att vindsnurran inte producerar el utan använder rörelseenergin direkt. Ett system bestående av energilager som drivs av energi från vinden lämpar sig bättre för ett mindre tryckluftsbehov där det går att nå upp i högre täckningsgrad. Övergången till smarta elnät är nödvändigt för att tillgodose alla aspekter av hållbar utveckling. Det är ingen del av smarta elnät som är viktigare än någon annan. En hållbar tryckluftanvändning inom industrin är en del av smarta elnät och för att göra det möjligt har energilager en avgörande roll. Nulägesbeskrivningen visar att det i dagsläget finns ett ökat intresse för EES internationellt men att det inte finns ett EES som ensamt kommer lösa integrationen av förnybar energi. Tekniken för energilagring finns idag och växer imorgon.
The world’s energy demand is expected to increase and at the same time the environmental requirements are becoming stricter. To deal with the climate change and the greenhouse gas emissions, the use of fossil fuel need to decrease, while the energy efficiency and renewable energy production must increase. A greater share of intermittent renewable energy on the electricity market entails challenges. If there is no need for electricity when the wind is blowing or when the sun is shining the electricity is lost, this leads to production and consumption of electricity must occur simultaneously. To expand the renewable energy and make it more efficient, society must develop a smart grid. There are different opinions about what it takes to create smart grids, but electrical energy storage, EES, reappears frequently in the literature. There are even scientists who believe that investment in intermittent renewable energy sources is not an option unless energy can be stored. Compressed air energy storage is a technique that uses compressed air to store energy until there is a demand. The Swedish industry accounts for over a third of total energy consumption in the country. Over 90 % of the all manufacturing industry uses compressed air. There are big and small users of compressed air depending on the industry. In this study, an international status description is given in the development of smart grids with a focus on electrical energy storage systems. The aim of this study is to be an information carrier that creates discussion and new ideas. The international status description is based on field visits, literature surveys and interviews. The results from the international status description shows that interest in electric energy storage systems is increasing since it is a central part in the development of smart grids. Between 2011 and 2013 the investments increased in electrical energy storage with 521 %. One reason for this increase is the international trend of micro grids and small decentralized power plants. With the increased demand for energy storage, new energy storage systems are created and existing systems evolve. The purpose of the study is also to examine if energy storage is a solution for a sustainable supply of compressed air in the industry. The goal is to design a compressed air system consisting of wind turbines and energy storage with a certain volume and maximum pressure, for a large and a small compressed air consumer. The study will also determine the cost saving for the big users is an optimized through arbitrage. The design is based on simulations in Simulink and the optimization is done in MATLAB. The selected compressed air system for the large consumer is based on one wind turbine, energy storage of 200 m3 with a maximum pressure of 10 bar. The coverage ratio, i.e. the proportion of the air need that is covered by wind energy with energy storage, is 26 %. An investment in this system would give reduced energy consumption by 48 % leading to a cost reduction of about 1.2 million SEK and a reduced environmental impact equivalent to 532 tons of CO2-equivalents. The generator then has an efficiency of 85 %, and the compressor has 90 %. The selected compressed air system for the smaller consumer achieves a coverage rate of 61 % with the following dimensions; one windmill, energy storage of 20 m3 and maximum pressure of 30 bar. An investment in this system would give a reduced energy consumption by 93 %, leading to a cost reduction of about 26 000 SEK and a reduced environmental impact equivalent to 10.7 ton of CO2 equivalents. The difference between a windmill and a wind turbine is that the windmill does not produce electricity instead it uses kinetic energy directly. A system consisting of energy storage driven by energy from the wind is more suited for smaller air requirements where it is possible to achieve greater coverage. The transition to smart grids is necessary to be able to meet all aspects of sustainable development. There is no part of smart grids that is more important. Sustainable use of compressed air in industry is a part of smart grids and to make it possible energy storage is crucial. The international status description shows that there is a growing international interest in EES but there isn’t one EES alone that will solve the integration of renewable energy. The techniques for energy storage are existing today and are growing tomorrow.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Svanberg, Eva, and Sofia Persson. "Elmätarens roll i framtidens elnät : Ett samarbete med Sweco Energuide AB och Mälarenergi Elnät AB." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223226.

Full text

Abstract:

The initial aim of the roll out of smart electricity meters in Sweden was to allow remote readings of the households’ monthly electricity consumption for billing purposes. Since then the transition towards a smart grid has become a more prioritized matter. In the roll out of next generation smart meters more attention is therefore given to how the Distribution System Operator (DSO) can benefit from the meter through different smart grid applications. This study uses a qualitative research method to identify three general fields of application and 15 specific concepts corresponding to ways in which the DSO can create added value from the information provided by the smart meter. The benefits of one of these concepts, the so-called “last gasp” and “first breath” functionality, are assessed in a business case. The study concludes that the three main areas of smart meter applications are operating the grid, planning the grid and utility in the customers’ household. The study also shows that the outcomes of the business case on the “last gasp” and “first breath” functionality are highly dependent on the cost of the functionality, however the investment can still be motivated through increased customer satisfaction andimproved outage management. The general conclusion is that the smart meter will play an essential role in providing the control and information needed in the transition to a smarter grid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bylund, Kristoffer. "Elnätsautomation i distibutionsnätet : Feldetektering och fjärrstyrning som metoder att förbättre leveranssäkerheten i elnätet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149406.

Full text

Abstract:

Att öka leveranskvaliteten i sina elnät är något som varje nätbolag strävar mot. En metod att göra detta kan vara att utrusta nätstationer i mellanspänningsnätet med feldetektering och fjärrstyrning för snabbare felsökning och sektionering vid fel. I denna studie har dessa möjligheter utretts och även de potentiella vinsterna i kortare avbrottstider mätt i indikatorn SAIDI. Studien har resulterat i ett förslag för fortsatt investering i feldetektering och fjärrstyrning i Umeå Energis elnät. Den metod som använts är att beräkna SAIDI för det värsta felscenariot för varje matande linje som tittats på, både med och utan elnätsautomation. Det förslag som tagits fram har utgått ifrån de enskilda matningarna förutsättningar vad gäller kundantal, antal nätstationer och nättopologi och har sedan jämförts med två standardalternativ, med detektering i samtliga nätstationer samt detektering i mitten av linjen. Resultatet visar att det förslag som lämnats till Umeå Energi har potential att sänka det summerade SAIDI-värdet vid värsta felscenario från 37 minuter till 10 minuter i de matningar som undersökts. Detta till en kostnad av mindre än två miljoner kronor, eller en kostnad per potentiellt minskad SAIDI-minut på ca. 70 000 kr. Studien har tittat på 16 matande linjer med totalt ca. 17 000 kunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Guadiana, Juan, Fil Macias, and Chris Braun. "A Smarter Antenna." International Foundation for Telemetering, 2011. http://hdl.handle.net/10150/595731.

Full text

Abstract:

ITC/USA 2011 Conference Proceedings / The Forty-Seventh Annual International Telemetering Conference and Technical Exhibition / October 24-27, 2011 / Bally's Las Vegas, Las Vegas, Nevada
The Isotropic radiator, a device capable of radiating energy evenly in all directions is an abstraction, itsʼ real counterpart is called an omnidirectional (omni) antenna. The omnidirectional antenna is found on many vehicles. Ideally, only one receiving system is ever needed to acquire an omni, no matter the vehicle orientation, given the range is not excessive. There are trade-offs with antenna efficiency, with gain typically around -15 dBi (95% coverage). This paper proposes abandoning this paradigm. If a vehicle knows where the ground is why radiate energy up into the sky, where there are no receiving stations. This can be achieved by integrating some instrumentation with a discrete antenna array so that it radiates only from selected elements. The accuracy required is modest, an inexpensive Inertial Measurement Unit (IMU) is sufficient to improve link margin by 10, 20dB or more. These numbers are credible, as outlandish as they are, and substantiated in this paper. Ironically, from the ground this non-isotropic antenna looks very isotropic. Of significant benefit, this Smarter Antenna concept enables spatial discrimination and with that comes spectrum efficiency gains beyond that achieved by other means including advanced modulation formats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Pasquale, Michael A. "Smarter Single Family." University of Cincinnati / OhioLINK, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1367945107.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Dehaven, Ryan Swords. "Smarter NEAT Nets." DigitalCommons@CalPoly, 2013. https://digitalcommons.calpoly.edu/theses/1024.

Full text

Abstract:

This paper discusses a modification to improve usability and functionality of a ge- netic neural net algorithm called NEAT (NeuroEvolution of Augmenting Topolo- gies). The modification aims to accomplish its goal by automatically changing parameters used by the algorithm with little input from a user. The advan- tage of the modification is to reduce the guesswork needed to setup a successful experiment with NEAT that produces a usable Artificial Intelligence (AI). The modified algorithm is tested against the unmodified NEAT with several different setups and the results are discussed. The algorithm shows strengths in some areas but can increase the runtime of NEAT due to the addition of parameters into the solution search space.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

EKSTRÖM, EMELIE, and SONIA SIVADASAN. "Smart Water Meters in Swedish Households : The Enablers and Barriers for a Large-Scale Implementation." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300173.

Full text

Abstract:

As the global population increases, so does the demand for water, and the increasing water scarcity is a challenge to the global water sector. It is imperative to take large-scale action in order to make water consumption more sustainable, and information and communication technologies such as smart meters have shown great potential. Sweden is a country that generally does not face water shortage and where research on smart water metering is still rather new. Previous studies have focused on countries where water scarcity is very common, and more research is needed to examine the generalizability of previous findings. The purpose of this thesis is to examine the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households, and the guiding research question is: “What are the main enablers and barriers for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households?”. This thesis is of qualitative and exploratory character, and the study consists of a pre-study, a literature review and interviews. Furthermore, the analysis in this thesis is made using a theoretical framework based on Technological Innovation Systems. The findings indicate that the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households are very good. The most significant enablers are that the Swedish water sector is an open and enabling environment, that smart water meters provide more technological opportunities compared to mechanical meters, and that smart water meters are generally accepted among the actors and considered to be the optimal solution in the future. On the other hand, there are barriers which need to be addressed for a successful large-scale implementation. The most significant barriers are that smart water meters are more expensive and that there are still some uncertainties regarding the choice of technology such as compatibility issues, risk of lock-in effect, and that the technology quickly becomes outdated. However, these factors may not constitute barriers in the future since they either can disappear with time or some of them could be avoided already today. Therefore, the possibilities for a large-scale implementation are still assessed to be very good.
I samband med den globala befolkningsökningen ökar också efterfrågan på vatten, och den ökande vattenbristen är en utmaning för den globala vattensektorn. Det är nödvändigt att vidta storskaliga åtgärder för att göra vattenförbrukningen mer hållbar, och informations- och kommunikationsteknik såsom smarta mätare har visat stor potential. Sverige är ett land som vanligtvis inte har vattenbrist och där forskningen om smart vattenmätning fortfarande är i sin linda. Tidigare studier har genomförts i länder där vattenbrist är mycket vanligare, och mer forskning behövs för att undersöka generaliserbarheten av tidigare resultat. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll, och arbetets forskningsfråga är: ”Vilka är de viktigaste möjliggörarna och hindren för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll?”. Detta examensarbete är av kvalitativ och utforskande karaktär, och studien består av en förstudie, en litteraturstudie samt intervjuer. Vidare görs analysen i detta examensarbete med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Teknologiska innovationssystem. Resultaten i denna studie tyder på att möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll är mycket goda. De viktigaste möjliggörarna är att den svenska vattensektorn är en öppen och möjliggörande miljö, att smarta vattenmätare ger fler tekniska möjligheter jämfört med mekaniska mätare, och att smarta vattenmätare är allmänt accepterade bland aktörerna och anses vara den optimala lösningen i framtiden. Det finns dock vissa hinder som måste åtgärdas för att uppnå en framgångsrik storskalig implementering. De viktigaste hindren är att smarta vattenmätare är dyrare och att det fortfarande finns vissa osäkerhetsfaktorer när det gäller val av teknik, t.ex. kompatibilitetsproblem, risk för inlåsning, och att tekniken snabbt föråldras. Det är dock möjligt att dessa faktorer inte utgör hinder i framtiden eftersom de antingen kan försvinna med tiden eller undvikas och hanteras redan idag. Därför bedöms möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll ändå vara mycket goda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ewing, Mikael. "Affärsmöjligheter med Smarta Elnät : En studie som undersöker möjligheter och hinder i utvecklingen av det svenska elsystemet." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176979.

Full text

Abstract:

Distributed, renewable generation-units and more efficient use of electric power,demands a developed electric grid. This grid is often referred to as the “Smart Grid”. This future electric system rise expectations among actors in the existing electricmarket. International organizations share visions of opportunities for electricityconsumers and new actors, ready to enter the market. At the same time, electricutility companies may question the need for some of these upcoming changes, as theyare sometimes expected to lead the development. This paper therefore seeks to investigate the business opportunities related to SmartGrids. This is done throughout interviews, literature-studies and analysis usinginnovation-development theories. Primary focus of the paper is directed towards theelectric utility companies, secondary towards electric consumers. Business opportunities for utility companies are found to be primary associated withoperation and maintenance aspects of the grid. Developed control-systems andupdated maintenance strategies may increase the overall system knowledge and thequality of the distribution. Cost-reduction activities as these are probably results ofthe revenue-cap regulation controlling grid companies. Future consumers may benefit,socially and economically, from solutions visualizing and controlling different electriccomponents in the real estate. At the same time the development of Smart Grids is a rather slow process, partlybecause of large amount of system-components and partly because of existing rulesand laws concerning the electric system. In order to identify future opportunitieswithin Smart Grids, it is crucial to gain knowledge of the system and to satisfy realneeds or problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

OLBY, PER, and STEFAN EKSTRÖM. "En modell för implementering av räddningstjänsten i en urban plattform : En fallstudie på Mälardalens Brand- och Räddningsförbund i utvecklingen mot en smart stad." Thesis, KTH, Industriell Management, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191102.

Full text

Abstract:

Arbetet undersöker implementeringen av räddningstjänsten i urban plattform i två delar. Det ena delen syftar till att undersöka för att se på vilket sätt den urbana plattformen kan bidra till att utveckla räddningstjänstens verksamhet och på vilket sätt detta kan bidra till smartare städer. Detta studeras genom intervjuer med flera räddningstjänster och myndigheter kopplade till räddningstjänsten i Mälardalsregionen i Sverige. Flera områden inom räddningstjänsten har identifierats som skulle gynnas av en implementering i en urban plattform. Teorier kring smarta städer har kombinerats med de empiriska resultaten för att reflektera kring hur implementeringen av räddningstjänsten skulle bidra till smartare städer. Den andra delen syftar till att ge ett konkret exempel på hur en räddningstjänst kan brytas ned och modelleras för att implementeras i en potentiell urban plattform. I denna del utreds hur Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) kan brytas ned och modelleras i ABBs styrsystem 800xA. Resultatet är tre strukturer som konkretiserar nedbrytningen och ger ett förslag på hur räddningstjänsten kan implementeras i en urban plattform. Det resoneras också kring hur denna nedbrytning bör förhålla sig till den större kontexten av en stad.
This study covers the implementation of fire departments in an urban platform in two parts. The purpose of first part is to examine how the urban platform can help developing the operation of fire departments and how this can contribute to a smart city. This is studied through interviews with different fire departments in the region of Mälardalen, Sweden, and an authority responsible for improving the society’s capabilities of managing emergencies. A number of areas within the fire departments, which an urban platform would improve, have been identified. Literature regarding smart cities have been combined with the empirical findings to discuss how the implementation of fire departments in an urban platform can contribute to a smart city. The purpose of the second part is to provide an example of how a fire department can be divided and modeled for an implementation in a potential urban platform. More precisely, the fire department Mälardalens brand- och räddningsförbund is investigated and modeled for an implementation in ABB’s control system 800xA. The result is three different structures that serve as the foundation for the model and a future implementation in an urban platform. In this part, it is also concluded that a necessary step to ensure an effective model is to relate the modelling to the greater context of a city.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Backe, Carin, and Gabrielle Skelte. "Piezoelektriska filament : från garn till textil applikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-214.

Full text

Abstract:

Piezoelektriska material används flitigt i olika sensorer då de kan generera en mätbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehållandes Polyvinyldiflourid (PVDF) påverkas av faktorer som långvarig mekanisk deformation, fukt och värme. Fokus har legat på det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker också hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvärderats genom cyklisk deformation i en extensometer. Det piezoelektriska garnet har undersökts genom experiment i laboratoriemiljö, praktiska tester i textila applikationer samt vid statistisk analys. Det kan konstateras att yttre faktorer så som fukt och temperatur har inverkan på garnets piezoelektriska effekt. Långvariga tester avslöjar hur garnet uppvisar en längdförändring vid deformation som bidrar till garnets minskade signalstyrka. Garnet kan framgångsrikt integreras i tyg genom sömnad vid rätt inställning för stygnlängd, där högre stygnlängd ger bättre resultat. Samma metod kan användas för att konstruera en piezoelektrisk sensor som appliceras i en träningsstrumpa. Slutsatsen av detta arbete är att parametrar som fukt, krypningsbeteende samt strukturell variation i de individuella PVDF-filamenten har en betydande effekt på det piezoelektriska garnets elektriska signal. Potential i garnets förmåga att fungera som sensor kan ses genom att garnet integrerats med tyg på ett framgångsrikt sätt i en träningsstrumpa för mätning av fotnedsättning. Det kvarstår mycket gällande forskning kring piezoelektriska filament och garn. Vidare forskning i ämnet kommer kunna leda till nya innovativa applikationsmöjligheter som kan komma till nytta inom olika delar av samhället, inte minst inom medicinska användningsområden.
Piezoelectric materials are frequently used in different sensors as they can generate a measurable electrical signal during applied pressure or when subjected to extension. This project examines how a piezoelectric yarn containing Polyvinylidene fluoride (PVDF) is affected when exposed to moisture, heat and long-term mechanical deformation. Focus has been directed towards investigating the properties of the piezoelectric yarn as well as how it can be applied in textile fabrics and textile applications. The piezoelectric yarn has been subjected to a series of tests. Most of the samples have undergone cyclic deformation in an extensometer during tests. The piezoelectric yarn has been examined by experiments in laboratory environment, practical tests in textile applications as well as by statistical analysis. It can be stated that factors such as moisture and temperature have influence on the piezoelectric effect of the yarn. Long-term tests reveal how the yarn displays a change in length while undergoing deformation, which contributes to the diminished signal strength of the yarn. The piezoelectric yarn can successfully be integrated in a piece of fabric by the means of sewing when using correct stitch- length, where higher stitch-length gives a higher signal output. The same method can be applied to construct a piezoelectric sensor used in a training sock. This project can conclude that parameters such as moisture, creep-behaviour and structural variation within the PVDF-filaments have a significant effect on the signal created by the piezoelectric yarn. The potential of the yarn as a sensor can be seen by successfully applying it to a textile structure as well as in a training sock that can monitor the fore and rear foot while running. It can be stated that much remains to be studied in this particular research area regarding piezoelectric filaments and yarns. Further research in the subject will lead to new innovative applications that can be of use in different parts of society, not to say the least in the area of medicine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Fredriksson, Oscar. "Integration av elektrisk rullstol för smarta hem." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39340.

Full text

Abstract:

Smarta hem är en snabbt växande marknad idag som blir allt mer populärt att använda för att underlätta vardagen. För människor som är rörelsehindrade kan dessa system vara till extra stor hjälp. Permobil är ett företag som tillverkar elektriska rullstolar och de arbetar ständigt med tekniklösningar som kan underlätta vardagen för deras kunder. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur Permobil kan hjälpa sina kunder genom att integrera sig mot smarta hem. Användarnas behov kring en smart hem-integration har undersökts med enkätfrågor, där responsen pekar på ett tydligt intresse hos användarna. Olika sätt att integrera dessa behov har undersökts där automationsramverket IFTTT verkar lämpa sig bäst i dagsläget och har därför använts för att ta fram en prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en fullt fungerande integration mot IFTTT som kan ansluta en användares rullstol till tjänsten med information från Permobils API.
Smart homes is an ever growing market today and are being used to make everyday life a bit easier. For someone with a movement disability a smart home can be of extra great help. Permobil is a company that make powered wheelchairs and they are constantly working with new technology that can assist their customers further. The purpose of this project was to research how Permobil can help their customers by integrating their chairs towards smart homes. Permobils customers interest in a smart-home integration has been analyzed using survey questions, where the result points to a clear interest. After this different integration methods were looked at where the automation tool IFTTT seems to be the most suitable today and have been used to implement a prototype. The finished prototype is a fully working integration towards IFTTT that can connect a users chair to the service using information from Permobils API.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Faanes, Erlend Kydland. "Smart Cities - Smart Homes and Smart Home Technology." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosialt arbeid og helsevitenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25978.

Full text

Abstract:

This master’s thesis consists of two articles where the first article is theoretical and the second is the empirical study. Article I The purpose with this paper is to explore and illuminate how smart home and smart home technology can contribute to enhance health and Quality of Life in elderly citizens and allow them to live longer in their home. The paper provides a brief introduction to health promotion and highlights the thesis theoretical framework and foundation of Aaron Antonovsky’s theory of Salutogenesis. In light of a growing elderly population worldwide, many nations are eager to search for new ways to meet this challenge. One of several possible solutions to this is smart homes and smart home technology. The papers concluding remarks is that even though there exists little empirical data in relation to achieved health benefits the literature shows that smart homes and smart home technology might contribute to enhance QoL in elderly citizens. Furthermore the paper is providing a proposal to a health promotional (salutogenic) framework and an example on how salutogenesis can be used in a practical and new way of thinking in relation to future development of smart homes and smart home technology. Article II The study’s primary objective is to examine in which ways smart homes and smart home technology can contribute to enhance health and Quality of Life (QoL) in elderly citizens and allow them to live longer in their homes. In addition to this it aims to explore if such technology increases safety, independence and enhances social activity. Six in-depth interviews with elderly citizens living in a smart home make the basis of the result. The interview protocol included questions regarding QoL, smart homes and smart home technology, safety and security and independence. The interviews were recorded and the recordings were transcribed. To analyze the data material a content analysis and systematical text condensation were used as inspiration. The results showed that there wasn’t a single factor that could contribute to an enhancement in QoL, but the totality of several. The study concludes that smart homes and smart home technology can contribute to enhance health and QoL in elderly citizens and master to live longer in their homes, but further investigation is needed in order to draw a final conclusion.
Denne masteroppgaven er skrevet i artikkelform og består av en teoretisk og en empirisk artikkel. Artikkel I Hensikten artikkelen er å utforske og belyse hvordan smarthus og smarthusteknologi kan være med på å forbedre helse og livskvalitet hos eldre mennesker. I tillegg til dette undersøkes det om denne teknologien kan bidra til å øke eldre menneskers muligheter for å bo lengre i sine egne hjem. Artikkelen gir en kort innføring i helsefremming, og belyser masteroppgavens teoretiske rammeverk og fundament i Aaron Antonovsky’s teori om Salutogenese. I lyset av en raskt voksende aldrende befolkning verden over, er mange nasjoner ivrige etter å søke nye metoder for å møte denne utfordringen. En av flere mulige løsninger til dette er smarthus og smarthusteknologi. Artikkelens avsluttende bemerkninger er at selv om det finnes lite empirisk data på dette feltet, viser litteraturen at smarthus og smarthusteknologi kan være med å bidra til en økning i livskvalitet hos eldre mennesker, dette gjennom en økt følelse selvstendighet, trygghet, sikkerhet og trivsel. Videre blir det foreslått et mulig helsefremmende salutogent rammeverk, og gitt et eksempel på hvordan salutogenese kan brukes i praksis og som kan være med på å bidra i utviklingen av fremtidige helsefremmende smarthus. Artikkel II Studien tar sikte på å undersøke på hvilken måte smarthus og smarthusteknologi bidrar til å forbedre helse og livskvalitet hos eldre mennesker og om denne teknologien bidrar til å øke deres muligheter til å bo lengre i sine hjem. Det undersøkes også om denne teknologien bidrar til økt sikkerhet, uavhengighet og sosial aktivitet blant eldre. Det ble gjennomført seks dybdeintervjuer med eldre beboere i et smarthus som danner det empiriske grunnlaget i studien. Intervjuguiden består av spørsmål som tar for seg livskvalitet (QoL), smarthus og smarthusteknologi, sikkerhet og uavhengighet. For å analysere datamaterialet har en innholdsanalyse og systematisk tekstkondensering vært en inspirasjon. Resultatene viser at det ikke var en enkelt faktor som bidro til å øke deres livskvalitet, men det totale av det Kampen Omsorg+ (KO+) tilbød. Smarthus og smarthusteknologi kan bidra til å øke helse og livskvaliteten og i tillegg bidra til at eldre mennesker kan leve lengre i sine hjem, men det er et behov for videre undersøkelser for å kunne trekke en avsluttende konklusjon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Johansson, Lundström Malin, and Ingrid Porat. "Hur påverkas produktion i tillverkande företag vid införande av smart teknik? : En studie av de främst påverkade faktorerna undertidsperioden 2011 och framåt." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192551.

Full text

Abstract:

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis.
The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Guzmán, Bacarreza Victor, and Claes Andersson. "INTI : En automatiserad ljudupplevelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45364.

Full text

Abstract:

The thesis INTI was founded by the members of the project, because they had a great common interest for development of smart electronic products, which today is classified as smart home products. The founders used their experience and knowledge that they had acquired in their three years at Halmstad University. INTI falls nothing short of the expectations they had prior to the start of the project. It will simplify everyday living and enhance comfort in one's own home by using location recognition. Today, there is a lot of competition between different markets that integrate with smart home products. Such as audio products, light units and security products. INTI is an automated solution where programming modules can identify the user’s location in order to create a system network. By identifying the location of the user, it’s possible to configurate the sound system and establish a follow-around system. The primary goal with this thesis is to connect the INTI system with two speakers and attain a functional follow-around system that adjust the volume according to the user’s position. The purpose of the thesis is to create a unique system that is affordable by todays standard and alleviate everyday life for the private consumer.
Examensarbetet INTI grundades i samband med projektmedlemmarnas stora intresse för den utveckling som har skett av elektroniska produkter till det som klassificeras som smarta hemprodukter idag. Genom att applicera tre års lärdomar inom produkt- och projektledning idetta examensarbete utformades en automatiserad lösning vilket baseras på platsidentifiering. Iskrivande stund finns det ett flertal olika varianter av smarta produkter inom diversemarknadssegment, exempelvis högtalare, lampor samt säkerhetsprodukter. Det som projektdeltagarna vill eftersträva med projektet är att skapa ett automatiserat system (INTI) somintegreras med ett par ljudenheter och skapar ett follow-around system för användaren.INTI är en automatiserad systematisk lösning, där det har tillämpats programmering av modulerför att på ett effektivt sätt skapa ett positioneringssystem för att lokalisera användaren. Genomatt platsidentifiera användarens position ges möjligheten till att anpassa tekniskakonfigureringar i ljudenheterna och etablera ett follow-around system. Det primäraproduktmålet för detta examensarbete är att sammanlänka INTI med två högtalare och uppnåett funktionellt follow-around system, vilket innefattar att ljudenheterna anpassar volymen utefter användarens position. Syftet med detta examensarbete är att skapa en unik lösning somär prisvärt och underlättar vardagen för privatkonsumenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Johansson, Oscar, and Gustav Andersson. "Smart Greenhouse : A microcontroller based architecture for autonomous and remote control." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42284.

Full text

Abstract:

Expensive and complex automated systems for greenhouses are frequently utilized in the horticulture industry. In parallel, smart systems for home automation has recently seen a rapid increase in popularity. This project aims to combine the climate optimization capabilities of industrial systems with the convenience of home automation systems. More specifically, this project is focused on the design and implementation of electrical and mechanical requirements of a smart greenhouse system. This involved the selection of hardware components, such as sensors, actuators and controllers. It also involved the interconnection between these components and the development of measurement and control systems to autonomously manage the greenhouse. The system is based on a WiFi-connected microcontroller. Parameters monitored include; temperature, humidity and wind-speed. Irrigation is controlled by a solenoid valve and can be scheduled to desired intervals. Ventilation and temperature optimization is done by controlling the roof-hatch with a linear actuator and control of a heater. The results demonstrate a accurate and reliable system with low power consumption. The resulting prototype can be installed in new and existing greenhouses. Functionalities can be remotely controlled and monitored by the convenience of an android application. The total cost of the components used was around 4 500 SEK. Further development could be done to enable seamless scalability with additional components and functionalities. Climate optimization by incorporation of weather forecast as a parameter could be implemented to further reduce energy consumption.
Dyra och komplexa automatiserade växthussystem är vanligt förekommande inom industrin för hortikultur. Parallellt har populariteten för "Smart Home" system för hemautomatisering radikalt ökat. Målet med detta projekt är att kombinera klimatoptimiseringsmöjligheterna hos industriella system med lättanvändligheten hos system för hemautomatisering. Detta projekt fokuserar specifikt på designen och implementationen av de elektriska och mekaniska krav som ställs på ett "smart greenhouse system". Detta innefattar; val av komponenter såsom sensorer, aktuatorer samt styrenhet men även sammankopplingen mellan dessa komponenter och utvecklingen av mjukvara till reglersystemet, som i sin tur syftar till automatiseringen i växthuset. Systemet är baserat på en WiFi-uppkopplad mikrokontroller. Parametrar som monitoreras är; temperatur, luftfuktighet och vindhastighet. Bevattning kontrolleras av en magnetventil och kan schemaläggas för bevattning i önskade intervall. Ventilering och temperaturoptimisering sker genom kontroll av taklucka med hjälp av ett linjärt ställdon samt kontroll av ett värmeelement. Resultatet demonstrerar ett pålitligt och punktligt system med låg energiförbrukning. Prototypen som utvecklats kan installeras i både nya och befintliga växthus. Funktionaliteterna kan smidigt fjärrkontrolleras och monitoreras från en android applikation. Den totala kostnaden för de komponenter som använts var runt 4500 kr. Vidareutveckling vad gäller skalbarhet för att sömlöst lägga till komponenter och funktionaliteter bör övervägas. För ytterligare minskad energiförbrukning med hjälp av klimatoptimering kan väderprognos adderas som en parameter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Olsson, Henrik, and Yalin Huang. "Market concepts and regulatory bottlenecks for smart distribution grids in EU countries." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för fysik och astronomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155890.

Full text

Abstract:

In the European Union, there is a driver for a change in the electricity system. The trend is to make the system more environmental friendly and improve the markets functionality. This driver often refers to the development towards a smart grid. In order to accelerate innovation in smart grid and technology application, pilot projects need to be deployed. This master thesis has been done as a part of the Stockholm Royal Seaport urban development project that is a pilot project for smart grid on distribution grid level. The aim of this report is to apply market concept and identify regulatory bottlenecks for smart grid. This report has applied market concept and identified several bottlenecks for two aspects of smart grid. The aspects are integration of distributed energy resources in medium and low voltage level and a changing customer behavior. A changing customer behavior contains both demand response and the implementation of electric vehicles. A state-of-art review on feasible solutions that improve the competition and demand side management of electricity market in smart grid and provide incentives to implement smart grid functions has been performed. The emphasis in the market aspect is on how that new actors like aggregators will enter the market and how the dynamic price can reach consumers. The emphasis in the regulatory aspect is on how regulations promote the application of smart grid supporting technologies for both the DSO and the network users. A case study has been performed for EU countries with a deeper look at Sweden. The case study investigates how far that the current regulations have reached on the way to smart grids. A state-of-art review on conclusion papers of pilot projects has been carried out. However, many pilot projects are still ongoing and not included in the review. The result shows there is still a lack of regulatory incentive to promote smart grid development and supporting market structures. Bottlenecks identified for smart grid services in the Swedish electricity market and regulation are related to four areas. These are the metering system, dynamic consumer price, active distributed units with the possibility to provide services to the system and incentives to the DSO to use new smart grid solutions in the work to enable fast and efficient connection of distributed generation.
Stockholm royal seaport project

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Rasch, Katharina. "Smart assistants for smart homes." Doctoral thesis, KTH, Programvaruteknik och Datorsystem, SCS, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-129171.

Full text

Abstract:

The smarter homes of tomorrow promise to increase comfort, aid elderly and disabled people, and help inhabitants save energy. Unfortunately, smart homes today are far from this vision – people who already live in such a home struggle with complicated user interfaces, inflexible home configurations, and difficult installation procedures. Under these circumstances, smart homes are not ready for mass adoption. This dissertation addresses these issues by proposing two smart assistants for smart homes. The first assistant is a recommender system that suggests useful services (i.e actions that the home can perform for the user). The recommended services are fitted to the user’s current situation, habits, and preferences. With these recommendations it is possible to build much simpler user interfaces that highlight the most interesting choices currently available. Configuration becomes much more flexible: since the recommender system automatically learns user habits, user routines no longer have to be manually described. Evaluations with two smart home datasets show that the correct service is included in the top five recommendations in 90% of all cases. The second assistant addresses the difficult installation procedures. The unique feature of this assistant is that it removes the need for manually describing device functionalities (such descriptions are needed by the recommender system). Instead, users can simply plug in a new device, begin using it, and let the installation assistant identify what the device is doing. The installation assistant has minimal requirements for manufacturers of smart home devices and was successfully integrated with an existing smart home. Evaluations performed with this smart home show that the assistant can quickly and reliably learn device functionalities.

QC 20130924

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Wang, Zhimin. "Smart pricing for smart grid." Thesis, University of Bath, 2014. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.619224.

Full text

Abstract:

Flat-rate electricity tariffs in Great Britain, which have no price variation throughout a day or a year, have been ongoing for decades to recover the cost of energy production and delivery. However, this type of electricity tariff has little incentives to encourage customers to modify their demands to suit the condition of the power supply system. Hence, it is challenged in the new smart grid environment, where demand side responses have important roles to play to encourage conventional energy efficiency and support the integration of renewable generation. In order to accommodate this new environment, the investigations of smart tariff designs and their applications in demand side response are therefore carried out from three main aspects. In a high carbon system dominated by controllable fossil generation where energy peaks typically coincide with those of networks, smart tariffs are developed by statistically tracking dynamic energy price variation tendencies and categorising real-time prices to form time-of-use patterns that capture the most significant price variations without compromising too much accuracy in total energy revenue from customers. In a low carbon system where energy peaks and network peaks may not be in synchronism at all times, additional complications will be raised when developing smart tariffs and optimal demand side response strategies. A new concept is developed in this thesis to allow shared utilization of energy storage between customers and distributed network operators to respond to conflicting energy price and network conditions. In this work, two operation models of storage share are implemented. One is fixed share between customers and network operators regardless of network conditions, and the other is dynamic share that storage capacity utilized by network operator changes with network condition. The consequential system benefit in terms of energy cost reduction and network cost saving is evaluated and converted into per unit cost reduction in the energy bill. Addition to technical solution in the form of storage, the benefit from household demand shifting, such as shifting wet appliances, in the presence of smart tariffs is evaluated. The value of household demand shifting is quantified as an equivalent storage capacity for the investigation of complementarity between technical and social interventions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Andreasson, Persson Rasmus, and Johanna Ejesson. "MeDoc : En smartare medicindosa." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35031.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Davoli, Alessandro <1994&gt. "Automotive Radars:towards smarter vehicles." Doctoral thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2022. http://amsdottorato.unibo.it/10025/1/davoli_alessandro_tesi.pdf.

Full text

Abstract:

Radars are expected to become the main sensors in various civilian applications, especially for autonomous driving. Their success is mainly due to the availability of low cost integrated devices, equipped with compact antenna arrays, and computationally efficient signal processing techniques. This thesis focuses on the study and the development of different deterministic and learning based techniques for colocated multiple-input multiple-output (MIMO) radars. In particular, after providing an overview on the architecture of these devices, the problem of detecting and estimating multiple targets in stepped frequency continuous wave (SFCW) MIMO radar systems is investigated and different deterministic techniques solving it are illustrated. Moreover, novel solutions, based on an approximate maximum likelihood approach, are developed. The accuracy achieved by all the considered algorithms is assessed on the basis of the raw data acquired from low power wideband radar devices. The results demonstrate that the developed algorithms achieve reasonable accuracies, but at the price of different computational efforts. Another important technical problem investigated in this thesis concerns the exploitation of machine learning and deep learning techniques in the field of colocated MIMO radars. In this thesis, after providing a comprehensive overview of the machine learning and deep learning techniques currently being considered for use in MIMO radar systems, their performance in two different applications is assessed on the basis of synthetically generated and experimental datasets acquired through a commercial frequency modulated continuous wave (FMCW) MIMO radar. Finally, the application of colocated MIMO radars to autonomous driving in smart agriculture is illustrated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ulbrich, Stefan, Jens Proske, Patrick Baumann, and Christian Klotz. "Synchrone Reluktanzantriebe (SynRM) – Smarte Antriebssysteme für höchste Effizienz." TU Bergakademie Freiberg, 2019. https://tubaf.qucosa.de/id/qucosa%3A38473.

Full text

Abstract:

Im Industriesektor gibt es viele Anwendungen bei denen elektrische Maschinen rund um die Uhr in rauhen Umgebungen betrieben werden. Bei VEM wurden hierfür neue Antriebe entwickelt, die hohe Wirkungsgrade auf IE5 Niveau mit Robustheit, Wartungsarmut und niedrigen Anschaffungskosten kombinieren. In diesem Vortrag werden der Entwurfsprozess sowie die auf diese Weise erzielten Ergebnisse, gemessen anhand mehrerer Prototypen, präsentiert. Darüber hinaus wird der Einfluss der Fähigkeiten des Umrichters auf das Betriebsverhalten der Maschine betrachtet.
In industrial applications electrical machines are often operated around the clock in rough environments. VEM developed new drives for these applications, combining robustness, low maintenance effort and low cost with highest efficiency levels (IE5). In this presentation the development process as well as the results, measured at multiple prototypes, are shown. Additionally the significance of a smart inverter is pointed out.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Smart, Francis Clayton. "Minimum-data analysis of ecosystem service supply with risk averse decision makers." Thesis, Montana State University, 2009. http://etd.lib.montana.edu/etd/2009/smart/SmartF0809.pdf.

Full text

Abstract:

There is a need for models that produce results that are both timely and sufficiently accurate to be useful to policy makers. The minimum-data approach of Antle and Valdivia (2006) responds to this need by supplying a spatially explicit first order approximation that models ecosystem supply by producers. However, producers in developing nations often are observed to deviate from simple expected profit maximization. Risk is one possible explanation for this divergence. This study builds upon the minimum-data approach by allowing for risk averse producer preferences. The study presents a framework for translating relative risk aversion measurements into the parameters needed for the mean-standard deviation utility function. This study utilizes experimental and econometric measurements of risk aversion by other researchers to parameterize the model. Historic weather data are used with crop yield models to simulate temporal variation in crop yields. The model is used to simulate the supply of carbon sequestration in Machakos, Kenya. At low levels of risk, producers behave in a manner consistent with risk neutrality. However as risks and risk aversion levels increase, there is an increasing divergence from the behavior implied by expected profit maximization. The effects of varying the structure of risk preferences were also examined. This study finds that, consistent with the results in a number of other studies, the level of risk aversion is generally a more important factor in simulated behavior than the structure of risk preferences. This study also examines the effects of increasing the spatial variation of returns. As the spatial variation of returns increases, the predicted producer behavior converges on a fifty percent rate of adoption of the carbon sequestering system, regardless of other parameters. Overall, this study finds that - at levels of risk aversion measured in similar populations in developing nations - the inclusion of risk aversion in the model provides an explanation for why the observed behavior of producers appears to diverge from expected profit maximization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

GYLLENSWÄRD, MIKAEL, and FRANCESCA SALA. "Vilka problem ställs små och medelstora tillverkande företag inför vid införandet av smart teknik? Hur kan dessa problem i största möjliga mån undvikas? : En studie om hur Industri 4.0 på verkar tillverkningsindustrins mindre företag." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233184.

Full text

Abstract:

Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas.
Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'SMartBe'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles