Dissertations / Theses on the topic 'Skandhas'

Av ditt intryck, du inget vet, först när upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi ställa frågan: vad är jag? Inget-ting min vän. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet är en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frånvarande jag är opersonliga fenomen av garanterad upphörelse.

Off your impression, you know nothing, first when the experience feels like it’s slowing down, we can ask the question: what am I? Not-thing my friend. Our existents curse; of being under the dependent origination is what brings it’s instability; there is no essence, only form. The whole is a structure, a universal structure of dhammas. Your impressions and your absent self, is impersonal phenomena of guaranteed cessation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företagsetikens betydelse i ett företag. Vi vill undersöka vad konsekvenserna blir av att ett företags medarbetare handlar på eget bevåg och sätter företaget i en fruktansvärd situation genom en ekonomisk skandal. Vi vill även beskriva hur ett företag kan återvinna allmänhetens förtroende och hur företagets krishantering går till. Ett annat syfte med vår uppsats är att belysa vikten av ett starkt varumärke och betydelsen av relationer mellan kund och företaget.

Metod: I arbetet har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Genom den kvalitativa ansatsen har vi utfört två intervjuer. Den kvantitativa har bestått av en enkätundersökning som gjorts på 200 personer. Vi har även använt oss av abduktion eftersom vi under uppsatsens gång åkt fram och tillbaka mellan verkligheten och teorin.

Slutsats: En ekonomisk skandal påverkar ett företag i allra högsta grad. Bland annat tappar företaget sitt anseende och förtroende hos allmänheten men vi har även sett tendenser på att företagskulturen i organisationen förändras efter en skandal. Även varumärket tappar sitt värde och i många fall leder en kris till att företaget går i konkurs. Även det faktum att det skandalomsusande företaget hängs ut i media under lång tid leder till att samhället minns händelsen under väldigt lång tid framöver. Internt leder en skandal även till att förtroendet för företaget minskas.

För att minska risken för att en skandal ska inträffa är det viktigt för organisationer att bygga upp en stark företagskultur. På detta sätt vet de anställda vad det är som gäller på företaget vilket gör att snedsteg hos medarbetarna förhoppningsvis minskas eller helt försvinner. Skulle en skandal ändå inträffa är vår slutsats att det bästa vore om företaget kunde lösa krisen internt för att minska nyhetsvärdet i media. Vägen tillbaka efter en sådan här händelse är nämligen lång och besvärlig.

In 2003 the Swedish insurance company Skandia was exposed to a media scandal due to publicity around a significant bonus program related to the management of the company. Before the scandal Skandia had a high credibility in the market and the company was one of the oldest on the Swedish stock market. Unfortunately the effects of the economic scandal influenced the company in different ways. Skandia lost a lot of their brand value after the crisis and the general public trust decreased rapidly for the company.

To make sure that an incident like this never happens in a company the management ethics are important. A tragedy like this never will happen if the personnel know and follow the norms of the company. The strong and clear company culture will guide the employees to develop the organisation and avoid actions related to individual benefits.

This essay content what Skandia have done to make sure that the general public trust the company again after the scandal. It will discuss their rebuilding and how they handled the crises. Through this report we also want to point at the importance of customer relationship and a company’s brand value.

Syftet med uppsatsen är att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrån teorier som behandlar gruppers sammanhållning, konformitet samt grupptänkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmärksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptänkande. Våra slutsatser är att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som främjar kritiskt tänkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhållning inom en grupp kan skapa problem på intergruppnivå, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan få allvarliga konsekvenser. Vi resonerar därför kring behovet av att komplettera Janis (1971) teori om groupthink.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete. Teoretiska utgångspunkter för undersökningen är dissonansteorin och Positive Accounting Theory.

Vi har granskat Skandias årsredovisningar för åren 2002, 2003 och 2004. För att komplettera informationen har kontakt tagits med Skandias lokalkontor i Kristianstad och en intervju genomförts med marknadsområdeschefen. Allmänhetens synpunkter har undersökts genom en enkät som ägde rum i Kristianstad.

Resultatet av undersökningen visar att Skandias arbete med att återfå sitt anseende har varit omfattande och metodiskt. De har arbetat med att nå ut till allmänheten genom reklam och de har erbjudit sina kunder personlig rådgivning. Undersökningen visar att allmänhetens förtroende för Skandia har ökat sen skandalen tack vare arbetet de lagt ner. Men om det enbart beror på deras återuppbyggnadsarbete kan vi inte fastställa, eftersom det även kan bero på andra faktorer.

Background: The company Skandia desired for its marketing function to be reorganised to become customer oriented, joint, co-ordinated and homogenous in order to gain market shares. These aspects are both structural and strategic. The question of whether the way that Skandia has chosen to reorganise the new and joint marketing function, in terms of choices of structure, is preferable in order to obtain a high overall business performance emerged.

Purpose: The purpose of this thesis is to, from a structural and manager perspective, explore and explain the structure of the marketing function in a customer oriented organisation.

Method: The thesis is a case study of Skandia. The empirical findings constitute of sex interviews with managers from various positions and functions along with e-mail interviews with twenty-three co-workers. The result from the empirical findings is a comprehensive image of the marketing function.

Result: The new marketing function in Skandia turned out to have structures of, for instance, increased centralisation, higher vertical formalisation and increased degree of specialisation, all in order to act customer oriented. The result shows that it seems preferable that the marketing function in a company as Skandia would configure the structure in this way. The explanation is that no matter whether structure follows strategy or the other way around, there are strong indications that it is the combined configuration of structure and strategic behaviour (in this case customer orientation) that forms a marketing function’s organisational archetype. This type in conjunction with the selected overall company business strategy implies an either high or low overall business performance. In the case of Skandia it is proved high.

I och med att konkurrensen har ökat på marknaden har även reklamen och försök till påverkan från företagen ökat. På grund av att konsumenter överöses med massreklam, har det lett till att det har blivit svårare att övertyga konsumenterna om företagets produkter och image. Efter en företagskris kan det därför vara svårt att vinna tillbaka kundförtroendet. Uppsatsen belyser problemet hur ett företag skall marknadsföra sig efter en kris för att återupprätta sin image. Skandia har nyligen genomgått en krisperiod och syftet med undersökningen var att undersöka just vilka åtgärder Skandia vidtagit efter krisen gentemot sina kunder och allmänheten. Metoden som användes var deduktiv och genom en gapanalys, intervjuades Skandiakunder, presumtiva kunder och företagets representanter. Svaren från dessa jämfördes sedan.

Transaktionsmarknadsföring går ut på att påverka nya kunder till att göra inköp. I relationsmarknadsföring skapas en relation med kunden som är långvarig och genom detta sätt leder relationen till ett köp. När en kris uppstår i ett företag bör all information som skickas ut mot allmänheten vara tydlig och sann. I annat fall kan intressenterna få en negativ uppfattning av företaget. Denna uppfattning är företagets bild utåt sett och kallas image. Vid specifika fall där en kris uppstår, är en viktig del av företagets arbetsinsats att försöka bibehålla den ursprungliga imagen. Ofta sprids rykten om företaget och det kan bli ett allmänt ämne att diskutera i umgängeskretsen. För att försöka bibehålla Skandias ursprungsimage har Skandia använt sig av reklam och diverse andra kommunikationskanaler. Dessa har i denna uppsats undersökts och analyserats.

Slutsatsen blev att Skandia ännu inte lyckats återfå omgivningens förtroende genom de kommunikationskanalerna som företaget använt sig av. Undersökningen påvisar dock att företaget däremot lyckats påverka sina kunder mot positiv riktning, jämfört med de som inte är kunder hos företaget.

Faced with growing competition in the marketplace, advertisements and companies’ attempts to influence customers have increased. This has made it more difficult to convince consumer about a company's product, image and objective etc. After a crisis, it can therefore be difficult for a company to regain the same customers’ confidence that it once enjoyed. This paper focuses on how a company should reach out to the public after a crisis, in order to restore its image. Skandia has recently experienced such a crisis, and our aim was to investigate what measures Skandia took after the crisis in the marketplace. We used a deductive method, and interviewed customers of Skandia, prospective customers, and the company itself, which then were compared.

According to the theory, transaction marketing’s aim is to influence new customers so that they make purchases. Through relationship marketing, a permanent relationship is established, which leads to purchases. When a crisis arises in a company, all information directed at the general public should be clear and truthful. Otherwise, interested parties may get a negative view of the company. This view is a company’s picture to the outside world and is called image. In certain cases of crises, an important part of a company’s work is to keep the original image. Oftentimes, rumors are going, and this can become a topic of discussion in social circles. In order to try to keep its original image, Skandia has used advertisements and other communication channels. These have been examined and analyzed in this essay.

The conclusion is that Skandia has not succeeded in regaining its original image by means of the communication channels used. Yet this investigation proves that the company has successfully influenced its customers in a positive direction, compared to those who are not customers.

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.

We argue that what is often held to be the ”greed” or ”immorality” of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ”rational” underpinnings of modern-day capitalism.

We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ”the Swedish model” that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance. Furthermore, the increase in social and technical complexity of the systems and relationships necessary of our individual and collective welfare, as well as the growing anonymity of the people we depend on, seem to have resulted in a gap that cannot be bridged without resorting to trust.

We also find that elements of the Skandia scandal mirror a larger societal development in which the balance between interests has been disrupted, causing severe breaches of trust. Over time, and as a result of a largely global interplay between power and discourse, the Swedish model has undergone a considerable transition, gradually transforming elements of the underlying institutional foundations of both the market and the state.

Such transitions, and the herein observed inability of both market and state to cope with them while maintaining the balance between interests of society as a whole, make us believe that the importance of a vital civil society cannot be understated. The Class Action against Skandia Association is a testament to its potential.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.

Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.

Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.

Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.

Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.

Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden. Slutsatsen vi tagit är att företagen försöker upprätthålla ett förtroende hos intressenterna och att majoriteten följer lagar och regler. Vi ser även att årsredovisningarna idag är mer detaljrikare än förr, detta tack vare IFRS/IAS och Koden. Skandiaskandalen har påverkat företagen men inte i den graden att företagen frivilligt skulle sänka de rörliga ersättningarna. Redovisningen för bonus- och incitamentsprogram har förändrats, dock kan vi inte säga att redovisningen av ersättningen beror på förändringarna i regelverken.

Purpose/Aim: The aim of this thesis was to study Sydsvenskans coverage of the police crisis in Skåne 2009.

Material/Method: The study is based on 26 articles which has been analysed within the frames of Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär. Företrädare för affären tenderade att använda ontologisk eller historisk retorik stödd på en teknisk vokabulär för att legitimera uppköpet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.

Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats

Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler

Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay

Handledare: Mats Ekström

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället?

Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys.

Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.

Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?

Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?

What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.

Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.

Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet.

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet.

Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.