Relevant bibliographies by topics / SKAM1 / Dissertations / Theses

Dissertations / Theses on the topic 'SKAM1'

To see the other types of publications on this topic, follow the link: SKAM1.
Author: Grafiati
Published: 10 December 2022
Last updated: 28 January 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'SKAM1.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Strömgren, Elias. "I ljuset av Skam : Om den norska tv-serien Skams påverkan på svenska elevers norska språkförståelse och språkattityder." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-334656.

Full text
Abstract:
År 2016 vann den norska Tv-serien Skam Foreningen Nordens språkpris på grund av sin förmåga “[...] til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden”. Men i vilken grad stämmer då detta? Denna uppsats har genom en enkätstudie i tre högstadieklasser i Uppsala undersökt niondeklassares norska ord- och läsförståelse, norska språkbruk och vilka attityder de har till Norge och norskan. Svaren har satts i förhållande till deras uppgivna konsumtion av tv-serien Skam. Resultaten bekräftar Foreningen Nordens påstående om Skams effekter. De som sett Skam har som grupp bättre norsk ord- och läsförståelse, använder till viss del norska ungdomsslang och har mer positiva attityder till Norge och norskan. Undersökningen har även visat att de informanter som inte talar svenska hemma eller som både talar svenska och ett annat språk hemma överlag har sämre norsk läsförståelse än de informanter som bara talar svenska hemma. Denna skillnad i språkförståelsen finns dock inte bland de informanter som sett Skam oavsett deras språkliga bakgrund. Uppsatsen har även ett didaktiskt perspektiv då den undersöker hur Skam kan användas i skolans norskundervisning i svenskämnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lundgren, Therese. "Skam, en skola om sexuella interaktioner : En en semiotisk innehållsanalys av norska webbserien Skams porträttering av sexuella interaktioner." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41945.

Full text
Abstract:
The goal for this study has been to examine how sexual interactions are portrayed in the norwegian Webb and TV-series Skam. It has been done by studying different elements that are included in a scene with sexual interaction. The scenes has been studied with semiotic content analysis from a multimodal perspective. Other theroies that has been important for this study is the triangular theory of love and a theory about the meaning of music for the in narrative media.   The study aims to examine the content, the portrayal and the what message it could give the viewers of Skam. Furthermore the series outplays on several internetbased social platforms, and therefore the viewer comes closer to the characters and gets more absorbed in their lives. The result shows that sexual interactions occurs mostly between persons that is a part of a realationship based on love. Therefore the couple has built a storng emotional bond before they engage in intercourse. Which mostly occurs without verbal communication and therefore there’s music in the scene which can guide the viewer. As the series goes on the characters experienses both positive and negative sides of sexual interactions, as a result the viewer gets a more nuanced perspective about how sexual interactions can play out.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Eliasson, Cecilia. "Skam och anknytning : Anknytningstypens samvariation med upplevelse och hantering av skam." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18791.

Full text
Abstract:
Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser. Trygg anknytning och otrygg/avvisande anknytning uppger lägre poäng på skamskattningsskalan ESS medan otrygg/ängslig och otrygg/upptagen uppger högre poäng på skamskattningsskalan ESS. Detta ger stöd åt tidigare forskning som gjorts om anknytning och skam. Ytterligare forskning behövs, kvantitativ och kvalitativ från olika vinklar, för att få en djupare förståelse för dessa komplexa mekanismer mer ingående och hur det dynamiska samspelet mellan dem.
This study examined the relationship between shame and adult attachment. Both shame and attachment has in previous studies shown to be working-models whitch are made early in peoples life and which effects our self-image, selfesteem and how we relate och function together with other people.These inner working-models are relativly stable across life-span. With use of self-report, mesures of adult attachment and shame was made and the results showed a significant difference between the type of adult attachment and self-reported shame level. Secure attachment and unsecure/dissmissive attachment reported lower levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS while the unsecure/fearful and unsecure/preoccupied reported higer  levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS. This supportes previous studies made in attachment and shame. More reaserch is needed to, in a profound way, understand these komplex mechanisms.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kaufner, Anna. "Kvalitet på skam : en kvalitetsundersökning av fansubs i tv-serien SKAM." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182475.

Full text
Abstract:
Undertexter skapade av fans, så kallade fansubs, utmärker sig ofta med att utmana de standardiserade normerna inom undertextning genom att vara friare från deras inflytande. En serie som det har skapats relativt mycket fansubs för är den norska webbaserade ungdomsserien SKAM, som fans började skapa egna undertexter till eftersom de ville göra serien mer tillgänglig för tittare från andra länder. Syftet med denna uppsats är att utföra en kvalitetsundersökning av två engelskspråkiga fansub-versioner till tv-serien SKAM. Undersökningen utfördes med hjälp av FAR-modellen, som är en modell skapad för kvalitetsanalys av mellanspråkliga undertexter. FAR-modellen bedömer kvaliteten på undertexter i tre olika områden: funktionell ekvivalens, acceptans och läsbarhet. Undersökningens resultat visar att kvaliteten på fansubs till SKAM är jämförbar med andra fansubs. Kvaliteten varierar dock en del inom de olika områdena, då båda versionerna fick sämst resultat inom läsbarhet, men presterade relativt bra inom funktionell ekvivalens och acceptans.
Subtitles created by fans, so called fansubs, are known to often challenge standardized norms in translation by being freer from their influence. A TV series that many fansubs have been created for is SKAM, the Norwegian web-based series aimed at teens, which fans started creating their own subtitles for because they wanted to make it more accessible to viewers from other countries. The aim of this paper is to carry out a quality assessment study of two English fansub versions for the TV series SKAM. The study was carried out with the help of the FAR model, a model that was created for assessing the quality of interlingual subtitles. The FAR model investigates quality in three different areas: functional equivalence, acceptability and readability. The results of the study show that the quality of the fansubs for SKAM is comparable to that of other fansubs. However, the quality varies somewhat between the different areas, as both versions had the lowest results in readability, but performed better in functional equivalence and acceptability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wickström, Elisabeth. "Låt oss tala om skam! : Psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med skam." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5276.

Full text
Abstract:
Introduction: Shame seems to be one of our most unpleasant emotions. There are connections between shame and depression, acute stress syndrome and it is one of the main reason for committing suicide. Questions: What are psychotherapist´ views on the role of shame in the therapeutic process? Which are psychotherapist experiences when reducing shame has had a positive impact on humans well being? On the contrary what prevents us regulating shame and what are the difficulties in working with shame? Method: The study has a qualitative and hermeneutic approach and method of analysis is thematic. Five experienced psychotherapists participate. Result: Therapists have no experience of working with shame as a primary emotion. People are seeking therapy when shame is observed as anxiety or as a defence. Shame prevents us from our deep feelings as anger, sadness, love and interest etc. The non-verbal markers of shame do something with the whole personality and are close to our opinion about our self, that who I am. Discussion: The experience of shame reminds of the experience of anxiety and fear. Thereby we need to treat shame in the same way as we treat anxiety given Malan´s triangle of conflict. Otherwise the risk is high that the patient terminates treatment prematurely. The contrary to shame is that we are lovable and we need to reach that experience if we will be able to regulate shame in treatment. To achieve these, qualities as self-compassion, acceptance, non-judgemental is needed. Furthermore the therapist´ ability to create an alliance and that we start to speak about shame are important.
Inledning: Skammen räknas som en av våra mest obehagliga känslor. Skam har stor inverkan på människor och det finns samband mellan svåra skamkänslor och depression, utmattningssyndrom och självmordshandlingar. Frågeställningar: Vad är psykoterapeuters syn på skammens roll i den terapeutiska processen? Vilka är psykoterapeuters erfarenheter där skamlindring varit viktigt för patientens tillfrisknande?  Vilka är psykoterapeuters erfarenhet av skamlindring som hinder för patientens tillfrisknande? Vilka svårigheter finns för att arbeta med skam i terapirummet? Metod: Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och analysmetod är temaanlys. Fem erfarna legitimerade psykoterapeuter deltar. Resultat: Terapeuterna har ingen erfarenhet att arbeta med skam som grundaffekt. Människor söker terapi när skammen yttrar sig som en ångestkänsla eller försvar. Skammen hindrar oss att känna våra djupa känslor som vrede, sorg, kärlek, intresse etc. Det finns kännetecken på skam som gör något med hela personligheten och som ligger närma uppfattningen om sig själv, det jag är. Diskussion: Upplevelsen av skam påminner om ångest och rädsla. Vi behöver därför behandla skammen på samma sätt som vi arbetar med ångest utifrån Malans affekttriangel, annars är risken stor att vi tappar patienten. På det djupaste planet är skammens motpol att vara värd att älskas och vi behöver nå dit för att verkligen lindra skammen. Det krävs kvaliteter som självmedkänsla, acceptans, icke-dömande, terapeutens förmåga att skapa allians och att vi börjar prata om skam.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Landerhall, Abdulhakim, and Olsen Linnea Hallblom. "Att uppmärksamma skam hos patienter : Sjuksköterskors erfarenheter av skam inom psykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47605.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Källström, Eva, and Birgitta Hall. "Skam kopplat till depression : Det psykoterapeutiska arbetet med affekten skam tillsammans med depressiva klienter." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121198.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka psykoterapeuters erfarenheter av kopplingen mellan skam och depression i psykoterapi. Fyra legitimerade och erfarna psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades. Intervjumaterialet grundades på olika teman, och dessa var hur terapeuterna uppmärksammar och arbetar med skam kopplat till depression.  Studien genomfördes med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet visar att skam är en affekt som kan vara inkapslad i skuld och som är svår att uppmärksamma och arbeta med tillsammans med klienten. Resultatet pekar också på att affekten skam är stark, kan ha många olika ansikten och ofta är dold. Det framkommer också att om man inte kommer åt skammen så löses inte depressionen. Dessa svårigheter förutsätter att man som psykoterapeut är medveten om sin egen skam. Andra svårigheter kan vara att det finns så lite skrivet och forskat om kopplingen mellan skam och depression. Kanske är det i sin tur en anledning till att ämnet inte har så stort fokus i psykoterapeutprogrammet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sandås, Rebecca. "Att uppleva skuld och skam." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-22146.

Full text
Abstract:
Skuld och skam är två begrepp där det inte råder konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt. I skuld var det även vanligt att personen ångrar sig och upplever sig ha svikit någon. I skam var det vanligt att personen reflekterar över sig själv, vill fly samt får uppmärksamhet. Mer forskning på området är angeläget då det i nuläget inte råder någon konsensus mellan likheter och skillnader mellan skuld och skam.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vanelli, Coralli Bianca. "Skam, adolescenti in balia dei sentimenti: proposta di analisi e fansubbing della serie Skam España." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/21292/.

Full text
Abstract:
L’obiettivo del presente elaborato è proporre un adattamento di due scene tratte dalla webserie Skam España, incentrata sulle vicende di un gruppo di adolescenti di Madrid. Il focus principale della proposta di traduzione sono gli elementi dell’oralità e del linguaggio colloquiale, i quali spesso vengono eliminati in fase di adattamento (doppiaggio e/o sottotitolaggio) e sono invece fondamentali per un prodotto di questo genere. Il primo capitolo presenta la serie, concentrandosi inizialmente sulla webserie norvegese Skam, andata in onda tra il 2015 e il 2017, i cui diritti sono poi stati acquistati da numerose reti televisive europee e internazionali. Verrà fatta una breve sintesi della prima e della terza stagione, con accenni ai personaggi e ai temi principali, per poi passare a Skam España, il remake prodotto da Zeppelin TV a partire dal 2018. Anche in questo caso verrà fatta una breve sintesi delle tre stagioni che la compongono, concentrandosi maggiormente sulla seconda (da cui sono tratte le clip che verranno adattate), e una spiegazione di temi e personaggi. Infine, verranno illustrate le caratteristiche del format di Skam, che lo rendono un prodotto audiovisivo particolarmente innovativo e unico. Il secondo capitolo dell’elaborato propone un’analisi e una spiegazione del fansubbing, il fenomeno del sottotitolaggio amatoriale ad opera dai fan, parlando inizialmente delle caratteristiche tecniche che lo distinguono dal sottotitolaggio professionale e a seguire della storia e dell’evoluzione di questo fenomeno. Il terzo e ultimo capitolo propone due esempi di adattamento di scene della serie, preceduti da un breve riassunto accompagnato da un’analisi linguistica del testo originale e seguiti da un commento in cui si illustrano e si motivano le scelte di traduzione impiegate nella realizzazione dei sottotitoli. Infine, l’elaborato si conclude con un riepilogo del lavoro svolto e con la proposta di una serie di possibili approfondimenti futuri.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Tedebring, Edvin. "SKAM - En bra serie eller ett utmärkt transmediafenomen? : En studie om NRKs framgångsrika transmediaproduktion SKAM." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135673.

Full text
Abstract:
Young audiences of today live in a society of constant converging of digital artefacts and media production principles. No longer is it enough to sit back and watch a TV-show. These audiences expect to activate themselves within multiple platforms, to become active participants instead of passive spectators. For production companies to face these demands, designing transmedia storytelling is becoming essential. To create transmedia storytelling is to create a story spreading over several media channels, where every channel contributes to the storyline in its’ own manner, in order to enable a broad narrative experience. Throughout its’ combining of a series, and establishing of characters’ social media profiles, NRKs’ production SKAM has become somewhat of a success story within the transmedia field. Through qualitative analysis based on models of grounded theory, theories on convergence and participatory culture, as well as on crossmedia and transmedia storytelling, it has been stated that NRK appears to have considered every important aspect in order to develop a phenomenon well suited for audiences of todays’ expectations. By that, SKAM is well to be considered a grand example of how to shape a functioning, reputable and strikingly successful transmedia story.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Agaeus, Catharina. "Sociala kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6474.

Full text
Abstract:
Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP. En arbetsplatsstudie utfördes där distribuerad kognition användes som analysverktyg. Studien genomfördes på en avdelning inom en organisation där förutsättningarna för att finna SKAMP ansågs som gynnsamma. Genom att anta ett distribuerat synsätt där observationer av avbrott och ”mismatches” i informationsflödet beaktats samt hur kognitiva processer implementeras i en grupp mynnade det analyserade materialet ut i fem kategorier av SKAMP: Problem med informationskoordinering, ”Bristande kommunikation”, ”gemensam lägesbildsaknas”, ”Brister i medierad kommunikation”, ”Otillräcklig kontroll och överblick”och ”Oklar holistisk helhetsmodell”. Dessa skall ses som komplement till de redan idag identifierade KAMP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Ström, Elisabeth. "En skam att inte vara två : En kvalitativ studie om tvåsamhetsnormer i den norska internetserien Skam." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151728.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Larsson, Isabelle, and Sanna Sörman. "Kvinnorna och SKAM : En kvalitativ studie om hur kvinnorna porträtteras i den norska tv-serien SKAM." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27886.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen kommer att utreda hur kvinnor porträtteras i den norska tv-serien SKAM. Serien SKAM har varit en av de senaste årens största succé när det kommer till tv-serier. Serien har fått både kritik och hyllningar under de senaste åren. En stor del av kritiken som riktats mot SKAM handlar om hur serien porträtterar kvinnorna. Uppsatsen vill undersöka om den kritiken har en poäng. Frågorna vi ställde för att få fram resultatet var; -          Hur framställs de unga kvinnornas relation till killar och kärlek? -          Hur framställs de unga kvinnorna utifrån sitt utseende och beteende? Analysen har olika feministiska filmteorier som utgångspunkt, och semiotiken som metod. Feministisk filmanalys är ett relativt behandlat område men eftersom att SKAM är en så pass ny serie som inte många skrivit om så hoppas vi att den kan bidra med någonting nytt inom området. Serien SKAM är unik på grund av sina långa scener och användning av sociala medier i handlingen. När en serie blir så pass framgångsrik, så finns det en stor chans till att den påverkar samhället på något sätt. Det kan också vara så att serien också på något sätt speglar olika föreställningar i samhället. Det är anledningen till varför vi tyckte att SKAM var en relevant serie att analysera. Resultatet visade oss att kvinnor i SKAM blir porträtterade väldigt olika utifrån hur de ser ut. Kvinnornas relation till killar och kärlek var också mycket olika beroende på hur nära de var normen för hur en kvinna ska se ut. Noora, som är kvinnan närmast det perfekta utseendet, får den populäraste killen i skolan. Chis, som är den kvinnan som dock är längst ifrån det perfekta utseendet, blir porträtterad som motbjudande och överdriven i sin sexualitet. Det framställs som att ingen karaktär i serien tar hennes känslor på allvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Elfving, Annica. "Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6938.

Full text
Abstract:

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:

1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Vainikainen, Mikael. "Skam och värdighet i psykiatrisk tvångsvård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1213.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Elfving, André. "Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6938.

Full text
Abstract:
Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Azinovic, Zlatan. "Skam - En blivande klassiker i svenskundervisningen?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32485.

Full text
Abstract:
I uppsatsen undersöks vad tv-serier, och framförallt Skam har för didaktisk potential och om eleverna lär sig något av att arbeta med Skam utifrån kursplanen i svenska. Lärare bör ha kunskap och ett intresse om vilka texter som väcker ett känslomässigt engagemang och som utvecklar eleverna. Denna studie visar att tv-serier som exempelvis Skam utmanar eleverna och att de lär sig en del från kursplanen i svenska. Både den tidigare forskningen och de i studien genomförda enkätundersökningarna visar att ungdomar dels uppfattar tv-serier som en viktig del av sin identitet, dels något de ofta tittar på. För lärare är det en fördel att ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper. Vi lärare måste se vad eleverna har för erfarenheter hemifrån så att vi kan göra de berörda av undervisningen, på så sätt kan vi integrera dem i undervisningen. Den här studien visar att elever allt som oftast tittar på ungdomsserier som de kan relatera till. Där de helt enkelt känner igen sig. Det är denna typ av texter som lärare bör integrera i undervisningen. Skam är också en text som fungerar utmärkt som didaktiskt verktyg då det är en rik text, en text som erbjuder ett brett perspektiv av ämnen att ta sig an. Den tar upp ämnen som många ungdomar kan relatera till, ämnen som går att koppla till kursplanen i svenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Billberg, Malin, and Robert Juchert. "Känslor av skuld och skam i arbetslivet." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3708.

Full text
Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam. Personens copingstrategi påverkar också hur hon kommer att hantera liknande känslor i framtiden.

I studien intervjuades sex personer. Undersökningspersonernas ålder varierade och de var från spridda yrkesområden. Resultaten speglar ett arbetsklimat som i hög utsträckning framkallar dåligt samvete orsakat av skuld- och skamkänslor. Skuld- och skamkänslor har en negativ påverkan på intervjupersonerna och hur de väljer att hantera dessa känslor varierar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Olvén, Kristin, and Sara Skoog. "Mänsklig skam inom omvårdnad : Det exponerade jaget." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27423.

Full text
Abstract:
Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad.
The concept of shame is a multidimensional subjective concept. The body can be perceived as different during illness and the patient is sometimes in need of help that earlier was not needed which can arouse feelings of shame. During the feeling of shame the individual can perceive its self as exposed where aspects such as sensitivity, intimacy and vulnerability is showed. The purpose of the study was to illuminate what shame is and can be within nursing and was performed as a systematic literature study. Ten scientific articles were used in the result of the study and three themes were identified; "Human shame in the caring and the environment; The diminished self", "human shame in the caring and the environment: The lost self" and "human shame in the caring and the environment: the defending self". The nurse's response is an important aspect in the patient's feeling of shame since a respectful, safe and understanding response that promotes the autonomy of the patient can reduce the feelings of shame. Relatively little research has been performed in the concept of shame within the caring science, through increasing the nurse's awareness and knowledge about the different expressions of shame, the feelings of shame can be identified in the patients and be alleviated through good caring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Zausa, Cecilia. "SKAM: i teenager norvegesi fra sottotitoli e tabù." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2017. http://amslaurea.unibo.it/14688/.

Full text
Abstract:
L’obiettivo del presente elaborato è proporre un adattamento di alcuni episodi della serie TV norvegese Skam, incentrata sulla vita di un gruppo di adolescenti di Oslo. Il focus principale della proposta di traduzione sono gli elementi tabù, che spesso vengono eliminati in fase di adattamento e che sono invece fondamentali per un prodotto audiovisivo come questo, lodato a livello mondiale per la sua veridicità e schiettezza. Il primo capitolo dell’elaborato presenta Skam con un inquadramento della sua distribuzione e del coinvolgimento del pubblico, seguito da una breve sinossi delle quattro stagioni di cui la serie TV si compone. Il secondo capitolo si concentra sulle tecniche di adattamento maggiormente utilizzate al giorno d’oggi per i prodotti audiovisivi: il sottotitolaggio e il doppiaggio. Le due tecniche vengono successivamente messe a confronto e viene proposta un’analisi del fansubbing, il fenomeno del sottotitolaggio non professionale ad opera dai fan di una serie TV. La terza parte dell’elaborato apre la questione dei tabù, approfondendo la loro origine e proponendone una classificazione. Il capitolo si occupa anche del fenomeno della censura e della sua diretta applicazione nel caso di Skam, ipotizzando l’effetto che questa potrebbe avere sul prodotto. Il quarto capitolo giustifica la scelta del sottotitolaggio come metodo di adattamento prescelto e illustra le linee guida utilizzate in fase di traduzione. Viene spiegato come il fansubbing sia stato fondamentale per adattare il prodotto e come, alle volte, sia stato necessario ricorrere a motori di traduzione automatica per la combinazione norvegese-inglese. Infine, l’ultimo capitolo propone una serie di esempi pratici di adattamento di elementi tabù, con una breve analisi di ciascun ostacolo incontrato e della scelta traduttiva operata per arrivare a un adattamento il più fedele possibile al prodotto originale.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Huld, Lena. ""Skammen i terapirummet" : Om skam i psykodynamisk psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1751.

Full text
Abstract:
Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld. Arbetet har den kvalitativa intervjun som metod och intervjun har analyserats med hermeneutisk ansats. Resultatet visar på att skammen är svår att definiera i terapirummet då den är starkt känslomässigt negativ och döljs ofta genom olika strategier. Vägarna till skambefrielse inkluderar förståelse och acceptans. Några av slutsatserna som studien pekar på är vikten av att terapeuter är väl införstådda med vad skam innebär i deras egna liv för att kunna möta konfidenter med skamproblematik och att upplevelsen av att bli förstådd är en viktig del för att kunna anträda vägen mot skamlindring/skambefrielse. Vikten av att kyrkan kan välja att bidra med goda miljöer för att hantera skam både individuellt och kollektivt diskuteras i studien.
The shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Stünkel, Angela, and Peter Ström. "Skam- och skuldbenägenhet hos patienter med social fobi." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81970.

Full text
Abstract:
Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling. I denna studie bekräftas inga kopplingar mellan social fobi och skam vilket motsäger tidigare forskning. Resultaten indikerar att en förbättring i social fobi leder till minskning av skam, och implikationer av detta diskuteras. Studiens generaliserbarhet begränsas av kontrollgruppens demografiska snedfördelning, och framtida studier bör inkludera en jämförelsegrupp som är matchad med avseende på demografiska faktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Meijer, Kristina. "Skam : några professionella inom socialt arbete reflekterar kring begreppet." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-523.

Full text
Abstract:

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Hallin, Sanna. "Upplevelser av skam och avvisande hos deprimerade unga vuxna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59394.

Full text
Abstract:
Depression in young adults is a serious condition causing serious suffering for the victim. By finding risk factors for depression the opportunity for early preventive action is increased, which, in turn, may prevent a negative course. Two risk factors which have been shown to be related to depression are shame and rejection. Therefore this study examined the relationship between shameproneness, rejection sensitivity, shame-related events and depressive symptoms. The self-report questionnaires used were TOSCA, RSQ, Shaming index and BDI-II. 23 people aged 18-25 were recruited from a non-institutional psychiatric care clinic. They were all diagnosed with depression or demonstrating symptoms of depression. 22 university students in the same age range were used as a control group. The analysis revealed that both groups showed a significant correlation between shameproneness, rejection sensitivity and depressive symptoms. However, in regards to shame-related events, the control group differed from the clinical group by not showing a correlation with any of the other primary variables. When all participants were included, shameproneness was the variable that primarily explained symptoms of depression. The results of this study indicate that affectfocused interventions should play a large part in psychological treatment of depressed young adults.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Hedman, Sofia, and Johanna Sjöström. "Stigma och skam : personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3216.

Full text
Abstract:
Bakgrund Globalt smittas dagligen ungefär en miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom och i Sverige ses en ökande prevalens av gonorré och syfilis samtidigt som prevalensen av klamydia är oförändrad. Personers sexualitet påverkas av rådande normer i samhället och personens sexuella erfarenheter. Det mellanmänskliga mötet mellan vårdpersonal och person behöver genomsyras av tillit, respekt och partnerskap vilket är en förutsättning för att en person ska våga berätta hur hen mår. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar.  Metod Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod inkluderades. Tio artiklar inkluderades efter sökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och fem artiklar inkluderades utifrån manuell sökning. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Huvudfynden som framkom var att personer förknippade sexuellt överförbara sjukdomar med stigma och skam vilket påverkade personers benägenhet att söka vård och genomföra test för sexuellt överförbara sjukdomar. Personer visade på en bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar gällande symtom och testmetoder. I vårdmötet kunde personer uppleva vårdpersonal som dömande. Slutsats Vården behöver bemöta personer med kunskap om att det kan upplevas stigmatiserande att söka vård för sexuellt överförbar sjukdom och därmed arbeta med vetskap om de attityder som hindrar personer att söka vård. I och med en ökande antibiotikaresistens behöver sjuksköterskan ta sitt professionella ansvar och uppta personers sexualanamnes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Ennab, Vogel Lemón. "MAMMASKAM : EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV SKAM RELATERAT TILL MODERSKAP." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172137.

Full text
Abstract:
I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller.
The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Marchiori, Veronica. "La serie web Skam: analisi dell’adattamento nei tre paesi scelti, Italia, Francia e Stati Uniti." Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/20393/.

Full text
Abstract:
This final dissertation aims at exploring the notion of adaptation through the analysis of the Norwegian web series Skam and three of its adaptations. The show has been acclaimed worldwide for its real and raw representation of adolescence, combining new broadcasting methods to a young and hip language. Since 2018, it has been adapted in numerous countries and this dissertation will focus on Skam Italia, Skam France and Skam Austin. As for the structure of the paper, the first chapter explores the notion of adaptation, what it means to adapt and the main challenges of this process. The second chapter introduces Skam, providing a summary of its four seasons. Furthermore, the chapter goes into details about the distribution of the show and the level of audience engagement. After introducing Skam Italia, Skam France and Skam Austin, the third chapter focuses on the implied changes that derive from the transposition of a product into a different culture. Significant elements are pinpointed and discussed into greater detail. The fourth and final chapter delves into the kind of language that has been used in the three versions, providing examples of the language of the younger generations in the different countries where the adaptation is set.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Toskov, Aleksandra. "Varför är det pinsamt? : En kvalitativ studie om social skam." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1586.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Ehrin, Monika. "Anorektikers upplevelse av skam : en kvalitativ fallstudie av självbiografiska böcker." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-382.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Wilder, Marie. "Fet, ful, helt fel...? : Om beröringspunkter mellan skam och kropp." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42113.

Full text
Abstract:
Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar. Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt. Skam bidrar till att individen isolerar sig och till uppkomst av olika former av patologiska tillstånd. Samtidigt belyses att skam på många sätt fyller viktiga funktioner för individen och för individen i samhället. Frågeställning nummer två har gällt vilka källor skam har. Studen visar flera olika skamkällor och olika tankar kring hur skam uppstår. Intrapsykiska källor har belysts liksom relationella och även källor till skam sprungna ur den sociala kontexten. Genus och traumaperspektiv har lyfts fram och även perspektivrörande personlighetsstruktur. Den tredje frågeställningen har handlat om skammens koppling till människans kroppslighet. Här visar studien att utvecklingsperspektiv kan visa på kopplingar mellan skam och kroppslighet. Det faktum att skammen tenderar att verka i det fördolda knyter affekten till icke- verbaliserat upplevande. Sexualiteten och männskans behov av beröring är kroppsnära och även skamnära områden visar studien. Normer i det postmodernistiska samhållet, genus och samhälleliga hierarkier, med koppling tilltill kroppen och skamaffekten, är ytterligare perspektiv som belyses. Diskussionen understryker det kliniska värdet av att ha fördjupande kunskaper om skamaffekten liksom värdet av att det kliniska arbetet med negativa kroppsupplevelser göra det utifrån kunskaper om skammens olika markörer och källor. Behov av ytterligare studier inom områdets påtalas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Oscarsson, Sören. "Skam och värdighet. Metodutveckling av musikterapi hos barn med uppgivenhetssyndrom." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Huljegård, Bodil. "Skam i terapirummet : Kliniska och privata erfarenheter hos DBT-behandlare." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179690.

Full text
Abstract:
Forskning har visat att skam är en viktig transdiagnostisk faktor i psykisk ohälsa, samt att skam påverkar hur vi agerar i terapisituationer och i handledning. Denna studies syfte var att utforska hur kliniskt verksamma behandlare förhåller sig till skam. Metoden som använts är samtalande intervjuer utifrån Grounded Theory. Deltagarna är sex behandlare verksamma inom ett DBT-team. De intervjuade behandlarna uppger att de ser mycket skam i sina behandlingar, resonerar om skillnader i egen skamhantering jämfört med patienters och är kritiska till hur vi som terapeuter förhåller oss till skam i utbildning, handledning och daglig klinisk verksamhet. Det framkommer också kopplingar mellan skam och underordning samt skam och ensamhet, som leder till slutsatser om att terapeutisk behandling kan behöva förändras för att effektivt och patientsäkert arbeta med affekten skam.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Strokirk, Christoffer. "”Säsong tre räddade mitt liv”: en receptionsstudie av SKAMs icke-heterosexuella representationer." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32798.

Full text
Abstract:
The aim of this master’s thesis is to study in what ways an audience who does not identify as heterosexual reflect over the Norwegian TV-show SKAM’s non-heterosexual representations. The research was carried out through five focus group interviews with thirteen people and used theories on identification, stereotypes and the media together with queer theory and intersectional theories. The study’s interviews show that SKAM gives different opportunities for identification. The respondents all identifies with ways the show deals with coming out and how the process is shaped by subtle forms homophobia. The show’s focus on heteronormativity and internalized homophobia is also strongly identified with and considered to be skilfully told. How Isak and Even’s relationship is portrayed is appreciated as well, which was a source for positive identification. The character Eskild was also brought up as a clever way to show how stereotypical representations can be used in a positive and inspiring way. The show’s general lack of non-heterosexual characters and their portrayal as all white, cis, middle class men was critiqued, as well as how the show handled fetishzation of non-heterosexual relationships. It becomes clear from the interviews how the respondents negotiate the non-heterosexual representations in SKAM in order to find identification, which helps them validate their own sexual identities. Moreover, the study also shows how representations, how they affect and regulate people’s social lives and identities, can be better understood by favouring not only the media but the viewers as well.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Vesterlund, Carl, and Birger Lovisa Sjösvärd. "Terapeuters berättelser om skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104619.

Full text
Abstract:
Affekten skam är en viktig aspekt som tidigare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berättade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de påverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gällande skam i behandling lyftes fram, där klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade även hur skam kan utgöra både ett hinder och ett verktyg i terapin. Studien bidrar till att belysa skammens betydelse vid behandling av PTSD efter interpersonellt trauma samt vikten av terapeuters medvetna förhållningssätt till skam för att denna inte ska utgöra ett hinder i terapiprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Widjeback, Scott Annelie, and Johanna Ceginskas. "Familjen, skammen & skulden : Om skam och skuld i våldtäktsdrabbade familjer." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1031.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Stigborn, Belinda. "Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36332.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen.Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Michaelsdotter, Elin. "Den respektabla feministen : En analys av debatten kring Skam-fenomenet Noora." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323731.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Revahl, Sonny, and Lars Tjörnebro. "Skulden och skammen. : Närvaron av skuld och skam i missbruksbehandling av kvinnor." Thesis, Örebro University, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9397.

Full text
Abstract:

The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Aronsson, Maivor. "Patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam vid depression : En litteraturstudie om." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2272.

Full text
Abstract:

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.

Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Warderberg, Sarah. "Kvinnlig skam eller skamliga villkor? : En rättshistorisk studie om reglementeringen av prostituerade." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65345.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Melin, Magnus, and Andreas Ruuth. "Att bryta nacken av skammen : En studie om kvinnliga alkoholister och skam." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28521.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Borgström, Simon, and Per Emmerberg. "Svek & skam : En socialpsykologisk studie om upplevelsen av att bli bedragen." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201143.

Full text
Abstract:
Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet.
Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Linnea, Cimmerbeck. "Vårdpersonals upplevelse av skam hos patienter med anorexia nervosa : - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104087.

Full text
Abstract:
Several studies have shown that patients with anorexia nervosa (AN) have elevated levels of shame. To the researcher's knowledge there was a lack of research concerning how healthcare professionals experienced shame in their patients with AN when the study was conducted. Against this background, the purpose of the present study was to contribute to a deeper insight into how healthcare professionals experienced shame in patients with AN, which was investigated through the research question: How do healthcare professionals experience shame in patients with anorexia nervosa? Based on a qualitative method and a phenomenological approach, the research question was investigated through semi-structured interviews with seven participants. The material was analyzed using thematic analysis. The analysis generated the overarching theme of self-contempt and the themes: shame against the anorexic voice, shame against their self and the impossible choice between the shame-loyalties, and seven sub-themes. Healthcare professional´s experience is in line with previous studies on patients, which have shown that shame plays a central role in AN. Further research is encouraged to investigate whether psychoeducation about shame as well as targeted treatment interventions for shame could be helpful in treating patients with AN.
Flera studier har påvisat att patienter med anorexia nervosa (AN) har förhöjda nivåer av skam. Till författarens vetskap, saknades vid studiens genomförande, forskning om hur vårdpersonal upplevde skam hos sina patienter med AN. Föreliggande studies syfte var mot bakgrund av detta att bidra till en djupare insyn i hur vårdpersonal upplevde skam hos patienter med AN, vilket undersöktes genom frågeställningen: Hur upplever vårdpersonal skam hos patienter med anorexia nervosa? Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats undersöktes frågeställningen genom semistrukturerade intervjuer med sju deltagare. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. I analysen skapades det överordnade temat självförakt och temana: skam mot den anorektiska rösten, skam mot sitt ”jag” och det omöjliga valet mellan skamlojaliteterna, samt sju underteman. Vårdpersonals upplevelse ligger i linje med tidigare studier på patienter, vilka har påvisat att skam spelar en central roll vid AN. Framtida forskning uppmuntras undersöka huruvida psykoedukation om skam samt riktade behandlingsinsatser för skam kan vara hjälpsamt vid behandling av patienter med AN.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Eckerdal, Nathalie, and Jenny Eurell. "När dina ägodelar äger dig : En litteraturstudie om samlarsyndrom, behandlingsmetoder och skam." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443857.

Full text
Abstract:
Hoarding disorder is a mental illness that affects about 2-5 % of the population. The most prominent symptoms of hoarding disorder are the inability to discard things and the excessive acquisition of possessions. The home becomes cluttered, often to the point where one no longer can use the rooms for their intended purposes. For example, one can no longer sleep in the bed or use the kitchen for cooking because of the clutter that takes up space. People with hoarding disorder often experience shame because of their disability and as a consequence they withdraw from social engagements and risk isolation. The purpose of this study was to give a literary review of treatment methods for hoarding disorder and their efficacy in Swedish, but also to show the impact of shame on treatment effect through Thomas Scheff’s theory of shame. The primary treatment method is Cognitive behavioral therapy designed especially for hoarding disorder, and has been tested in different forms such as individual-, group-, and internet based treatment. New treatments using Compassion-focused therapy and Acceptance and commitment therapy have also been developed. Studies on hoarding disorder and shame have shown a correlation between shame, symptom severity and identity. These new treatments address the shame experienced and they can hopefully increase the efficacy rate for hoarding treatment. Important factors for treatment progress were, among others, continued high motivation, frequent contact with clinician and a supportive family. A surprising result was that one study showed almost equal result in treatment led by a non-professional as a professional. More research is needed to further develop effective treatment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Karlsson, Clara, and Alma Shapiro. "SKAMlig ohälsa : En studie i hur psykisk ohälsa representeras i webbserien SKAM." Thesis, Luleå tekniska universitet, Medier, ljudteknik och teater, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63863.

Full text
Abstract:
This essay examines how the Norwegian web series SKAM presents mental illness; how discourse structures concerning mental illnesses are consolidated and challenged. Our analysis examines seasons one, two and three. The essay is based on Stuart Hall's representation theory, Michel Foucault's theories about madness, and Norman Fairclough's discourse theory. The starting point of the methodology used in this study is a critical discourse analysis based on Norman Fairclough's three-dimensional model. The analysis primarily examines three levels: textual level, dialogues of the characters, and visual expression apparent in the scenography of the series. We analyze how the format is used, how the story is distributed through web and social media, and how this relates to a larger social context in addition to how the narrative of mental illness is inevitably part of cultural, institutional, and social order. Our findings reveal that SKAM reinforces cultural beliefs about mental ill health by representing mental illnesses as taboo and stigmatized as well as as being a problem that is (primarily) at the individual level. Mental illness in the series is presented as a threat to community norms where mental ill health is presented at an individual level and not as a product of society's constructed desires or structural problems. The series presents very limited help for the mentally ill. The absence of acceptance of and cure for the mentally ill causes them to wind up outside society and they have greater difficulty contributing in manners similar to those of healthy, working people.
Denna uppsats undersöker hur webbserien SKAM representerar psykisk ohälsa; på vilket sätt diskursiva konstruktioner kring psykiska sjukdomar befästs och utmanas. För att analysera detta undersöks säsong ett, två och tre. Uppsatsen bygger på Stuart Halls representationsteori, Michel Foucaults teorier kring vansinnet och Norman Faircloughs diskursteori. Den metodologi som används för studien är en kritisk diskursanalys där Norman Faircloughs tredimensionella modell är utgångspunkt. Analysen sker främst på tre olika nivåer: textuell nivå; karaktärernas dialoger och seriens visuella uttryck. Hur formatet används; hur berättelsen distribueras genom webb och sociala medier. Samt hur detta sker i en större social kontext; hur berättelsen om psykisk ohälsa ofrånkomligen också är en del av en kulturell, institutionell och samhällelig ordning. Vårt resultat visar att SKAM befäster kulturella föreställningar kring psykisk ohälsa genom att representera psykiska sjukdomar som tabubelagda och stigmatiserade samt som ett problem som (främst) ligger på individnivå. De psykiskt sjuka i serien framställs som hot mot samhällets normer där den psykiska ohälsan läggs på individnivå och inte som en produkt av samhällets konstruerade begär eller strukturella problem. Mycket begränsad hjälp till psykiskt sjuka presenteras i serien. Utlämnandet av acceptans och botemedel för de psykiskt sjuka medför att de hamnar utanför samhället och får svårare att bidra på samma sätt som en frisk, arbetande person kan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Edvardsen, Siv-Hege. ""Tyv, manndraper, drukkenbolt, løgner, bespotter, bakvasker og horkarl" : En analyse av skammens funksjon i Hellemyrsfolket." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for språk og litteratur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-26157.

Full text
Abstract:
Hellemyrsfolket blir i litteraturhistorien betegnet som hovedverket innenfor den naturalistiske fortellertradisjonen i Norge. Tradisjonen kan forenklet karakteriseres gjennom et ønske om å skildre virkeligheten slik den er med utgangspunkt i samfunnets lavere klasser. En sentral faktor i den naturalistiske litteraturen er synet på mennesket som et produkt av arv og miljø, noe som gjør at tanken om sosial mobilitet virker fjern og uoppnåelig. Oppgaven forsøker å problematisere og nyansere tolkningen av Hellemyrsfolket som gjennomført naturalistisk og deterministisk, og vektlegger hvordan karakterenes psykologi er sentral for verkets plotstruktur. Med mål om å undersøke skammens funksjon i romanserien, legges det vekt på karakterene Sivert, Lydia, Petra og Andrea, og hvordan skamfølelsen (eller mangelen på denne) har innvirkning på livene deres. I analysen av Sivert legges det vekt på hvordan han lar handlingene sine styre av skammen og hvordan livet hans tar en uheldig vending som følge av en individuell brist ved ham selv. For Sivert er skammen i hovedsak knyttet opp mot familiearven som han mener står i veien for hans mål om sosial oppdrift. Også for Lydia og Petra blir skammen sentral, da den virker negativt inn på selvbildet deres og etablerer oppfatningen om at de ikke fortjener å gifte seg av kjærlighet. For Andrea er det derimot den overveldende skamløsheten som er sentral, og gjennom henne ser man hvordan fraværet av skam kan være like ødeleggende som selve skammen. Prosjektet gjennomføres med utgangspunkt i relevant litteratur- og skamteori. Med støtte i analyser gjort av blant annet av Irene Engelstad, Anne-Kristin Strøm og Åsfrid Hegdal legges det vekt på hvordan spenningen mellom psykologi og determinisme er en sentral faktor i verket. Analysen av skammen tar utgangspunkt i psykologiske framstillinger av skamaffekten. Dette blir gjort med utgangspunkt i psykologer som Finn Skårderud og Leon Wurmser. Også filosofen Knut Inge Riksen blir sentral for å forklare hvordan en viss grad av skam er nødvendig i opprettholdelsen av samfunnet. Ettersom skamforskningen har sin opprinnelse i siste halvdel av 1900-tallet, og skammen betegnes som både historisk og sosialt betinget, har dette lagt enkelte føringer for hvordan teorien kan benyttes i dette tilfellet. Som en løsning har generelle beskrivelser av fysiske og psykiske skamreaksjoner blitt vektlagt framfor konkrete skamårsaker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Larsson, Björn. "Den skamlöse Jesus : Tempelrensning, en kamp om heder." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231574.

Full text
Abstract:
This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina’s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John’s and Mark’s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model. Afterward is presented a brief discussion of continuing challenges to Richards's reading of the Temple cleansing stories.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

La, Motte Pia. "Skam och skamresiliens hos missbrukande kvinnor : Fem kvinnors berättelser om alkohol- och drogproblematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25398.

Full text
Abstract:
The pupose of the study is to gain a deeper understandig of how sham and- guilt problems and coping strategies against shame and guilt are related to female abuse and addiction treatment. The study conducted five qualitative interviews with women who had previously been addicted to alcohol and/or drugs but had been drug-free for at least five years. Were conducted data were analyzed from a social constructionist perspectiv, as well with stamping theory and genus theory. The result showed that, according to their statements, the women had a greater tendency to feel shame and guilt for their addiction, compared to men. There was a discrepancy between perceived demands on "the good woman and mother" and women in addiction. The hidden abuse occurred often, being an outsider and marked as addictive woman and mother, created a destructive process of negative self-image, filled with shame and guilt. The coping strategies against shame and guilt were the perception of alcohol and drug dependency as a disease. The communities in women´s groups and in 12-steps programs, where women share their life experiences had contributed to their recovery.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Karlsson, Emma, and Lina Karlsson. "BARN TILL ALKOHOLMISSBRUKARE: STRATEGIER FÖRATT UNDVIKA SKAM OCH STIGMATISERING : En studie av självbiografier." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18647.

Full text
Abstract:
Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Jonsson, Maud. "Skammens betydelse vid behandling av mäns våld i nära relation : Behandlares syn på orsaker till mäns våld och dess koppling till skam." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42205.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn på orsaker till mäns våld i nära relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av männen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de såg mäns våld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen. Andra faktorer ansågs bl.a. vara svåra uppväxtmiljöer, stort kontrollbehov samt svårigheter med affektkontroll. Behandlarna använde sig främst av en behandlingsmetod som utarbetats på Alternativ til Vold (ATV) i Norge, men innehållet i behandlingen varierade utifrån utbildning och tidigare erfarenhet. Skammen visade sig ha betydelse i behandlingsarbetet då männen upplevdes bära på skam över beteendet. Däremot gav intervjuerna inte stöd för att mäns våld förorsakades av männens skamhantering. En reflektion utifrån resultatet är att det kan spegla ATV:s metod att främst ha fokus på våldet. Förslag till vidare utforskning i ämnet är att undersöka målgruppens skambenägenhet och anknytningsmönster
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'SKAM1' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography