To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sekundäranalyse.

Dissertations / Theses on the topic 'Sekundäranalyse'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 26 dissertations / theses for your research on the topic 'Sekundäranalyse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Pröhl, Tanja [Verfasser], and Hans-Jürgen [Akademischer Betreuer] Kerner. "Gewalt an Schulen im Vergleich Deutschland - USA : eine Sekundäranalyse / Tanja Pröhl. Betreuer: Hans-Jürgen Kerner." Saarbrücken : Universitäts- und Landesbibliothek, 2006. http://d-nb.info/103551544X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nordheim, Johanna [Verfasser]. "Gesundheitliche Versorgung älterer Menschen mit Demenz : eine Sekundäranalyse auf der Basis von Krankenkassenroutinedaten / Johanna Nordheim." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2011. http://d-nb.info/1029845964/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Maaz, Asja [Verfasser]. "Depressive Syndrome im Alter : eine Sekundäranalyse der gesundheitlichen Versorgung auf der Basis von Krankenkassenroutinedaten / Asja Maaz." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2010. http://d-nb.info/1025087887/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pröhl, Tanja [Verfasser]. "Gewalt an Schulen im Vergleich Deutschland - USA : eine Sekundäranalyse / Eberhard-Karls-Universität, Institut für Kriminologie. Tanja Pröhl." Tübingen : Inst. für Kriminologie, 2006. http://d-nb.info/979809703/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Haisch, Sarie Ann [Verfasser]. "Die Rolle der Eigenverantwortung bei der Bewältigung einer hämatopoietischen Erkrankung : Sekundäranalyse eines Patientenkollektivs unter Transplantationsbedingungen / Sarie Ann Haisch." Aachen : Shaker, 2012. http://d-nb.info/1069049182/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Krampitz, Julia [Verfasser]. "Sozialkapital und Gesundheit in Organisationen: eine Sekundäranalyse von Primärdaten zu Sozialkapital und gesundheitlichem Wohlbefinden von Führungskräften und ihren Mitarbeitern / Julia Krampitz." Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2016. http://d-nb.info/1091562067/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schucknecht, Katja. "Die Positionierung ostmitteleuropäischer Städte im Kontext einer europäischen Kohäsion." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-101426.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Dissertation möchte einen Beitrag zur Entwicklung eines Instrumentariums leisten, das Schlussfolgerungen hinsichtlich sich angleichender ökonomischer und sozialstruktureller Entwicklungen von Städten im Rahmen europäisierter Gesellschaften erlaubt. Anhand soziologischer und regionalökonomischer Theorien werden relevante Dimensionen abgeleitet, um ökonomische und soziale Strukturen von Städten im Städtesystem globalisierter und europäisierter Gesellschaften vergleichen bzw. bei wiederholter Analyse auf die Chancen einer EU-intendierten Konvergenz der europäischen Städte schließen zu können. Am Beispiel der Städte Ostmitteleuropas (Tschechiens, der Slowakei, Polens, Ungarns und Sloweniens) wird daran anschließend geprüft, inwieweit mit den bisher verfügbaren Daten der europäischen Statistik – insbesondere der Urban-Audit-Datenbank – eine empirische Überprüfung der theoretisch abgeleiteten Referenzdimensionen gelingt und welche Positionen die Städte in einem ostmitteleuropäischen Städtesystem einnehmen. Ein weiterer Fokus liegt auf den Wechselwirkungen, die sich am Beispiel der Analyse der ostmitteleuropäischen Städte zwischen ihren ökonomischen Positionierungen und ihren Sozialstrukturen zeigen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lutz, Angela. "Das sozial-räumliche Milieu zwischen planerischer Praxis und soziologischer Perspektive. Fallbeispiel: Milieuanalyse im Stadtgebiet Brühl-Nord." Master's thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2002. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200200624.

Full text
Abstract:
Aufgabenstellung: Durchführung einer Milieuanalyse auf der Grundlage des § 172 I Nr. 2 BauGB im Chemnitzer Stadtgebiet Brühl-Nord. Es geht darüber hinaus um die Aufgabe der soziologischen Einordnung der Begriffe "sozial-räumliches Milieu" und "Milieuanalyse" sowie der kritischen Auseinandersetzung mit dem bauplanungsrechtlichen Regularium der sogenannten "Milieuschutzsatzung".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Grumann, Johan Benjamin. "EN PARTIELL PRÖVNING AV SOCIALA BAND TEORIN GENOM EN SEKUNDÄRANALYS." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kriminologi (KR), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36670.

Full text
Abstract:
Under de senaste åren har det inom forskningen efterlysts fler tvärkulturella studier som prövar de grundläggande kriminologiska teorierna om brottslighet och avvikande beteende. Den existerande kunskapsbasen kring teorier tenderar vara bristfällig på så sätt att de endast prövar en del av teorin och inte hela, dessutom tenderar studierna sinsemellan operationalisera mått på olika sätt och urvalen är inte representativa. Detta gäller också Hirschis teori om sociala band. Därav är studiens syfte att förbättra kunskapsbasen för Hirschis teori genom att använda sig av internationellt framtaget data.    Denna studie ägnar sig åt att pröva sociala bandet anknytning, specifikt anknytning till föräldrar samt skola. Ungdomsbrottslighet är ett globalt problem som kan leda till en fortsatt brottslig utveckling för individen i framtiden, därav vikten för tidiga preventiva insatser.   Studiens resultat kommer fram till att ungdomarnas anknytning till föräldrarna (i alla fall ena) medför en sänkt risk för ungdomsbrottslighet, det vill säga verkar som en skyddsfaktor. Ungdomarnas anknytning till skolan visade sig också fungera som en skyddsfaktor, dock var sambandet lite svagare än för anknytning till föräldrarna och ungdomsbrottslighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Öman, Ann-Catrine. "Från arbetslöshet till arbetsliv via utbildning : En sekundäranalys om möjligheter och hinder." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72807.

Full text
Abstract:
The lack of educated labor causes difficulties for companies to recruit and grow at the same time as the economy in the society is affected negatively. Statistics shows that there is often a link between level of education and unemployment. The importance of the education is described by Unesco and has an impact on poverty, health and well-being, growth and citizenship. One of the goals is that everyone has the right to equivalent education that is of good quality and provide the individual with the conditions for lifelong learning. Despite this goal, labor shortages such as unemployment are social problems where necessary actions need to be taken. Being unemployed means that the individual is outside the labor market, completely or partially, for a shorter or a longer period of time. As unemployed the individual can be available to the labor market through an established contact with Arbetsförmedlingen. The actions that is taken by the Government mean that more people will educate themselves and thus will the competence of the individual increase the opportunities to approach the labor market. For the individual, the decision to educate themselves can either be seen as an opportunity or an obstacle.
Bristen på utbildad arbetskraft medför svårighet för företagen att rekrytera och växa samtidigt som ekonomin i samhället påverkas negativt.Statistiken visar att det ofta finns en koppling mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Utbildningens betydelse beskrivs av Unesco och har en inverkan på fattigdom, hälsa och välbefinnande, tillväxt och medborgarskap. Ett av målenär att alla har rätt till likvärdig utbildning som ska vara av god kvalitet och ge individen förutsättningar till livslångt lärande. Trots detta mål är arbetskraftsbrist liksom arbetslöshet, samhällsproblem där nödvändiga åtgärder behöver vidtas. Att vara arbetslös innebär att individen befinner sig utanför arbetsmarknaden, helt eller delvis, under en kortare eller längre period. Som arbetslös kan individen finnas till arbetsmarknadens förfogande genom en upprättad kontakt med Arbetsförmedlingen. Åtgärderna som vidtas från Regeringen innebär att fler ska utbilda sig och på så sätt ska kompetensen hos individen öka möjligheten till ett närmande av arbetsmarknaden. För individen kan beslutet att utbilda sig antingen ses som en möjlighet eller ett hinder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Jansson, Pravitz Elin. "Betydelsen av triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet i triagebedömningen på akutmottagning : En kvantitativ sekundäranalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82620.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Triage är numera en viktig del i den moderna sjukvården och innebär prioritering och sortering av patienter. Triagebedömningen utförs oftast av en triagesjuksköterska och då med hjälp av en triageskala som till stor del är avgörande för hur länge patienten bedöms kunna vänta på läkarbedömning. I Sverige är den mest frekvent använda triageskalan RETTS. Dock har studier visat på olikheter i triagenivåer och att triagebedömningen skulle påverkas av triagesjuksköterskans erfarenhet. Syfte: Syftet var att undersöka om det i triagebedömningar på akutmottagning fanns skillnader som berodde på triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet sett utifrån triagenivå och ESS-algoritm vid användandet av triageskalan RETTS. Metod: Studien hade en kvantitativ metod och en sekundäranalys av rådata från 2014 genomfördes. Rådatan bestod av enkäter utformade som patientfall vilka hade fyllts i av triagesjuksköterskor från två akutmottagningar i södra Sverige. Dataanalysen gjordes med deskriptiv analys samt med jämförande statistik, Chi2-test. Resultat: Resultaten redovisades utifrån triagenivå, ESS-algoritm samt kommentarer. Skillnaderna mellan de olika erfarenheterna presenterades i tre olika erfarenhetskategorier. I resultatet framkom att det fanns skillnader i triagenivå, ESS-algoritm samt antal kommentarer. Enbart i en analys förekom en signifikant skillnad mellan de olika erfarenhetsgrupperna.   Slutsats: Resultatet visade på skillnader i triagenivåer och ESS-algoritmer men däremot visade inte resultatet i tillräckligt hög utsträckning vad dessa berodde på. Då skillnader i triagebedömningen utgör en patientsäkerhetsrisk samt ökar kostnaden för vården behövs vidare forskning för att försöka ta reda på anledningen till skillnaderna.
Background: Triage has now become an important part of modern health care and involves prioritizing and sorting of patients. It is usually performed by a nurse and with the help of a triage scale. The triage scale is critical for how long the patient can wait to see the doctor. In Sweden the most common triage scale is RETTS. However, studies have shown differences in the triage level and that the triage assessment could be affected by the experience of the triage nurse. Aim: The aim of the study was to investigate if there were any differences in the triage assessment at emergency departments depending on the clinical experience of the triage nurse in reference to the triage level and ESS-algorithm when using the triage scale RETTS. Method: A quantitative study and a secondary analysis was carried out based on data from 2014. The collection of the data has been carried out in two different emergency departments in the South of Sweden through written patient scenarios. Data were analyzed with descriptive statistics and The Chi-square Test. Result: The results was shown in the categories triage level, ESS-algorithm and comments. The differences between experiences was displayed in three different categories. The result showed differences in triage levels, ESS-algorithms and in the number of comments. However, only in one analysis was there a significant difference between the different groups of experiences. Conclusion: The result has shown that there were differences in the triage levels and ESS-algorithms but the result has not sufficiently given an explanation as to why these differences occur. As the differences in the triage assessments constitutes a risk for the patients and increases costs for the health care further research need to be done to try to find out the reason for the differences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Berg, Isak, and Evelina Krantz. "Det dagliga våldet: en påverkan på relation och arbetssituation : Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183953.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Aggression mot vårdare är ett bestående problem inom vården. Vid vård- ochomsorgboende har var femte vårdare utsatts för hot och våld av brukarna. En vanlig orsaktill aggressivt beteende är en bakomliggande kognitiv svikt, vilket är vanligt förekommandeinom äldrevården. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdares erfarenhet att vårda aggressiva brukare ochhur det påverkar bemötandet. Metod: En sekundäranalys genomfördes baserat på semistrukturerade interjuver med 20vuxna kvinnor, anställda på sjukhem som varit exponerade för en våldsam situation. Enkvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats nyttjades. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier: Försöka hanteravåldet, Bli ursäktande, Resignera och Vända sig till arbetsgruppen. Resultatet visade attvårdarna skapade egna uppfattningar om brukarnas beteenden och spred dessa tillarbetsgruppen. Dessa uppfattningar lede till formulerandet av avdelningsnormer kring hurspecifika brukare skulle hanteras och bemötas. Vårdarna hade vant sig med brukarnasaggression, således hade våldet normaliserats. Konklusion: Betydelsen av att kontinuerligt exponeras för aggressivt beteende kanpotentiellt leda till att vårdarna utvecklar compassion fatigue till brukaren och yrket samtnegligerar brukarnas psykosociala behov. När dessa interjuver genomfördes varpersoncentread vård inte den vedertagna normen, men ur ett historiskt perspektiv kan detmöjligen skådas en framväxt av detta tankesätt.
Background: Aggression against caregivers is a persistent problem within the healthcare. Especially regarding care and nursing homes, with one out five employees having beenexposed to threats and violence from residents. A common underlaying cause foraggressive behaviour is the presence of cognitive impairment, commonly present innursing homes. Aim: of the study was to illustrate caregivers experience to care foraggressive residents and how it effects encounters. Method: A secondary analysis was conducted based upon semi structured interviews with20 adult women, employed at a nursing home and having been exposed to a violentsituation. A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: Analysis of the interviews produced four main categories: Attempting to managethe violence, Excusing, Compile and Discussion with colleagues. It was found thatcaregivers possessed interpersonal perceptions about residents, which were shared amongand between colleagues. In turn this led to formation of norms and conducts concerningcertain residents. Caregivers had grown accustomed to the aggressive behaviour, thusnormalizing the violence. Conclusion: The effect of prolonged exposure to aggressive behaviour could potentiallyresult in development of compassion fatigue and neglect towards residents.Retrospectively the historic emergence of person-centred care could possibly be observedin the data.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Frölander, Marie. "Sambandet mellan känsla av sammanhang och mental hälsa hos intensivvårdspatienter : Sekundäranalys av en prospektiv kohortstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2249.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Intensivvården utvecklas och förbättras ständigt. Mortaliteten inom sjukvårdenminskar och fler patienter blir aktuella för intensivvård. Intensivvård kan vara en traumatiskupplevelse och leder i vissa fall till mental ohälsa. För att identifiera riskpatienter användsfrågeformulär vid uppföljning efter intensivvård men det behövs mer forskning kringuppföljningsmetoder. Frågeformuläret KASAM-13 mäter copingförmåga vilket har visats hastor betydelse när det kommer till mental hälsa. Formuläret är ej tidigare använt förintensivvårdspatienter. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan känsla av sammanhang och patienterssjälvskattade mentala hälsa efter intensivvård. Metod: Sekundäranalys av en prospektiv studie av vuxna patienter (n = 236) efterintensivvård. Korrelationsanalys av två frågeformulär, KASAM-13 och HAD. Resultat: Antalet deltagare var 146 (62 %). Respondenterna var äldre än icke-respondenterna(p = 0,03). Stark känsla av sammanhang korrelerade i denna kohort till låg självskattad ångestoch depression (p <0,001 respektive p <0,001). Slutsats: Studien visar att mental hälsa efter intensivvård korrelerar till känsla avsammanhang i den studerade kohorten. Ju starkare känsla av sammanhang desto bättre mentalhälsa. Studien genererar svag evidens beroende på dess studiedesign.
Background: Intensive care is constantly progressing and improving. This leads to lower mortality rates and increasing number of patients recieving intensive care. Intensive care can be a traumatic experience which in some cases lead to psycological problems. For identification of patients at risk, questionnaires are used at follow-up visits. More research is needed on the different methods. The questionnaire SOC-13 measures coping ability which has been shown to be of great importance regarding mental health. This form is not previously used for intensive care patients. Purpose: To investigate whether there is a relationship between sense of coherence and patients' self-rated mental health after intensive care. Method: Secondary analysis of a prospective study of adult patients (n = 236) after intensive care. Correlation analysis of two questionnaires, SOC-13 and HAD. Result: The number of participants was 146 (62 %). The respondents were older than the nonrespondents (p = 0,03). Strong sence of coherence correlated in this cohort with low self-rated anxiety and depression (p <0.001 versus p <0.001). Conclusion: The study shows that mental health after intensive correlates to the sense of coherence in the studied cohort. The stronger sense of connection, the better mental health. The study generates weak evidence depending on the study design.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Karlsson, Madeleine, and Therese Sundin. "Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan hos personer med diabetes typ 1 : – Sekundäranalys av en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20855.

Full text
Abstract:
Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling.
Introduktion: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personen i vardagen. Diabetesteamet sätter upp mål tillsammans med patienten om dennes behandling för att få en bra livskvalitet och motverka komplikationer. Diabetessjuksköterskan bör bland annat ha fördjupade kunskaper om det dagliga livet för personer med diabetes samt ha respekt för den enskilde individens val och livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever stödet från diabetessjuksköterskan. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har används. En sekundäranalys har gjorts där semistrukturerade intervjuer med 15 vuxna (>18 år) med diabetes typ 1 inkluderats. Resultat: Resultatet sammanfattades med ett övergripande tema "Att komma till mottagningen - upplevelsen av stödet i den vård som erbjuds" som handlar om hur personer upplever stödet från sin diabetessjuksköterska. Temat bestod av tre kategorier "Tillgänglighet till diabetessjuksköterskan ", "Diabetessjuksköterskan - en källa till information och kunskap som kan behöva kompletteras med andra yrkesgrupper" och "Ett ömsesidigt förtroende – patientens upplevelse av diabetessjuksköterskan som diskussionspartner och få stöd". Konklusion: Resultatet visade att tillgängligheten till diabetessjuksköterskorna upplevdes god. Det var enkelt och lätt att ta kontakt. Diabetessjuksköterskorna upplevdes vara engagerade och ge ett bra stöd till patienterna. En bra dialog med diabetessjuksköterskan och engagemang från diabetessjuksköterskan nämndes som viktiga faktorer som gjorde att besöken kändes bra och betydelsefulla. Det framkom önskemål om ökad tillgänglighet och utökade möjligheter till hjälp från kuratorer, samt ett ökat fokus på hur personen mår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Idlund, Malin. "Psykisk hälsa och erhållna öppenvårdsinsatser hos ungdomar med missbruksproblematik. : En sekundäranalys av UngDOK 2012 ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25509.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar. De lider i större utsträckning av oro/ångest, sömnproblem och depression. Beträffande insatser så deltog pojkar oftare i olika nätverkssamtal än vad flickorna gjorde. Flickorna deltog i större utsträckning i hälsosamtal och läkarbesök. Av resultatet kan man också se att det är större andel pojkar än flickor som söker hjälp och det är viktigt att undersöka detta vidare för att möjliggöra en förändring av det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Mukhtar, Tania. "Icke-religiositetens (o)lika uttryck : En komparativ sekundäranalys mellan icke-religiösa etniskt svenska och icke-religiösa andra generationens invandrare." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339203.

Full text
Abstract:
The group known as “non-religious” have in recent time received attention in sociology of religion due to the need of presenting a more accurate and nuanced image of these individuals.  In the following study, young adults who ascribe themselves as religious to a low degree are investigated through quantitative analysis on previously collected survey material from the project Religion som resurs? (2008).  The study examines what reasons the respondents have stated for assigning themselves a religious affiliation, and to what degree they value the importance of religious tradition in their lives. Furthermore, the study includes a comparative analysis of two non-religious groups which were ethnic Swedes and Swedish born second-generation immigrants whose parents originate from outside of Scandinavia. The purpose of this comparison is to detect whether non-religiosity is expressed differently depending on ethnic background. Finally, the study also examines how the two groups differ in the degree of religious socialisation during their childhood years. Due to restrictions in method and material, this study can only show correlation or lack thereof in regard to the respondents’ answers, rather than explain what the causes behind the differences between the two non-religious groups are. The results were constructed through cross-tabulation of the two groups and six questions from the mentioned survey. In analysing the results, the theories used are socialisation theory as it is expressed by Berger & Luckman, but more so theories developed by Day (2011) from her qualitative study. The analysis uses Days categorisation of nominalist identities, belief orientations and the term which she calls performative belonging. The results of this essay show that the majority of both groups did not grow up exposed to religious socialisation, however a larger share of the second-generation immigrants than the ethnic Swedes stated that they did. Furthermore, almost twice as many second-generation immigrants than ethnic Swedes ascribe themselves a religious affiliation to a high degree. As for why the respondents ascribe themselves a religious affiliation, the reasons, and the degree of which the respondents agree to these reasons, differ slightly between the two groups. The biggest differences which can be seen is that the second-generation immigrants ascribe themselves a religion based on their relationships with family. Finally, regarding the respondents’ opinions on tradition, the results show that they have varied opinions on the question of how important traditions are, but that religious tradition largely does not affect their life-view.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Pomykaj, Anna Marina Verfasser], and Nina [Akademischer Betreuer] [Hogrebe. "Sekundäranalysen in der Kindheitsforschung : Eine Diskussion der Chancen und Grenzen von Daten der Schuleingangsuntersuchung für Kontextstudien / Anna Marina Pomykaj ; Betreuer: Nina Hogrebe." Münster : readbox unipress in der readbox publishing GmbH, 2020. http://d-nb.info/1222106353/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Steffen, Anke [Verfasser], and Tim [Akademischer Betreuer] Meyer. "Der Zusammenhang zwischen körperlicher Leistungsfähigkeit und Risikofaktoren für Herz-Kreislauf-Erkrankungen : eine Sekundäranalayse von Daten der SAusE-Studie / Anke Steffen ; Betreuer: Tim Meyer." Saarbrücken : Saarländische Universitäts- und Landesbibliothek, 2017. http://d-nb.info/1123997942/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Sörner, Christine. "Att leva som man tror : – en kvantitativ sekundäranalys av sambanden mellan vänskap och samhällsengagemang i relation till socialt kapital och religiöst kapital hos unga i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432177.

Full text
Abstract:
The expression “It’s not what you know, it’s who you know” is a core summary of the established knowledge about social capital (Woolcock & Narayan, 2000, s.225).   Since social capital has been shown to provide benefits for both the individual and community, this study aims to examine how young people in Sweden relate to friendships and civic engagement. The study is carried out through quantitative analyses of a survey from 2014, that was published in the book "Unga och religion: Troende, ointresserade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213). Groups of young people are divided first based on how they describe their upbringing conditions from a social perspective, second based on the young people's approach to religion and religiosity. Furthermore, the study examines possible connections between the respondents’ social background, friendship, social commitment, and non-profit involvement. The theoretical concepts of social capital and religious capital will be described, and then used in order to shed light on the connections that are discovered. The aim of the study is to nuance the knowledge about young people's community involvement and the connections that can be defined with the help of the concepts of social capital and religious capital.   In the results of this study, social capital is revealed in the relationships between young people’s friendships and their descriptions of upbringing conditions from a social perspective. Religious capital is revealed in the relationships between personal approach to religion and non-profit work, as well as between religious commitment and non-profit work. At the same time, there were no statistical connections either between social capital and non-profit work, or between religious capital and developed friendships, which was unexpected based on previous research and is a possible subject for further studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Gießbach, Christiane. "Prognostische Faktoren für das Rehaergebnis bei geriatrischen Tagesklinikpatienten - Apoplex- und Frakturpatienten im Vergleich - eine retrospektive Sekundäranalyse." Doctoral thesis, 2006. https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:bvb:20-opus-17905.

Full text
Abstract:
Auf Grund der demografischen Entwicklung nimmt die Bedeutung der Altersmedizin und mit ihr diejenige der geriatrischen Rehabilitation zu. Durch gesetzliche Vorgaben und klinische Überlegungen soll die teilstationäre Behandlung in Zukunft einen größeren Stellenwert bekommen. Vor dem Hintergrund des zunehmenden Kostendrucks werden in dieser Studie prognostische Faktoren für den funktionellen Rehabilitationserfolg (Pflegebedürftigkeit) und die Aufenthaltsdauer bei geriatrischen Tagesklinikpatienten mit den Diagnosen Apoplex und Fraktur untersucht. Mit der multiplen Regressionsanalyse konnte ein Vorhersagewert für den Barthel-Index bei Entlassung für die Diagnosegruppe Apoplex durch den Barthel-Index bei Aufnahme und das geriatrische Screening nach Lachs ermittelt werden; außerdem für die Diagnosegruppe Fraktur durch den Barthel-Index bei Aufnahme und den Motilitätstest nach Tinetti
Due to demographic changes the importance of geriatric medicine and rehabilitation is increasing. By means of legal regulations and clinical considerations, day clinic treatment is to gain more importance in the future. In consideration of the increasing cost pressure, this study examines prognostic factors for the functional rehabilitation outcome (ADL) and the lenght of stay of geriatric day clinic patients with the diagnosis of apoplexia and fractures. Using the method of multiple regression analysis, it was possible to determine a predictive value for the Barthel index at the time of discharge in the diagnosis group "apoplexia" by use of the Barthel index at the time of admission and the geriatric screening according to Lachs. Also, a predictive value for the Barthel index at the time of discharge in the diagnosis group "fractures" could be established by use of the Barthel index at the time of admission and the Tinetti motility score
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Schneider, Daniel [Verfasser]. "Differentielle Wirksamkeit der Interpersonellen Psychotherapie : Sekundäranalyse bei chronisch depressiven und weiblichen depressiven Patienten / vorgelegt von Daniel Schneider." 2009. http://d-nb.info/994920431/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Gießbach, Christiane [Verfasser]. "Prognostische Faktoren für das Rehaergebnis bei geriatrischen Tagesklinikpatienten : Apoplex- und Frakturpatienten im Vergleich ; eine retrospektive Sekundäranalyse / vorgelegt von Christiane Gießbach." 2006. http://d-nb.info/980096316/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Groell, Astrid Elisabeth [Verfasser]. "Geschlechtsspezifische Unterschiede in der ambulanten Versorgung von Demenzpatienten : Sekundäranalyse einer postalischen Befragung zur Versorgungssituation von Patienten mit kognitiven Beeinträchtigungen und Demenzen / vorgelegt von Astrid Elisabeth Groell." 2009. http://d-nb.info/993781624/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Lebert, Stefan [Verfasser]. "Entscheidungsbaumalgorithmen und ihre Anwendung in der Soziologie : eine empirische Sekundäranalyse von PC-Nutzung am Beispiel von Theodor Geigers Konzepten und der methodische Vergleich von Entscheidungsbäumen, logistischer Regression und Diskriminanzanalyse / vorgelegt von Stefan Lebert (geb. Bauer)." 2007. http://d-nb.info/986097705/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Lutz, Angela. "Das sozial-räumliche Milieu zwischen planerischer Praxis und soziologischer Perspektive. Fallbeispiel: Milieuanalyse im Stadtgebiet Brühl-Nord." Master's thesis, 1999. https://monarch.qucosa.de/id/qucosa%3A17840.

Full text
Abstract:
Aufgabenstellung: Durchführung einer Milieuanalyse auf der Grundlage des § 172 I Nr. 2 BauGB im Chemnitzer Stadtgebiet Brühl-Nord. Es geht darüber hinaus um die Aufgabe der soziologischen Einordnung der Begriffe "sozial-räumliches Milieu" und "Milieuanalyse" sowie der kritischen Auseinandersetzung mit dem bauplanungsrechtlichen Regularium der sogenannten "Milieuschutzsatzung".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Berger, Claudia. "Soziale Aspekte der Frühgeburtlichkeit unter besonderer Berücksichtigung von Schwangeren mit Migrationshintergrund." Doctoral thesis, 2012. https://repositorium.ub.uni-osnabrueck.de/handle/urn:nbn:de:gbv:700-2012101610365.

Full text
Abstract:
Der Anteil der Frauen mit Migrationshintergrund und eigener Migrationserfahrung, der ersten Generation, zwischen 15 und 45 Jahre, lag 2005 in Niedersachsen bei ungefähr 16 Prozent und der Anteil von Schwangeren mit einem anderen Herkunftsland als Deutschland betrug 16,8 Prozent. Diesen relevanten Anteil bezogen auf die perinatalen Ergebnisse differenziert zu betrachten war zentrales Anliegen der Studie. Insbesondere Frühgeburtlichkeit ist für die Geburtshilfe von Bedeutung, da sie trotz medizinischer Verbesserungen und umfassender Schwangerenvorsorge in Niedersachsen zwischen 2001-2008 bei durchschnittlich 8,1 Prozent lag. Die Ursachen sind multifaktoriell und beinhalten soziale und psychische Faktoren. Unter anderem stellen Spätaussiedlerinnen, durch Nichtanerkennung von Schulabschlüssen und Heiratsmigrantinnen, aufgrund des Verlustes von sozialen Netzwerken, in diesem Zusammenhang eine vulnerable Gruppe dar, weil sie häufig einen niedrigen Sozialstatus haben sowie psychisch durch Migration belastet sein können. Um Unterschiede in Bezug auf Frühgeburtlichkeit von Schwangeren aus unterschiedlichen Herkunftsregionen darzustellen und zu erklären, wurde das in den USA konstatierte "Latina Paradox" mit einbezogen. Danach haben Frauen aus lateinamerikanischen Ländern in der ersten Generation ein besseres geburtshilfliche Outcome in Bezug auf Frühgeburtlichkeit als US-Amerikanerinnen mit dem gleichen sozioökonomischen Status, obwohl sie eine geringere Schwangerenvorsorge erhielten. Fraglich war, ob sich dieses Paradox auch in Niedersachsen für Schwangere mit Migrationshintergrund nachweisen ließ. Basis für die empirische Untersuchung waren die Niedersächsischen Perinatalerhebungen der Jahre 2001-2008. Alle lebenden Einlingsgeburten mit einem Gestationsalter von < 37 + 0 SSW wurden in Bezug auf die berufliche Tätigkeit und Herkunftsregion der Mütter betrachtet. Bei den Frühgeborenen wurde zwischen Frühgeborenen, die zwischen der 32 + 0 und 36 + 6 Schwangerschaftswoche geboren wurden, sehr frühen Frühgeborenen und extrem frühen Frühgeborenen differenziert. Der Fokus lag auf Frauen aus "Osteuropa" und dem "Mittleren Osten, Nordafrika" und als Vergleichsgruppe wurden Schwangere aus Deutschland mit gleicher beruflicher Stellung herangezogen. Neben deskriptiven wurden auch multivariate Analysen durchgeführt. Bei der Analyse der N = 498.141 lebenden Einlingsgeburten zeigte sich, dass die größten Anteile eines anderen Herkunftslandes als Deutschland Frauen aus "Osteuropa" mit 5,6 Prozent und aus dem "Mittleren Osten, Nordafrika" mit 4,9 Prozent hatten. Erwartungsgemäß konnte festgestellt werden, dass Schwangere mit Migrationshintergrund aus Osteuropa und dem "Mittleren Osten, Nordafrika" im Vergleich zu deutschen Schwangeren niedrigere Bildungsabschlüsse hatten. Die Frühgeburtenrate betrug für lebende Einlingsgeburten (Herkunftsland der Mutter Deutschland) in den Jahren 2001-2008 zwischen 7,4 Prozent und 7,7 Prozent. Für Frauen aus "Osteuropa" zwischen 5,6 Prozent und 6,7 Prozent sowie für Frauen aus dem "Mittleren Osten, Nordafrika" zwischen 5,9 Prozent und 7,6 Prozent. Nach Durchführung der Logistischen Regression wurde ein signifikant geringeres Frühgeburtsrisiko für Frauen aus "Osteuropa" (AOR = 0.88; 95% CI, 0.82-0.93) (p < 0.001); und dem "Mittleren Osten, Nordafrika" (AOR = 0.93; 95% CI, 0.88-0.99) (p < 0.05) nachgewiesen. Die differenzierte Betrachtung nach beruflicher Tätigkeit der Schwangeren zeigte nach Adjustierung für Osteuropäerinnen, die als Facharbeiterin bzw. einfache Beamtin tätig waren oder ein Kleingewerbe betrieben, ein signifikant geringeres Risiko für Frühgeburtlichkeit gegenüber der Referenzgruppe (AOR = 0.757; 95% CI, 0.653 - 0.877) (p < 0.001), obwohl diese Frauen eine signifikant höhere Chance einer Schwangerschaftsvorsorge von mindestens einer Untersuchung unter dem Standard (AOR = 1.406 (95 % CI, 1.279 - 1.547) (p < 0.001) hatten. Soziale Risikofaktoren, die aus dem Eintrag im Mutterpass einbezogen wurden, hatten keinen signifikanten Einfluss auf das Frühgeburtsrisiko für Schwangere mit einem anderen Herkunftsland als Deutschland. Frauen mit Migrationshintergrund "Osteuropa" und dem "Mittleren Osten, Nordafrika" hatten im Vergleich zu Schwangeren ohne Migrationshintergrund ein geringeres Risiko einer Frühgeburt, ähnlich dem US-amerikanischen "Latina Paradox", obwohl sie häufiger eine Schwangerschaftsvorsorge unter dem Standard hatten. Insbesondere zeigte sich dieses Paradox für Schwangere aus "Osteuropa", die als Facharbeiterin, einfache Beamtin tätig waren bzw. ein Kleingewerbe betrieben. Diese Befunde unterstützen die Annahme, dass Schwangere aus bestimmten Herkunftsregionen Protektivfaktoren für Frühgeburtlichkeit besitzen und führen zu dem Schluss, dass diese Faktoren in weiteren Studien eruiert werden sollten, um protektiv auf das geburtshilfliche Outcome einwirken zu können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography