Dissertations / Theses on the topic 'Sampal'

This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment. The study contains observations of four classes, student reflections and teacher reflections from a compulsory school in the middle of Sweden. The results of these observations support each other and they point to the same direction, cooperative learning seems to be a successful didactic approach in the socio cultural perspective. Since the students learn important socio cultural rules, which is useful in society. The students working in cooperative learning show that students cooperate more and enjoy their work when they have their defined roles in the group.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead. För att få en så bred bild som möjligt av pedagogers olika uppfattningar om samtal så har vi valt att genomföra våra studier i en friskola och två kommunala skolor med olika förutsättningar. Det som skiljer de båda kommunala skolorna åt är att den ena är belägen i ett område där det övervägande bor höginkomsttagare, medan den andra skolan är belägen i ett område som är väldigt socialt belastat. Resultaten visar att samtliga pedagoger i studien känner sig trygga i sin professionalitet i olika samtalssituationer. Gemensamt för våra intervjupersoner var dock svårigheten att få föräldrar att acceptera och kunna samarbeta kring elevens eventuella problem. Samtliga pedagoger som vi intervjuade hade ett uttalat behov av att ventilera sina tankar efter ett samtal som de upplevt som svårt. Ytterligare stöd som pedagogerna nämnde var kontinuerlig handledning, samt stöd från arbetslag och ledning.

The aim of this study is to analysis how different educationalists from different schools perceive their competence and professionalism when conversing with parents and pupils on subjects that can be considered to be difficult and sensitive. To help with our research we will interview six educationalists from three different schools within the Stockholm County. We will interview a head teacher, a special needs teacher, a counsellor and three teachers who teach primary years. We will also have a test run with a teacher. The research starts out from an interactive perspective and is built on theories from Vygotskij, Bronfenbrenner and Mead. To be able to have a broad picture we have used a private school and two public schools, both having different prerequisites. We want to understand how each of these professionals from these different locations and types of schools perceive their contact between the two pupils. The difference between the two public schools is that one is situated in a predominately high income area and the other in an area which is very socially charged. The private school is also situated in a predominately high income area. The results showed that the different educationalists in the research felt comfortable in their professionalism when dealing with different situations. Everyone we interviewed shared the same opinion that it was hard for the parents to be able to comprehend, accept and co-operate with them when being told that their children were having difficulties. The people we interviewed also expressed the need to be able to vent thoughts and feelings after meetings which have been particularly arduous. They also felt that continual guidance from their superiors and the support they receive from their colleagues to be very important.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal. Undersökningen visar också vikten av att chefer har någon person att diskutera med, gällande svåra samtal. Med bakgrund av denna önskan är en av våra rekommendationer att de inleder mentorskap.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:

- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?

- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.

Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära. Syftet med samtalen är främst att utveckla elevernas matematiska förståelse. Samtalen ger också möjlighet för eleverna att samarbeta och förklara för andra hur de tänker. Lärarna beskriver att de i samtalen kan få en uppfattning om elevernas tankar och förståelse. Av lärarnas beskrivningar av sin roll i samtalen i matematikundervisningen framgår det att de intar olika roller i olika samtalssituationer. Dessa olika roller är leda, lyssna, undervisa och uppmuntra.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp.

Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.