Dissertations / Theses: 'Sambad'

1

Kole, Nirmalya. "Sangbad samoyikpatre bangla natyo-shomalochonar dhara (1854-1900) সংবাদ সাময়িকপত্রে বাংলা নাট্য-সমালোচনার ধারা (১৮৫৮-১৯০০)." Thesis, University of North Bengal, 2010. http://hdl.handle.net/123456789/1657.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nicklagård, Erik. "Diabetes typ 3? : Molekylärfysiologiska länkar och samband från den samlade litteraturen." Thesis, Linköpings universitet, Biokemi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65624.

Full text

Abstract:

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (Aβ). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD. Insulin-like growth factor 1 (IGF-1), ett neuronskyddande protein som minskar ogynnsam β-sekretasklyvning av amyloid precursor protein (APP) i amyloidkaskadhypotesen, minskar i koncentration i hjärnan när mycket insulin transporteras in i CNS. γ-sekretas ökar sin aktivitet på APP vid höga halter kolesterol som är vanligt vid DMT2, Aβ fungerar då som en negativ inhibitor till HMG-Coa reduktas (HMGR), enzymet som bildar kolesterol och kan därmed reglera kolesterolhalterna. Regleringssystem för Aβ i blod-hjärnbarriären (BBB) som p-GP, LRP-1 och RAGE rubbas vid DMT2. Aβ och insulin delar samma degraderingssystem, insulin degrading enzyme (IDE), som reglerar halterna Aβ och insulin. Dessutom har Aβ oligomerer visat sig kunna bryta ned insulinreceptorer (IR). Vidare har läkemedel mot diabetes visat sig lindra demens hos AD patienter. I den här rapporten gås de molekylärfysiologiska sambanden igenom i detalj. Slutligen finns det fog för ett samband mellan metabolt syndrom, en riskfaktor för DMT2, och AD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ramos, Dilzete da Silva Mota 1962. "A música popular em foco : contribuição para a categorização do pagode como gênero discursivo." [s.n.], 2008. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/270416.

Full text

Abstract:

Orientador: Anna Christina Bentes da Silva
Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Estudos da Linguagem
Made available in DSpace on 2018-08-25T12:59:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ramos_DilzetedaSilvaMota_D.pdf: 1018502 bytes, checksum: 90f0691ce144a75afb4fc01125336872 (MD5) Previous issue date: 2008
Resumo: Este trabalho consiste em apresentar o gênero pagode como gênero discursivo híbrido, visto que se apresenta como resultante de transformações propocionadas por atores sociais e por contextos históricos diferentes, os quais, juntos, foram imprimindo-lhe alterações musicais, temáticas e estruturais. O pagode, entendido como manifestação cultural de um povo, na qual se fundia a dança, a música, a festa, a comida, a bebida, o encontro com amigos, passa a ser um produto midiático, a partir da profissionalização do samba que, na década de 30, marca essa desvinculação. O registro do samba "Pelo Telefone"(1916), por Donga, inicia o processo de valorização do samba, o qual se define com a criação de um novo jeito de fazer samba pelo grupo do Estácio, representado por Ismael Silva. Os meios de comunicação da época, o disco e o rádio, veiculam o samba do Estácio com "roupagem" diferente. Os cantores e compositores (urbanos) do rádio cedo entenderem que era preciso vestir o samba com arranjos orquestrais para que pudesse ser concebido como música popular e fosse aceito pela sociedade da época. Nesse processo, os elementos que associam o samba à cultura negra vão sendo apagados e outros vão surgindo. A teoria bakthiniana de gênero (1997) é utilizada para dar contar do pagode enquanto gênero discursivo porque prevê, alem dos elementos construtivos formais: conteúdo temático, estilo e estrutura composicional, o caráter heterogêneo e mutável do gênero, ao concebê-lo como fruto da utilização da língua nas mais variadas esferas da atividade humana. As concepções de Chuche (1999) e Canclini (2000) acerca do hibridismo constitutivo das culturas também respaldam este estudo. São analisadas 22 letras de samba/pagode distribuídas em momentos diferentes de produção desse gênero: samba tradicional, oito;pagode samba de raiz, sete e pagode suingado, sete. A análise enfoca as temáticas relacionamento amoroso e samba, visando identificar como esses temas são tratados nas diferentes fases. Identifica-se que o gênero não apresenta uma estrutura composicional fixa, rígida, mas pode ser compreendido como uma crônica social do cotidiano. As modificações musicais, temáticas e estruturais do pagode são vistas como consequência da atividade humana em contextos históricos distintos
Abstract: This paper consists in presenting "Pagode" as a discursive and hybrid musical type, since it is a result of changes brought by social performers and historical contexts which together contributed to Pagode's musical, thematic, and structural alterations. Pagode can be understood as a cultural movement in which dance, music, party, friend¿s meetings were merged to help it to become a media product. In the 30s Samba begun the process of its professionalization with the Samba "Pelo telefone" (1916) by Donga. This movement leads to a new way of producing Samba by the group "Estácio" represented by Ismael Silva. By this time the media brought the Samba "Estácio" in a different format. Both singers and composers from the radio understood the necessity of incorporating orchestral arrangements to Samba. So that, it could be recognized as a popular kind of music and then being accepted by the society. In this process the elements which used to associate Samba to black culture were replaced by other concepts. The Bakhtiana's theory of genre (1997) is used to study Pagode as a discursive genre because it provides beside of the constitutive elements: thematic content, style, compositional structure, the heterogeneous and changeable characteristics of the genre to conceive it as a product of language's uses in the multiples spheres of human activity. The Cuche (1999) and Canclini (2000) concepts about constitutive hybridism of culture also support this study. Twenty-two Pagode¿s lyrics from different periods are analyzed : traditional Samba, eight; Pagode Samba de raiz, seven; Pagode swingado, seven. The analysis focus on loving relationship and Samba, seeking to identify how these themes are portrayed in different phases. Therefore, the genre cannot be represented as a fixed and rigid compositional structure, but as a social chronic from the daily life . The musical and structural changes of Pagode are seen as the consequences motivated from the human activities in distinct historical contexts. Key Words: Pagode, Discursive genre, Samba, Media
Doutorado
Linguistica
Doutora em Linguística

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Silva, Ageirton dos Santos. "Samba e negritude: pr?ticas discursivas identit?rias negras em sambas de enredo de tem?tica africana." Universidade Federal do Rio Grande do Norte, 2011. http://repositorio.ufrn.br:8080/jspui/handle/123456789/16340.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:07:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AgeirtonSS_TESE.pdf: 2099129 bytes, checksum: b328b1084e4f648857af58187ddbff2b (MD5) Previous issue date: 2011-08-05
The study object of this thesis is the process of affirmation, (re)construction and (re)signification of the black identities in the discourses which cross the samba-enredo of African theme of the samba schools belonging to the elite group from the carioca carnival, in the period from 1960 and 2007. The main question which guides this research is the following: How does this discursive process occur and which are the possible effects resulting from it? This research aims to understand, through interpretation gestures of such discourses and from those which undergo the interview statements and the answers given to the questionnaires applied to spectators and parade exhibiters of these samba schools, in what way the negritude conception and the citizenship practice of the black Brazilian people, especially those from Rio de Janeiro, can be affected by the meaning production circulating in the discursive practices of these sambas. The research was theoretically related to the Applied Linguistics, however it articulates theories originated from Cultural Studies and Ethnic-racial Studies as well as it presents some theoretical and methodological fundamentals from the Discourse Analysis of French line. As concerns the methodology, it is of interpretative, qualitative basis with procedures of discursive character. The interview analysis did not reveal, as consequence of the discourses circulating in the sambas, a direct involvement of the black people who were interviewed in struggle for their citizenship practice, but it pointed out sliding of meaning in regard to the negritude emergence
O objeto de estudo desta tese ? o processo de afirma??o, (re) constru??o e (re/s/) significa??o de identidades negras nos discursos que atravessam os sambas de enredo de tem?tica africana das escolas de samba do grupo de elite do carnaval carioca no per?odo compreendido entre 1960 e 2007. A quest?o central que a orienta ? a seguinte: Como se d? esse processo discursivo e quais s?o os poss?veis efeitos decorrentes dele? Tem como objetivo compreender, atrav?s de gestos de interpreta??o de tais discursos e dos que atravessam enunciados de entrevistas e de respostas oferecidas a question?rios aplicados a espectadores e desfilantes dessas escolas de samba, de que forma a concep??o de negritude e a pr?tica do exerc?cio de cidadania dos negros brasileiros, especialmente os do Rio de Janeiro, podem ser afetadas pela produ??o de sentidos circulante nas pr?ticas discursivas desses sambas. Inscrita teoricamente na ?rea da Lingu?stica Aplicada, a pesquisa articula teoriza??es advindas dos Estudos Culturais e dos Estudos ?tnico-raciais, como tamb?m lan?a m?o de alguns pressupostos te?rico-metodol?gicos da An?lise de Discurso de orienta??o francesa. A metodologia ? de base qualitativa interpretativista com procedimentos de car?ter discursivo. A an?lise das entrevistas n?o revelou, como consequ?ncia dos discursos circulantes nos sambas, uma atua??o direta dos entrevistados negros na luta pelo exerc?cio de sua cidadania, mas evidenciou mov?ncias de sentido no que diz respeito ? assun??o da negritude

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Vargues, Guilherme Ferreira. "Sambando e lutando: nascimento e crise das escolas de samba do Rio de Janeiro." Universidade do Estado do Rio de Janeiro, 2012. http://www.bdtd.uerj.br/tde_busca/arquivo.php?codArquivo=8701.

Full text

Abstract:

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Este estudo retrata a trajetória de duas lideranças fundamentais não só no plano da Escola de Samba GRES Portela como na trajetória em geral das Escolas de Samba do Rio de Janeiro. A escolha dos dois personagens, além da conhecida relevância de ambos na história do carnaval carioca, se dá pelo fato de que os dois aparecem como importantes referências de suas agremiações carnavalescas representando e organizando interesses coletivos. Pretendo comparar a trajetória desses dois personagens inserindo ambos em seus contextos históricos. Respectivamente as primeiras três décadas do século XX, e os anos de 1960 até 1980. Elaborando uma pesquisa que compõe um balanço acerca das transformações nas Escolas de Samba do Rio de Janeiro, que ao longo do tempo se forjaram como representação máxima dos festejos carnavalescos da cidade. Analisar as Escolas de Samba pode ajudar a compreender o movimento da cultura popular na história recente da cidade, e como essa se articulou com sociedade e política.
This study analyzes the history of two key leaders not only in terms of Portela Samba School, as in the general trajectory of the Samba Schools of Rio de Janeiro. The choice of two actors, besides the known importance of both in the history of carnival, is given by the fact that the two appear as important references for their carnival associations, representing and organizing collective interests. It is intended to compare the trajectory of these two characters by inserting both in their historical contexts. Respectively, the first three decades of 20th Century, and the years 1960 to 1980. The research consists in a review about the transformations in the Samba Schools of Rio de Janeiro, which in the course of time were forged as the main representation of Carnival festivities in the city. Analyze the Samba Schools can help to understand the movement of popular culture in the recent history of the city, and how this has been linked to society and politics

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Azevedo, Amailton Magno. "A memória músical de Geraldo Filme: os sambas e as micros-Áfricas em São Paulo." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2006. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/12949.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-04-27T19:31:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Amailton Magno Azevedo.pdf: 7712939 bytes, checksum: e76edc2f64e82cbd79ac524ad63849d5 (MD5) Previous issue date: 2006-06-30
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
This text intended to rebuild the samba composer Geraldo Filme´s musical memory and his relations with the black groups in São Paulo City. By analyzing and reflecting upon his memory, I concluded that Geraldo Filme and black groups elaborated what was called micro-áfricas , understood as cultural expressions of resistance to imprint their marks, projects, makings and knowledge in specific territories in town. Before a city impregnated by urbanization, metropolization and verticalization which the paulista elite transformed into a hegemonic project, the micro-áfricas appeared as a dissonant counter-point to the dominating cultural forms in order to operate other cities and other ways of living. By taking the analysis of Geraldo´s memory as a conducting line, the micro-áfricas were identified in his familiar and communitarian living, at the samba schools and samba circles, in his lyrics, musical instruments handcrafting, religiosity, dancing saloons, theater, shows, carnivals and in the rhythmic cycles of his musicality. These various living ways defined and delimitated the micro-africas as bothe public and private cultural expressions. When analyzed every living in its peculiarity and in the relation among themselves in the black territories, I rebuilt Geraldo Filme´s and micro-áfricas memory could and should be accessed constantly in the present so that the black groups cultural expressions may be preserved and re-signified
Esse texto pretendeu reconstruir a memória musical do sambista Geraldo Filme e suas relações com os grupos negros na cidade de São Paulo. Ao analisar e refletir sobre essa memória conclui que Geraldo Filme e os grupos negros elaboraram aquilo que denominei de micro-áfricas como expressões culturais de resistência para, imprimir suas marcas, projetos, fazeres e saberes em espaços específicos da cidade. Diante de uma cidade impregnada pela urbanização, metropolização e verticalização que fora transformado em projeto hegemônico das elites paulistas, as micro-áfricas se configuraram como um contraponto dissonante às formas culturais dominantes para operar outras cidades e outras vivências. Tendo como fio condutor a análise da memória Geraldo fui identificando as micro-áfricas nas suas vivências familiares, comunitárias, nas escolas e nas rodas de samba, nas suas letras de música, nas produções artesanais de instrumentos, nas formas de religiosidades, nos salões de dança, no teatro, shows, nos carnavais e nos ciclos rítmicos das musicalidades. Essas variadas vivências definiram e delimitaram as micro-áfricas como expressões culturais públicas e privadas. Ao analisar cada uma dessas vivências nas suas particularidades e em relação entre si nos territórios negros, fui reconstruindo a memória de Geraldo Filme e das micro-áfricas e projetando-as numa temporalidade posta no futuro como uma perspectiva a ser vivida. Mostro também que a memória de Geraldo Filme e das micro-áfricas podem e devem ser acessadas constantemente no presente, para que, as expressões culturais dos grupos negros possam ser preservadas e resignificadas

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Noa, Siaosi Ashalyna Sialataua. "Catching the Dragon's Tail: The Impact of the Chinese in Samoa." Thesis, University of Canterbury. Macmillan Brown Centre for Pacific Studies, 2010. http://hdl.handle.net/10092/4257.

Full text

Abstract:

Contemporary Samoan society is a reflection of a number of different cultures and influences. As a result of several attempts at colonisation by the British, German and New Zealand Administrations the cultural landscape of Samoa has been influenced by many different groups and peoples. As a result of integration and assimilation into the Samoan way of life the Chinese have been accepted into Samoan society and have contributed to the development of Samoan culture and identity. This thesis explores the history of the Chinese in Samoa as a method of uncovering the true extent of the influence played by the Chinese, both as a people and as a nation, in the make-up of Samoan society. It uncovers the roles and impacts of the Chinese in the island nation from the first Chinese arrivals in the late 19th century, through various political administrations and into the present day. The thesis will illustrate the importance of the Chinese in Samoa and how they have contributed to, and helped to shape, the Samoan people, politics, culture, identity and economy. This thesis explains the importance of the Chinese in Samoa by examining important events in Samoan history in the past 150 years. Such events include the forbidding of Chinese settlement in Samoa through the Malietoa Laupepa Law of 1880, the establishment of the Chinese indentured scheme, and the ‘new wave’ of Chinese aid being poured into the Pacific, including Samoa, in recent times.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bezerra, Frederico Freire de Lima Neibert. "O samba-enredo em Florianópolis: perspectivas históricas e a produção de sambas-enredo entre membros da Protegidos da Princesa." Universidade do Estado de Santa Catarina, 2010. http://tede.udesc.br/handle/handle/1584.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-12-08T17:06:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Frederico.pdf: 2094246 bytes, checksum: 103e0dcb6dbb5b993e1c40e5566fd43a (MD5) Previous issue date: 2010-05-03
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Several decades ago the musical genre samba-enredo became popular and was spread through most of the Brazilian territory. The purpose of this dissertation is to reveal the way by which the samba-enredo is transposed to the reality of the world of the samba in Florianópolis, identifying particular procedures involved in its production and analyzing the historical and social context inherent to the local environment. The ethnographic approach employed in this research consisted in the insertion of the researcher in the group of composers of the Escola de Samba Protegidos da Princesa, and completed by a historical and documental approach. The theoretical references emerge from the anthropologic field, through the works of Leopoldi (1978) and Cavalcanti (1994; 1999), associated to the historical-cultural approach by Tramonte (1996), focused on the context of the world of the samba in Florianópolis. The historical process of the local escolas de samba can be defined by the social growth, gradually tending to a increased complexity of those institutions, both administrative and musical, here represented by the composer of the samba-enredo and the whole group of composers. The process of production of the samba-enredo causes deep changes in the musical work, as a result of a succession of stages defined by two factors: changes in benefit of the whole and changes in benefit of the performance, produced by agents which are both external and internal to the musical nucleus of the association. In this sense, the present compositional standard for sambas-enredo, which I designate by optimized samba-enredo, frequently dialogues with the ideal of efficacy and best performance of the musical work, here perceived as playing an essential part in the success of the association, constructed from intra- and extramusical aspects
Há várias décadas o sub-gênero musical samba-enredo popularizou-se, tendo sua prática disseminada em grande parte do território brasileiro. Esta dissertação tem como objetivo revelar como se dá a prática de sambas-enredo transposta para a realidade do mundo do samba em Florianópolis, identificando procedimentos particulares envolvidos em sua produção e analisando o contexto histórico-cultural inerente ao âmbito local. Para tanto, a pesquisa emprega uma abordagem etnográfica, realizada por meio da inserção do pesquisador na ala de compositores da Escola de Samba Protegidos da Princesa, da capital catarinense, completada por uma abordagem histórico-documental. O referencial teórico utilizado surge do campo antropológico, mediante os trabalhos de Leopoldi (1978) e Cavalcanti (1994; 1999), aliados à abordagem histórico-cultural de Tramonte (1996), focada no contexto do mundo do samba de Florianópolis. O processo histórico das escolas de samba locais pode ser caracterizado pelo inchaço social, tendendo gradualmente a uma maior complexidade tanto administrativa destas instituições, quanto no âmbito musical, representada aqui pelo compositor de samba-enredo e a ala de compositores. O período de produção do samba-enredo provoca agudas transformações na obra musical, como resultado de uma sucessão de etapas classificadas segundo duas acepções: alterações em prol do conjunto (APC) e alterações em prol da performance (APP), produzidas a partir da participação de personagens externos e internos ao núcleo musical da agremiação. Nesse sentido, o atual modelo composicional de sambasenredo, ao qual chamei samba-enredo otimizado, dialoga frequentemente com o ideal de eficiência e bom desempenho da obra musical, entendida como parte essencial no sucesso da agremiação, construído a partir de aspectos intra e extra-musicais

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Samba, Denis Beaune Daniel Fourment-Aptekman Marie-Claude Helman Zena. "Le vécu délirant à travers le Rorschach." Lille : A.N.R.T, 2004. http://www.univ-lille3.fr/theses/samba-denis.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Siauane, Lona Laneselota. "Fa'aSamoa: a look at the evolution of the fa'aSamoa in Christchurch." Thesis, University of Canterbury. Macmillan Brown Centre for Pacific Studies, 2006. http://hdl.handle.net/10092/899.

Full text

Abstract:

What is the fa'aSamoa? Is it fair to just say the "Samoan Way"? This study aims to define and determine the significance of such an all-encompassing concept. The objectives of this investigation is to illustrate the evolution of the fa'aSamoa, from its "classical" model to a "variant" model practiced among the Samoan Christchurch community; yet, still be classified as the fa'aSamoa. This investigation aims to look at the institutions of the fa'aSamoa to highlight how change within the Samoan community is not only from "external" forces but also change has occurred from within the Samoan community. One of the objectives of this thesis is to highlight the different groups within the Samoan community, who have different needs from that of other members in the community. The transportation of the fa'aSamoa successfully to these shores has brought about an element of "togetherness" among the Samoan communities. Furthermore, the fa'aSamoa has evolved from the "Samoan Way" to a concept of traditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Wictorén, Moa. "Lönsamma samband : En studie av rättviseupplevelser i samband med individuell lönesättning." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6948.

Full text

Abstract:

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner – distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ. Resultaten visar att det finns diskrepans samt att denna påverkar två av de fyra rättvisedimensionerna. Om diskrepansen kan minskas torde även rättviseupplevelser kunna förändras och påverka medarbetares motivation och prestation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nascimento, Luciano Carvalho do. "Jequitiboabá do samba." reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2015. https://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/129695.

Full text

Abstract:

Tese (doutorado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Comunicação e Expressão, Programa de Pós-Graduação em Literatura, Florianópolis, 2014
Made available in DSpace on 2015-02-05T21:23:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 332121.pdf: 1597966 bytes, checksum: 1aa609d190fdcae6e7c886280b92a48c (MD5)
O objetivo principal desta pesquisa é demonstrar que "A voz do samba", a voz de José Bispo Clementino dos Santos, o Jamelão, foi e é um canal para a resistência e a re-existência sociocultural do negro no Brasil. É, portanto, uma tese que se insere no campo dos Estudos Culturais, aliando Teoria Literária, Linguística, Filosofia, Sociologia, Antropologia e História. Do ponto de vista teórico-metodológico, há três pilares: a filosofia vocal de Adriana Cavarero, a arqueogenealogia de Michel Foucault e a abordagem socioantropológica de Muniz Sodré da relação entre cosmogonias arcaicas africanas e a configuração dos espaços socioculturais na Diáspora - em especial, no Brasil. A estratégia é o cotejamento entre alguns traços específicos da voz de Jamelão e certas nuances sociais, políticas e culturais da história do negro e da negritude em nosso país. A conclusão é que "A voz do samba", por sua natureza físico-acústica imanente, mas, sobretudo, por seu imenso potencial simbólico, é um componente crucial na constituição de subjetividades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Duppils, Krall Sara. "Skogsråets samband med Freyja." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-447.

Full text

Abstract:

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jankulov, Sara. "Ledarskapets samband med arbetstillfredsställelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24763.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine the relationship between job satisfaction and leadership style as well as participants' perceived leadership style and job satisfaction. Sixty-two participants answered a questionnaire containing 56 questions regarding perceived leadership style and job satisfaction. The leadership styles examined in the study was transformative, transactional and laissez-faire leadership. The results showed a relationship between transformational and transactional leadership and job satisfaction but not with laissez-faire leadership. The results also showed that employees experienced a laissez-faire leadership. The study's results are considered important for the reason that the understanding of the relationship between leadership style and job satisfaction can contribute to helping the organization to develop strategies to improve job satisfaction, thereby increasing productivity and quality of work and quality of life for employees.
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledarskapsstil samt deltagarnas upplevda ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. Sextiotvå deltagare besvarade en enkät innehållande 56 frågor rörande upplevd ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. De ledarskapsstilar som undersöktes i studien var det transformativa, transaktionella och laissez faire ledarskapet. Resultatet visade att samband fanns mellan det transformativa och transaktionella ledarskapet och arbetstillfredsställelse men inte med laissez faire ledarskapet. Resultatet visade också att medarbetarna huvudsakligen upplevde laissez faire ledarskap. Studiens resultat anses viktigt av den anledningen att förståelsen för sambandet mellan ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse kan bidra till att hjälpa organisationen att utveckla strategier för att förbättra arbetstillfredsställelsen och därmed öka produktiviteten och kvalitén på arbetet samt livskvalitén för medarbetaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hallén, Björn, and Beatrice Ulfvin. "Utan operatörer inget samband." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36999.

Full text

Abstract:

Nästan varje organisation är beroende av sina anställda i någon form t.ex. deras kompetens, att det finns tillräckligt många för att lösa organisationens uppgifter eller att de trivs och utför de uppgifter de är ålagda att lösa. Personalen identifieras ofta därför som en nyckelkompetens, bland de viktigaste av en organisations resurser. Detta gäller även inom Sveriges Försvarsmakt. År 2010 ändrades förutsättningarna för Försvarsmakten avseende hur att personalförsörja organisationen. Det gamla personalförsörjningssystemet var baserat på en pliktlag, där personer var tvungna enligt lag att tjänstgöra en begränsad tid inom Försvarsmakten. Detta ersattes av ett frivilligbaserat personalförsörjningssystem. Det går ut på att att all personal är frivilligt anställda, de söker jobb hos Försvarsmakten som soldat eller sjöman. Nu, åtta år senare, är det intressant att ta reda på hur det går. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka delar i empirin (kategorier) som skapar bidragande faktorer till den ansträngda bemanningssituationen för sambandsoperatörer inom flottan idag. Detta sker genom att i studien söka efter faktorer som har en påverkan på nu rådande situation och vad som kan förändras för att eventuellt göra tjänsten inom flottans sambandsorganisation mer attraktiv. Både för dem som redan är anställda och för dem som ännu ej är anställda. Detta sker genom att med personintervjuer bygga empiri kring frågeställningen och med kvalitativ dataanalys söka efter faktorer kopplat till denna. Resultatet visar på flera faktorer som huvudsakligen har sitt ursprung inom organisationsteorin. Några exempel av dessa är: informationsspridningen överlag inom organisationen ofta uppfattas som seg, ibland otydlig och motsägelsefull. de administrativa uppgifterna som åläggs mellancheferna tar upp alldeles för stort fokus från mellanchefernas huvuduppgifter. den begreppsförvirring som uppstått inom organisationen i samband med systemskiftet gör att det är svårt att hålla reda på vem som behöver komplettera med vilken utbildning för att passa in “i det nya”. Slutligen för vi en diskussion om huruvida resultatet av studien kan visa på att Försvarsmakten troligen underskattat svårigheterna med övergången från plikt-till frivilligsystem. Det arbete som krävdes inom organisationen för att anpassa sig och förbereda en sådan övergång blev genomfört under stor tidspress och organisationen lever med bieffekterna av det än idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Anderberg, Fredrik, and Henrik Strömgren. "Organisationsstrukturens samband med personalutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22190.

Full text

Abstract:

Den utveckling som skett under 1990-talet är att gå från att ha sett människan som ett utbytbart kugghjul till att nu använda människan som sitt främsta konkurrensmedel. Personalutveckling är idag ett väldebatterat begrepp i media, och det tillämpas inom de flesta företagen. Personalutveckling kan ske på många olika sätt, t.ex. genom utbildning, teambildning, information, kommunikation och feedback.Men kan organisationsuppbyggnaden ha någon inverkan på personalutvecklingen? Tre fastighetsföretag, med olika ägandeformer och fastighetsbestånd, har intervjuats för denna uppsats; HSB, MKB och Fastighets AB Briggen. Uppsatsen ska belysa huruvida det finns ett samband mellan företagens organisationsstruktur och deras sätt att utveckla sin personal.I varje företag har två personer intervjuats, en från ledningen samt en från personalen, för att klarlägga huruvida ledningens synsätt på personalutveckling avspeglas i personalen. Således framkommer två perspektiv på företagens personalutveckling och dess organisation. Alla tre företagen har decentraliserade och platta organisationer med ett bra förhållande till personalutveckling men vissa skillnader fanns att iaktta i både organisationsstrukturerna samt personalutvecklingssätt. Tillvaratagande av personal är en viktig faktor i det långsiktiga tänkandet samt villigheten att utveckla den för att få konkurrensfördelar trots företagens olika verksamheter och strukturer.
The development during the 20th century has gone from seeing their employees as an exchangeable part in the machinery to using their human assets as the most important resource to define the company’s edge in competition. Human resource development is today a well-debated subject in the media and is used on a daily basis in companies today. The method of developing your human assets in a company may depend of several reasons such as education, team-thinking, information, communication and feedback. However can the corporate structure have an influence on the human development? Three real estate companies with different types of ownership and properties have been interviewed for this essay; HSB, MKB and Briggen. This study is going to bring some light on the question if there is a connection between these companies´ corporate structures and the methods they use to develop their human assets.In every company interviews were given to two persons; one person to get the view from the management and one person to get the view from the staff. This was done to clarify however the view of the management is reflected upon its employees. Thus emerges two points of views on the companies´ structures and their ways to develop their employees.The three companies have decentralized and flat structures with a good relationship to human resource management but some differences are worth observing in both the structure and ways of human resource management. The maintenance of the human assets and the will of developing them to achieve competition advantages is an important part in the long-term strategy despite the differences in the companies’ activities and structures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Exdell, Charles Alexander. "Violeiro de samba: retratos do samba de roda no Sertão baiano." Universidade Federal da Bahia - Escola de Música, 2017. http://repositorio.ufba.br/ri/handle/ri/25370.

Full text

Abstract:

Submitted by Charles Exdell (chuck.ex@gmail.com) on 2018-01-25T02:12:58Z No. of bitstreams: 1 charles_violeirodesamba_jan_final.pdf: 3680513 bytes, checksum: 0c0436a9eb8babd5e021f68380009f2d (MD5)
Approved for entry into archive by Nilson Nascimento Souza (nilson@ufba.br) on 2018-02-26T15:09:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 charles_violeirodesamba_jan_final.pdf: 3680513 bytes, checksum: 0c0436a9eb8babd5e021f68380009f2d (MD5)
Made available in DSpace on 2018-02-26T15:09:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 charles_violeirodesamba_jan_final.pdf: 3680513 bytes, checksum: 0c0436a9eb8babd5e021f68380009f2d (MD5)
CNPq
Este estudo etnomusicológico explora a história, performance e experiência etnográfica do samba no Piemonte da Diamantina, Região Econômica no centro-norte do Sertão baiano, através da vida de dois violeiros de samba. A pesquisa divide-se em duas partes: 1) uma reflexão sobre o lugar do samba no interior da Bahia e a historicidade do “samba de roda” no discurso acadêmico e 2) dois estudos de campo, chamados de “retratos”, de violeiros de samba, seus grupos de samba e contextos sociais distintos. No primeiro capítulo, ao historicizar o discurso hegemônico sobre o samba de roda e questionar o senso comum da baianidade – a construção da identidade baiana a partir da estética afro-baiana do litoral da Bahia – propõe-se um novo conceito etnogeográfico do samba de roda que inclua o semiárido multirracial da Bahia. Os segundo e terceiro capítulos apresentam dois “retratos etnográficos” dos violeiros Jorge e Marcolino, seus grupos e comunidades, com atenção para a descrição e análise da performance do samba. Identifica-se a performance como meio pelo qual os violeiros e suas comunidades criam e se criam. O trabalho propõe que o samba constitui um tempo especial, o tempo-samba, que permeia o cotidiano, memória e história individual e coletiva dos sambadores, sambadeiras e comunidades do Sertão.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Melo, Gustavo José Jaques de. "SAMBA JUNINO: O SAMBA DURO E O SÃO JOÃO DE SALVADOR." Escola de Música, 2017. http://repositorio.ufba.br/ri/handle/ri/25383.

Full text

Abstract:

Submitted by Gustavo Melo (gustavojotamelo@gmail.com) on 2018-02-28T04:45:51Z No. of bitstreams: 1 Samba Junino o samba duro e o São João de Salvador.pdf: 2109685 bytes, checksum: 9edee9d16429face9123728d134a9ec9 (MD5)
Approved for entry into archive by Nilson Nascimento Souza (nilson@ufba.br) on 2018-02-28T12:34:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Samba Junino o samba duro e o São João de Salvador.pdf: 2109685 bytes, checksum: 9edee9d16429face9123728d134a9ec9 (MD5)
Made available in DSpace on 2018-02-28T12:34:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Samba Junino o samba duro e o São João de Salvador.pdf: 2109685 bytes, checksum: 9edee9d16429face9123728d134a9ec9 (MD5)
CAPES
Esse estudo investiga a construção musical do samba oriundo de bairros populares em Salvador, conhecidos como Samba Junino, com base nas falas dos seus próprios interlocutores, observando, sobretudo, a contribuição de manifestações históricas do negro baiano para a sua transformação e consolidação, bem como a indispensável interferência da comunidade para criação musical. O bairro Engenho Velho de Brotas, área escolhida para levantamento etnográfico, registra um grande número de sambas, principalmente no período do São João, quando muitos grupos de Samba Junino desfilam pelas ruas do bairro nos chamados “arrastões”. Seu gênero preferido é o samba duro, uma espécie de variação rítmica semelhante ao samba de roda, com andamento acelerado e uma clave específica. O repertório é composto de música tradicional de samba de roda, cantigas de caboclo e músicas autorais com a temática junina, além de músicas tradicionais de São João. Palavras Chaves: samba de roda, samba duro, São João.
This study investigates the musical construction of samba from working-class neighborhoods in Salvador, known as Samba Junino, based on the words of its own interlocutors, observing, above all, the contribution of historical manifestations of Bahia’s black population to its transformation and consolidation, as well as the indispensable involvement of the community in musical creation. The Engenho Velho de Brotas neighborhood, the area chosen for ethnographic study, registers a large number of sambas, mainly in the São João period, when many Samba Junino groups parade through the streets of the neighborhood in so-called arrastões. Their preferred genre is samba duro, a kind of rhythmic variation similar to samba de roda, with accelerated tempo and a specific time line. The repertoire is composed of traditional samba de roda music, caboclo songs and their own compositions with junino themes, as well as traditional songs from São João. Keywords: samba de roda, samba duro, São João.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Conforte, Andre Nemi. "As metalinguagens do samba." Universidade do Estado do Rio de Janeiro, 2007. http://www.bdtd.uerj.br/tde_busca/arquivo.php?codArquivo=229.

Full text

Abstract:

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Este trabalho estuda a função metalingüística em letras de samba, sob três diferentes formas: metassambas, sambas metapoéticos e sambas metalingüísticos propriamente ditos; também se faz uma discussão sobre a abrangência da metalinguagem, além de sua relação com o metadiscurso, a intertextualidade e conceitos afins.
This is a study on metalinguistic function in samba lyrics, under three diferent ways: metassambas, metapoetic sambas and metalinguistic sambas; Also, a discussion is carried on about the scope of metalanguage, as well as its relationship with metadiscourse and, intertextuality and cognate concepts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Vieira, Fabiolla Falconi. "O samba pede passagem." reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2016. https://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/177345.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado profissional) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciências da Educação, Programa de Pós-Graduação em Ensino de História, Florianópolis, 2016.
Made available in DSpace on 2017-07-11T04:22:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 346214.pdf: 3760119 bytes, checksum: f052375db7716fd2860fa611a3d96c20 (MD5) Previous issue date: 2016
Este trabalho apresenta uma proposta metodológica de Ensino de História refletindo sobre o uso de dois sambas-enredo, sendo um da escola Os Protegidos da Princesa, que retrata os cem anos da Guerra do Contestado em Santa Catarina, e outro da Escola de Samba Embaixada Copa Lord, que aborda aspectos históricos da rua Felipe Schmidt e sua relação com o centro da cidade de Florianópolis. Nesse sentido, trabalha-se na perspectiva do uso de fontes históricas no Ensino de História, como meio de problematizar as questões pertinentes a produção e difusão de discursos históricos presentes em nossa sociedade, e construir, junto aos alunos, narrativas históricas elaboradas, por meio da pesquisa histórica. A metodologia de ensino apresentada traz uma sequência didática elaborada a partir da reflexão e da proposta de análise de um conjunto de fontes históricas - fontes escritas, fontes orais, fontes iconográficas, fontes musicais - e da inter-relação entre elas. Assim, apresentam-se neste trabalho as discussões teórico-metodológicas acerca da construção dessa metodologia e o material didático produzido a partir dela. Esse material contém um Guia do Professor, que apresenta as sequências didáticas elaboradas a partir da análise dos sambas. Como apêndice, encontra-se um CD contendo todas as fontes históricas escolhidas para serem trabalhadas nas sequências didáticas e o Diário de Experimentações, criado para ser utilizado pelos alunos ao longo do processo de ensino-aprendizagem.

Abstract : This essay introduces a methodological proposal of Teaching of History reflecting on the use of two sambas-enredo, one being from the Escola de Samba Os Protegidos da Princesa, that celebrates 100 years of the Guerra do Contestado in Santa Catarina; and the other being from the Escola de Samba Copa Lord, that addresses the historical aspects of Felipe Schmidt Street and its relation to the city center of Florianópolis. Thus, we work on the perspective of use of two historical sources in the Teaching of History as means to problematize issues related to the production and diffusion of historical speeches found in our society, and to build, together with the students, historical narratives formulated through historical research. The teaching methodology introduced brings a didactic sequence elaborated from the reflection and the proposal of analysis of a set of historical sources - written, oral, iconographic, and musical - and the interrelation between them. Therefore, we present in this essay the theoretical-methodological discussions concerning the draft of this methodology and the courseware produced from them. This courseware contains a Professor Guide, which introduces the didactic sequences formulated from the analysis of the sambas. As appendix, there is a CD containing all the chosen historical sources to be used in the didactic sequences, and the Journal of Experimentations, that was created so the students could use it throughout the teaching-learning process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Camozzato, Nathalia Müller. "O samba em pessoa." reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2017. https://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/182825.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Comunicação e Expressão, Programa de Pós-Graduação em Linguística, Florianópolis, 2017.
Made available in DSpace on 2018-01-23T03:21:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 352563.pdf: 1707648 bytes, checksum: c782f0373c90a0b995e381fb65ae8f18 (MD5) Previous issue date: 2017
A pesquisa consiste em uma análise das formas como a oralidade foi discursivizada e das relações entre poder e saber aí implicadas. Observa-se, primeiramente, como no período histórico denominado Era Vargas ocorreu uma saturação dos discursos que buscavam extrair uma verdade da oralidade, fosse pelo papel atribuído à música como uma estratégia política, fosse pela emergência do rádio que despontava como cultura de massa. Propõe-se aventar as maquinarias existentes nessas discursivizações da oralidade a partir da noção de dispositivo, tendo-se, então, o dispositivo da oralidade. Nesse aspecto, a investigação observa ainda, como a produção de sentidos de genericidade, racialidade e de um denominado popular foram mobilizadas pelo dispositivo da oralidade. O funcionamento do dispositivo da oralidade é abordado a partir da subjetivação de Aracy de Almeida como cantora da música popular e das diferentes formas como seu cantar e sua performatividade foram discursivizados: o cantar de Aracy como um acontecimento na música popular. Aborda ainda as formas como Aracy performatizou a si mesma enquanto uma subjetividade pública, a partir de resistências ao dispositivo e, especialmente, a partir de agonísticas.
Abstract : This study carries out an analysis on the discursivization of orality and the relations that are implied between power and knowledge. Firstly, it is observed how, in the historical period named Era Vargas , has occurred a saturation of the discourses which attempted to extract a truth from orality, caused by the role attributed to music as a political strategy and by the emergence of radio as mass culture. This paper proposes to discuss the machineries found in the discursivizations of orality based on the notion of apparatus, the apparatus of orality. From this perspective, this research deals with how the gendericity, raciality and the production of popular as discourse were engaged by the dispositive of orality. The functioning of the apparatus of orality is approached from the Aracy de Almeida s subjectification as a popular singer and the different ways in which her singing and performativity were discursivized: Aracy s singing as a happening in popular music. Additionally, Aracy s performativities are approached as a public subject by her resistance to the apparatus and, specially, by agonistics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Andersson, Annica. "Användbarhetsaspekter i samband med systemutveckling." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-317.

Full text

Abstract:

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.

För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hvittfeldt, Pia, and Marie Andersson. "Könsdiskriminering i samband med rekrytering." Thesis, Karlstad University, Division for Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-144.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Sundström, Malin, and Annika Karlberg. "Arbetstillfredsställelse i samband med omorganisation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10833.

Full text

Abstract:

De senaste decennierna har vårt samhälle allt mer präglats av omorganisationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att undersöka hur arbetstillfredsställelsen påverkas av detta. Valet föll på Försäkringskassan då denna organisation ständigt genomgår förändringar, det kan gälla lagändringar och andra större förändringar som den stora omorganisation Försäkringskassan genomgått de senaste två åren. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Försäkringskassans anställda upplevde sin arbetstillfredsställelse i samband med den senaste stora omorganisationen. Vi använde oss av en kvantitativ datainsamling med ett deskriptivt syfte, vi genomförde en enkätundersökning med i huvudsak frågor i VAS-skala. Studien genomfördes på ett utav Försäkringskassans Lokala Försäkringscenter (LFC) i region Nord. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst fem år. Undersökningsdeltagarna var 26 stycken, varav fyra män, deltagarna hade en medelålder på 52,2 år. Resultatet visade på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse bland undersökningsdeltagarna. Vi drog slutsatsen att detta hade samband med det stora stöd respondenterna upplever sig ha fått av enhetschefer och arbetskamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karlberg, Annika, and Malin Sundström. "Arbetstillfredsställelse i samband med omorganisation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11529.

Full text

Abstract:

De senaste decennierna har vårt samhälle allt mer präglats av omorganisationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att undersöka hur arbetstillfredsställelsen påverkas av detta. Valet föll på Försäkringskassan då denna organisation ständigt genomgår förändringar, det kan gälla lagändringar och andra större förändringar som den stora omorganisation Försäkringskassan genomgått de senaste två åren. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Försäkringskassans anställda upplevde sin arbetstillfredsställelse i samband med den senaste stora omorganisationen. Vi använde oss av en kvantitativ datainsamling med ett deskriptivt syfte, vi genomförde en enkätundersökning med i huvudsak frågor i VAS-skala. Studien genomfördes på ett utav Försäkringskassans Lokala Försäkringscenter (LFC) i region Nord. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst fem år. Undersökningsdeltagarna var 26 stycken, varav fyra män, deltagarna hade en medelålder på 52,2 år. Resultatet visade på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse bland undersökningsdeltagarna. Vi drog slutsatsen att detta hade samband med det stora stöd respondenterna upplever sig ha fått av enhetschefer och arbetskamrater.
Presentation gjord 3/6-2009.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hellström, Helena, and Rebecka Borglund. "Matematikkunskap och självkänsla, ett samband?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15163.

Full text

Abstract:

Med förskoleklassen i centrum är syftet att få utökade kunskaper kring matematiksvårigheter samt vilken betydelse självkänslan kan ha för matematiklärande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer byggt på Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vår empiriska undersökning visar att matematikkunskap och självkänsla har ett samband och att de båda kan påverkas av undervisningens upplägg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lärarens roll är betydelsefulla pedagogiska redskap, både för självkänsla och matematikkunskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ahlenius, Linda, and Malin Törneman. "Samband mellan personlighet och yrkesval." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2114.

Full text

Abstract:

Är poliser mer spänningssökande än andra? Det är frågan som ligger till grund för studien där syftet är att jämföra poliser med lärare i vilken utsträckning de söker spänning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär bestående av 28 påståenden som kommer ifrån redan vedertagna skalor. Dessa är Eysenck Personality Inventory och Zuckerman’s Sensation Seeking Scale. 62 personer deltog i studienvarav hälften var lärare och hälften poliser. Poliserna fick signifikant högre poäng än lärarna på de påståenden som handlade om att ta risker och fatta snabba beslut. Lärarna fick i sin tur signifikant högre poäng på de påståenden som handlar om impulsivitet gällande resor. Den slutsats man kan dra av denna studie är att poliser söker sig till arbeten som i sig innebär mer spänning medan lärare i större utsträckning söker spänning utanför arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Maandi, Camilla. "Utmaningar i samband med examinationsförfaranden." Uppsala universitet, Planeringsavdelningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200471.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Eklund, Per, and Andreas Nordvall. "Kvalitetsbristkostnader i samband med reklamationsprocessen." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Maskinteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26752.

Full text

Abstract:

During the 1970’s the interest for quality management and the concept of quality costs increased considerably. Business leaders noticed that there was a great potential for reducing costs of poor quality. Since up to 10-30% of a company’s total turnover may consist of poor quality costs some consider them as an unexploited goldmine. The reason for this is that a mapping of poor quality costs creates great opportunities to improve profitability without reducing quality. This thesis has been carried out on the behalf of Draka Kabel in Nässjö. The company is a part of the Prysmian Group, which operates in the energy and telecom cables and systems industry. The purpose of the study has been to identify and analyze the quality costs incurred in connection with the complaint process, and to make suggestions for improvements. The study began with a literature review of relevant theories in the field. This was made in order to create a solid foundation about common poor quality parameters, but also to gain knowledge about how measurements can be made. The mapping of poor quality costs was made through studies of secondary data and with the help of a relatively large number of interviews with various employees within the company. The complaint process was examined to find its strengths and weaknesses and each type of error was analyzed separately using its process scheme. This was done to obtain a cost but also to find the cause of the problem. The mapping shows that Draka Kabel in the first three quarters of 2014 had a total of 439 customer complaints. For example defect products manufactured at Nässjö, defect cables that has been imported, wrong packing and raw material. The study shows that 1,3 % of the company’s order lines during the studied period resulted in customer complaints. This resulted in a cost of just over one million Swedish kronor. The result shows that a large number of complaints are due to internal error. This must be seen as positive as the company themselves may affect and fix the problems. If the cause of the problem disappears so does the cost later in the chain. Draka Kabel should be able to reduce the cost of poor quality by implementing a better picking system at their stock department, which would largely eliminate the influence of the human factor. Currently there are a large number of unknown cases regarding defect raw material. The company should therefore improve their communication regarding raw materials in order to get a clearer picture of these costs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Johan, Lundkvist. "Riskhantering i samband med MKB." Thesis, KTH, Mark- och vattenteknik (flyttat 20130630), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-171857.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur riskfrågor hanteras inom MKB i samband med detaljplaneprocessen och väglagen med dess process samt undersöka om riskkriterier finns. Med riskfrågor menas risker som rör människor och miljö i samband med MKB för projekt. Genom kvalitativa intervjuer, djupintervjuer undersöks om det existerar några riktlinjer för hanteringen av riskfrågor inom MKB hos olika myndigheter samt om det finns riskkriterier som fastställer nivån för acceptabel risk. En bakgrund ges för MKB, risk och risk i samband med MKB. Grundläggande begrepp för MKB redovisas och en kort bakgrund till utvecklingen av MKB ges. Begreppen risk och riskanalys förklaras samt människors riskperception och vad riskkriterier innebär. En introduktion till MKB och riskhantering i samband med detaljplaneprocessen och vägplaneringsprocessen redovisas. Det finns inga riktlinjer för hur risk hanteras i samband med MKB i varken detaljplaneprocessen eller vägplaneringsprocessen. De intervjuade myndigheterna har inga lagstadgade riktlinjer att följa. Avsaknaden av riktlinjer leder till att det är handläggarens erfarenhet som avgör vad som anses viktigt och vilken omfattning som krävs. Vidare visar studien att det inte finns några riskkriterier i Sverige som sätter nivån för acceptabel risk. Avsaknaden av riskkriterier leder till att den beslutande instansen avgör vad som är en tolerabel risk i varje enskilt fall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Boström, Amanda, and Rebecca Larsen. "Illamående i samband med cytostatikabehandling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32811.

Full text

Abstract:

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan.
Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Tammerman, Max, and Sebastian Smedlund. "Aktieåterköp i samband med incitamentsprogram." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314675.

Full text

Abstract:

Det har blivit allt vanligare att företag genomför aktieåterköp för att tillhandahålla aktier till incitamentsprogram. Tidigare forskning har visat att marknaden reagerar med en positiv avvikelseavkastning på 3-4 % kring annonseringen av ett återköpsprogram. Senare studier har funnit att återköpsprogram i samband med incitamentsprogram har en lägre positiv avvikelseavkastning kring annonseringsdagen. Syftet med vår studie är således att undersöka huruvida en avvikelseavkastning uppstår när ett företag annonserar att de ska starta ett återköpsprogram, där incitamentsprogram är den enda anledningen till aktieåterköpet. Vidare ämnar vi undersöka huruvida återköpsprogrammen minskar kostnaderna för företagets incitamentsprogram och såldes motiverar en positiv avvikelseavkastning. Resultatet i undersökningen visar ingen statistisk signifikant avvikelseavkastning under annonseringsdagen och nästföljande dag. Vidare finner vi att företagen genomsnittligt inte minskar kostnaderna för sina incitamentsprogram genom att genomföra återköpsprogram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sundberg, Martin, and Sara Lönnqvist. "Muskelförlust i samband med hjärtoperation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351160.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: En låg andel muskelmassa har visat sig öka risken att ådra sig postoperativa komplikationer samt en förlängd vårdtid. Tidig postoperativ mobilisering är viktigt eftersom immobilisering leder till minskad muskelmassa och muskelstyrka, insulinresistens, försämrad lungfunktion och en ökad risk för blodproppar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur mycket muskelmassa patienter tappar i samband med en hjärtoperation samt att se om det fanns ett orsakssamband mellan nivån av aktivitet under vårdtiden och andelen kvarvarande muskelmassa dag 4 efter operationen. Metod: En deskriptiv kvantitativ design tillämpades och mätinstrumentet som nyttjades var en kroppsvåg som kunde mäta kroppens andel muskelvävnad. Deltagarna rekryterades till studien i samband med deras inskrivning på en thoraxkirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige och samtliga var planerade att genomgå hjärtkirurgi mellan veckorna 5 och 7 år 2018. Resultat: Av de 9 patienter som kunde inkluderas i studien uppvisade enbart 3 patienter en förlorad muskelmassa dag 4 efter operationen, resterande 6 patienter hade under det postoperativa skedet ökat i andel muskelmassa. Patienterna hade i genomsnitt ökat 1,76 kg i muskler. Vidare undersöktes om det fanns ett samband mellan aktivitetsnivå och bibehållen muskelmassa, skillnader mellan män och kvinnor gällande förlorad muskelmassa samt om operationsmetoden hade någon inverkan på patientens muskelmassa. Inget signifikant resultat kunde identifieras. Slutsats: På grund av ett omfattande bortfall och tvivelaktiga mätvärden hade majoriteten av patienterna i denna studie ökat i muskelmassa dag 4 postoperativt. Det är oklart om denna studie hade gynnats av ett högre antal deltagare eftersom mätmetoden inte presenterade tillförlitliga resultat under rådande omständigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bengtsson, Julia, and Isabell Gullvén. "Multiplikation, division och dess samband." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37521.

Full text

Abstract:

Litteraturstudien grundar sig i det faktum att vägen till förståelse för innebörden och funktionen av operationer med multiplikation och division är besvärligt för en del elever och lärare. De svenska elevernas låga resultat inom matematik från undersökningarna PISA och TIMSS är även oroande och därför är det av yttersta vikt att forska inom vilka strategier och metoder som faktiskt används i undervisningen om multiplikation, division och dess samband. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning beskriver om multiplikation, division och dess samband, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: vilka strategier och metoder beskriver forskning används i undervisning om multiplikation och division? Samt vilka strategier och metoder beskriver forskning används i undervisning om sambandet mellan multiplikation och division? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier som berör det valda området. Resultatet visar att den strategi som används och upphöjs mest är arrays, dock visar de olika studierna att det finns många olika metoder som lärare kan använda när de arbetar med strategin. Inom vilka strategier och metoder som används för att förklara sambandet mellan räknesätten nämns även arrays som en effektiv metod. Resultatet visar även att forskarna helst ser att man undervisar multiplikation och division tillsammans istället för isär och på så sätt visar sambandet mellan dem. Problematiseringen av resultatet i denna studie är att majoriteten av studier som använts är internationella och därför kan inte resultaten representera hur lärare i Sverige arbetar med det valda området. Vidare forskning inom området kan vara att titta på hur ett fåtal svenska lärare undervisar om sambandet. Slutsatsen för studien är att lärare är i behov av djupare kunskap inom sambandet mellan multiplikation och division och för att få det måste fler strategier och metoder inom ämnet synliggöras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lüthe, Jonathan, and Angelika Wikberg. "Patientsäkerhet i samband med överrapportering." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1353.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik. Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor från samma klinik som arbetat mellan 8 månader och 15 år intervjuades. Resultat: Olika områden belystes som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientsäkerheten i samband med överrapporteringen på olika sätt. Förutsättningar för att patientsäkerheten ska bevaras i rapportmomentet var bland annat att det fanns rutiner och att en standardiserad rapportmodell brukades. Att vara uppdaterad inför sin rapport, att återkoppla till sina kollegor samt att försäkra att patientjournalerna innehöll relevanta uppdateringar underströks också. De områden sjuksköterskorna upplevde behövde förbättras var bland annat att hålla fokus under rapporten och fortsätta stötta och uppmuntra varandra att använda SBAR samt att inte glömma journalföringen trots muntligt rapport, användning av avdelningsbunda ord och förkortningar i journalerna samt när informationen i rapporten är gammal och/eller felaktig. Organisatoriska problem var upplevelserna av en hög arbetsbelastning som orsakar stress och fel samt otillräcklig rapportering av avvikelser. Slutligen presenterades vad sjuksköterskorna upplevde som för- och nackdelar hos muntlig rapport som var den använda överrapporteringsformen vid tiden för intervjuerna, respektive skriftlig rapport och några tankar om en blandad variant. Slutsats: Patientsäkerheten kan påverkas av många faktorer i samband med överrapporteringen, vare sig den är muntlig eller skriftlig. Men med en strukturerad metod för överrapportering upplevde sjuksköterskorna att många av riskerna minskar, genom att strukturera överrapporteringen ansåg sjuksköterskorna även att de kunde spara tid. Arbetet med att implementera klinikens standardiseringsmodell fullt ut behövde dock fortsatta ansträngningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jashari, Adelina, and Enida Porca. "Identitetsförändring- I samband med migration." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22159.

Full text

Abstract:

ABSTRAKTEn föreställning om vad identitet, tillhörighet och religion för många ungdomar i dagens mångkulturella svenska samhälle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi härigenom ville ta reda på mer om hur identitetsförändring kan te sig i samband med migration. Våra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frågor. Dels för att detta ämne ligger oss nära personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen är likadant hos andra ungdomar eller inte? Våra informanters självbild är beroende av både det förgångna och det framtida. Det förgångna inkluderar deras härkomst, värderingar samt deras kulturella tillhörighet från ursprungslandet. Medan det framtida inkluderar möten med nya människor och kulturer i destinationslandet, vilket gör att detta kan influera till individens skapande utav den egna identiteten. Dessa två fenomen är beroende utav varandra för att ungdomarna i sin tur skall kunna skapa en existerande identitet i nuet. Förändringarna som vi belyser i takt med vår undersökning kan tyckas vara många. Ungdomarna har diskuterat allt ifrån hur de är till sättet och hur de är tillåtna att bära sig åt, till hur de skulle vilja vara men inte kan det på grund utav deras etniska tillhörighet.
ABSTRACTThe conception of what identity, belonging and religion is to many youth in the today’s multicultural Swedish society has evoked a curiosity by us who has led to by that means wanted to find out more about how identity change can appear in relation to migration. Our own thoughts and ponder has inspired us to become engrossed further and light on these questions. Partly because this substance lie us close personally we wanted to research and discern to see in case this phenomenon is similar among other youth or not? Our informers self picture is dependence by both the past and the future. The past includes their pedigree, values and their cultural belonging from the origin country. Whereas the future include meetings with new persons and culture in the destination country, which cause an influence to individual create by the own identity. These two phenomenons are dependence by each other for youth in their turn shall know to give rise to an existing identity in the present.The changes that we illuminate in discretion with our survey can seem as many. The youth has debate everything from how they are allowed to behave, to how they would like to be but who cant due to by their ethnic belonging.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Persson, Margareta, and Izabela Sztark. "Omvårdnad i samband med hysterektomi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24234.

Full text

Abstract:

Kvinnan uppfattar ofta livmodern som en symbol för kvinnlighet och sexualitet. Efter en hysterektomioperation upplever många kvinnor både fysiska och psykiska förändringar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad i samband med hysterektomi från patientens och sjuksköterskans perspektiv, rörande kvinnors behov och hur sjuksköterskan kan bemöta kvinnorna. Denna litteraturstudie återspeglar innehållet av 7 vetenskapliga artiklar som alla granskades enligt Polit m fl (2001). Resultatet visade att information, erfarenhet och kunskap samt god relation mellan kvinnan och sjuksköterskan var viktiga faktorer i omvårdnaden. En adekvat utbildning som ger sjuksköterskan säkerhet att kunna agera professionellt gentemot patienten är av stor betydelse.
Woman often percept their uterus as a symbol for feminity and sexuality. After a hysterectomy many women will experience fysical and psychological changes. The aim of this study was to describe the nursing care from the patients' and the nurses' perspectives, concerning the women's needs and how the nurses answer. This literature review contained of 7 scientific articles all examined according to Polit et al (2001). The result showed that information, experience, knowledge and good relation between the woman and the nurse was important factors in the postoperative care. An adequate education which probably will give the nurse a more professional approach is if great importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bengtsson, Linda. "Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30452.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Olofsson, My, and Sara Hysing. "Elevstöd i samband med APL." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179461.

Full text

Abstract:

Trots att alla gymnasieelever i har rätt till samma stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) som de har i skolan finns det i praktiken svårigheter att utforma ett fungerande stöd. Under APL är yrkesläraren den som vanligtvis fungerar som en länk mellan skolan och arbetsplatsen medan handledaren är den som, tillsammans med skolan, ska stötta eleven på arbetsplatsen. APL är ett arbete som yrkesläraren ofta står själv med. Syftet är att skapa kunskap om hur yrkeslärare på hantverksprogrammet med inriktning frisör arbetar för att tillgodose elevers stödbehov under APL genom att beskriva och analysera deras erfarenheter och upplevelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats och med ett målstyrt urval har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet transkriberades för att sedan tematiseras. Vidare analyserades och diskuterades studiens resultat utifrån studiens teoretiska perspektiv, dilemmaperspektivet, och begrepp samt tidigare forskning och litteratur. Studiens slutsats är att yrkeslärarnas arbete med elevers stödbehov under APL är komplext, då det saknas APL-platser och handledare som kan ta emot elever i behov av stöd. Vidare efterfrågas att arbetet med APL måste tydliggöras och få en ökad prioritet av skolans ledning, elevhälsa och övriga pedagoger. Vidare önskas även ett ökat stöd av specialpedagog med en önskan om kompetensutveckling för hela elevhälsan kring APL.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nordenfelt, Niklas C., and Ambjörn T. Schiemann. "Agentformationer i samband med flödesfält." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20526.

Full text

Abstract:

Den här undersökningen har tittat närmare på hur flödesfält och virtuella ledare interagerar med avsikten att se hur effektiva de är på att upprätta och hålla formationer. En applikation har skapats som testar de två systemen tillsammans i ett flertal olika scenarion för att se hur de beter sig i olika miljöer. Under testernas gång samlades data in om agenternas positioner, kollisioner och mer för att beskriva hur effektivt de behåller en formation. Virtuella ledare kunde upprätta formationer och minskade kollisioner mellan agenter om rotationen begränsades. Tekniken fungerade i stora utrymmen med avsaknad av hinder om den virtuella ledarens rotationshastighet begränsades men i en miljö med hinder hade agenterna en tendens att fastna bakomde nämnda hindrena. Artefakten visade på att systemet fungerade men har ett par nackdelar när det kommer till komplex terräng

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Silva, Áurea Demaria [UNESP]. "No balanço da Mais Querida: música, socializacão e cultura negra na escola de samba Embaixada Copa Lord - Florianópolis (SC)." Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2006. http://hdl.handle.net/11449/95143.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:27:27Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2006-09-29Bitstream added on 2014-06-13T19:26:15Z : No. of bitstreams: 1 silva_ad_me_ia.pdf: 1842301 bytes, checksum: 4ce93a2380f39a18cb210480e9777bcd (MD5)
Universidade Estadual Paulista (UNESP)
Em Florianópolis (SC), os primeiros agrupamentos carnavalescos que se apresentaram sob a designação escola de samba surgiram no final da década de 1940, tendo como principal modelo de referência escolas do Rio de Janeiro que adquiriam sucesso nacionalmente. Apesar da popularidade alcançada por essas agremiações carnavalescas no Brasil, na região Sul as escolas de samba se desenvolvem em um contexto onde a história e cultura das populações afro-brasileiras não são reconhecidas no cenário da identidade local/regional, no qual tem prevalecido uma imagem de branqueamento e europeização. As populações organizadas em torno das escolas de samba, a maior parte afro-brasileiros, vivem uma situação de certa invisibilidade, e encontram-se inseridas em uma disputa cotidiana pela ocupação de espaços diante da resistência das políticas culturais às manifestações culturais negras. O presente estudo discute relações entre práticas musicais e formas de sociabilidade enfocando as vivências de batuqueiros, mestres de bateria, compositores e intérpretes da escola de samba Embaixada Copa Lord, agremiação que congrega parcela significativa da população negra da cidade de Florianópolis. Busca-se revelar o potencial dos espaços articulados pela Embaixada Copa Lord enquanto geradores de formas de sociabilidade que promovem a valorização da cultura negra e possibilitam à população afrodescendente inserirse nas disputas por visibilidade no cenário cultural da cidade.
En la ciudad de Florianópolis (Santa Catarina), los primeros agrupamientos carnavalescos que se presentan con el nombre escola de samba surgieron en el final de la década de 1940, a ejemplo de las escuelas del samba de la ciudad de Rio de Janeiro que adquirieron éxito en el ámbito nacional. No obstante la popularidad conquistada por esos grupos carnavalescos en el Brasil, en la región Sur las escuelas del samba se desarrollan en uno contexto donde la historia y la cultura de las populaciones afro-brasileñas non son reconocidas en el escenario de la identidad local y regional en el cual tiene prevalecido un imagen de blanqueamiento y europeización. Las poblaciones organizadas en el redor de las escuelas del samba, la mayor parte afro-brasileñas viven una situación de cierta invisibilidad y se encuentran inseridas en una disputa diaria por la ocupación de los espacios ante la resistencia de las políticas culturales a las manifestaciones culturales negras. El presiente estudio discute la relaciones entre prácticas musicales y formas de sociabilidad con enfoque en experiencias de batuqueros, maestros de bateria, compositores y interpretes de la escuela del samba Embaixada Copa Lord, agremiación que congrega parcela significativa de la población negra de la ciudad de Florianópolis. Se busca revelar el potencial de los espacios articulados por la Embaixada Copa Lord como generadores de formas de sociabilidad que promuevan la valoración de la cultura negra Y posibiliten a la población afrodescendiente inserirse en las disputas por la vivibilidad en el escenario culturale de la ciudad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Milani, Vanessa Pironato. "Samba em fascículos : vertentes do gênero na coleção História da Música Popular Brasileira em tempos de consolidação da indústria cultural brasileira /." Assis, 2015. http://hdl.handle.net/11449/132098.

Full text

Abstract:

Orientador: Áureo Busetto
Banca: Wilton Carlos Lima da Silva
Banca: José Adriano Fenerick
Resumo: O presente trabalho tem como objetivo central conhecer e compreender, à luz do processo de consolidação da indústria cultural brasileira, o amplo espaço dedicado ao samba em duas versões - a primeira (1970/72) e a terceira (1982/84) - da coleção História da Música Popular Brasileira, produzida e lançada pela Abril Cultural, bem como os expedientes e o tratamento que ela dispensou às múltiplas vertentes e compositores que o gênero abarcara ao longo da sua história. Nessa direção, vale ressaltar que esta pesquisa de mestrado não pretende realizar uma análise musicológica das diferentes vertentes do samba, mas, antes, proceder a uma análise histórica das representações que a Coleção dispensou a elementos, durante o trabalho de difusão da história e sonoridades do gênero. Para tanto, serão consideradas as implicações das alterações experimentadas pela indústria cultural brasileira, notadamente no que concerne à interseção entre a indústria editorial e fonográfica, às inflexões do debate sobre o nacional/popular e às relações então vigentes entre o samba e a indústria fonográfica. Assim, o intento central consiste em trazer a lume dados e análises a respeito do papel da Abril Cultural no mercado de coleções, estabelecendo relações com o lançamento da Coleção, bem como com o período em que esteve no mercado; destacar a contribuição dos diferentes profissionais da mídia envolvidos na produção deste bem cultural; pontuar e ressaltar a consolidação da indústria cultural brasileira e sua relação com o conteúdo dos fascículos; e, finalmente, abordar historicamente a trajetória do samba na Coleção, tendo em vista os aspectos editorias e fonográficos empregados nos fascículos deste lançamento da Abril Cultural
Abstract: This present dissertation has as a central objective to get to know and understand, in the light of the Brazilian cultural industry consolidation process, the ample space dedicated to samba in two versions - the first (1970/72) and the third (1982/84) - of the collection "História da Música Popular Brasileira" (History of Brazilian Popular Music), produced and released by Abril Cultural, as well as the records and treatment given to the multiple strands and composers the musical genre included throughout its history. In this sense, it is worth mentioning that this master research does not intend to do a musicological analysis of the different aspects of samba, but rather a historical analysis of representations that the Collection presented in the diffusion of this musical genre history and sonorities in relation to changes in the Brazilian cultural industry, notably with regard to the intersection between the phonographic and editorial industries, the inflections of the debate on the national /popular and the existing relations between samba and the phonographic industry at that moment. Thus, the central purpose of the work is to bring to light and analyze the role of Abril Cultural in the music collection market, establishing relations with the Collection launch, as well as with the period of time it was in the market; highlight the contribution of different media professionals involved in the production of this cultural asset; punctuate and highlight the consolidation of the Brazilian cultural industry and its relations with the fascicles contents and approach samba historically in the Collection, taking into consideration the phonographic and editorial aspects in the fascicles of this Abril Cultural release
Mestre

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Pinheiro, Hilton Fernando da Silva. "Enredos da vida." reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2014. https://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/129613.

Full text

Abstract:

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciências da Educação, Programa de Pós-Graduação em Educação, Florianópolis, 2014
Made available in DSpace on 2015-02-05T21:18:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 331468.pdf: 4395663 bytes, checksum: ed609e55d3f999af547fadfa232612c7 (MD5) Previous issue date: 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Acuio, Joana Lopes. "Jeitos de tirar samba: Wilson Batista e a poética urbana." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2012. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/12740.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-04-27T19:30:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Joana Lopes Acuio.pdf: 494685 bytes, checksum: b617c1f0df7958376854c53d342e42ee (MD5) Previous issue date: 2012-06-01
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
The research was developed from the analysis of compositions of the sambista Wilson Batista (1913-1968), aiming to observe the dynamic face of his production, which circulates and communicates with many others images, voices, experiences and stories of the imaginary of the modern city in that historical period. We seek trough the compositions of Wilson Batista to reflect about ways of composing, narrating, singing, about the communication strategies of artisan poetic and the construction of urban sonority, memories, symbolic spaces, experiences and intersections in the city. The narratives of Wilson Batista reveal the existence of many cities and ways of living that make us look for relations between samba, daily life and popular culture. Through his compositions, samba inserts itself in the city in a game full of ambiguity, putting in evidence reflections about intimate spheres of daily life, love relationships and popular experiences of the city. The research also discuss the construction of the world of samba as place of discourse, establishing conflicts, reconciliations and social intermediation, as well as mechanisms of the recording industry and radio to make themselves as integrated forms to recognize members of the modern city. The thesis is divided in three chapters: 1) Poetic Communications in the City, 2) The Lyric of Love Relationships, 3) Memories of Samba and Carioca Carnival
A pesquisa foi elaborada a partir de análises de composições do sambista Wilson Batista (1913-1968), visando observar a face dinâmica de sua produção, que circula e se comunica com tantas outras imagens, vozes, experiências e narrativas, passando a participar como prática no moinho de imaginários da cidade moderna. Buscamos com as composições de Wilson Batista refletir sobre os jeitos de compor, de narrar e de cantar. Pretendemos observar as estratégias de comunicação e de artesania poética em sua produção musical, como a construção de sonoridades urbanas, de memórias de espaços simbólicos, de experiências e intercessões na cidade. As narrativas de Wilson Batista revelam a existência de muitas cidades e formas de se viver que nos fazem atentar para as relações entre samba, cotidiano e cultura popular. O samba se insere na cidade num jogo repleto de ambigüidades, evidenciando reflexões sobre esferas íntimas do cotidiano, das relações amorosas, de experiências populares na cidade, com sua cartografia simbólica, que constrói o mundo do samba como lugar de discurso; estabelecendo embates, conciliações e intermediações sociais, bem como com mecanismos da indústria fonográfica e radiofônica para fazendo-se reconhecer como forma integrante da cidade moderna. A dissertação está distribuída em três capítulos: 1. Comunicações Poéticas na Cidade; 2. A Lírica das Relações Amorosas; 3. Memórias do Samba e do Carnaval Carioca

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Marcelino, Marcio Michalczuk. "Uma leitura do samba rural ao samba urbano na cidade de São Paulo." Universidade de São Paulo, 2007. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8136/tde-23102007-141606/.

Full text

Abstract:

A aglomeração de São Paulo no final do século XIX começa a tomar corpo de uma cidade moderna que se firma como metrópole em meados do século XX. O samba, muito mais que um simples estilo musical, chega da zona rural paulista e na aglomeração de São Paulo toma características \"urbanas\" passando a ser usado como voz por parte dos novos moradores, na grande maioria mão-de-obra barata. O crescimento do aglomerado impôs ao samba a necessidade de mudanças para ser incorporado à dinâmica urbana insurgente e de conseqüentes transformações sociais que ocorriam gerando centralidades peculiares. Visto como \"marginal\" na sociedade paulistana até praticamente o final do século XX, senão até hoje, cabe-nos desvendar em que contexto o samba se desenvolveu (início do séc. XX até início do séc. XXI), sempre na perspectiva do crescimento urbano paulistano, compreendendo seus valores e como estes contribuíram para a formação de uma cultura urbana paulistana típica de periferia formada em grande parte por pessoas vindas da área rural: na maioria negros que encontraram vasta heterogeneidade de tipos humanos e culturas, que aparentemente não poderiam se misturar, mas que acabaram identificando-se e fundindo-se no mesmo sentimento de pertença em uma nova realidade, agora urbana em suas vidas. A trajetória que o samba percorre do rural ao urbano serve como fundamento de leitura da metamorfose da sociedade brasileira, tendo São Paulo como referência no bojo da modernização da aglomeração e de sua metropolização.
The gathering of people in São Paulo city at the end of the XIX century starts to shape it into a modern city, which establishes itself as a metropolis at the end of the XX century. The Samba rhythm, much more than just a musical style, comes from the rural areas of the São Paulo State and in the bringing together of people, takes urban features and is used as a common voice by the newcomers, the vast majority of cheap labour. The growth of the gathering imposes a need of change to the Samba, so to be incorporated into the upcoming dynamic of it, as well as into social transformations which were happening, generating peculiar centralities. Not seen favourably by the society of the city, the Paulistas, until practically the end of the XX century, perhaps till today, we place ourselves to reveal in what context the Samba developed (from the beginning of the XX century until the beginning of the XXI century), always with a point of view based on the urban growth of São Paulo city, understanding its values and how these contributed in the formation of the city\'s typically urban and peripheral culture, formed a great deal by black rural people who found vast heterogeneity of human and cultural types which apparently could not mix, but ended up identifying with one another and based themselves in the same feeling which belonged to a new reality, now urban, in their lives. As a trajectory, the Samba travels from rural to urban and serves as a reading foundation to the metamorphosis of the Brazilian society, having the city of São Paulo as a reference in the interior of the modernization of the gathering and its metropolitanization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Barsalini, Leandro 1975. "As sinteses de Edison Machado : um estudo sobre o desenvolvimento de padrões de samba na bateria." [s.n.], 2009. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/283962.

Full text

Abstract:

Orientador: Jose Roberto Zan
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Artes
Made available in DSpace on 2018-08-14T03:04:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Barsalini_Leandro_M.pdf: 3541987 bytes, checksum: 0bcd3e98ffb0aa42541f74d33d72e652 (MD5) Previous issue date: 2009
Resumo: O presente trabalho investiga o desenvolvimento de padrões de execução da bateria e suas transformações desde a inserção do instrumento no cenário do samba urbano carioca até meados da década de 1960. Para tanto, fizemos transcrições e análises das performances de importantes representantes das duas primeiras gerações de bateristas brasileiros: Luciano Perrone e Edison Machado. Relacionando os dados levantados com os respectivos contextos históricos, levando em conta desde elementos estéticos musicais até questões técnicas relativas ao instrumento, observamos nesses bateristas a síntese de duas matrizes para padrões de execução, chamadas respectivamente samba batucado e samba de prato
Abstract: The present work investigates the development of samba drums patterns and its transformation since the insertion of the instrument in the scene of the carioca urban samba until the middle of the 1960's. Therefore, transcriptions and analyses of the performances of important representatives of the two first generations of Brazilian drummers were made: Luciano Perrone and Edison Machado. When relating the data raised with the respective historical contexts, considering since the musical aesthetic standards until technical issues related to the instrument, it was observed in these drummers the synthesis of two patterns of execution, respectively named samba batucado and samba de prato
Mestrado
Fundamentos Teoricos
Mestre em Música

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Aquino, Thiago Ferreira de. "Luciano Perrone: batucada, identidade, mediação." Universidade de São Paulo, 2014. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/27/27157/tde-30102014-155041/.

Full text

Abstract:

Luciano Perrone (1908 - 2001) foi músico baterista e percussionista de grande importância no Brasil. Atuando na Rádio Nacional desde sua inauguração, exerceu um papel central na consolidação tanto do gênero musical samba quanto do instrumento musical bateria. Sua carreira inicia quando o instrumento está recém-consolidado - o primeiro pedal de bumbo comercialmente produzido, marco nesse processo, data de 1910. Por sua vez, os primeiros registros da bateria no Brasil são de 1917. Ocupando posição de grande renome nessa primeira geração de bateristas do Brasil, Perrone coopera ao longo de quase toda sua carreira com o maestro Radamés Gnattali, que conhece em 1929. O interesse neste objeto de pesquisa se justifica a partir da importância da música popular na formação de uma identidade nacional. Conforme Vianna (1995), tanto uma quanto a outra se constituíram simultaneamente e mutuamente. Por circular em diversas práticas (bateria, percussão popular, percussão erudita), podemos entender Perrone a partir da noção de mediador (cf. HENNION: 1993, 2003 e VELHO: 2001). A partir do levantamento da trajetória e obra de Luciano Perrone, os objetivos do trabalho são: a) aprofundar a análise acerca da existência de elementos característicos em sua performance e a permanência ou mudança dos mesmos na consolidação de um estilo brasileiro na bateria - questões iniciadas nos trabalhos de Serra (2007) e Barsalini (2009); e b) investigar o processo de construção de Perrone como referência por gerações posteriores de músicos, e a intensificação deste processo na atualidade. Para isso, trabalha-se a partir de fontes bibliográficas, discográficas e de campo, de forma a abordarmos nosso objeto a partir de diversas perspectivas. Em termos de sua trajetória no contexto do campo musical brasileiro, percebe-se uma importante descontinuidade na execução do samba na bateria representada pelo surgimento da Bossa Nova. Inaugurando uma nova leitura da noção de modernidade em música, a Bossa Nova opera uma polarização entre o tradicional e o moderno na qual o estilo de Perrone encontra dificuldade de se encaixar. Por sua vez, do ponto de vista rítmico, analisamos a performance do samba na bateria por Luciano Perrone e por outros instrumentistas, contribuindo para aprofundar a descrição do gênero. Finalmente, a partir da centralidade da onomatopeia na concepção sambística de Luciano Perrone, comparamos o uso de recursos semelhantes em gravações de samba e em outras práticas musicais. A utilização deste procedimento por compositores de samba de diferentes estilos e trajetórias nos permite tecer algumas conclusões com validade para além de nossa amostragem, em busca de elementos característicos do gênero. Partindo desta investigação, constatou-se a manutenção de fraseados ligados ao paradigma rítmico do tresillo em sambas relacionados ao paradigma do Estácio (SANDRONI, 2001).
Luciano Perrone (1908-2001) was an important drummer and percussionist in Brazil. He performed in Rádio Nacional - the most important Brazilian radio broadcaster during the first half of the 20th century - and played a central role concerning both samba as a music style and the drumset as an instrument. Perrone started his career when the drumset was a recent instrument - the first commercially available bass drum pedal, a landmark, dates from 1910, and its first appearance in Brazil happens in 1917. In the first generation of Brazilian drummers, he is among the most proeminent, and works through most of his career cooperating with composer and arranger Radamés Gnattali. The interest in our research subject lies in the importance of popular music in Brazilian national identity. As stated by Vianna (1995), both are constituted simultaneously and mutually. Also, because of Perrone\'s work in several practices (drumset, popular percussion, concert percussion), he can be understood as a mediator (HENNION: 1993, 2003; VELHO, 2001). From Luciano Perrone\'s biography and work, the goals of this thesis are: - Improve the analysis on the characteristic elements of his performance on the drums, and conservation or change on these elements in a Brazilian drums style, issues Serra (2007) and Barsalini (2009) started to address, and; - Investigate Perrone\'s role as a reference to other generations of musicians, a process growing stronger in recent times. To reach these goals, one works with bibliographic, discographic and fieldwork sources, in order to address our subject from multiple perspectives. Concerning his trajectory in Brazilian musical field, there is an important gap concerning samba\'s execution on the drumset with Bossa Nova. This style promotes a new reading of the concept of modernity, and creates a polarization between traditional and modern in which Perrone\'s style has difficulties to fit in. On the other hand, from the rhythmic point of view, one analyzes Luciano Perrone\'s and other musician\'s samba performances on the drumset, contributing to improve this music style\'s comprehension. Finally,from the perception of the central role played by onomatopoeia in Perrone\'s performance of samba, one compares this procedure in different samba\'s and other musical practices\' recordings. Through the use of onomatopoeia by multiple samba composers from different styles, one arrives at conclusions which can extrapolate the analyzed sample, in search for samba\'s stylistic traces at large. It is then possible to identify the persistence of tresillo\'s paradigm-related phrases in sambas related to Estácio\'s paradigm (SANDRONI, 2001).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Raymundo, Jackson. "A poética do samba-enredo : a canção das escolas de samba de Porto Alegre." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2015. http://hdl.handle.net/10183/117563.

Full text

Abstract:

No século XX, o samba se tornou verdadeiro sinônimo de “brasilidade”. Num contexto de afirmação de nacionalismos, o ritmo outrora perseguido pelas autoridades policiais se tornou um símbolo pátrio. Com a fundação das escolas de samba, não só o carnaval muda a sua cara e se torna mais “ordeiro”, mas cria-se um gênero artístico próprio: o desfile de escolas de samba, gênero que desenvolve a sua própria canção, o samba-enredo. Esta pesquisa tem por objetivo esmiuçar os elementos literários/cancionais do samba-enredo, em busca do que o caracteriza como gênero cancional. O estudo sobre o samba-enredo deve estar relacionado ao gênero artístico do qual é indissolúvel. A análise é panorâmica, mas o aprofundamento de corpus se dá a partir das canções produzidas pelas escolas de samba de Porto Alegre no período entre 1976 e 2014. Diante disso, foram montadas unidades de sentido e sistematizados longas durações, ciclos e eventos.
In the twentieth century, the samba has become synonymous with "Brazilianness". In a context of nationalism statement, the pace once chased by the police became an identity symbol. With the foundation of the samba schools, not only the carnival changes its face and becomes more "orderly", but creates its own artistic genre: the parade of samba schools, genre that develops its own song, the samba-song (samba-enredo). This research aims to scrutinize the literary / musical elements of samba, in search of the features as musical genre. The study on the samba-song (samba-enredo) should be related to artistic genre which is indissoluble. The analysis is panoramic, but the corpus of deepening occurs from the songs produced by samba schools of Porto Alegre produced in the period between 1976 and 2014. Thus, meaning units were assembled and systematized long durations, cycles and events.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Kuijlaars, Antoinette. "La civilisation du samba : Sociologie des ritmistas d’école de samba à Rio de Janeiro." Thesis, Lyon, 2020. http://www.theses.fr/2020LYSE2053.

Full text

Abstract:

« Plus grand spectacle du monde », le défilé carnavalesque des écoles de samba cariocas constitue une pratique culturelle à la fois associée à une population marginalisée, noire et populaire, et portée comme un symbole de la culture nationale brésilienne transcendant les appartenances de classe et de race. L’étude ethnographique du quotidien et des pratiques des ritmistas qui composent les baterias, « cœur » percussif des défilés, a pour objectif de mettre au jour les enjeux de cette contradiction. Celle-ci, inhérente aux écoles de samba depuis leur apparition dans les années 1920-30, se traduit dans une quête de légitimité, de respectabilité et de civilisation de la part de ces institutions comme des individus qui les composent, ce qui conduit à la mise en place d’une discipline caractérisée par l’euphémisation des marqueurs raciaux et le lissage des relations de classe, ainsi que de rapports de légitimité complexes. L’approche repose sur une mise en perspective sociohistorique, théorique et politique du matériau ethnographique. Elle se situe dans le cadre d’une sociologie configurationnelle appliquée à la sociologie de la domination, et attachée à la mise au jour des rapports d’interdépendance à de multiples niveaux ainsi que des reconfigurations en train de se faire. L’objectif de cette thèse est de questionner les matérialisations sociales, symboliques et pratiques d’une configuration de rapports de pouvoirs dans un contexte postcolonial et postesclavagiste. La quête de civilisation des écoles de samba, inscrite dans le processus de civilisation brésilien, engendre un vaste dispositif disciplinaire aux dimensions multiples, qui structure les logiques d’appartenance de classe, de race et de genre, et a des effets concrets sur le développement de pratiques musicales à la portée hautement symbolique, ainsi que sur les représentations et trajectoires des ritmistas. La partie introductive de la thèse apporte un cadrage théorique, historique et méthodologique, structurant l’analyse des enjeux spécifiques du terrain des baterias d’écoles de samba. La première partie aborde les baterias en tant que dispositif institutionnel disciplinaire, tant au niveau collectif qu’individuel, au travers de l’étude des conditions sociales de l’entrée dans la pratique, de la configuration du dispositif disciplinaire interne aux baterias, de son inscription dans les corps, et de ses dimensions temporelles. Les caractéristiques de ce dispositif sont au principe de la bateria comme espace de reconfiguration des appartenances de classe, de race et de genre, du fait de l’imbrication des dynamiques de quête et de processus de civilisation, examinées dans la seconde partie. Enfin, la troisième partie questionne les effets de ce processus de civilisation sur les pratiques musicales, en analysant la configuration des modes d’apprentissage, les pratiques d’écoute musicale des ritmistas, ainsi que la fabrique, l’utilisation et la réception des critères de jugement des baterias
“The greatest show in the world”, the carioca samba schools’ carnival parade is a cultural practice both associated with marginalized, black and popular population and constitutes a symbol of Brazilian national culture, transcending class and race identity. The ethnographical study of the daily life and practices of the ritmistas, who compose the baterias, percussive “heart” of the parades, aims at revealing what is at stake about this contradiction. Inherent to the samba schools since they appeared in the 1920’s and 30’s, this contradiction results into a legitimacy and respectability quest, from those institutions as well as the individuals who compose them, which leads to the implementation of a strong discipline, characterized by the euphemizing of race and class distinctions, such as by complex legitimacy relationships. The ethnographical material has been put into a sociohistorical, theoretical and political perspective, within the framework of a configurational sociology, applied to a domination sociology, in which the interdependence relationships at multiple levels and ongoing reconfigurations are revealed. The thesis aims at questioning the social, symbolical and practical materializations of a power relationship configuration in a postcolonial and postslavery context. The civilization quest in the samba schools, coming within the scope of the Brazilian civilization process, creates a multidimensional disciplinary dispositive, structuring the class, race and gender identities, and has concrete effects on the development of highly symbolical musical practices, such as on the ritmistas’ representations and trajectories. The introductive part of the thesis brings a theoretical, historical and methodological framework, showing the stakes of the specificities of the samba schools’ baterias field. The first part tackles the baterias as an institutional disciplinary dispositive, at a collective as well as individual level, through the study of the social conditions of the beginning of this practice, the configuration of the disciplinary dispositive inside the baterias, its bodily inscription, its temporal dimensions. The characteristics of this dispositive are the cause of the bateria seen as a space of reconfiguration of class, race and gender identities, because of the imbrication of the dynamics of civilization quest and process, which are studied in the second part. The third part questions the effects of this civilization process on the musical practices, through the analysis of the learning modes configurations, practices of musical listening, such as the manufacturing, the use and the reception of judging criteria of the baterias

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Silva, Gelson Luiz da. "O samba sacramentado: a música na cadência do samba do Quintal do Divina Luz." Universidade Federal de Minas Gerais, 2012. http://hdl.handle.net/1843/AAGS-9AHMVM.

Full text

Abstract:

Herein we analyze a roda de samba in several aspects. We try to understand how the sambistas articulate a network of social and musical relations. Our aim has been to verify how the music is performed and how the members of the audience behave when they interact among themselves and with the performers. Initially, we describe the environment and the agents directly involved in the roda de samba: the owner and his or her contractors. Available historiographic data on this theme has allowed us to understand the origin of percussion performances in Brazilian music in different scenarios. These additional references to this kind of music have been extremely important to understand the structure of the environment in which the roda de samba takes place. We have made video-clips and interviews to register the behavior of agents in that network of relations. Through these videos, we have recognized recurrent standards of rhythm that identify the musical style of the group. We have selected the lyrics of outstanding songs composed by some members of the group in order to understand the themes they develop. Readings in philosophy and semiology have allowed us to understand attitudes and positions of the members of the audience of Quintal the place where the research has taken place - as well as the attitude of the musicians. Drawing on the concepts of street, - a public place - as the unknown, the unpredictable, and the concept of home, - a private place - as a protected environment, taken from one of the authors used as a reference in this dissertation. We have concluded that the musicians have immersed themselves in a symbiotic process. This process fuses elements of street and home. To sum up, we have perceived some of the conceptions which are presents in the typically Brazilian musical phenomenon - Roda de samba.
Este é um estudo no qual observamos e analisamos uma roda de samba em diversos aspectos. Buscamos entender como os sambistas se articulam em uma rede de relações musicais e sociais. O objetivo foi verificar como se dá o processo de realização da música pelo grupo musical e de como se comportam os apreciadores frente à música praticada naquele espaço quando interagem entre si e com o grupo musical. Iniciamos traçando o perfil do local e dos agentes diretamente responsáveis pela realização da roda de samba, que são: o proprietário e seus prestadores de serviço. Consultamos a literatura que nos antecedeu no estudo desse tema, repassando dados historiográficos que nos permitissem entender como se desenvolveu a prática percussiva na música brasileira em seus diversos ambientes e momentos. Outras referências ao gênero musical foram de suma importância no entendimento da estrutura dos espaços onde se realizam as rodas de samba. Continuando em nosso objetivo fizemos entrevistas e filmagens através das quais foi possível registrar comportamentos dos agentes que atuam naquela rede de relações. Através dessas filmagens, levantamos os padrões rítmicos mais recorrentes naquele núcleo de sambistas e que determinam o estilo musical do grupo. Elencamos algumas letras de canções inéditas, compostas por alguns dos membros do conjunto, para conhecer o teor dos temas ali desenvolvidos. A leitura de autores relacionados à filosofia e à semiologia facilitou-nos a compreensão de atitudes e posicionamentos dos frequentadores do Quintal, cenário no qual se desenvolveu a pesquisa, assim como dos músicos. Apoiamos nos conceitos casa e rua, extraídos da obra de um dos autores nos quais sustentamos nossos pressupostos, e detectamos que os músicos imergiram em um processo simbiótico, que funde elementos da música realizada no espaço público da rua, com os do espaço familiar que é a casa. Em suma, foi possível perceber algumas fórmulas que operam na concepção de um fenômeno musical tipicamente brasileiro, que é a roda de samba.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Sambad'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles