Relevant bibliographies by topics / Säkerhetspolitk / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Säkerhetspolitk.

Dissertations / Theses on the topic 'Säkerhetspolitk'

Author: Grafiati
Published: 29 July 2024
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Säkerhetspolitk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Petrusic, Andelina. "Säkerhetspolitik, Medborgare & Frihet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35175.

Full text
Abstract:
The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people’s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen’s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives. The negative freedom states that freedom is something natural and it is not possible to achieve with new policies and new legislation, while the republican freedom states that freedom is something for the individual to achieve within the laws. U.S. Department of Homeland Security is a department in USA, which has taken measures, such as tougher legislation to increase people’s freedom with help from The Patriot Act. Europol has developed and become one of the most important authorities in the EU to prevent terrorism. The European arresting order has led to a more effective work between member states to secure their citizens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sahlén, Torbjörn. "Fransk säkerhetspolitik efter kalla kriget." Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1884.

Full text
Abstract:
I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare. Ytterligare närmanden synes vara starkt sammanknippade med franska krav på eneuropeisering av NATOs kommandostruktur.Författaren bedömer att fransk strategi syftar till att stärka EU-samarbetet och genom detta etableraen starkare europeisk pelare inom NATO samt att göra NATO till en organisation som suddar ut dengamla blockuppdelningen i Europa.
The aim of this essay is to analyse the French relation to European andTransatlantic co-operation. A theory of institutionalism is used to support analysiswhich focuses on if and how French security policy and EU or NATO treatieseffect each other during the years of 1989-2001.In order to achieve the objective, questions are posed about if and how theFrench relation to European and Transatlantic security co-operation have changedafter the cold war. Questions are also posed about the characteristics of Frenchpolicy towards security co-operation within EU and NATO.The analyse shows that France have played a major role in the EU securityco-operation development and that the French policy and the EU decisions effecton each other is escalating. It also shows that progress within EU security cooperationseems to bee connected to French relations towards Germany and GreatBritain.France also seems to have taken serious steps towards NATO co-operationup to 1997, after which the progress seems to stop. Through the higher degree ofparticipation France has achieved greater influence over NATO decisions thanbefore. Further steps towards NATO co-operation is probably strongly connectedto French demands on a stronger European position within NATO commandstructure.The writer estimates that French strategy aims on strengthening EU securityco-operation and thereby establishing a stronger European pillar within NATO.Further on it may also aim on developing NATO into a pan-Europeanorganisation which prevents a new block division in Europe.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nelson, Ivar. "Svensk säkerhetspolitik : en sammanhängande politik?" Thesis, Försvarshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2057.

Full text
Abstract:
Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 – ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna. Beteendena tolkas även genom två perspektiv; neutralitetspolitiken samt strategisk kultur och identitet. Slutsatserna som dras av undersökningen är att det inte föreligger några nämnvärda diskrepanser mellan deklarerad och agerad säkerhetspolitik så som de manifesteras i propositionerna. Kopplingen mellan nutida svensk säkerhetspolitik och perspektiven är tydlig om än med vissa motsättningar.
During the cold war, there were significant differences between the declared Swedish security policy and the way it was actually carried out. Sweden was not quite as neutral as it purported to be and maintained covert collaborations with the west throughout the cold war. This history of contradicting policies raises the question if contemporary Swedish security policy contains significant discrepancies. The purpose of this paper is to explore the correlation between the bill 2008/09:140 – a useable defence and bill 2010/11:111 – Swedish participation in international military action in Libya. The bills are analysed from a number of empirically proven small state foreign policy behaviours aimed at increasing influence and thus, for a small state in Europe like Sweden, increasing power. These behaviours are also interpreted through two perspectives: the Swedish policy of neutrality and Swedish strategic culture and identity. The conclusion drawn from the study is that there are no significant discrepancies between declared and acted security policy as manifested in the propositions. The connection between contemporary Swedish security policy and the perspectives are clear, albeit with some differences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rova, Per. "Rysslands säkerhetspolitik under Vladimir Putins ledning." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8379.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rydström, Samuel. "Realism och idealism i svensk säkerhetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5460.

Full text
Abstract:
Contemporary Swedish security policy indicates a shift from an international orientation into an increased nationally emphasized policy. This thesis questions if the governmental view on security and external context has changed from a liberal to a more realist notion and how that may be reflected in the security policy transformation 2004-2015. The liberal and realist schools of thought constitutes the basis of the analytic framework. Realists argue that international relations are tinged by anarchy, uncertainty and power struggle between states while liberalists share an optimistic view on humanity and contend that international relations can overcome anarchy. The conclusion of the thesis argues that a realist view of the surrounding world has increased in response to the Russian violations against Georgia and Ukraine. This is also reflected in the security policy transformation process. However, the government´s views seem to have retained liberal values on security along with the essence of external relations as a means to take unified action against a broad scale of security threats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Axelsson, Jörgen. "Avskräckning inom svensk försvars- och säkerhetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4654.

Full text
Abstract:
Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då? Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet har bestått av officiella politiska och av Försvarsmakten framställda dokument från 1950-talet respektive nutiden. Undersökningen har visat att det finns skillnader, som kunnat utläsas av de analyserade dokumenten, i uppfattningarna om avskräckning mellan kalla kriget och idag. En viss diskursiv glidning framträder tydligt med förändringar både i synen på behovet av avskräckning, men också gällande vilka förmågor som krävs för att åstadkomma det. Numera anses internationellt engagemang och samarbete vara det som främst bidrar till att avskräcka en potentiell angripare trots mindre militära resurser idag jämfört med under 1950-talet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Carleson, Mikael. "Nord Stream : en säkerhetspolitisk miljödebatt." Thesis, Försvarshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1401.

Full text
Abstract:
Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ”den ryska gasledningen”, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss.
The planed gas pipeline Nord Stream, or “the Russian gas pipeline”, has been subject of an intensedebate since the fall off 2006 in both media and in the Swedish parliament. The debate havecovered a wide area of subjects where environmental issues and security policy have beenfollowed by arguments concerning Swedish freedom of action within the framework of the UNLaw of the sea and with Swedish administrative law.The purpose of this work is to analyse the debate concerning Nord Stream from the time when theproject was first presented and up until the Special debate in the Swedish parliament on the sameday as the request from Nord Stream AG to go on with the project was received by the Swedishgovernment. The source materials are debate articles in the two leading Swedish newspapers andfrom the Swedish parliament, the riksdag. The material has then been analysed from an argumentanalysis model according to Arne Næss.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wischer, Sjöberg Johann. "Sveriges Säkerhetspolitik : En dispositiv Studie 2015-2020." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pedersen, Henrik, and Daniel Carlson. "IT-säkerhetspolicy – efterlevs den av anställda?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik och datavetenskap, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3638.

Full text
Abstract:
ABSTRACT The main purpose of IT security policies is to protect companies against intrusion and unwanted spread of information. Statistics show that IT related crimes tend to increase and because of that it is important, from the company’s side of view, to be well prepared. The IT security policy is an important part of that preparation. A lot of the crimes related to IT can be deduced indirectly to employees at the companies where the crime takes place. By creating a better understanding of the security aspects and threats, the employee can help to protect the company from this indirect criminal activity. This Bachelor thesis examines whether the personnel at Blekinge Wing (F 17) are complying their current IT security policy. This is done in form of an extensive questionnaire. The purpose of this thesis is to examine if the employees at F 17 are complying an already sanctioned IT security policy. The result of our examination shows that the employees at F 17 in some ways don’t comply with their IT security policy. There are differences in how the employees comply with the policy depending on their educational level of IT security and in what way they have been informed about the policy. The ones that hadn’t taken part of the policy at all are the ones that tend to break the most against the policy.
SAMMANFATTNING IT säkerhetspolicys är huvudsakligen till för att skydda företag mot intrång och oönskad spridning av information. Statistik visar att den IT-relaterade brottsligheten ökar och då är det viktigt att företagen är väl förberedda mot dessa. IT-säkerhetspolicyn utgör en viktig del i denna förberedelse. Statistik visar på att de IT relaterade brotten ökar och då är det viktigt att företagen är väl förberedda mot dessa. IT säkerhetspolicyn utgör en viktig del i denna förberedelse. Många av de IT brott som begås kan härledas indirekt till anställda vid de företag där brotten sker. Genom att skapa en bättre förståelse för säkerhetsmässiga risker och hot hos den anställde kan man skydda företaget mot denna indirekta medverkan till brottslighet. Detta kandidatarbete undersöker huruvida personalen vid Blekinge Flygflottilj (F 17) efterlever sin gällande IT säkerhetspolicy. Detta görs i form av en omfattande enkätundersökning. Syftet med arbetet är att se hur en förankrad IT-säkerhetspolicy efterlevs av anställda vid F 17. Resultatet av undersökningen visar att de anställda i viss mån bryter mot F 17:s IT säkerhetspolicy. Beroende på vilken grad av IT säkerhetsutbildning och på vilket sätt den anställde tagit del av policyn, visar det sig vara skillnader i hur de efterlever denna. De som inte alls tagit del av policyn var de som bryter mest mot denna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundqvist, Emelie. "Rysslands politiska utveckling : En fallstudie över svensk säkerhetspolitik." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2093.

Full text
Abstract:

The Swedish security policy has changed from stressing neutrality to embrace co-operation within the EU and other organisations. New threats like terrorism, boarder-crossing criminality and natural disasters require new ways to deal with this type of problems to protect the society. Since the beginning of 21st century the high Russian economic growth has made it possible for the country to play an increasingly role as a superpower on the international political stage. In the same time the democratic development has been replaced by an autocratic rule which has obstructed the Russian- European relations. From a Swedish security policy view the Russian political development is of importance and the picture of Russian as a threat has changed from 1996 to 2008/09. 1996 there were an optimistic view of Russia and that it finally could integrate with the rest of Europe but in 2008/09 this as changed. Today Russian politics strive not to democracy and integration but to the role as a superpower and to gain influence in it’s near abroad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Fors, Thomas, and Martin Myhrberg. "TILLSAMMANS MED ANDRA : Ett vägval inom svensk säkerhetspolitik." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74681.

Full text
Abstract:
Militära samarbeten är stora säkerhetspolitiska frågor som kräver väl avvägda beslut.Uttrycket tillsammans med andra har genomsyrat svensk säkerhetspolitik de senaste tio åren. Säkerhetspolitiken är komplex och valet av partner inom försvarssamarbeten behöver studeras, förstås och förklaras. I denna uppsats studeras militära samarbeten genom hur uttrycket tillsammans med andra används politiskt och militärt. Syftet med studien är att söka förklaringar på de militära samarbeten som Sverige genomför. Detta görs genom en kvalitativ jämförande fallstudie av två utvalda fall. Studien visar att integrationsteoretiska förklaringsmodeller kan användas för att förklaramilitära samarbeten. I analysen har ett fall av militärt samarbete med Finland studerats jämte ett fall av militärt samarbete med Nederländerna. Samarbetet med Finland kan till huvuddel förklaras med mellanstatlig integrationsteori och samarbetet med Nederländerna förklaras till huvuddel med neofunktionalism. Slutsatserna kopplas också samman med de säkerhetsstrategiska begreppen vilket skapar djupare förståelse för den komplexa och dynamiska process som leder fram till ett militärt samarbete. Svenska säkerhetsstrategiska mål påverkade av vår omgivande strategiska miljö styr metod och medel på ett sätt som tillsammans med integrationsteorier förklarar valet av samarbetspartner inom säkerhetspolitiken.
Military collaborations with other countries are considerable security policy matters which require well balanced decisions. The expression in collaboration with others has permeated Swedish security policy through the last decade. Security policy are complex and the choice of a partner in military collaborations needs to be studied, understood and explained.  In this composition military collaborations are studied through how the expression in collaboration with others is used both in a military and in a political context. The purpose is to explain the military collaborations that Sweden carries out. This is done with a qualitative comparing case study with two selected cases.  The study shows that theories of integration can be used to explain military collaborations. In the analysis one case of collaboration with Finland has been studied beside one case of collaboration with the Netherlands. The collaboration with Finland is mainly explained with intergovernmentalism and the collaboration with the Netherlands is mainly explained with neofunctionalism.  The conclusions are also connected to strategic terms which creates a profound understanding for the complex and dynamic process that leads into a military collaboration. Sweden's strategic objectives influenced by our surrounding strategic context directs the methods and means in a way that together with theories of integration explains the chosen partner in security policy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Hall, Lars. "Amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till EU:s militära krishanteringsförmåga." Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1921.

Full text
Abstract:
I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001. Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden.
The essay analyses American foreign and security policy conducted verbally by predecessors of the Clinton and Bush administrations due to the development of the military crises response capabilities of the European Union. The analysed period stretches from year 2000 until the first quarter of year 2001. The analysis aims at determining if there are any substantial divergences regarding the policies of the two administrations. The analysis also aims at conducting a brief prediction in what principal features the Bush administration will continue to conduct their policy on European Security and Defence Policy (ESDP) until the end of their term of office. In order to accomplish the analysis it is based on a model of Kjell Goldmann suggesting that international-political action is affected by ideological and domestic-strategic considerations. Above that, in order to increase perspicuity the empirical matters, statements and arguments, are categorized in schools of thought. The author can establish that nothing indicates substantial divergences in the policies conducted by the two administrations on the matter of development of the military crises response capabilities of the European Union. Slight discrepancies in the political rhetoric’s is all that is indicated. The future policy of the Bush administration on the issue of ESDP will most likely be a continuation of the already established policy implying an American support as long as it won’t counteract with American national interests.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Hellquist, Joachim. "Försvars- och säkerhetspolitisk resonans i militärstrategisk doktrin." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-7080.

Full text
Abstract:
In recent years the political situation in the Baltic sea region has deteriorated. This can mainly be referred to a change in Russia’s threat posture, which has caused Sweden to refocus military strategic doctrine from international peace operations towards national defence. The new doctrine involves elements of deterrence through what is called a “threshold effect” which is aimed at discouraging a potential aggressor from taking military action towards Sweden. The doctrine is implemented despite obvious lack of military power and that recent research questions the usefulness of deterrence strategies. This essay examines to what extent the discourse in political security policy is implemented in development of new doctrine. This is done by examining two cases of doctrine development in conjunction with different discourses in Swedish security policy. The implementation of security policy is viewed as a framing process, where the security policy frame is projected at the Swedish armed forces through a defence bill. The result of the examination show that the discourse in political security policy have a high degree of resonance in the military doctrine but that there are some areas connected to the defence forces narrative and culture where the frame lacks resonance. The adaptation of a deterring threshold affect can be connected to these circumstances.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Friberg, Kasper. "Dagordningsmaktens inflytande på utrikes- och säkerhetspolitik : - En studie om svensk massmedias bevakning av Ukrainakrisen och dess potentiella påverkan på svensk utrikes- och säkerhetspolitik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28522.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Asllani, Donika. "En studie om europeisk identitet : Utrikes- och säkerhetspolitik i EU." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105188.

Full text
Abstract:
This study examines the European council and its connection to CFSP and the European identity. It will give a perspective of the change in common foreign-security policy from the Maastricht Treaty to the Lissabon treaty. The study will reproduce a perspective through time and describe the main ideas in CFSP and make a connection to how it created a European identity. The empirical material will conclude the European council results. To give more perspective, an idea analysis will be operating to capture the ideas of the various materials describing European identity and the CFSP. Henceforth using the empirical material to conclude a result for the analysis. For the analysis to be complete subjects such as normative power and actorness will have a part in the work in CFSP. Social constructivism as a theory will help to understand the power that European identity has in international cooperation. To conclude this, abstract the study will structure a difference in the work of the CFSP and its strategy to promoted democracy, and peace.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Wallin, Tobias. "SVERIGES FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK I FÖRÄNDRING, FRÅN LIBERALISM TILL REALISM?" Thesis, Försvarshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8601.

Full text
Abstract:
The Swedish government states that the security policy situation in the region has changed in the last decade, mainly due to Russia's increasingly aggressive actions in Europe. In this study liberalism and realism are used to investigate how Sweden has chosen to safeguard its state security in this period. The study focuses on the Swedish defence bills from 2009 (2008/09:15) and 2015 (2014/15:109). To collect data, a qualitative text analysis was used with indicators derived from liberalism and realism. The result shows that the Swedish defence bill from 2009 is characterized by a liberal security policy where cooperation, integration and interdependence were considered to be factors that promote security. The defence bill from 2015 reflects an increase of the realistic security perspective where territorial integrity, sovereignty, independence and military defence have a higher value. The realistic view of security has thus gone from almost non-existent in the former bill to being equivalent to the liberal view of security in the latter. It is a remarkable shift that suggests that Sweden has changed its view of security in the last decade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Berggren, Jonatan. "Mål och metoder i svensk säkerhetspolitik : Policykoherens i Ett användbart försvar." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2757.

Full text
Abstract:
Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet – ersättningen blev vad som kommit att kallas en ”solidaritetstrategi”. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara. Utgångspunkten i undersökningen är därför att söka klargöra hur väl den svenska säkerhetspolitikens mål och metoder hänger samman, givet att utformningen av dessa är sprungna ur olika faktorer. Föreligger överensstämmelse, dels inbördes mellan olika metoder för att nå målen, dels mellan dessa metoder och den övergripande målsättningen, eller går det att identifiera brister och oklarheter? Den metodologiska utgångspunkten har varit en innehållslig idéanalys, där propositionen Ett användbart försvar tillsammans med regeringens utrikesdeklaration använts för att teckna en bild av den säkerhetspolitiska målsättningen och strategin utifrån den strategiska hierarkin. Denna bild har i sin tur sedan analyserats med utgångspunkt i begreppet policykoherens. Slutligen har analysen placerats i en kontext, i det att den sätts i relation till motsvarande förhållande i den föregående svenska säkerhetspolitiska epoken, det kalla kriget. Undersökningen visar att den säkerhetspolitiska strategin hänger relativt väl samman på de högre nivåerna, i det att den betonar samarbetesstrategier för att nå säkerhet tillsammans med andra länder. I de stratgier som syftar till konkret genomförande återfinns dock koherensproblem, främst knutet till den unilaterala solidaritetsförklaringen och den militära allianfriheten; säkerhet ska skapas tillsammans med andra, men samtidigt saknas garantier för att hjälp faktiskt kommer i händelse av kris eller konflikt. Mindre koherensproblem uppstår som följd av detta, men förekommer också självständigt i det att hotbilden som beskrivs i propositionen är mångtydig och därmed undandrar sig den analys som skulle krävas för att kunna beskriva politiken som sammanhängande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Arnberg, Johan. "Hetare spänningar i ett smältande Arktis : stormakters inflytande på norsk säkerhetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9254.

Full text
Abstract:
Till följd av stigande temperaturer smälter isen i Arktis. Farleder öppnas för transporter och de naturtillgångar som legat skyddade av isen blir tillgängliga för utvinning. Stormakterna USA, Ryssland och Kina intresserar sig för regionen och dynamiken mellan dem påverkar den säkerhetspolitiska situationen däri. I Euro-Arktis upplever Norge sedan 2009 en alltmer utmanande säkerhetspolitisk situation, från att ha varit i en ohotad situation till ett ökat hot från Ryssland. De allianser och bilaterala samarbeten Norges säkerhet har vilat på är inte längre tillräckliga. Som småstat är Norges säkerhetspolitik, trots ett primärt intresse av närområdet, beroende av hur stormakter agerar. Småstater och specifikt Norge är, i jämförelse med stormakterna, relativt outforskade. I denna teorikonsumerande fallstudie undersöks utifrån ett realistiskt perspektiv hur stormakterna USA, Ryssland och Kinas maktkamp påverkar Norges säkerhetspolitiska val. Studien avhandlar perioden 2009 till 2019. Studiens resultat visar att rivaliteten mellan USA och Ryssland, samt USA och Kina har ökat under tidsperioden, vilket påverkar den säkerhetspolitiska dynamiken i Norges närområde. Vidare har Natos och USA:s splittrade fokus inneburit att Norge tvingats söka säkerhet genom att stärka sin militära förmåga och samarbeta närmre med framför allt Sverige och Finland. Slutligen visar studien att småstater noggrant behöver välja sin säkerhetsstrategi då stora allianser och stormakter inte alltid har samma prioriteringar som småstater.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Vaitkuté, Laura. "Säkerhet kontra desinformation : En idéanalys av Europeiska unionens säkerhetspolitik mot desinformation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54875.

Full text
Abstract:
Disinformation is a growing problem in a fast changing world, where technology today contributes to the spread of false and sometimes directly harmful information. Within the field of international security studies there is an ongoing theoretical conflict over whether or not security ought to be expanded to include issues that otherwise do not concern the traditional state and military-centric approach. One such issue is the multifaceted phenomenon disinformation, which some claim has little or no meaning and relevancy within the international arena. This is because it mainly influences individuals. Nevertheless, the EU has still initiated security work to combat disinformation. The main purpose of this study is to describe and illustrate how disinformation is defined within the EU’s security framework. Applying David. A Baldwins conceptual dimensions and ideal types and anchoring them in the prominent theories realism, liberalism and constructivism, the study aims to describe and illustrate how EU views disinformation in its pursuit for security. The study later shows that disinformation needs to be affirmed and taken more seriously by the international community.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Eile, Mattias, and Kalle Fahlander. "Mellan värderingar och intressen : Temattisk analys av svensk säkerhetspolitik 2008-2020." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45192.

Full text
Abstract:
Försvarsbeslutet 2020 innebär en markant ökad satsning på det svenska försvaret. Även om satsningen inte är jämförbar med upprustningen under andra världskriget och den inte når samma nivå som det kalla krigets neutralitetsförsvar, så utgör satsningen ett trendbrott. Under ett drygt decennium har försvaret gått från att utgöra ett ”särintresse”, ständigt utsatt för reduceringar, till att nu vara föremål för satsningar som innebär att försvaret återetableras på flera orter i landet. Förmågor och förband som varit föremål för avvecklingsdiskussioner får tillskott och den operativa förmågan skall öka. Perioden har också inneburit satsningar på, det i det närmaste bortrationaliserade, totalförsvaret i syfte att öka samhällets motståndskraft och medborgarnas skydd.Författarna vill med denna uppsats undersöka om det senaste decenniets förändringar av försvars- och säkerhetspolitiken kan beskrivas utefter en teoretisk referensram av realism och liberalism. Undersökningens huvudsakliga empiriska material utgörs av utrikes- och säkerhetspolitiska inriktningsdokument och linjetal från perioderna 2008/09, 2014/15 och 2019/20. Dessa dokument undersöks kvalitativt med en metod för tematisk analys och förändringar i det empiriska resultatet analyseras utefter idealtyperna realism och liberalism. Undersökningens slutsatser visar att de försvarspolitiska förändringarna går att beskriva utefter idealtyperna realism och liberalism och den svenska försvarspolitiken har i flera avseenden fått ett ökat inslag av realism samtidigt som den ideologiska grunden är bestående. En del urkunder beskriver det som ett paradigmskifte.
The Defense Bill of 2020 meant a significant increase in investment in the Swedish defence. Even if the investment is not comparable to the rearmament during the Second World War and it does not reach the same level as the Swedish armed forces of the Cold War neutrality had, the investment constitutes a change of trend. During little over a decade, the defence has gone from being described as a “special interest”, constantly exposed to reductions, to now being the subject of investments that mean that the Armed Forces is re-established in several places in the country. Capabilities and units that have been the subject of reduction discussions will be reinvigorated and the operational capability will increase. The period has also involved investments in, the almost dismantled, total defence in order to increase society's resilience and the protection of its citizens. With this dissertation, the authors want to investigate whether the changes in defence and security policy over the past decade can be described according to a theoretical frame of reference of realism and liberalism. The dissertation’s main empirical material consists of foreign and security policy documents and declarations from the periods 2008/09, 2014/15 and 2019/20. These documents are examined qualitatively with a method for thematic analysis and changes in the empirical result are analysed according to the ideal types of realism and liberalism. The inquiry’s conclusions show that the defence policy changes can be described according to the ideal types of realism and liberalism, and Swedish defence policy has in several respects gained an increased element of realism even though the ideology is consistent. Some documents describe it as a paradigm shift.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Eile, Mattias, and Kalle Fahlander. "Mellan värderingar och intressen : Tematisk analys av svensk säkerhetspolitik 2008-2020." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45192.

Full text
Abstract:
Försvarsbeslutet 2020 innebär en markant ökad satsning på det svenska försvaret. Även om satsningen inte är jämförbar med upprustningen under andra världskriget och den inte når samma nivå som det kalla krigets neutralitetsförsvar, så utgör satsningen ett trendbrott. Under ett drygt decennium har försvaret gått från att utgöra ett ”särintresse”, ständigt utsatt för reduceringar, till att nu vara föremål för satsningar som innebär att försvaret återetableras på flera orter i landet. Förmågor och förband som varit föremål för avvecklingsdiskussioner får tillskott och den operativa förmågan skall öka. Perioden har också inneburit satsningar på, det i det närmaste bortrationaliserade, totalförsvaret i syfte att öka samhällets motståndskraft och medborgarnas skydd.Författarna vill med denna uppsats undersöka om det senaste decenniets förändringar av försvars- och säkerhetspolitiken kan beskrivas utefter en teoretisk referensram av realism och liberalism. Undersökningens huvudsakliga empiriska material utgörs av utrikes- och säkerhetspolitiska inriktningsdokument och linjetal från perioderna 2008/09, 2014/15 och 2019/20. Dessa dokument undersöks kvalitativt med en metod för tematisk analys och förändringar i det empiriska resultatet analyseras utefter idealtyperna realism och liberalism. Undersökningens slutsatser visar att de försvarspolitiska förändringarna går att beskriva utefter idealtyperna realism och liberalism och den svenska försvarspolitiken har i flera avseenden fått ett ökat inslag av realism samtidigt som den ideologiska grunden är bestående. En del urkunder beskriver det som ett paradigmskifte.
The Defense Bill of 2020 meant a significant increase in investment in the Swedish defence. Even if the investment is not comparable to the rearmament during the Second World War and it does not reach the same level as the Swedish armed forces of the Cold War neutrality had, the investment constitutes a change of trend. During little over a decade, the defence has gone from being described as a “special interest”, constantly exposed to reductions, to now being the subject of investments that mean that the Armed Forces is re-established in several places in the country. Capabilities and units that have been the subject of reduction discussions will be reinvigorated and the operational capability will increase. The period has also involved investments in, the almost dismantled, total defence in order to increase society's resilience and the protection of its citizens. With this dissertation, the authors want to investigate whether the changes in defence and security policy over the past decade can be described according to a theoretical frame of reference of realism and liberalism. The dissertation’s main empirical material consists of foreign and security policy documents and declarations from the periods 2008/09, 2014/15 and 2019/20. These documents are examined qualitatively with a method for thematic analysis and changes in the empirical result are analysed according to the ideal types of realism and liberalism. The inquiry’s conclusions show that the defence policy changes can be described according to the ideal types of realism and liberalism, and Swedish defence policy has in several respects gained an increased element of realism even though the ideology is consistent. Some documents describe it as a paradigm shift.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Höckerman, Kasper. "Aktörskoalitioner i svensk säkerhetspolitik : En analys av riksdagspartiernas inställning till Natomedlemskap." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74503.

Full text
Abstract:
Studien avser att förklara riksdagspartiernas inställning mot Natomedlemskap över tid. Därför utförs en policyanalys inom ramen för ''The Advocacy Coalition Framework'’. Detta genomförs genom att kategorisera riksdagspartierna till relevanta advocacy coalitions utifrån deras beliefs. Studien använder sig av utrikespolitiska debatter för att avgöra respektive riksdagspartis beliefs. Genom att undersöka riksdagspartiernas normative och empirical policy core beliefs över tid kan studien finna likheter och skillnader mellan advocacy coalitions. Vad studien kommer fram till är hur riksdagspartierna tar en annan ställning inom säkerhetspolitiken och hur gemensamma beliefs kan förekomma mellan advocacy coalitions. Med åren går det även att se hur riksdagspartier börjar värna mer om militära medel för svensk säkerhet. Studien erbjuder också ett teoretiskt intressant inlägg genom att lyfta upp hur empirical policy core beliefs binder också advocacy coalitions varifrån tidigare forskning visar hur oftast normative policy core beliefs avgör strukturen i advocacy coalitions. Riksdagspartiers ställningstagande antingen för Natomedlemskap eller mot Natomedlemskap blev relevant för vilken advocacy coalition riksdagspartierna blev kategoriserade inom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Eriksson, Roger. "EU:s grannskapspolitik i Medelhavsregionen : En säkerhetspolitisk analys av Medelhavssamarbetet." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2490.

Full text
Abstract:

Abstract

The thesis investigates how the European Union promotes stability and security in the Mediterranean region. The aim is to analyse the European Union’s security ambitions with Euro-Mediterranean Partnership, the Barcelona Process. An analytical framework with five sectors (military, political, economic, environmental and societal), based on the Copenhagen School’s theories about security sectors and securitization, is used for the analysis. Within the framework threats, objectives and methods are categorized into each security sector. Then it is possible to distinguish if any sector is more prioritised by the EU. Qualitative text analysis is used to examine relevant EU-documents. The result of the analysis shows that the European Union prioritizes the economical and societal sector in promoting peace and security within the Euro-Mediterranean Partnership. Through economical integration and cultural dialogue, the EU tries to enhance security and stability. The EU emphasises the importance of global governance and international law for a stable peace. The study concludes that the widened concept of security, within the Copenhagen School, can help to explain the European Union’s work inside the Euro-Mediterranean Partnership.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Isaksson, Linnea. "Kvinnors inflytande och säkerhet : En feministisk idéanalys av svensk utrikes- och säkerhetspolitik." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155896.

Full text
Abstract:
This case study is an analysis of Swedish foreign policy and security policy from two feminist perspectives. The Swedish government has declared that they are feminist and that they will apply a feminist foreign policy. This even though there are several definitions of feminism and the fact that the understanding of security isn’t necessarily the same within the feminist foreign policy and the security policy. The investigation has the purpose of understanding Swedish foreign and security policies as well as seeing how compatible they are. To do this, the analysis concentrates on the ideas within the theories and the policies. The theories are two feminist perspectives, liberal feminism and feminist critical theory, which give us an understanding of how to interpret our policies. The study finds that you can see traces of both liberal feminism and feminist critical theory in our policies, but mostly liberal in our security policy. Furthermore, liberal feminism shows that the policies works quite well together and has almost no criticism to it. Feminist critical theory on the other and shows that the policies aren’t as compatible and finds several flaws.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Midelf, Thomas, and Letto Jenni Almlöf. "När stormakter spelar dragspel : Ett geopolitiskt perspektiv på säkerhetspolitisk kommunikation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78452.

Full text
Abstract:
En ny geopolitisk våg kan skönjas, Europeiska unionen vill stärka sin geopolitiska makt och små stater som Sverige, Norge och Finland påtalar vikten av samarbete kopplat mot bakgrund av den försämrade säkerhetssituationen. Ett antal händelser visar på detta; den ryska annekteringen av Krim 2014, ökad rysk militär närvaro och styrkeprojektion i olika länders närområden samt geopolitiska infrastrukturprojekt syftandes till maktutövning där Kina är en framträdande aktör.  I ljuset av detta kan en jämförande studie bidra till förståelse och insikter rörande olika säkerhetspolitiska förutsättningar som är till nytta då samarbeten mellan olika länder ökar på det säkerhetspolitiska området. Trender och fokusområden kan klarläggas och därmed fungera som en indikator på vilka säkerhetspolitiska åtgärder som prioriteras för framtiden. Genom en jämförande fallstudie byggd på kvalitativ innehållsanalys undersöks hur länderna Sverige, Norge och Finland valt att kommunicera den säkerhetspolitiska situationen. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt från geopolitiken. De huvudsakliga resultaten visar på att geopolitiken alltjämt är aktuell och genomsyrar det empiriska materialet, men ny teknik och ett globaliserat samhälle skapar nya utmaningar. Sverige, Norge och Finland är alla beroende av stormakters agerande i sitt närområde och utvecklingen i Arktis är av stor betydelse för ländernas säkerhetspolitik. Resultatet visar dock på tre säkerhetspolitiska realiteter som till del skiljer länderna åt.  Utan dessa insikter kan andra geopolitiska intressen bli tongivande i större säkerhetspolitiska samarbeten. För mindre länder, som de tre vi undersökt, kan utvecklingen i värsta fall gå i en ogynnsam riktning. Ökad geopolitisk förståelse kan också bidra till en ökad acceptans och vilja till samarbete länderna emellan.
A new geopolitical wave can be seen, the European Union wants to strengthen its geopolitical power and small states such as Sweden, Norway and Finland stress the importance of cooperation linked to the deteriorating security situation. A number of events indicate this; the Russian annexation of Crimea in 2014, increased Russian military presence and force projection in areas close to other countries, and geopolitical infrastructure projects aimed at the exercise of power where China is a prominent player. In light of this, a comparative study can contribute to understanding and insights regarding different security policy conditions that are useful as cooperation between different countries increases in the field of security policy. Trends and focus areas can be clarified and thus serve as an indicator of what security policy measures will be prioritized for the future. A comparative case study based on qualitative content analysis examines how the countries Sweden, Norway and Finland have chosen to communicate the security policy situation. The analysis takes its theoretical starting point from geopolitics. The main findings show that geopolitics is still current and are present throughout the empirical material, but new technologies and a globalized society create new challenges. Sweden, Norway and Finland are all dependent on the actions of superpowers in their immediate area and developments in the Arctic are of great importance for the surveyed countries security policy. However, the results show three security policy realities that partly differentiate the surveyed countries from each other. Without these insights, other geopolitical interests can become influential in major security policy collaborations. For smaller countries, such as the three we surveyed, the worst-case scenario, is that these interests may be moving in an unfavorable direction. Increased geopolitical understanding can also contribute to increased acceptance and willingness to cooperate between countries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Jändel, Kristoffer. "Säkerhetspolitisk bristvara? : en kartläggning av svensk säkerhetsstrategi efter Försvarsbeslut 15." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6604.

Full text
Abstract:
This study examines the Swedish defense bill from 2015 to work out if the content can be considered as an official national security strategy of Sweden and if it can be considered a balanced strategy.  The main conclusion of the study is that the defense bill contains information about the basic strategic components of ends, means, ways and context at the security strategy level. What is lacking is an analysis of the means available to Sweden. The study find that the strategy of the bill contains the elements of a security strategy. There is need of descriptions and analysis of the Swedish interior strategic context as well as the political, diplomatic, economic and strategic communications means available, and how they are to be deployed by the Swedish government to produce desired ends. The balance between end, ways, means and context in the Swedish security strategy is varying from reasonably good to non-existing, depending on the measured area.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Larsson, Robert L. "Riskfylld arena: en strategisk säkerhetspolitisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1456.

Full text
Abstract:

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Dahlin, Maria. "Tal om terror : säkerhetspolitisk retorik i Sverige och Ryssland hösten 2001." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1892.

Full text
Abstract:
Aiming to facilitate the description and evaluation of rhetorical responses to security issues, a framework was developed for comparative analysis of oral and written presentations. The framework was applied on three speeches held by the Swedish Prime Minister Göran Persson and three speeches by the President of the Russian Federation Vladimir Putin in the wake of the terrorist attacks on World Trade Center and Pentagon on September 11 and the subsequent military operation in Afghanistan. The framework was based on four narrative structures, referred to as images. The image of aggression was used to describe the speaker’s interpretation of a dramatic event, the image of threat to describe his consideration of the security threat and the image of securitisation to analyse solutions suggested in relation to the threat. The image of communication, finally, was used to describe relations between the speaker and his audience appearing in the speeches. Each image included an actor, an act or event, a referent object to the act and time and space. The images were analysed as discrete parts and also by an integrating approach. In the analysis, descriptions of the images were related to rhetorical tools, including logos, pathos, ethos, identification, vividness and agency. The analyses revealed similarities and dissimilarities between the two speakers. As for similarities, Persson and Putin used similar topoi. Persson used democracy – terrorism whereas Putin preferred civilisation – terrorism/barbarism, and both used cooperation. To both speakers, the images of aggression and threat tended to appeal to pathos and identification, and the image of securitisation and communication to logos and ethos. As for dissimilarities, Persson relied on the UN whereas Putin offered direct help to the US operation. In Persson’s speeches, the predominant topos was cooperation, in Putin’s civilisation – terrorism/barbarism. Persson focused on democratic values, Putin on the fight against terrorism. Persson’s images were more elaborated and vivid, Putin’s more moderate. These dissimilarities were tentatively explained by the two speakers’ different individual styles and domestic situations and, most important, by the speakers’ different agency on the international arena. In essence, the present framework, based on four discrete images, was found to be well-suited for cross-cultural analysis of rhetorical responses to security issues. The similarities exceeded the dissimilarities, which led to the conclusion that rhetoric of security politics may be defined as a discrete rhetorical genre. A bi-polar world view pervaded the rhetoric, preventing long-term solutions to security issues. Instead a focus on cooperation topoi, nuanced information, and the means and ends of securitisation was suggested.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Nilsson, Pierre. "Hybridhotbilden mot Sverige : En kvalitativ försvars- och säkerhetspolitisk innehållsanalys om hybridhot." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82726.

Full text
Abstract:
With a changing state of security in Europe, defined by instability and unpredictability, the use of hybrid threats presents itself as an international security challenge. Characterized by the antagonistic use of both conventional and unconventional means, the hybrid threat actor coordinates these means in an attempt achieve specific goals, often under a guise of ambiguity. The complexity of hybrid threats deepens as advancing technology and globalisation enables the hybrid threat actor to use tools not only bound by geographical constraints, but tools that makes use the cyber domain and the constant flow of information. Tools ranging from military, political, economic, civil, and informational tools can, in various combinations, take advantage of specific vulnerabilities in the target state. Identifying and countering such a wide range of multifaceted tools provides a difficult task for most states.                                            This study aims to investigate the Swedish hybrid threat scenario by focusing on the authorities concerned with national defence and security and their identification of potential hybrid threats that faces Sweden. For countering such hybrid threats the study investigates the highly topical Swedish defence act 2021-2025. Its focus being on investigating potential goals, strategies and abilities for building resilience and countermeasures regarding hybrid threats. The study finds that Sweden is subject to the use of hybrid threats by antagonistic state actors, mainly Russia and China. Tools being used against Sweden include for example espionage, strategic acquisition of businesses and real estate, disinformation, and cyberattacks. For countering these threats, the study fails to find a specific set of goals for hybrid threat defence. Instead, the study finds a broad effort to strengthen national defence and security including among others the rebuilding of the Total Defence, founding of a national cybersecurity centrum, instituting an agency for psychological defence as well as lifting the perspective of hybrid threat among relevant national agencies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Almström, Knut Albin Pär. "Multilateral och unilateral säkerhetspolitisk praktik och strategi för hantering av Syrienkonflikten." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4460.

Full text
Abstract:
This security study attempts to explain the dynamics of international conflict management of an intrastate conflict, through a combination of three theoretical frameworks. The conflict in Syria is shown to be managed mainly through strategies using coercive diplomacy, and some main contributions within the research field relating to strategies of coercion are used for guidance, to important factors which could affect coercive international conflict management, as well as to additional theories which could enhance the study’s explanatory power through a combined theoretical framework. The two added theoretical frameworks are Power Balancing and a Multidimensional concept of Power. With the aid of analytical tools derived from this combined framework the conflict management is analysed within both a multilateral and unilateral setting, offering some explanation as to why international conflict management (practiced by UNSC multilaterally and USA unilaterally) has shown so little progress in regard to the conflict, as well as why one significant, though limited, result could be achieved regarding the destruction of the Syrian regime’s chemical weapons arsenal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Hall, Jens. "Sveriges säkerhetspolitik under 2000-talet : En analys ur ett liberalt och ett realistiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39183.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to examine and explain Sweden’s defence and security policy during the twenty-first century.   The method that was used in this research was a case study. The material that was used were government documents focusing on this area of policy, and numerous books concerning the theoretical perspectives on international relations and defence security policy.   The study is of an explaining art and the analysis explains Sweden’s security and defence policy during the twenty-first century. The analysis explains this by testing it against a liberal and a realist view on international relations.   The conclusion of the study is that Sweden’s defence and security policy has been liberal during this time period – and still is. When the cold war ended, Sweden started a new orientation that was carrying liberal ideas and ideals, which would transform the defence to this date. Realism was not part of the explanation at any point, not even when Russia was portrayed as violent, unreliable and with the now on-going rearmament and the conflict in Ukraine.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Sendi, Evin. "EU:s säkerhetspolitik : En kvalitativ idéanalys av de åtgärder som vidtagits mellan åren 2015-2017." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84659.

Full text
Abstract:
In the past few years, the European Union has been affected by several terrorist attacks and many states have suffered from this. As a reaction to these terrorist attacks, the EU has adopted through treaties several strategies and measures to tackle the issues of terrorism. The purpose of this essay is to analyze the EU’s security policy between the years 2015 and 2017. Both of the main questions are answered through different theories that are provided for the essay. The first one is formulated to answer if the security policy has successfully been securitized and the other is answered through a perspective of realism and liberalism. Furthermore, the report is a qualitative idea analysis and is based on primary sources. The conclusion of the essay regarding the first question is that a complete securitization of terrorists has been fulfilled after the terrorist attacks in Paris 2015. The result regarding the second question shows that the European security policy has liberal tendencies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Bertilsson, Linus, and Jim Granvik. "IT-säkerhetspolicy : - en studie kring anställdas kunskap om två verksamheters IT-säkerhetspolicys." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25846.

Full text
Abstract:
IT-användandet bland Sveriges företag är mycket stort och utvecklingen går snabbt framåt. Samtidigt som teknologin skapar möjligheter så skapar den även hot mot företagen själva. Dessa hotbilder glöms ofta bort och konsekvenserna kan bli att känslig information hamnar i fel händer. Undersökningen handlar om anställdas kunskap om den egna verskamhetens IT-säkerhetspolicy. I undersökningen granskas och jämförs även IT-säkerhetspolicys från ett mindre företag och en större kommunal organisation. Som metod har enkäter och intervjuer använts. Resultatet visar att kunskapen hos de anställda kring den egna IT-säkerhetspolicyn är varierande och att de båda policyerna ser mycket olika ut. En IT-säkerhetspolicy bör inte anses som en problemlösare i sig, utan användandet kan även ge nackdelar. Den kan ge stöd och tydlighet i arbetet och kan underlätta i beslutsfattande situationer och öka säkerheten i företaget. Det räcker dock inte med att ha en detaljrik och heltäckande IT-säkerhetspolicy, om de anställda inte känner till att den finns eller inte vet vad den innehåller. En IT-säkerhetspolicy bör vara ett levande dokument som tas upp för gemensam diskussion och revideras med jämna mellanrum. Nyckelord: IT-strategi, IT-säkerhetspolicy, organisation, enkät, intervju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Eriksson, Joakim. "Koherens mellan militära strategier : Är det möjligt i en föränderlig säkerhetspolitisk situation?" Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6614.

Full text
Abstract:
In less than 20 years the orientation in Swedish security politics changed drastically from only prioritizing their own national defense to a solidarity proclamation to the neighboring countries. This is due to the constant shifting in the international political environment. These changes also meant a major impact on the lower strategies such as the resource and operational strategy. The resource and operational strategies changes in different time perspectives. The military strategy can be changed with just one government resolution while the resource strategy takes years to change. The purpose of the essay is to examine how the coherence between those two strategies looked when they constantly have to adjust to the changing international political environment. The result of the analysis shows that during the current time for each strategy there were in fact sufficiently satisfactory coherence between the resource and the operational strategies. This is due to the very specific international political environment that were during each time period.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Eriksson, Viktor. "Koherens mellan militära strategier : Är det möjligt i en föränderlig säkerhetspolitisk situation?" Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6389.

Full text
Abstract:
In less than 20 years the orientation in Swedish security politics changed drastically from only prioritizing their own national defense to a solidarity proclamation to the neighboring countries. This is due to the constant shifting in the international political environment. These changes also meant a major impact on the lower strategies such as the resource and operational strategy. The resource and operational strategies changes in different time perspectives. The military strategy can be changed with just one government resolution while the resource strategy takes years to change. The purpose of the essay is to examine how the coherence between those two strategies looked when they constantly have to adjust to the changing international political environment.  The result of the analysis shows that during the current time for each strategy there were in fact sufficiently satisfactory coherence between the resource and the operational strategies. This is due to the very specific international political environment that were during each time period.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Idström, William. "Nationell självspegling av utrikes- och säkerhetspolitisk orientering i nyhetsrapportering från konflikter : en fallstudie av svenska mediers rapportering från Krimkrisen 2014." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4736.

Full text
Abstract:
Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet. Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning. Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Meimre, Hannes. "Gemensam historia men olika säkerhetspolitiska lösningar : En komparativ studie av Estland och Lettland." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4704.

Full text
Abstract:
Estland och Lettland är Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kännetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. Länderna bedriver även ett utvecklat säkerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika säkerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de står inför. Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands målsättningar för organiseringen med sina väpnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de väpnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgår från ett realistiskt teoriperspektiv. Utifrån jämförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för båda länderna är det viktigt att aktivt delta i internationellt säkerhetssamarbete. Likaså är det för båda länderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA. Vid valet av medel för att hantera den befintliga hotbilden visade det sig dock att länderna har valt olika säkerhetspolitiska instrument. För Estland är folkets försvarsvilja i kombination med strategiskt partnerskap de viktigaste medlen. För Lettland är det viktigt att förstärka Natos kollektiva försvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Cohn, Joel. "Svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik – likheter och skillnader : Analys kring möjligheterna till fördjupat samarbete." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-3983.

Full text
Abstract:
Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012. Studien avser vidare att undersöka vilka gemensamma samarbetsområden som finns mellan Sverige och Finland och vilka förutsättningar det finns för ett fördjupat försvarssamarbete. Skapandet av NORDEFCO 2009 gjorde att de nordiska länderna fick ett tydligt forum för samarbete inom försvars- och säkerhetspolitik. Varje nordiskt land kan själv välja om de vill delta eller ej i ett samarbete. Sverige och Finland har samarbetat inom en rad olika områden och i studien presenteras tre olika områden där samarbete har bedrivits: 1) försvarsindustri och materiel, 2) utbildning, övning och träning, 3) regionalt sjölägessamarbete. Genom kvalitativ dataanalys har Sveriges och Finlands försvarspropositioner jämförts för att påvisa likheter och skillnader. Avseende de gemensamma samarbetena mellan länderna har tre samarbetsområden detaljstuderats och kan betraktas som tre mindre fallstudier. Undersökningen visar att det finns en koherens, en samstämmighet kring svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik. Sverige och Finland har liknande syn och målsättningar med sin säkerhet. Länderna delar åsikter kring frågor såsom internationell säkerhet och europeisk integration. Det återfinns dock skillnader. Finland har till skillnad från Sverige kvar sitt värnpliktsystem vilket innebär en stor skillnad i numerär. De uttrycker även att det ska anses som olönsamt att angripa landet. Denna strategi förde även Sverige under Kalla kriget men som man nu har lämnat. Avseende förutsättningar för ett fördjupat bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland anses de vara goda. Dels genom att utveckla de befintliga samarbetena i olika nivåer men också skapa nya, såsom inom informationssäkerhet. Både Sverige och Finland anser att NORDEFCO ger ramar för ett fördjupat samarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Johansson, Daniel. "Om solidaritet och ansvarstagande i världen : en diskursanalytisk studie kring internationaliseringen av svensk försvars- och säkerhetspolitik." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1757.

Full text
Abstract:

The world is increasingly coalescing, ecologically, economically and culturally. Many problems can no longer be solved within the own state borders and the limitation of the territorial state is obvious. Jürgen Habermas means that a world domestic politic without a world government is what this progress need. Therefore it is important that national interests become less central and the solidarity between people is given priority in international relations.

The focus of this thesis is therefore a critical discourse analysis of the current position of the internationalisation of Swedish security and defence policy.

The discourse analysis shows that the morality and solidarity is described as important issues for the increasing Swedish international military engagement. One conclusion of the discourse is that the peace no longer is something that Sweden retains on it’s own. Instead the peace is secured in co-operation with other states. Hence, in the presence of thefuture, it’s interesting to consider Immanuel Kants thought, zum ewigen Frieden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Linna, Lundström Molly. "Stora stygga vargen? : Porträtteringen av Ryssland och dess inverkan på svensk försvars- och säkerhetspolitik, 2008–2018." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154149.

Full text
Abstract:
Drawing on a theoretical framework based on securitization and threat construction, the attempt in this study was to broaden the understanding of how the perception of a Russian threat in the Baltic Sea is influencing Swedish defence and security policy. The method used was based on Bacchis WPR-approach. Three questions were asked at the beginning of this study, regardning how Russia is viewed in Sweden, how the representation of Russia has changed from the war in Georgia in 2008 until 2018, as well as how Sweden is to strengthen it's defence capacity, nationally and through cooperation, to tacle the Russian threat. Four key aspects of Russian behaviour that is considered threatening were identified. Russia is viewed as a country with power ambitions and expansionist tendencies; characterised as tactically unpredictable; looked upon as a risk calculating actor; and considered misstrusting in its views of the West. The perception of Russia is complex which creates difficulties regarding how the threat is to be met. Policy makers have urged the strengthening of Swedish national defence capacity to create a conflict threshold in the region. To further strengthen this threshold, the bilateral defence cooperation with Finland has deepened. In addition, the question of military non-alignment has been raised in relation to a possible Swedish membership in Nato. The answer to whether or not Sweden should join depends on political affiliation. This underlines the theoretical assumptions; security and defence policy is not merely a response to an external circumstance, but rather the result of an interplay between circumstance and actor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Söderbäck, Elsa. "Svensk solidaritet - Avsteg eller snedsteg från neutralitetspolitiken? : En studie om det nordiska försvarssamarbetet i förhållande till Sveriges säkerhetspolitiska linje." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4731.

Full text
Abstract:
Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik. För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet. Neoliberalism i studien står för solidariteten och neorealism står för den gamla politiska linjen av neutralitetspolitik och nationellt intresse för landet i det främsta rummet. De texter som analyseras i studien är regeringens skriveleser om det nordiska samarbetet från år 2008 - 2014 samt artiklar där svenska politiker uttalar sig om det nordiska samarbetet idag, 2014. Tidsepoken som analyseras är vald utefter att det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco, som skrev under och antogs år 2009 samt den nordiska solidaritetsförklaringen år 2011.   Efter genomförd analys och diskussion visar studien att Sverige som land till stor del anammat en solidaritetspolitik och en vilja att utveckla denna vidare. Dock ses genomgående mellan åren en kvarlevande tradition av den gamla politiska linjen om en neutralitetspolitik och en vilja att sätta det egna landets intressen först. Den största förändring ses i de flesta av analyspunkterna ske mellan år 2008 och år 2010 d.v.s. efter Nordefco:s införande i Norden. Sveriges ses ha en solidarisk utveckling i sin säkerhetspolitiska linje även om det ännu finns en bit att gå för att nå ända fram till att säga att landet fullt ut anammat en solidaritetspolitik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Hertzberg, Peder. "Från väster till öster : Bilateralt samarbete med Finland ett sätt att bibehålla förmågebredd?" Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4817.

Full text
Abstract:
Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen. Uppsatsen finner att det finns goda förutsättningar för att ytterligare fördjupa samarbetet. Likheter i strategisk kultur och de politiskt klargjorda intentioner med samarbetet som uttalats borgar för en tillit som bygger på solidaritet. Avseende fältarbetsfunktionen så finns idag ett samarbete inom NORDEFCO vilket kan utgöra grunden för ett bilateralt samarbete med Finland. Yttersta målsättningen är att sätta upp gemensamma förband som bygger på en interoperabel konceptuell grund och med en gemensam träning och utbildning för att därigenom säkerställa en gemensam värdegrund att stå på. Trots vilja från de bägge försvarsmakterna att göra detta så kan inte full förmågebredd enligt svensk definition uppstå eftersom Sverige idag redan är under kritisk massa och Finland har lösningar med kontrakterade civila entreprenörer som bara är i funktion vid krigstillstånd. Lösningen kräver utökad svensk organisation eller omriktning av befintliga förmågor i Finland. Trots detta kan ett samarbete bidraga till att bibehålla dagens förmågebredd och säkerställa krigföringsförmåga för fältarbetsfunktionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Magnusson, Niclas. "Småstatsrealism eller global liberalism : En analys av finsk och svensk säkerhetspolitisk retorik 2006-2010." Thesis, Försvarshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1196.

Full text
Abstract:
Finland och Sverige har mycket gemensamt – historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet. Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden. Därmed skapas förutsättningar att förstå och kanske även förutse de båda ländernas agerande i det internationella systemet. Analysen visar att båda länderna är på väg bort från den småstatsrealism som präglade dem under kalla kriget men att särskilt Finland fortfarande har tydliga kopplingar till realismen när det kommer till problematisering av säkerhetsbegreppet och synen på staten. De största skillnaderna när det gäller nationell försvarsförmåga går att spåra till olika tolkningar av rysk vilja och förmåga att påverka länderna med hårda maktmedel. Sverige ser att nationella intressen bäst tillvaratas tillsammans med andra genom EU. Globalisering och gemensam säkerhet går före den nationella försvarsförmågan. Även Finlands retorik är övervägande pro-europeisk men det finns fortfarande en tydlig fokus på nationella finska intressen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Zufferey, Sophie, and Sofie Lindberg. "Mot överstatlighet? : Den framtida inriktningen på EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. En jämförande fallstudie om Frankrike och Danmark." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3304.

Full text
Abstract:

The aim of this paper is to explain how the European Union’s common strategy for theCommon Foreign- and Security Policy (CFSP) will change with the implementation of the Treaty of Lisbon. A comparative case study and qualitative method is used. On the basis of Smith’s theory of institutionalization we will analyze two member states: France and Denmark. Our aim is to see which standpoints these countries have taken concerning the CFSP. We have chosen, in order to analyse the inner and outer factors, to use the liberal intergovernmental “two level game” theory as a theoretical approach. The purpose of the CFSP is to gradually increase the sovereign states’ foreign policy cooperation. The aim of the CFSP is to become an international visible and active player that represents the people of the European Union. At the moment the CFSP is an intergovernmental part of the EU, however there are presentiments that this will change and that CFSP will achieve supranationality. In conclusion, the results of the case study shows that Denmark is aiming for the CFSP cooperation to remain on an intergovernmental platform. France is aiming toward supranationality and a stronger cooperation within the CFSP. In time, with the full implementation of the CFSP, the EU will be able to compete on a global platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Almqvist, Simon. "Paradoxer - En studie av den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster mellan åren 1999-2007." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21355.

Full text
Abstract:
Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen.
This thesis seeks to examine the normative pattern and positioning involved with the Swedish security policy discourse as it pertains to the recent conflicts in Kosovo 1991, Afghanistan 2001, Iraq 2003 and the ongoing conflict in Darfur; as seen through a realistic point of view. The main purpose is to test the hypothesis that there are paradoxes in the Swedish security policy discourse concerning the norms that are decreed and that the rhetoric lacks internal consistency. This thesis is also concerned with whether the normative positioning of the Swedish state is governed by maximizing relative gains. Upon examining the Swedish security policy discourse, the results show that the values behind the norms undermine each other and that the normative pattern of the Swedish political security discourse is inconsistent. Furthermore, it has been shown that the paradoxes and the inconsistent normative pattern in the discourse are governed by the logic of maximizing relative gains. In conclusion, the normative standpoint and actions of the Swedish state, concerning the conflicts in this thesis, are not governed by the norms but of the national interests of the Swedish state.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Andersson, Karl. "Hotbilden från öst: en falsk säkerhet? : En fallstudie om försvarsberedningens rapporter 2007-2014." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65898.

Full text
Abstract:
Sweden has traditionally viewed Soviet Union and Russia as a potential threat. The Sweden Defense commission regularly presents reports with international monitoring to the Swedish Defense department concerning the security landscape and development. The analysis by the Defense commission drew conclusions in 2007 pointing to a Russia not moving towards military activity. Georgia and Ukraine proves the opposite. This bachelor thesis examines if the global analysis by the Swedish Defense commission have seen a change as a result of the Russian actions in Ukraine. The bachelor thesis has in its case study analysed the content of three reports from the Defense commission from perspectives based on liberalism and realism. From the results, it is identified that the analysis produced by the Swedish Defense commission has differed to a very small extent in its recommendations from both before, and after the annexation of Crimea. Rather than seeing any change, this thesis has strengthened the presumption that Swedish foreign- and security policy has a strong position of global cooperation both in and outside the European Union and keeps its position of advocating for international commitments, although national defense has gained a greater priority on the Swedish agenda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Magnusson, Sara. "Terrordådet på Drottninggatan som lämnade spår i svensk säkerhetspolitik : En kvalitativ innehållsanalys om debatten gällande en ny terrorlag." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412230.

Full text
Abstract:
Society must defend openness and respect for human rights as well as the fundamental values of democracy, which is threatened by terrorism. The purpose of the thesis is to elucidate and analyze whether there has been a change in Sweden's internal security policy with regard to combating terrorism, the terror legislation more specifically. This will be done by studying different positions in a new terrorist legislation. The essay will be based on realism and liberalism. In this essay, the scientific starting point will be qualitative content analysis in order to be able to analyze the work in the best possible way in order to be able to categorize the positions that partition before. Terrorism is one of the more serious threats to democracy and human rights. The terrorist act that took place in April 2017 has shown that we are not spared an attack, that the terror threat is real. The current situation in Sweden means that new political priorities and initiatives are needed to overcome the terrorist offenses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Pettersson, Patrik. "Sverige i Afghanistan : En analys av relationen mellan den svenska afghanistaninsatsen och svensk säkerhetspolitik under åren 2000 till 2010." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12203.

Full text
Abstract:
Denna studie ämnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk säkerhetspolitik mellan åren 2000 och 2010. Frågorna som ställdes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk säkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de två fenomenen kan tänkas ha och dess inverkan på svensk nationell säkerhet. Teoretiskt utgick studien främst från professor Nils Andréns strukturmodell över säkerhetspolitikens mål och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlägga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gångna decenniet. Vidare analyserades innehållet i ett antal försvarspropositioner för att klarlägga utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken under samma tid. Innehållet i dessa sorterades genom att tillämpa Andréns modell. Slutligen studerades de två fenomenen för att söka finna på vilket sätt de interagerade. Slutsatserna av arbetet pekar på att den svenska politiken förändrats i riktning mot att i större utsträckning söka försvara Sverige utanför Sverige. Samt att insatsen i Afghanistan började som en solidaritetshandling men gradvis motiverades med mer säkerhetspolitiska argument. Vidare pekade studien på att förändringen i svensk säkerhetspolitik snarare påverkat utvecklingen i Afghanistan än det omvända.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Staberg, Johan, and Linn Hällström. "Varför står det stridsvagnar på Gotland? : En fallstudie om en hotbilds konstruktion och genomslag." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-57075.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Pahv, Beatrice. ""EN OSÄKER OCH FÖRÄNDERLIG TID" : en diskursanalys av säkerhetsläget kring Östersjön." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352534.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Säkerhetspolitk' for other source types:
Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography