Academic literature on the topic 'Rumslig design'

Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang.
The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.

Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning.   I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län.   Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi.
Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design.   Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts.   The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County.   Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsområdet. ”Om rummets förutsättningar utnyttjas väl kan man minska antalet ljuskällor”. Detta är en av slutsatserna i vårt examensarbete. ”Upplyst design i handeln” är ett pilotprojekt med representanter från Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i Mälardalen.

   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen. Belysningsförslaget berör en skärningspunkt mellan energieffektivitet och visuella kvaliteter. De visuella bitarna kan kopplas till vårt ämne Rumslig gestaltning som innefattar tankar om informationsdesign och övertalningsdesign. När vi talar om belysning i butiken ger sig informationsdesignen uttryck i goda synförhållanden som tydliggör produktinformation och navigering. Övertalningsdesignen framhäver/förskönar produkter i relation till butikskonceptet.

   Blomsterpralinen har idag ett koncept som signalerar en gammalmodig och varm känsla. Butikens målgrupp uttalas som medelålders och äldre. Detta är faktorer vi tar hänsyn till i projektet. 

   I vårt arbete kommer vi att använda oss av litteraturstudier, kvalitativa intervjuer av informanter, observation och kvalitativa intervjuer av respondenter. Dessa metoder redogör vi för löpande i rapporten i den ordning vi har utfört dem. 

   För att kunna utforma ett belysningsförslag gör vi förstudier för att framförallt få lärdom om visuella begrepp för ljus samt ljuskällors fysikaliska beteckningar. Utifrån dessa kunskaper gör vi en nulägesanalys av butiken för att kartlägga nuvarande problem. Därefter genomför vi en utprovning samt kvalitativa intervjuer på butikens kunder för att belysningsförslaget ska kunna ta form.

Upplyst design i handeln - ett pilotprojekt

This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work.
Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.

Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget.
Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

Denna rapport presenterar en studie i hur ett nytt kundvägledningssystem kan utformas för att underlätta navigationen på ett möbelvaruhus. Arbetet genomfördes i samarbete med IKEA Örebro där syftet var att varuhuset skulle få en tydligare kundvägledning, för att på så sätt förbättra kundernas förståelse kring avdelningarnas placering. I nuläget brister kundvägledningen i språk, färg, navigation och tillgänglighet, vilket kan leda till att kunderna känner sig förvirrade. För att hitta en bättre lösning till ett gestaltningsförslag applicerades olika metoder. Dessa metoder bestod av intervjuer, observation och en rumsligs analys där både användarnas behov och det befintliga rummet studerats. Med stöd från litteraturen och resultaten ifrån de empiriska studierna utvecklades ett gestaltningsförslag som presenteras i denna rapport. Gestaltningsförslaget presenteras i form av text och tillhörande bilder som tagits fram utifrån 3D programmet SketchUp. Genom nya lösningar ska detta gestaltningsförslag öka förutsättningarna till ett mer navigerbart kundvägledningssystem på IKEA.
This thesis work presents a study about how a new customer guidance system can be designed to facilitate navigation in a furniture store. The thesis work was carried out at IKEA Örebro were the goal was to help the department store with a clearer customer guidance system and by this improve the customers aknowledgement about the placement of the sections. The guidance system can be improved in both language, shape, color and accessibility, that today leads to confusion among the customers. To find the optimal design proposal different methods were applied. This methods consisted in interviews, observation, and a spatial analysis were both needs of the users and the existing room were studied. With the support from the literature and the results of the empirics a design proposal was created which is presented in this thesis work. The design proposal is presented in both text and pictures from the 3D program SketchUp. Through new solutions the design proposal should improve the conditions for a more navigable customer guidance systems at IKEA.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.

Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.