Dissertations / Theses: 'Riksdagens'

1

Willert, Fredrik. "Utbildningsnivå i riksdagen : utbildningsnivå hos riksdagens ledamöter 1971-2006." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1108.

Full text

Abstract:

In the past decades the level of education of the Swedish population has steadily risen. This paper asks questions about the level of education level among members of the Swedish parliament, Riksdagen. The answers are found by studying biographic data over members of parliament between 1971 and 2006. In 1971 a new riksdag, enkammarriksdagen which consists of one “House”, was founded. Earlier, the Riksdag consisted of two “Houses”. Biographical data over all members of parliament from 1971 to 2006 are available the public and represents the source material to this study. This study shows that there is a significant change in the overall education level among members of parliament during this period. During this period the education system as well as the political system, especially the election system, has undergone significant changes. This study also shows that the education level in members of parliament differ from the education level of the rest of the population. It also reveals a possible tendency towards not finishing or graduating from higher education among members of parliament. However, this study can only present possible explanations to this fact and does not draw any general conclusions about the future of this tendency. One possible explanation suggests that the changes in the election system are linked to the education level development of the members of parliament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hagevi, Magnus. "Bakom riksdagens fasad /." Göteborg : Akademiförl. Corona, 1998. http://www.gbv.de/dms/sub-hamburg/24836815X.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Löfgren, Joel. "Riksdagens informationsbehov : En domänanalytisk studie av riksdagens informationsbehov i syfte att finna riktlinjer för förvärv." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101855.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Qvist, Per. "Riksdagens utanförskapsdiskurs : En diskursanalys av begreppet utanförskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13806.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap. Vidare konstruerar diskursen den önskvärdamedborgaren som arbetande, formellt utbildad och icke-invandrare. Resultatendiskuteras i relation till både svensk och internationell forskning kringutanförskap och social exklusion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hegeland, Hans. "Nationell EU-parlamentarism : riksdagens arbete med EU-frågorna /." Stockholm : Santérius Academic press, 2006. http://www.gbv.de/dms/sub-hamburg/520624165.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wirman, Jenni. "Flyktingar - kris för vem? : Om säkerhetisering i riksdagens migrationsdebatter 2013-2015." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312962.

Full text

Abstract:

For the last two decades Sweden has been one of the most important receiving countries for asylum seekers, hence regarding itself as a “humanitarian superpower”. Historically Sweden has had one of Europe’s most extensive migration policies and made its latest mark by 2015 by allowing the highest number of asylum seekers ever to the country. The media coverage and the public debate on the war refugee migration to Sweden has been comprehensive and thereby put the topic of migration in the centre of parliamentary discussions. The aim of this study was to examine if and how migration has been a subject of securitization in the parliamentary debates. The study was conducted by using a qualitative text analysis of parliament protocols from 2013–2015. The results show that during the period of study a number of parties have made securitising statements regarding migration, but that the subject of migration was securitized first in 2015 when the securitising problem formulation was adopted by a majority in the parliament. I have also concluded that there has been a slight change in the way in which migration is securitized. In 2013–2014 the majority of the parliament parties used the diffuse securitising technique when debating migration, while in 2015 there was a shift towards the exceptionalist securitising technique.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Beciragic, Mirza, and Sofia Severinsson. "Politiker som varumärke : En studie om Personal Branding bland svenska Riksdagens partiledare." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3193.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.

Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?

Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.

Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.

Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding

Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.

Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Blomgren, Mattias. "Inkluderande och exkluderande strategier och förhållningsätt mot Sverigedemokraterna i tre av riksdagens utskott." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176482.

Full text

Abstract:

Many studies have focused on whether or not different kinds of strategies used towards radical right parties give them more or less electoral support and power. This study, however, sets out to center the MP’s subjective views on how the strategies and different approaches are being used and experienced in parliamentary committees in the Swedish Riksdag. The purpose of the study is to gain new and more detailed information of the motivations used for the strategies from the MPs subjective views of the Swedish Democrats (SD). The different types of strategies studied are excluding strategies such as ignore, cordon sanitaire, demonise and defuse. The including strategies which are examined are adapt and collaborate. Vote technical disidentification is a theoretical contribution to strategies being used from this study and shows how MPs blame other parties for voting more on SD than their own. Semi- structured interviews with MPs from five parties, including SD, in three different parliamentary committees with a total number of 15 participants, which are used as the material. The result of the study suggests that there are some differences in the approaches of the different MPs, and the difference lies mostly in between and within parties and not so much among the different committees. The MPs have some differences in their subjective conception of the SD where some have a tough approach against them while others have a softer understanding to them socially but none except for one MP want formal collaboration with them. In broad terms, the political right has some tendencies to use inclusion strategies and the political left uses the exclusion strategies more broadly and not the inclusion at all, according to the result. Informal approaches to take distance from SD, used more by the political left. The perception of the strategies and approaches being used differs a lot from between the MPs from SD and the rest of the MPs in the study. A more hard, unfair and undemocratic is the perceptions of the MPs from SD of the strategy and approaches while the others do not see them as commonly used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lundgren, Fred. "Riksdagens ombudsman : en granskning av JO:s tillsynsverksamhet och domstolars självständighet, ur ett konstitutionellt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115632.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Åberg, Mats E. "En dag i riksdagens Twitterrum : En språklig analys av samtliga riksdagsledamöters twittrande under 24 timmar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201103.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna: • Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande? • Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna? • Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön? • Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet? Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga. Både beröm och kritikutdelas men följer då alltid mönstret kritik åt politisk motståndare och beröm åt politisk vän. Sverigedemokraterna uttalar sig oftare med tvärsäkerhet och mer sällan med garderingar än övrigapartier. Inga stora skillnader mellan könen och Alliansen respektive de Rödgröna står att finna. Twittermediet är ofta informellt och snabbt vilket ger upphov till nya språkliga konstruktioner ochibland rena fel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ingvarsson, Johanna. "Tillkännagivandeinstitutet – Ett politiskt instrument i händerna på oppositionen? : En studie av riksdagens tillkännagivanden till regeringen." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339570.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to gain a better understanding of the non-binding political instrument, the so-called “tillkännagivandeinstitutet”, within the framework of opposition in the Swedish Parliamentary system. The study springs from the following research questions: what characterises a “tillkännagivande”, how has the use of this instrument changed during the past five electoral periods and to what extent could this instrument be seen as an expression for opposition? A number of 150 units of analysis, from five electoral periods, have been examined. I have systematically examined the political instrument by developing an instrument for analysis where the presence of criticism, the precision of the request, the strength of the request and the relation to the government proposal have been measured. The results show that the instrument has become more precise, stronger and direct over time. Apart from that, the instrument has been used in a more dynamic way then before and as a more proactive approach. The instrument can be used to scrutinize the government or to provide political alternatives, which suggest that it can be seen as an expression for opposition. The results show a pattern that indicates a strengthening in partisan conflict between the parties in the Swedish Parliament. I therefore conclude that the instrument has become a more popular instrument of the opposition than before. To be able to draw any conclusions on why this change has occurred, more research in the area is needed. However, this study point in a direction where the instrument has become a popular instrument to, in different ways, put pressure on the government.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Henriksson, Joakim. "Svensk opinionsbildning 1918 : En studie av tre socialistiska tidningar och riksdagens opinionsuttryck i anslutning till finska inbördeskriget." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-108632.

Full text

Abstract:

The civil war in Finland became a great political battle between the Swedish Social Demo- cratic Party (SAP) and the Swedish Social Democratic Left-Wing Party (SSV) during spring 1918. Few studies about Swedish media report have been published that has a connection to the Finnish civil war. This composition has compared three socialist newspapers – Folkets Dagblad Politiken (FDP), Norrskensflamman and Social-Demokraten – formation of opinion. In the Swedish parliament’s lower chamber a significant interpellation debate took place, which this composition compares with the newspapers, in order to identify if the debate affected the newspapers reports.This composition administers a qualitative method by the use of text analytical elements. This allows findings of differences in the media reports during February 1918. The newspapers media opinion and the lower chamber members’ statements’ has been studied throughout three aspects: which causalities they gave to the civil war, how they related to the Swedish government commitment to Finland and how they related to the national political “Finnish debate”. In general, the Left-Wing Party supported the Finnish social democrats rising, whereas the Swedish Social Democrats couldn’t authorize the rising. Instead they emphasized that they acted on the will of the Swedish population, by keeping Sweden out of the war.The differences between the Left-Wing Party and the Social Democrats were vast during the debate. One could understand this polemic by applying Gunnar Sjöbloms theoretical concept of how parties construct their political ambitions in a multiparty system. The Left-Wing was more idealistic in the debate, compared to the Social Democrats who were more practical. The Social Democrats was for the first time in Swedish history in a ministry cabinet, together with the Liberal Party. Thus the ambition for the SAP was to show their voters that the party was “governmental capable”. SAP couldn’t legitimize nor admit the Finnish rising, thus they accentuated the democratic inviolableness. SSVs’ more idealistic standpoint became clear when they supported the Finnish Social Democratic rising. Therefore, SAPs’ focus was to maximize their parliamentary influence, while SSVs’ focus was to realize their political, ideological program. Thus the parties’ had different political ambition, which became clear during the “Finland debate”.Keywords: Finnish civil war, SAP, SSV, Folkets Dagblad Politiken, Norrskensflamman, Social-Demokraten, formation of opinion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Svedin, Jesper. "Kostnaden att leva som andra. : En frame-analys av riksdagens debatter om Assistansersättningen under perioden 2008–2017." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-371756.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Olofsson, Sara. "Folkomröstningen som korrektiv : - en jämförande studie av riksdagens val av beslutsmetod i frågorna om EMU och EU-konstitutionen." Thesis, Karlstad University, Division for Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-444.

Full text

Abstract:

Sweden has been a member of the European Union since 1995 and the power of the organisation to make decisions has increased over the years in a rate which hasn’t been followed by an equally increase in democratization. This is partly due to the lack of participation in the decision making process and at the national level the citizens don’t possess enough channels to compensate the loss of influence. To solve this democratic dilemma, more and more countries are turning to the referendum. My purpose with the study is to analyze under what circumstances the Swedish parliament initiate referendum and how this effect the opportunities for it to work as a corrective according to the popular will. I’ve compared the decision to join EMU, when the parliament decided to initiate, with the ratification of the EU-constitution when the parliament decided not to initiate and posed following questions: How did 1) Minority Weapon, 2)Division solving 3) Important question and 4) External Pressure impact the parties decision to initiate or not? I used statistics, parliamentary debates and home-pages to answer the questions. My conclusions are that the most important factors that promote an initiative are division solving and important question. External pressure seems to have little or no impact. This means that the parliament isn’t responsive to the opinion, has a big control over the initiation and combined with a critically bad representation it doesn’t provide much of an opportunity for the referendum to work as a corrective in the Swedish democracy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wiklund, Hult Joel. ""Jag står upp för den svenska modellen" : En diskursanalys av hur den svenska modellen konstrueras i riksdagens partiledardebatter." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352202.

Full text

Abstract:

‘The Swedish model’ is a term which has a long history in the Swedish political debate. In recent years, the term has often been contested in terms of what it actually means; it has even been accused of being inherently meaningless. The purpose of this thesis is thus to examine how meaning is constructed in relation to the Swedish model through examining statements by the party leaders of the two biggest Swedish parties, the Social Democrats and the Moderates, during 2009, 2014 and 2018. Through applying aspects of the theoretical framework laid out by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe to articulations of the Swedish model in party leader debates in the Swedish parliament, chains of equivalence and discourses centered around nodal points are constructed. A distinction can be drawn between several discourses, the threats to the model that they emphasize, and their construction of liberty and safety in relation to the Swedish model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindström, Linnéa. "Den sovande jättens uppvaknande? : En kvalitativ studie om politiseringsgraden i riksdagens EU-nämnd i frågan om EU:s återhämtningsfond." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431434.

Full text

Abstract:

Some researchers argue that EU affairs are being depoliticized on a national level, while others claim the opposite. If EU affairs are characterized by depoliticization, it is a democratic problem, since voters do not have the possibility to choose between different political options. Therefore, the aim of this study was to test the theory of depoliticization. The study was based on a least likely case where the degree of politicization was examined in the Swedish Committee on European Affairs on the issue of the EU Recovery Fund. A hypothesis that depoliticization would prevail was formulated, and if the hypothesis proved to be supported in this study, the results could be generalized to other EU affairs in the Swedish party system. To answer the question, The EU Recovery Fund was divided into seven different sub-questions, which in turn was divided into two dimensions, economic redistribution on EU level and rule of law. Statements from four different parties, the Left Party, the Social Democratic Party, the Moderates and the Sweden Democrats, were analyzed using two analysis schemes. With the help of the analysis schemes, the disparity of the parties' positions were analyzed using standard deviations. A low standard deviation indicated that the issue was depoliticized, and a high standard deviation implied politicization. The depoliticization hypothesis was found to be supported in both of the dimensions. This study has therefore contributed with some evidence that EU affairs are depoliticized in the Swedish party system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dakwar, Nina. "Med möjlighet att binda : Tillkännagivandets funktioner i det svenska parlamentariska systemet." Thesis, Högskolan Dalarna, Statsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-19682.

Full text

Abstract:

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lagercrantz, Hjalte. "Riksdagens Socialtjänst : En kritisk diskursanalys av hur socialtjänsten framställs i Sveriges riksdag och hur det kan förstås utifrån Foucaults maktbegrepp." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9136.

Full text

Abstract:

Using two reports from the The Riksdag’s Social Affairs Committee, this essay has examined and analyzed discourses that are expressed in how the Riksdag describes the social services. The material has been analyzed using critical discourse analysis and Foucalts terms Power/knowledge to see what can be said about how the social services are described and constructed. The dicourses I could identify in the material was a legal discourse where the social service is defined based on legislation where the words used to describe the goal of the social services is not being discussed. Knowledge-based discourse where the social service is mainly described in terms of a flawed organization and where the solution is more knowledge, a discourse I chose to call unity where a consensus is manifested regarding the social services and finally the formalized discourse where there is indications of a discursive change towards a higher level of formalized language-use that affects how the Riksdag constructs the social services. This essay also discusses the importance of examining how the Riksdag constructs the social services through the use of language and that how they use the language affects how the social services is understood which impacts the social work. Lastly I argue that an examination of how power/knowledge is expressed is needed to, among other things, make it possible to introduce alternative and new discourses.
Den här uppsatsen har genom två betänkanden från riksdagens socialutskott undersökt och analyserat de diskurser som kommer till uttryck i hur riksdagen framställer socialtjänsten. Genom kritisk diskursanalys och Foucaults begrepp makt/kunskap har materialet analyserats för att se vad Foucaults begrepp kan säga oss om hur socialtjänsten framställs. Diskurser jag kunde identifiera i materialet var en juridisk diskurs där socialtjänsten definieras utifrån lagstiftning där betydelsen av begrepp som beskriver socialtjänsten inte diskuteras. En kunskapsdiskurs där socialtjänsten främst beskrivs i termer av en organisation som brister och vars lösning är mer kunskap, en diskurs jag valt att kalla enighetsdiskursen där det manifesteras en enighet och där konflikter inte synliggörs, och till sist formaliseringsdiskursen som indikerar en diskursiv förändring mot ett mer formaliserat språkbruk kring bland annat socialtjänsten som påverkar hur riksdagen yttrar sig angående socialtjänsten. Vidare diskuteras vikten av att rikta fokus mot hur riksdagen använder språk för att konstruera socialtjänsten och hur det påverkar förståelsen av socialtjänsten samt hur det i sin tur påverkar det sociala arbetet. Dessutom menar jag att processer kring hur makt/kunskap utövas behöver synliggöras, bland annat för att möjliggöra introduktionen av nya och alternativa diskurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Rehnström, Josef. "Svenska militära interventioner : En analys av hur den svenska riksdagens två största partier har argumenterat för svenskt militärt deltagande i insatserna i Afghanistan och Libyen." Thesis, Försvarshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1526.

Full text

Abstract:

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen. Detta görs genom en argumentationsanalys, där de båda partiernas respektive argument struktureras och kategoriseras på ett överskådligt sätt. Resultatet från undersökningen är inte entydigt, men argument som tydligt anknyter till konkreta rationella vinster för Sverige används av båda partierna sparsamt. Istället ligger tyngdpunkten vid argument som har en närmare koppling till Sveriges nationella identitet och strategiska kultur.
Many of the peace supporting operations conducted today are undertaken in areas of operations with seemingly little geopolitical or economical interest to the intervening parties. From a Swedish perspective the contribution to the operations in for instance Afghanistan is sometimes motivated by stating that the terrorism and drug production that originates in Afghanistan threatens and effects even people living in Sweden. The risk of a potential expansion of the area of conflict is another plausible motivation to intervene for participating states. But how are the motives of the Swedish government to engage the Swedish Armed Forces in peace supporting operations depicted in Swedish Parliament debate? Is the argumentation rational and do the motives that are brought forward show that Sweden actually benefits from participating, or is the willingness to contribute derived from a sense of being morally obliged to take action, if capable, whenever human rights are violated? The essay in hand is intended to make clear how the two largest, policy divided, parties of the Swedish Parliament have motivated the decisions to participate in the international operations conducted in Afghanistan and Libya. This is accomplished through an argumentation analysis, in which the arguments of the two parties are structured and categorised in a perspicuous way. The results from the study are not unambiguous, but arguments that in a clear way are connected to rational Swedish benefits are sparsely used by both parties. The emphasis of the debate is rather on arguments with a close connection to the Swedish national identity and strategic culture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Linder, Julia. "Människors lidande - en spelpjäs i den politiska debatten om migration? : Jämförelse av hur pathos för människors lidande användes i Riksdagens migrationsdebatter 2014/15 respektive 2019/20." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84208.

Full text

Abstract:

I denna uppsats har jag undersökt empatins roll i politiska debatter om migration i syfte att se hur människors lidande inkluderas och används i politiska argument. Med både kvalitativa och kvantitativa metoder har resultatet kunnat skildra i vilken utsträckning empatin används i politikernas retorik, samt vilken politisk ståndpunkt som gynnas av vilken empati. Resultatet är en jämförelse av riksdagsdebatter från riksdagsåren 2014–2015 och 2019-2020 och skildrar politikernas förändrade och oförändrade användande av människors lidande i migrationsdebatten. Resultatet bygger på två delar. Först en kvantitativ del som visar på antal gånger partierna använder människors lidande i sina anföranden med fokus ur fyra kategorier; Flyktingars lidande utanför Sverige, Svenska medborgares lidande av invandring, Asylsökandes lidande i Sverige samt Lidande i flyktingarnas hemländer. Den kvantitativa delen skildrar hur mycket representanter för respektive parti använder lidande i argumentationen. Lidandet används följaktligen som ett retoriskt verktyg i debatterna. Resultatet visar också hur användandet av människors lidande minskat i debatterna från riksdagsåret 2019–2020 i jämförelse med året 2014–2015. Den andra delen är en kvalitativ analys av några delar av datan, och har tematiserats med följande kategorier; Flyktingarnas lidande utanför Sverige (med underteman); Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet; Svenskarnas lidande till följd av invandringen (med underteman); Skurk och offerstatus; Kristdemokraternas närmande till Sverigedemokraterna; och Ökad användning av statistiska termer. Mitt huvudargument i studien lyder: Empati används som retoriskt verktyg för att skapa stöd för det egna partiets ståndpunkt. Beroende på vilket politiskt ställningstagande som partiet utgår ifrån i sin argumentation, spelar empatin olika roller med syfte att förstärka argumenten. Samtidigt går det också att tala om empatiregler som gäller i olika sammanhang, både inom partier och i riksdagspolitiken. Sådana regler sätter också gränser för vilken empati som är möjlig och lämplig att uttrycka i olika sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Eriksson, Ylwa, and Kristina Östlund. "Riksdagen och frågan om personlig integritet : en diskursanalys." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-607.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Fransson, Sara. "Blockpolitik i riksdagen : Har riksdagsledamöterna förvandlats till röstboskap?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12608.

Full text

Abstract:

This thesis aims at studying the development of the party cohesion and oligarchichaltendencies in the party groups of the Swedish national parliament, riksdagen, after theintroduction of two clear block coalitions during the years 2006-2010.The result of the cohesion during these years has been compared towards the years 1998-2006. The research method being used has been 18 semi structured interviews with member of the parliament during the examined years. The main findings show an increment of both the cohesion and the oligarchical tendencies after the block coalitions during the years 2006-2010. The result verified therefore also the two originally stated hypothesis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Nilsson, Stefan. "Rösterna i Riksdagen : Samstämmighet mellan parti och person." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för politiska och historiska studier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13985.

Full text

Abstract:

The Voices of Parliament Congruence between party and person The purpose of this study is to determine the congruence between the opinions of members of parliament and their respective party policies, in order to further determine the cause of poor voter-party congruence and whether or not the individualization of the parliament could affect the character of legislation. To do so, the study asks two primary research questions; - "Are the communicated party policies representative of the opinions of the members of parliament?" - "Is the discrepancy between party policies and the opinions of the members of parliament sufficient for the individualization of parliament to substantially affect the parliament's decisions?" The study answers these questions by comparing the average of self-described left-right stances of members of parliament with the average of voter-described left-right stances of party policies, using existing survey data and a constructed left-right dimension. The lower average is then subtracted from the higher average, creating a value of congruence that is then inserted into a constructed congruence dimension. The primary findings of the study suggest that there is substantial congruence between party policies and the opinions of the members of parliament, and that the discrepancy between them is unlikely to substantially affect the parliament's decisions.
Rösterna i Riksdagen Samstämmighet mellan parti och person Syftet med denna studie är att avgöra vilken grad av samstämmighet som kan återfinnas mellan åsikterna hos riksdagsledamöterna och deras respektive partilinjer, för att vidare avgöra orsaken till undermålig åsiktsrepresentativitet och huruvida riksdagens individualisering kan komma att påverka lagstiftningens utformning. För att göra detta ställs två primära forskningsfrågor; - "Är de kommunicerade partilinjerna representativa för vad partiernas respektive riksdagsledamöter tycker?" - "Är diskrepansen mellan partilinjernas och deras respektive riksdagsledamöters åsikter tillräcklig för att riksdagspolitikens individualisering skall kunna göra ett substantiellt avtryck på riksdagens beslut?" Studien besvarar dessa frågor genom att jämföra medelvärdet av riksdagsledamöternas självbeskrivna vänster-högerpositioner med medelvärdet av partilinjernas väljarbeskrivna vänster-högerpositioner, användande existerande enkätdata och en konstruerad vänster-högerdimension. Det lägre medelvärdet subtraheras sedan från det högre medelvärdet, vilket skapar ett samstämmighetsvärde som sedan inlemmas i en konstruerad samstämmighetsdimension. Studiens primära resultat antyder att samstämmigheten mellan riksdagsledamöterna och deras partilinjer är omfattande, och att det förefaller osannolikt att diskrepansen mellan dem skulle kunna substantiellt påverka riksdagens beslut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Heidari, Maneli. "Att kvotera eller inte kvotera : Debatten i riksdagen." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120588.

Full text

Abstract:

Abstract This study investigates how the eight swedish parliamentary parties arguments regarding gender quotas. The timeboundary is set between the years 2010-2014. The purpose of this study is to investigate how the swedish parliamentary parties argument for and against a legislation of gender quotas on corporate boards. Since women are underrepresented in corporate boards, a theory of feminism was appopirate. In order to perform this study the teory is based on the three main perspectives of feminism, liberal, radical and socialist feminism. This is presented through a analysis based on feminist ideas in the political parties argumentation within the labor force committee in the swedish parliament. The results presented a huge divide within the question of equality and how the political parties presented solutions in order to resolve the issue of underrepresentation of women in corporate boards. The political parties to the left point out that the main problem lies within patriarchy which correspond to more radical feminist thoughts. The political parties to the left pointed out liberal feminist ways resolving the issue of equality and legislation in corporate boards. Conclusions made from this study is that the majority of the swedish parliamentary parties mix arguments and ideas from all of the three feminist perspectives. All of the parties standpoints can be related to how they are placed in a right-left scale. Keywords: gender quota, corporate boards, sweden, feminism, liberal feminism, radical feminism, socialist feminism, parliamentary parties, political parties

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Laine, Anna. "Sexualbrottens kontext : Om sexualbrottens skapande och konstruering i riksdagen." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9471.

Full text

Abstract:

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Thorell, Richard. "Sverigedemokraterna i riksdagen : Vilka konsekvenser får det för undervisningen?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9275.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to survey how the Sweden Democrats’ success in the latest election to the Swedish parliament has changed teaching in social science. The main question is: in what way has the success of the Sweden Democrats influenced social science teaching? This leads to following sub-questions: 1) how do the social science teachers define the Sweden Democrats, 2) how do teachers relate to the Sweden Democrats in the classroom, 3) has there been a change in students’ political opinions and 4) were there any discussions or proposals from the school administration which followed the parliamentary election of 2010? To answer these questions, interviews were made with four teachers. The main conclusion of this study is that the Sweden Democrats’ success led to a simplification of teaching because phenomena and opinions that were previously taboo nowadays are normalized and thus have its place in the classroom. This means that you can review and challenge the issues that were previously not discussed. Furthermore, teachers are allowed to define the Sweden Democrats, describe how they should relate to the party in their teaching and discuss the possible changes in students’ political views, all this in relation to the parliamentary election in 2010. Keywords: Sweden Democrats, didactic consequences, change, democracy, attitudes, social studies, students' political views.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bengtsson, Anders, and Kalle Kronberg. "Att supa eller inte supa : Förbudsdebatten i riksdagen och dagspressen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15487.

Full text

Abstract:

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Kihlström, Dan. "Grunden till värdegrunden : En textanalys av värdegrundsdebatten i Riksdagen 1993." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7872.

Full text

Abstract:

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ”värdegrund” innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen. Min forskning i uppsatsen blir en begreppsutvecklande studie eftersom jag vill studera en existerande diskussion kring ett samhällsbegrepp. Som metod kommer jag att använda idé och ideologianalys. Med hjälp av detta verktyg kommer jag att söka reda på det som skrivits om begreppet, sortera de olika definitionerna för att vaska fram själva kärnan i begreppet respektive skillnader och sedan analysera hur partierna tolkar begreppen. Som material kommer läroplanspropositioner, motioner, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll från riksdagsdebatten att användas. I analysen framkommer att det finns en kärna av gemensam värdegrund och att den har en direkt koppling till portalparagraferna i grundlagen.
In the early 1990s the concept of values was frequently debated in Sweden. The reason was that the conservative government reigning at the time decided to propose that the new curriculum for the public school system would be founded on a democratic base and also include values. The purpose of this study is to from an idea and ideology analysis perspective try to describe how the concept of values was discussed in the government, parliament and political parties before the decision on a new curriculum in the Swedish Parliament in 1993. With “how” means what content the various parties filled the concept with. The research questions are therefore necessary in examining how different actors perceive the content and concept of "values" prior to the time when the decision on the new curriculum was adopted by the Swedish Parliament. My research in this paper is a concept development study because I want to study an existing discussion of a social concept. The method I will use is the idea and ideology analysis. Using this tool, I will figure out what has been written about the concept, sort out the various definitions in order to pick out the very essence of the concept and differences, and then analyze how the parties read the concepts. As for the materials are curriculum proposal, motions, parliamentary committee report and protocol from parliamentary debate to be used. The conclusion of the analysis is that there is a core of common values and that they are directly related to the Preamble of the Swedish Constitution.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hallberg, Amanda. "Kan bolagsskattesatsen förklaras av underliggande faktorer? : Varför sänkte riksdagen bolagskattesatsen?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35330.

Full text

Abstract:

Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska. Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R. Med hjälp av R och statistiska metoder har det genomförts paneldataanalys och regressionsanalys. Svaret är kort och gott, ja, faktorerna påverkar bolagsskattesatsen. Det visar att ett land som är större geografiskt och har en hög öppenhet för kapitalrörelser tenderar att ha en lägre bolagsskattesats och att det tycktes vara ett bra val av Sverige att justera bolagsskatten.
The goal with lowering of the Swedish corporate tax rate the 1st of January 2013 was to stimulate the Swedish growth, as a lower corporate tax rate is said to increase the will to invest. The incentives for corporations to move to low tax countries was also thought to be decreased due to the reduction. When the tax rate was reduced an interest arise to examine which factors influence the tax rate, as for example, for a small economy as the Swedish. Theory presented is based on capital structure and finance decisions. The variables chosen is FDI, Openness towards capital flow and BNP per capita. Collection of data is secondary and has been analysed in the statistic program R with focus on panel data and regression analysis. The answer is for short, yes, the variables do indeed influence the corporate tax rate. Countries whom are larger geographically and has a high openness towards capital movement are more likely to have a lower corporate tax rate and it seemed to be a good choice of the Swedish parliament to lower the corporate tax rate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Fransson, Sara. "Att följa piskan eller hjärtat? : Partisammanhållningens utveckling i riksdagen efterpersonvalsreformens tillkomst." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6908.

Full text

Abstract:

This thesis aims at studying the development of the party cohesion in the Swedish national parliament, riksdagen, after the introduction of preference voting in the election of 1998. The party cohesion has been measured during parliamentary sessions before and after the reform. The result of the cohesion during each of the sessions has then been compared towards each other. The cohesion was measured between the members of parliament viewed as a whole, and within the party groups during the different sessions. The research method being used has been a quantified statistical voting analysis, making the comparisons of party cohesion during the different parliamentary sessions as easy as possible. The main findings show an increment of the cohesion after 1998, both among the parliamentary members as a whole, and within the political parties. The result rejected the originally stated hypothesis, saying the party cohesion would decrease after the implementation of preference voting to the Swedish parliament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Stavhagen, Niclas. "Atomålderns vägval : En studie om svenska kärnvapendebatten i riksdagen 1958-1960." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38283.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lahti, Jan. "Från marginalparti till vågmästare : En studie över Sverigedemokraternas väg till riksdagen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14143.

Full text

Abstract:

Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sverige som ökat antalet röster på alla nivåer sedan bildandet. Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera vilka orsaker som kan förklara Sverigedemokraternas framgångar. För att göra detta har historie-institutionalismen, nedfrysningsteorin och diffusionsteorin använts. Vidare analyseras framgångarna även genom de olika – såväl endogena som exogena – faktorer sociologiprofessor Jens Rydgren tar upp. Resultatet visar att Sverigedemokraterna ända sedan bildandet 1988 haft en tydligt planerad strategi som hela tiden anpassats utifrån partiets storlek.
Since the inceptions of the democratic election system in Sweden the Sweden Democrats is the only party which has shown a continuously increasing numbers of voters. The aim of this essay is to try to identify the causes of the success of the Sweden Democrats. In doing so, the thesis will apply historical-institutionalism, refrigeration theory and diffusion theory to this historical event. It will also analyze both endogenous and exogenous factors outlined by Professor Jens Rydgren with reference to the party's precedent history. The result shows that the Sweden Democrats since its foundation in 1988 has had a clear and planned strategy which has been constantly adjusted to the size of the party.

2011-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Henriksén, Susanna. "Svenska bilder av ryska hot : En jämförande studie av svenska riksdagspartiers syn på hotbilden från Ryssland." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4683.

Full text

Abstract:

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ”hotbild Ryssland” under perioderna 1996-1999 och 2008-2011. Resultaten visar att tre riksdagspartier har ändrat sin diskurs. I uppsatsen diskuteras bland annat Sveriges EU-medlemskap samt fördelningspolitiska orsaker som möjliga faktorer till diskursändringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bolin, Niklas. "Målsättning riksdagen : Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet." Doctoral thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54453.

Full text

Abstract:

During much of the 20th century, the national party systems of Western Europe remained largely unchanged. However, beginning in the 1970s, these frozen party systems slowly started to melt. As the number of parties has increased, the question of what explains new party entrance has also attracted more scholarly interest. Despite this increased attention, the study of new political parties still suffers from a structuralist bias. The implication is that the fates of new parties are decided almost exclusively by external factors. Some scholars focus on the institutional environment; others emphasize sociological explanations, such as the formation of new cleavages in society. Yet such non-actor-centred perspectives risk being excessively deterministic. They also struggle to explain why some parties succeed in gaining entrance to legislatures while others, seemingly under the same external circumstances, fail. In this thesis, therefore, a new way to study parties and their path to parliament is proposed. Starting with the notion that external conditions alone cannot explain new party entrance, the thesis takes an agency-based perspective. Three sets of strategies are identified as being important means for a party to influence its chances of getting into parliament. They concern the party's resources, its political project and its external relations. In what ways can supply and management of resources, policies and relations with other parties affect the potential for becoming a parliamentary party? Through four in-depth case studies of new entrants into the Swedish national parliament, the Riksdag, the thesis concludes that there are some important commonalities in their paths to parliament. Especially with regard to their resources and their political project, the empirical evidence supports the initial premise: new party entrance is unthinkable without successful strategic behaviour.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Säflund, Amanda. "#Metoo i svenska riksdagen : En frameanalys av svenska riksdagspartiers reaktion på #Metoo." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352166.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how the eight largest political parties in Sweden have reacted to the social movement #Metoo. With theories regarding agenda setting and institutional change in mind, this study contributes with an approach on how political parties react to social movements and therefore how movements can gain political access. By using Josefina Erikson’s dynamic frame analysis to create analysis tools the study aims to investigate how the political parties have highlighted the movement through their description of the problem, cause of the problem, negative versus positive framing and suggestions to solve it. In addition to this, the analysis tools also include a comparison between the parties results regarding causes and solutions and the movement's own suggestions to causes and solutions, to identify if the movement have gained different results regarding its impact on different parties. By studying posts on the websites of each party, together with a debate regarding #Metoo, the studies highlights the differences in how parties frame #Metoo. The results show that there is a difference in the framing of #Metoo in the material between different parties, where right-wing parties are generally focusing less on the movement than left-wing parties and also have less propositions of solutions for #Metoo that are in agreement to the movements own solutions. It is also more common for left-wing parties to propose specific solutions to #Metoo in the institutional arena such as the debate, compared to right-wing parties. As a conclusion, this study helps us understand how different political parties in Sweden have given attention and framed #Metoo and possibly how they will frame other movements as well. Although according to previous research (e.g. Vliegenthart and Walgrave, 2010) the movements attention could also depend on what kind of question it raises and how this question is applicable to the party’s general politics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jannering, Louise. "Retorik i Riksdagen : En undersökning av offentlighetens påverkan på det politiska samtalet." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-421161.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Parak, Anders. "Folkmakt eller herremakt? : En närläsning av rösträttsdebatterna i riksdagen 1906 och 1907." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35871.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen undersöker rösträttsbeslutet 1907. Det är framförallt debatterna i riksdagen som står i centrum. För att förstå händelserna 1907 är det viktigt att även granska tidigare tilldragelser i den svenska demokratiseringsprocessen. Därför kommer riksdagsdebatten om rösträttsfrågan 1906 också att analyseras ingående. Då var det en liberal regering som lade fram en rösträttsproposition, men den föll i den konservativa första kammaren. Rösträttsreformen 1907-1909 kom till stånd under en högerregering vilket kan tyckas förvånande. Många konservativa hade nämligen tidigare varit hårda motståndare till en utvidgning av rösträtten. Även många på vänsterkanten var kritiska eftersom man inte tyckte att reformen gick tillräckligt långt. Den här uppsatsen huvudfråga handlar om förväntningar, närmare bestämt vilka konsekvenser riksdagsmännen ansåg att en utvidgning av rösträtten skulle få. Det visar sig att många av de mest konservativas varningsord skulle komma att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid. Bara drygt tio år senare skulle den stora allmänna rösträttsreformen röstas igenom, vilket gör det intressant att placera rösträttsreformen 1907-1909 i ett större perspektiv. Även det kommer att diskuteras i uppsatsen. När man studerar demokratiseringsprocessen i Sverige överskuggas ofta rösträttsreformen 1907-1909 nästan helt av den omfattande allmänna rösträttsreformen 1918-1921. Den här uppsatsen vill visa att rösträttsbeslutet 1907 var en betydande reform i sin egen rätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Eriksson, Andreas. "Debatten om tjänstemannaansvaret : En diskursanalys om hur debatten uttrycker sig i Riksdagen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44174.

Full text

Abstract:

I kölvattnet av uppropslistan som cirkulerade inom Utrikesdepartementet efter 2018 års riksdagsval, och den IT-läckan vid Transportstyrelsen som uppdagades 2017, har debatten om ett utökad tjänstemannaansvar utbrett sig i den svenska politiken. En diskursiv institutionalism talar om att diskursen, och institutionen, inom vilket en debatt bedrivs är viktiga att förstå, för att i sin tur kunna begripa sig på debatten i sig. Hur är diskursen tjänstemannansvarsdebatten ingår i utformad? Genom en diskursanalys, konstruerad med de diskursteoretiska begrepp Ernesto Laclau och Chantal Mouffe utarbetade, samt Norman Faircloughs idé om diskursordning, ämnar sig denna uppsats besvara den frågeställningen. En undersökning av tidigare interpellationer och en motion tagna från denna debatten i Riksdagen, ska ge en ögonblicksbild på hur denna diskurs artikuleras. Förtroende och förvaltning är centrala begrepp i diskursen, och en judiciell diskurs ingår i diskursordningen med den om tjänstemannaansvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Khalit, Tanya. "Analys av terroristdebatten i svenska riksdagen i samband med propositionerna 1973 och 2001." Thesis, Södertörn University College, Institute of Contemporary History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2819.

Full text

Abstract:

Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är terrorism? Vad orsakar terrorism? Hur skall terrorism bekämpas?

Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.

Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001.

I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.

Sedan har samtliga motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram. Många av motionärerna har uttryckt misstro mot propositionen med motiveringen att den personliga integriteten och rättssäkerheten för individen skulle hotas om propositionerna skulle antas i sitt ursprungliga skick. Det framfördes också farhågor om att många lagtexter i propositionen var så vagt och oklart formulerade att de öppnade upp för godtycke vid tillämpningen av lagarna.

Till sist har det slutgiltiga betänkandet om terrorismen presenterats, som i det här fallet inneburit att riksdagen avslagit alla motionsyrkandena om förändring eller totalt förkastande av motionstexterna, vilket alltså inneburit att betänkandet helt och hållet utgörs av propositionens ursprungliga text.

Därefter har propositionen från 2001 behandlats på samma sätt. Även här kunde konstateras att det kom många invändningar med utgångspunkt från att propositionen hotade den personliga integriteten och rättsäkerheten. Flera riksdagsledamöter uttryckte också farhågor för att lagtexten även i detta fall var för vagt och oklart formulerat. Även när det gällde 2001 års proposition har alla motionsyrkandena avslagits, vilket innebär att också detta betänkande helt består av propositionens ursprungliga text.

Därmed har det andra syftet med uppsatsen behandlats, nämligen riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna.

I nästa avsnitt under rubrikerna ”Analys 1” och ”Analys 2” har dels de två propositionerna jämförts med varandra med utgångspunkt från de tre frågorna: Vad är terrorismen? Vad orsakar terrorismen? Hur skall terrorismen bekämpas? Och dels har innehållet i de motionerna som inlämnats till respektive proposition studerats. Resultatet av ”Analys 1” och ”Analys 2” finns i avsnittet med slutsatserna (avsnitt 6), som kan betecknas som uppsatsens höjdpunkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sjölander, Anders. "Att reglera eller inte reglera : en undersökning av sparbanksfrågan i riksdagen 1882-1939 /." Uppsala : Financial History Unit, Dept. of Economic History (Avd. för finanshistorisk forskning, Ekonomisk-historiska institutionen), Univ, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2479.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Haglöf, Rebecca. "Ett kontroversiellt partis intåg i riksdagen : En undersökning av Expressens framställning av Sverigedemokraterna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87433.

Full text

Abstract:

A controversial party’s entry into parliament - a review of Expressen’s depiction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) The purpose of this essay was to study how Expressen presents the Sweden Democrats, as well as reasoning about the effects this depiction could have on the citizens’ opinion. Using a quantitative method I studied 122 articles, and through a qualitative method four of these could be further analyzed to reach a deeper result. The theoretical perspective that was applied in this study was primary agenda-setting and framing theory, to illuminate the power of media. The result showed that a prominent theme was to present Sweden Democrats as racists. Other recurring themes were to include the party misfortunate-, successful, crime-related scandals and as victims. It also showed that the Sweden Democrats rarely gets to speak in the articles and that the headlines and events are angled in an unfavorable way for the party.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nordqvist, Maja. "Kvotering som jämställdhetsverktyg : En kvalitativ studie av riksdagspartiernas ställningstagande till kvotering i riksdagen." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185425.

Full text

Abstract:

The representation of women in parliament is a subject that has been up for debate since the beginning of the 20th century and the beginning of women’s suffrage. Gender quotas is a way to increase the representation of women in modern parliaments, even in the Swedish riksdag. This qualitative, comparative study shows that out of the eight Swedish parties of parliament, six is implementing gender quotas but in different ways and for different reasons. These reasons get brought into light in official party documents where the parties discuss their stance on gender equality politics and gender quotas. The parties’ opinion on gender quota is defined by three different kind of arguments: the argument of equal representation, the argument of resources and the argument of interest. The left-wing parties tend to use all three of the arguments, while the right-wing parties tend to be more sceptical of the use of gender quotas and therefore use two or less arguments. The parties’ stance on gender quotas are furthermore analysed from the perspective of the theory of feminist institutionalism. Parties who use all three of the arguments, or all the argument except the argument of resources, tend to have a feminist approach to their politics. These parties use gender quota as a way of reforming the parliament’s structure. Other parties who focus on justice and resource as arguments of gender quotas is often more conservative or focused on preserving the structure on which the riksdag is built upon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Holmborg, Julia. "”Om världen bestämmer sig för att avskaffa apartheid så kommer apartheid att försvinna” : En kvalitativ studie om svenska politiska partiers kamp mot apartheidregimen i Sydafrika." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100488.

Full text

Abstract:

This qualitative study aims to examine five Swedish political parties commitment to fight the system of apartheid in South Africa during 1969- 1986. The study concentrates on how the political parties discussed about the Swedish enterprises activity in South Africa and to what extent Sweden should engage. The result shows that all of the political parties strongly condemn apartheid but had different opinions on how Sweden ought to act regarding of the Swedish enterprises activity in the country.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Reinholdsson, Oskar. "Bro över mörka vatten : En diskursanalys av debatten i den svenska riksdagen rörande Turkiet." Thesis, Linköping University, Political Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58736.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Loman, Erika. "Stålhättor i plenisalen : Hur nyhetspressen hanterat Sverigedemokraternas inträde i Riksdagen som en ikonisk händelse." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6507.

Full text

Abstract:

Genom denna studie har jag ämnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck för en ikonisk händelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen hösten 2010. Syftet med studien har varit att utifrån mina teoretiska utgångspunkter se vad en ikonisk händelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utgångspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus på tendenser i hur media skildrar betydande händelser, samt det kollektiva minnet. Den mest grundläggande teorin i studien har utgjorts av Patricia Leavys ”Iconic Events”, då pressens hantering av denna händelse som ikonisk är det jag studerat. Denna teori har även haft stor inverkan på denna undersöknings frågeställningar, metod och val av material.För att studera detta har jag genomfört ideologikritiska diskursanalyser på sex artiklar. Denna metod liknar den Leavy använt sig av i sina analyser av den ikoniska händelsens uttryck i pressen. De sex artiklarna som analyserats i denna uppsats är hämtade från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter, vilka utgör tre av Sveriges största nyhetstidningar. Resultatet av genomförda analyser har sedan antagit en form av tre tidsbundna kategorier vilka består av Valdagen, Dagen efter valet och En tid efter valet. Utifrån dessa tre kategorier har jag sedan analyserat och resonerat kring vad den ikoniska händelsens närvaro i de utvalda artiklarna innebär. I dessa resonemang behandlar jag bland annat hur vissa av de utvalda artiklarna uttrycker en skam till följd av en nationell identitetskris som uppstår när SD, som tilldelats en roll som de onda blir en del av den svenska identiteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Joof, Manka Isatou. "Sverigedemokraterna - Enfrågeparti? : En fallstudie över sverigedemokraternas parlamentarisk aktiviter och utveckling i riksdagen 2010-2014." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28088.

Full text

Abstract:

This is a case study that aims to research whether the Swedish radical right Populist Party, the Sweden Democrats can be classified as a single- issue party or not, and even to see if the party broaden their political agenda. I will be conducting this research using both qualitative case study in the form of idea analysis and quantitative content analysis. The theoretical perspective leans on the political scientist CasMudde theory of the single-issue party and the immigration issue. The results of the study show that the Sweden Democrats cannot be classified as a single-issue, in that it fits the theory poorly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Karlsson, Henrik, and Bodell Miriam Hurtado. "Att vara eller inte vara i riksdagen : -en uppsats om två prognosmetoder för svenska riksdagsval." Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217962.

Full text

Abstract:

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra. SUR-estimeringen brister i att metodens antaganden inte uppfylls av svensk valdata.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Haglind, Anne, and Daniel Hägglöf. "Medias skildring av fas 3 : – En diskursanalys om långtidsarbetslöshet i media." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14673.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3. Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap. I studiens djupare analys, redogörs det för en diskursiv kamp som har uppstått i media. De ideologiska skillnader som genomsyras i tidningsartiklarna berörs tillsammans med en redogörelse för subjektspositionerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Eriksson, Erika. "Sverigedemokraterna - ett oemotsagt parti? : En studie av bemötandet av Sverigedemokraterna och deras sakfråga i den svenska riksdagen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23751.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ferelius, Andreas. "Folket, riksdagen och Europeiska unionen - En analys av förarbetena inför Sveriges medlemskap i EU ur ett demokratiperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158273.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Riksdagens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles