Dissertations / Theses on the topic 'Relation mellan revisor och klient'

Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.

Sammanfattning   Datum: 7 juni 2020   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens högskola   Författare:  Abdelkarim Arisha           Stefan Dragosavljevic           Daniella Varli                        (97/08/19)                            (95/05/05)                (98/10/08)   Titel: Digitaliseringens påverkan på relationen mellan revisor och klient - En analys av           tidigare forskning   Handledare: Esbjörn Segelod   Forskningsfråga: Hur har digitaliseringen påverkat revisorns sätt att arbeta och vilka        konsekvenser har det medfört på relationen mellan revisor och klient?                                  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån existerande studier och forskningar            granska och analysera hur revisorns arbetssätt har påverkats i samband med            digitaliseringen och vilka konsekvenser det medfört för revisorernas relation till sina            klienter. Vidare studeras om det uppkommit nya faktorer som revisorn måste anpassa sig till. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Sekundärdata i form   av vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, uppsatser skrivna av tidigare   studenter, böcker och webbplatser insamlades till studien.   Slutsats: Pappersarbetet har minskat då revisorernas arbete har digitaliserats vilket har     effektiviserat revisorns vardagliga arbete och revisorn har nu mer tid till att vara     tillgänglig för sina klienter. Digitaliseringen har resulterat i att den fysiska kontakten     mellan revisorn och klienten har minskat eftersom de numera använder sig av     digitala hjälpmedel som mail för att kommunicera med varandra. Konsekvenserna     är att relationen inte blir lika personlig mellan parterna som kan leda till att de     långsiktiga relationerna kan komma att bli begränsade. I studien har det     framkommit att kommunikationen är grundstenen för en lyckad relation mellan     revisorn och klient.   Nyckelord: Digitalisering, revisor, klientrelation, kommunikation, långsiktiga relationer, oberoende, förtroende.
Abstract   Date: June 7th, 2020   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:     Abdelkarim Arisha            Stefan Dragosavljevic            Daniella Varli                         (97/08/19)                           (95/05/05)                  (98/10/08)   Title: The effect of digitalization on the relationship between auditor and client - An analysis           of previous research   Tutor: Esbjörn Segelod   Research: How has the digitalization affected the auditor’s way of working and what       consequences has this had on the relationship between auditor and client?                            Purpose: The purpose of this literature study is to examine and analyze, based on existing      studies and research, how the auditor's working methods have been affected in      connection with digitalisation and the consequences this has had for the auditors'      relationship with their clients. Furthermore, it is studied whether there are new      factors that the auditor must adapt to.   Method: This literature study was conducted using a qualitative method. Secondary data such as peer-reviewed scientific articles, essays written by other authors, books and websites were collected for the study.   Conclusion:  The paperwork has decreased as the auditors' work has become digital, which            has streamlined the auditor's everyday work and the auditor now has more time            to be available to his clients. The digitization has resulted in a reduction in the            physical contact between the auditor and the client as they now use digital tools            such as e-mail to communicate with each other. The consequence is that the            relationship does not become as personal between the parties, which can lead            to the long-term relationships becoming limited. The study found that            communication is the cornerstone of a successful relationship between the            auditor and the client.   Keywords: Digitalization, auditor, client relationship, communication, long-term         relationship, independence, trust.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2021 Författare: Emil Johansson och Hanna Landén Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Andreas Jansson Titel: Hur pratar du med din klient? - En studie om hur revisorn interagerar med sin klient Bakgrund: Coronapandemins inträde i samhället har inneburit att människor förväntas dra ner på sina fysiska kontakter med andra människor. Eftersom revisionsbranschen å ena sidan kommit långt i digitaliseringen är det möjligt att den inte påverkas i större utsträckning, men å andra sidan är fysiska kontakter viktiga för att upprätthålla en god relation med klienten. Hur interaktionen sker kan påverka relationen som i sin tur kan påverka revisionskvalitén. Studien undersöker därför dessa interaktioner genom att studera val av interaktionsteknik mellan revisor och klient. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och förklara hur revisorn interagerar med klienten i revisionens olika delar. Metod: Utifrån en teoretisk referensram sammanställs och kategoriseras de interaktionstekniker som används mellan revisor och klient i en typologi. Vidare genomförs en flermetodsforskning som inleds med en kvalitativ förstudie där dennatypologi prövas och som induktivt fångar sådant tidigare studier inte utforskat. Den teoretiska referensramen och förstudien ligger sedan till grund för den kvantitativa huvudstudiens utformning som har för avsikt att beskriva användandet av interaktionsteknikerna i revisionens olika delar. Slutsats: Studien kartlägger och förklarar varför en interaktionsteknik väljs i respektive del av revisionen genom att i en typologi och empirisk studie beskriva interaktionsteknikerna. Studien finner tre faktorer som påverkar valet av teknik; grad av digitalisering, teknikens tidsåtgång samt hur avancerad tekniken är. Studien påvisar även substitutionseffekter mellan några av interaktionsteknikerna. Denna kartläggning av interaktionstekniker möjliggör också framtida forskning på ämnet. Nyckelord: Interaktionsteknik, Revision, Relation, Klient, Kommunikation, Revisionsprocess, Pandemi
Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, VT 2021 Authors: Emil Johansson and Hanna Landén Supervisor: Sven-Olof Yrjö Collin Examiner: Andreas Jansson Title: How do you approach your client? - A study of how the auditor interacts with their client Background: The coronavirus pandemic’s entry into society has meant that people are expected to reduce their physical contacts with other people. As the auditing industry has come a long way in digitalization, it is possible that it is not affected to a greater extent. But on the other hand, physical contacts are important for maintaining a good relationship with the client. How the interaction takes place can affect the relationship, which in turn can affect the audit quality. The study therefore examines these interactions by studying the choice of interaction technique between auditor and client. Purpose: The aim of the study is to map and explain how the auditor interacts with the client in the various parts of the audit. Method: Based on a theoretical framework, the interaction techniques used between auditor and client are compiled and categorized in a typology. Furthermore, a multi-method research is carried out which begins with a qualitative pilot study where the typology is tested. The pilot study also inductively captures what previous studies have not explored. The theoretical framework and the pilot study then form the basis for the design of the quantitative main study, which intends to explain the choice of interaction technique in the various parts of the audit. Conclusion: The study maps and explains why an interaction technique is chosen in each part of the audit in a typology and empirical study by describing the interaction techniques. The study finds three factors that influence the choice of technique; level of digitalization, the time required and how advanced the technique is. The study also discovers substitution effects between some of the interaction techniques. This mapping of interaction techniques also enables further research on the subject. Keywords: Interaction technique, Auditing, Relationship, Client, Communication, Auditing process, Pandemic

Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another.
Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster. En enkätundersökning har genomförts riktad till företag och dess påskrivande revisor och en matchning har sedan gjorts av de inkomna svaren. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka förväntningar klienten har på revisorns arbete och hur mycket information revisorn lämnar klienten inför revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i klient-revisorsförhållandet utvärderas sedan hur stort problemet med förväntningsgapet är och vad som kan göras för att minska detta.Slutsatsen blev att även om det finns vissa oklarheter kring vad revision är och vad revisorn kan och får göra i revisionsuppdraget, verkar detta inte utgöra ett större problem då det ändå verkar som om klienten har förtroende för sin revisor och vad denne gör.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Redovisningsskandalerna i energibolaget Enron och telekombolaget Worldcom har ändrat förutsättningarna för allt mer hamnat i fokus. Arbetet sker utifrån föreskrivna ramar och regler och uppgifterna påverkas och kontrolleras av flera olika organisationer. I denna undersökning klarläggs att ett förväntningsgap förekommer då klientens förväntningar skiljer sig från vad revisorn faktiskt skall göra enligt lag och fastställda normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap föreligger mellan klient och revisor. Vi kommer även att diskutera vad som kan orsaka ett förväntningsgap utifrån olika aspekter i modellen. Om det skulle föreligga ett förväntningsgap vill vi även utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att kunna minska det. Studien bygger på öppna intervjuer med revisorer såväl som klienter samt sammanställd statistik över antalet anmälningar mot revisorer. Vad gäller förväntningsgapet har både revisorer och klienter tämligen lika föreställningar. Vi tycker oss ha fått uppfattningen att förväntningsgap är förekommande och att det kan finnas olika orsaker till uppkomsten. Redovisningsskandalerna tycks dock ha minskat gapet då revisorns arbetsuppgifter blivit tydligare för klienten. För att reducera riskerna för att ett gap uppstår krävs mer kommunikation och förtydliganden mellan revisor och klient. Det är också viktigt att klienterna förstår vikten av att revisorn är oberoende, på detta sätt kommer förväntningarna härigenom att hållas inom ramarna för hur revisorn skall arbeta.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv. I tidigare studier är frekvensen av undersökningar ur ett intressentperspektiv hög och ofta med inriktning på större företag. Med anledning av detta har vi valt att undersöka hur ett förväntingsgap yttrar sig mellan revisor och klient, och med klient syftar vi på små ägarledda företag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats där vi intervjuat fem respondenter hos små ägarledda företag samt fem revisorer. Syftet med uppsatsen var att med hjälp av den insamlade data från intervjuerna tillsammans med den tidigare forskningen i ämnet kunna beskriva och analysera förväntningsgap mellan revisor och små ägarledda företag, vi ville också undersöka om denna skiljer sig mot stora publika bolag. Slutsatsen av undersökningen blev att det finns klara likheter med den forskning som tidigare utförts på större företag ur revisor/intressent perspektiv men också att delar skiljer sig från den tidigare forskningen. Det blev tydligt att småföretag tenderar att förvänta sig väldigt mycket från sin revisor i form av rådgivande tjänster men också en hög förväntan på revisorn att upptäcka felaktigheter. Vidare har vi kunnat se tydliga tendenser på att även ett förväntningsgap kopplat till oberoende tenderar att existera mellan revisor och klient (småföretag). Avslutningsvis har vi kommit fram till att det inte går att beskriva förväntningsgap som endast ett gap utan det kan ge uttryck i många olika former.

Sedan 2000-talet har det skett ett antal redovisningsskandaler vilket fortsätter ske runt om i världen, även Sverige har drabbats i en mindre utsträckning. Det har medfört att revisorns oberoende och revisionskvalitén stundtals ifrågasatts. Genom åren har det därför debatterats om att förbättra revisionskvalitén genom att öka revisorns oberoende för att ge ett bättre skydd för intressenterna. Som en följd av detta utvecklade EU kommissionen revisionspaketet 2014 som är ett förslag för bolag. Detta för att öka oberoendet samt revisionskvalitén och för att återställa förtroendet för revisionen. Sverige accepterade direktivet 2016 och revisionspaketet trädde då ikraft. Revisionspaketet har olika krav bland annat att bolag av allmänt intresse bara får ha en revisionsbyrå i tio år med en möjlighet till ytterligare tio år om vissa krav uppfylls. Detta har bidragit till följande uppsats som har till syfte att skapa förståelse om hur revisorerna kommer agera när det tionde året inträffar och när revisorerna är medvetna om att klienten kommer lämna byrån. Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera hur förhandlingar sker samt skapa förståelse kring hur relationen utvecklas och bibehålls genom utbytesteorin. Därför har uppsatsen som avsikt att besvara forskningsfrågan: Hur kan det obligatoriska byrårotationskravet påverka förhandlingen och relationen mellan revisorn och klienten?  För att besvara forskningsfrågan och uppfylla uppsatsens syfte är studien baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Den insamling av data som gjorts består av 12 intervjuer, som både varit besöksintervjuer och telefonintervjuer med revisorer som arbetar med bolag av allmänt intresse samt den sekundärdata som finns tillgänglig från tidigare studier. Studien visar att bolag av allmänt intresse inte kommer påverkas av den obligatoriska byrårotationen när det gäller förhandlingen mellan revisorn och klienten. Vidare visar studien att den obligatoriska byrårotationen inte heller kommer ha någon påverkan på relationen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.

För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet.

De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet.
There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och revisorer. Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av revisorns roll och uppgifter, förväntningsgapets karaktäristika samt massmedias möjlighet till att påverka människors värderingar, inställningar och prioriteringar. Teorin har senare kommit att vara förförståelse för studiens empiriska del, vilken kartlägger och identifierar klienters och revisorers syn på massmedias påverkan av förväntningarna som innehavs på revisionen. Den empiriska underökningen kom att genomföras med ett hermeneutiskt synsätt och en induktiv forskningsansats. Metoden som använts för att uppfylla studiens syfte var en kvalitativ fallstudie i form av djupintervjuer med revisorer och klienter. Dessa empiriska data har efter insamlingen bearbetats samt senare jämförts och analyserats mot den teoretiska referensramen. Genom vår studie har vi kommit fram till att massmedia kan påverka förväntningsgapet mellan klienter och revisorer på flertalet sätt. Denna påverkan företer sig olika beroende på massmedias form samt om de händelser som rapporteras är distanta eller nära till hands. Vidare kan massmedia påverka hur yrkesroller utövas, vilken inställning som innehas, vilka frågor som är viktiga och även indirekt genom att pådriva regelförändringar vilka sedan kan bidra till rubbningar i förväntningsgapet.
Uppsatsnivå: C

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk

Digitaliseringen är en av samhällets mest uppmärksammade förändringar och ett flertal studier har gjorts i takt med dess utveckling. Förändringskraften är stor inom en mängd olika företag och däribland även revisionsbyråerna. Förutom omställningen till en mer automatiserad bransch och förändrad yrkesroll, ligger en stor utmaning i att kommunicera med kunderna under denna förändringsprocess. Majoriteten av tidigare forskning har en inriktning på den digitala utvecklingens förändring av revisorn med fokus på arbetsprocessen och har i princip uteslutit förändringen ur ett kundperspektiv. Syftet med denna studie är att utifrån ett revisors- och kundperspektiv, utforska digitaliseringens utveckling inom revisionsbranschen med fokus på förändringen av samarbete, kommunikation, relationskvalitet samt tillförlitlighet mellan revisor och kund. Studiens forskningsfråga är således: Hur har digitaliseringens utveckling förändrat revisorns och kundens relation till varandra samt hur upplevs denna förändring av båda parter? I studien används ett tolkande angreppssätt för att skapa förståelse för förändringen av revisorns relation till kunden utifrån upplevelser. I enlighet med studiens hermeneutiska synsätt utförs en kvalitativ undersökning baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen i denna studie är det faktum att digitaliseringens utveckling har förändrat revisionsbranschen inom ett flertal olika aspekter och därmed i stor omfattning förändrat relationen mellan revisor och kund. Den mängd samt på vilket sätt digitaliseringen har förändrat relationen skiljer sig åt beroende på revisorns respektive kundens perspektiv.

Titel: Att vara nära men ändå på avstånd

Författare: Anna Erlandsson och Robin Ullbrand

Handledare: Staffan Hård af Segerstad

Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund.

Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas?

Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet.

Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog.

Title: To be close but still at a distance

Authors: Anna Erlandsson and Robin Ullbrand

Supervisor: Staffan Hård af Segerstad

Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change.

Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer.

Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished?

Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence.

Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.

Syfte: Syftet med studien är att belysa en ökad förståelse för hur relationen mellan leverantör och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende på hur kommunikation och tillit påverkar relationen. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillvägagångssätt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Studiens datainsamling har sedan ställts mot den teoretiska referensramen i en analys. Resultat & slutsats: Studien tyder på att kommunikation och tillit är två viktiga komponenter för att outsourcingrelationen ska utvecklas och hålla. Tilliten är kunskapsbaserad och baseras på god prestation och indikerar ha låg tolerans mot misskötsamhet och misstag, då den omedelbart övergår till misstro och påverkar relationen negativt. Relationens kommunikationsfrekvens är baserad på graden av tillit och påverkar relationens samarbete. Förslag till fortsatt forskning: Outsourcingrelationen går att studera utifrån flera perspektiv och denna studie har avgränsat sig till kommunikationen och tillitens påverkan av den. Ytterligare en avgränsning är att studien observerar SME-företag. Intressant vore att studera hur större företag hanterar och förhåller sig till misstag och konflikter i en outsourcingrelation. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att relationen är individuell och unik för varje outsourcingsamarbete. Personkemin är essentiell för att upprätthålla en fungerande relation på lång sikt och kan växa fram genom att leverantörerna visar genuint intresse för klienternas verksamheter och förstår den.
Aim: The study aims to provide a greater understanding of how the relationship between the vendor and client works when outsourcing the accounting function, with regards of how communication and trust affects the relationship. Method: The study was based on a hermeneutic perspective with a social constructive nature. The theoretical and empirical materials have both recapitulated through deductive approach and case studies with a qualitative research design and semi-structured interviews. The study’s data collection has subsequently been contrasted with the theoretical frame of reference in an analysis. Result & Conclusions: The study indicates that communication and trust are two significant components in order for the outsourcing relationship to progress and last. The trust is knowledge-based and is based upon good performance and has short tolerance against misconduct and mistakes, since it immediately goes on to mistrust and affects the relationship negatively. The frequency of the communication in the relationship is based on the degree of trust and affects the relationships interaction. Suggestions for future research: The outsourcing relationship can be studied from various perspectives and this study has defined the communication and the trusts affect on it. Additional definition to the study is that the study observes small and medium- sized enterprises (SMEs). It would be interesting to research how major enterprises deal and relate to mistakes and conflicts in an outsourcing relationship. Contribution of the thesis: The contribution of the thesis shows that the outsourcing relationship is individual and unique for any outsourcing cooperation. The chemistry is essential to maintain an adequate relationship in the long run and can emerge by the vendors showing genuine interest in the clients business and by understanding it.

Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident.

We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB.

Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well.

In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.  

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner. Dessutom indikerar tidigare forskning att revisorn alltid bör arbeta för att tillgodose företagsledningens behov. Denna studie grundar sig i djupintervjuer med åtta ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag. Resultaten visar att en proaktiv relation anses existera mellan majoriteten av responderande ekonomichefer och deras revisorer. I de proaktiva relationerna är förhandling sällsynt förekommande i jämförelse med de reaktiva relationerna. Situationer med tidig konsultation samt gemensam problemlösning präglar den proaktiva relationen. Resultatet tyder därmed på att relationen har en inverkan på huruvida en förhandling kommer att uppstå, dock inte hur en eventuell förhandling mellan parterna kommer att te sig. I de få förekommande fallen av förhandling har till största del distributiva strategier (det finns en vinnare och en förlorare) urskiljts oavsett typ av relation. Slutligen synliggör studiens resultat en ytterligare form av interaktion, kund-leverantör relationen.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient.
Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies.

Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view

Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies.

Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients.

Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay.

Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs.

Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag

Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn

Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter.

Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen.

Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.

Denna uppsats undersöker problematiken kring revisorernas personliga engagemang och mänskliga beteenden. Revisorer och klienter har båda incitament vilka används för att nå en viss önskad situation. Oavsett vad incitamenten används för är syftet att subjektivt tillfredsställa ett visst intresse. Uppsatsen är baserad på tidigare publicerade vetenskapliga artiklar och är en vidare forskning baserad på Tepalagul och Lins studie från år 2015, vilken innefattar en undersökning av fyra hot. Denna studie kommer medföra en fördjupad undersökning kring dessa fyra oberoendehot som anses kan komma att påverka revisorns oberoende ställning. Hoten är: klientens betydelse, erbjudandet av andra tjänster utöver revisionstjänster, mandatperioden och anknytning mellan revisor och klient. Syftet med uppsatsen är att finna klarhet i om dessa hot i praktiken faktiskt kan hota revisorernas oberoende gentemot klienten, samt om dessa hot kan motverkas och i så fall på vilket sätt åtgärder kan framstå. I studien kommer en koppling göras till psykologiska påverkningar av mänskliga beteenden. Här lyfts kognitiv dissonans fram för att förklara etiska dilemman som revisorn ställs inför i sitt yrke. Studiens syfte är även att finna en klarhet i hur kognitiv dissonans kan ge en utökad förklaring kring problematiken angående revisorernas oberoende. Beroende på hur revisorn ställer sig i situationer av olika oberoendehot med medföljande påtryckningar från klienter och omgivning kan revisionskvalitén skifta. Uppsatsen kommer att genomföras utefter den hermeneutiska traditionen och i form av en kvalitativ ansats med besöksintervjuer som datainsamlingsmetod. Utifrån respondenternas åsikter kan vi dra slutsatsen att dessa hot existerar inom revisionsyrket, men att mycket beror på revisorn som person och dennes integritet och motståndskraft. Resultaten bekräftar även att människor normalt sett vet att deras bedömningar bör vara objektiva, men att de omedvetet kan göra felaktiga bedömningar då de blandar ihop vad som är personligt fördelaktig med vad som är rättvist eller moraliskt. För var och ett av dessa hot diskuterar vi erhållna resultat från empirin och tidigare forskning. Detta med avseende på klientens och revisors olika incitament, hot, kognitiva processer, samt revisionskvalité. Studien mynnar ut i idéer kring fortsatt forskning. Vi lyfter här fram vikten av att bland annat utföra en liknande forskning med kvinnliga auktoriserade revisorer som respondenter.
This essay examines the problems concerning auditors personal engagement and human be- haviours. Auditors and clients have different incentives, which are used to reach a certain preferred situation. Regardless of what the incentives are used for, the aim is to subjectively satisfy a certain interest. The essay is based on previously published scientific articles and is a further research based on Tepalagul and Lins study from year 2015. This essay includes a survey of four threats concerning auditor’s independence. The study will present a detailed investigation of these four threats that may have an affect on the auditor's independence. The threats are: the clients importance, the offering of non-audit services, auditor tenure and the client affiliation. The purpose of this essay is to find clarity if whether or not these threats in practice may actually threaten the auditor's independence towards the client, and if these threats can be prevented and if so, in what way measures may appear. The study will be making associations to psychological factors influencing human behaviours. The concept cognitive dissonance is used in this study to explain the ethical dilemmas that auditors face in their profession. The study's purpose is also to find a clarity of how cognitive dissonance can give an extended explanation about the problems concerning auditor’s independence. Depending on how the auditor stands in situations of various threats to the independence with accompanying pressures from their clients and the environment, the audit quality may shift. The essay will be performed in line with the hermeneuthic tradition in the form of a qualitative approach with interviews as data collection methods. Based on respondents’ opinions, we can conclude that these threats exist within the audit profession, but much depends on the auditor as a person and his or her integrity and resilience. The results also confirm that humans usually know that their assessments should be objective, but they unknowingly make incorrect judgments when they mix up what is personally beneficial with what is fair or moral. For each and everyone of these threats we discuss the empirically given results and previous research. This with regard to the clients and the auditors different incentives, threats, cognitive processes, and audit quality. The study empties into the ideas about further research. We emphasize the importance of among other things carrying out a similar research with female certified auditors as respondents.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället.
Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.