Academic literature on the topic 'Relation mellan revisor och klient'

Margaretha Järvinen: The meeting between clients and the system: on research in social work This article is based on the inaugural lecture by the first professor of social work in Denmark. Although coming later than in many other countries, the professorship symbolizes the fact that the field of social work is about to develop into a scientific field of research. The article focuses on social work as a meeting between clients and social welfare institutions. Although it has become popular to describe citizens who come into contact with social welfare institutions as “comsumers” or “users”, this article argues for retention of the idea of client, since these are people with limited freedom of action. Social workers are described as representatives of the welfare state, not as representatives of, or advocates for clients, as they sometimes describe themselves. The article discusses three aspects of the meeting between the client and the system, and is inspired by the work of Pierre Bourdieu. The first is how the system creates the client. Social work is constructed as a field in which clients and their problems are constructed in accordance with the system and its doxa, rather than the other way around. The second aspect is the janus face of help. The article questions the idea that social workers “help” their clients. The traditional helping relation between social workers and their clients is described as a relationship of symbolic power that tends to underline rather than relieve the client’s ‘otherness’. Finally, the article discusses Bourdieu’s concept of practical reason. The field of social work represents rituals, routines and rationalities that may be difficult to put into a neat scientific formula. It argues though, that this concept should not be used (as some social workers have done) as a bulwark against scientific inquiries into the doxa and symbolic power mechanisms of the field.

Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.

Sammanfattning   Datum: 7 juni 2020   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens högskola   Författare:  Abdelkarim Arisha           Stefan Dragosavljevic           Daniella Varli                        (97/08/19)                            (95/05/05)                (98/10/08)   Titel: Digitaliseringens påverkan på relationen mellan revisor och klient - En analys av           tidigare forskning   Handledare: Esbjörn Segelod   Forskningsfråga: Hur har digitaliseringen påverkat revisorns sätt att arbeta och vilka        konsekvenser har det medfört på relationen mellan revisor och klient?                                  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån existerande studier och forskningar            granska och analysera hur revisorns arbetssätt har påverkats i samband med            digitaliseringen och vilka konsekvenser det medfört för revisorernas relation till sina            klienter. Vidare studeras om det uppkommit nya faktorer som revisorn måste anpassa sig till. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Sekundärdata i form   av vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, uppsatser skrivna av tidigare   studenter, böcker och webbplatser insamlades till studien.   Slutsats: Pappersarbetet har minskat då revisorernas arbete har digitaliserats vilket har     effektiviserat revisorns vardagliga arbete och revisorn har nu mer tid till att vara     tillgänglig för sina klienter. Digitaliseringen har resulterat i att den fysiska kontakten     mellan revisorn och klienten har minskat eftersom de numera använder sig av     digitala hjälpmedel som mail för att kommunicera med varandra. Konsekvenserna     är att relationen inte blir lika personlig mellan parterna som kan leda till att de     långsiktiga relationerna kan komma att bli begränsade. I studien har det     framkommit att kommunikationen är grundstenen för en lyckad relation mellan     revisorn och klient.   Nyckelord: Digitalisering, revisor, klientrelation, kommunikation, långsiktiga relationer, oberoende, förtroende.
Abstract   Date: June 7th, 2020   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:     Abdelkarim Arisha            Stefan Dragosavljevic            Daniella Varli                         (97/08/19)                           (95/05/05)                  (98/10/08)   Title: The effect of digitalization on the relationship between auditor and client - An analysis           of previous research   Tutor: Esbjörn Segelod   Research: How has the digitalization affected the auditor’s way of working and what       consequences has this had on the relationship between auditor and client?                            Purpose: The purpose of this literature study is to examine and analyze, based on existing      studies and research, how the auditor's working methods have been affected in      connection with digitalisation and the consequences this has had for the auditors'      relationship with their clients. Furthermore, it is studied whether there are new      factors that the auditor must adapt to.   Method: This literature study was conducted using a qualitative method. Secondary data such as peer-reviewed scientific articles, essays written by other authors, books and websites were collected for the study.   Conclusion:  The paperwork has decreased as the auditors' work has become digital, which            has streamlined the auditor's everyday work and the auditor now has more time            to be available to his clients. The digitization has resulted in a reduction in the            physical contact between the auditor and the client as they now use digital tools            such as e-mail to communicate with each other. The consequence is that the            relationship does not become as personal between the parties, which can lead            to the long-term relationships becoming limited. The study found that            communication is the cornerstone of a successful relationship between the            auditor and the client.   Keywords: Digitalization, auditor, client relationship, communication, long-term         relationship, independence, trust.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2021 Författare: Emil Johansson och Hanna Landén Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Andreas Jansson Titel: Hur pratar du med din klient? - En studie om hur revisorn interagerar med sin klient Bakgrund: Coronapandemins inträde i samhället har inneburit att människor förväntas dra ner på sina fysiska kontakter med andra människor. Eftersom revisionsbranschen å ena sidan kommit långt i digitaliseringen är det möjligt att den inte påverkas i större utsträckning, men å andra sidan är fysiska kontakter viktiga för att upprätthålla en god relation med klienten. Hur interaktionen sker kan påverka relationen som i sin tur kan påverka revisionskvalitén. Studien undersöker därför dessa interaktioner genom att studera val av interaktionsteknik mellan revisor och klient. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och förklara hur revisorn interagerar med klienten i revisionens olika delar. Metod: Utifrån en teoretisk referensram sammanställs och kategoriseras de interaktionstekniker som används mellan revisor och klient i en typologi. Vidare genomförs en flermetodsforskning som inleds med en kvalitativ förstudie där dennatypologi prövas och som induktivt fångar sådant tidigare studier inte utforskat. Den teoretiska referensramen och förstudien ligger sedan till grund för den kvantitativa huvudstudiens utformning som har för avsikt att beskriva användandet av interaktionsteknikerna i revisionens olika delar. Slutsats: Studien kartlägger och förklarar varför en interaktionsteknik väljs i respektive del av revisionen genom att i en typologi och empirisk studie beskriva interaktionsteknikerna. Studien finner tre faktorer som påverkar valet av teknik; grad av digitalisering, teknikens tidsåtgång samt hur avancerad tekniken är. Studien påvisar även substitutionseffekter mellan några av interaktionsteknikerna. Denna kartläggning av interaktionstekniker möjliggör också framtida forskning på ämnet. Nyckelord: Interaktionsteknik, Revision, Relation, Klient, Kommunikation, Revisionsprocess, Pandemi
Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, VT 2021 Authors: Emil Johansson and Hanna Landén Supervisor: Sven-Olof Yrjö Collin Examiner: Andreas Jansson Title: How do you approach your client? - A study of how the auditor interacts with their client Background: The coronavirus pandemic’s entry into society has meant that people are expected to reduce their physical contacts with other people. As the auditing industry has come a long way in digitalization, it is possible that it is not affected to a greater extent. But on the other hand, physical contacts are important for maintaining a good relationship with the client. How the interaction takes place can affect the relationship, which in turn can affect the audit quality. The study therefore examines these interactions by studying the choice of interaction technique between auditor and client. Purpose: The aim of the study is to map and explain how the auditor interacts with the client in the various parts of the audit. Method: Based on a theoretical framework, the interaction techniques used between auditor and client are compiled and categorized in a typology. Furthermore, a multi-method research is carried out which begins with a qualitative pilot study where the typology is tested. The pilot study also inductively captures what previous studies have not explored. The theoretical framework and the pilot study then form the basis for the design of the quantitative main study, which intends to explain the choice of interaction technique in the various parts of the audit. Conclusion: The study maps and explains why an interaction technique is chosen in each part of the audit in a typology and empirical study by describing the interaction techniques. The study finds three factors that influence the choice of technique; level of digitalization, the time required and how advanced the technique is. The study also discovers substitution effects between some of the interaction techniques. This mapping of interaction techniques also enables further research on the subject. Keywords: Interaction technique, Auditing, Relationship, Client, Communication, Auditing process, Pandemic

Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another.
Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster. En enkätundersökning har genomförts riktad till företag och dess påskrivande revisor och en matchning har sedan gjorts av de inkomna svaren. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka förväntningar klienten har på revisorns arbete och hur mycket information revisorn lämnar klienten inför revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i klient-revisorsförhållandet utvärderas sedan hur stort problemet med förväntningsgapet är och vad som kan göras för att minska detta.Slutsatsen blev att även om det finns vissa oklarheter kring vad revision är och vad revisorn kan och får göra i revisionsuppdraget, verkar detta inte utgöra ett större problem då det ändå verkar som om klienten har förtroende för sin revisor och vad denne gör.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Redovisningsskandalerna i energibolaget Enron och telekombolaget Worldcom har ändrat förutsättningarna för allt mer hamnat i fokus. Arbetet sker utifrån föreskrivna ramar och regler och uppgifterna påverkas och kontrolleras av flera olika organisationer. I denna undersökning klarläggs att ett förväntningsgap förekommer då klientens förväntningar skiljer sig från vad revisorn faktiskt skall göra enligt lag och fastställda normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap föreligger mellan klient och revisor. Vi kommer även att diskutera vad som kan orsaka ett förväntningsgap utifrån olika aspekter i modellen. Om det skulle föreligga ett förväntningsgap vill vi även utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att kunna minska det. Studien bygger på öppna intervjuer med revisorer såväl som klienter samt sammanställd statistik över antalet anmälningar mot revisorer. Vad gäller förväntningsgapet har både revisorer och klienter tämligen lika föreställningar. Vi tycker oss ha fått uppfattningen att förväntningsgap är förekommande och att det kan finnas olika orsaker till uppkomsten. Redovisningsskandalerna tycks dock ha minskat gapet då revisorns arbetsuppgifter blivit tydligare för klienten. För att reducera riskerna för att ett gap uppstår krävs mer kommunikation och förtydliganden mellan revisor och klient. Det är också viktigt att klienterna förstår vikten av att revisorn är oberoende, på detta sätt kommer förväntningarna härigenom att hållas inom ramarna för hur revisorn skall arbeta.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv. I tidigare studier är frekvensen av undersökningar ur ett intressentperspektiv hög och ofta med inriktning på större företag. Med anledning av detta har vi valt att undersöka hur ett förväntingsgap yttrar sig mellan revisor och klient, och med klient syftar vi på små ägarledda företag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats där vi intervjuat fem respondenter hos små ägarledda företag samt fem revisorer. Syftet med uppsatsen var att med hjälp av den insamlade data från intervjuerna tillsammans med den tidigare forskningen i ämnet kunna beskriva och analysera förväntningsgap mellan revisor och små ägarledda företag, vi ville också undersöka om denna skiljer sig mot stora publika bolag. Slutsatsen av undersökningen blev att det finns klara likheter med den forskning som tidigare utförts på större företag ur revisor/intressent perspektiv men också att delar skiljer sig från den tidigare forskningen. Det blev tydligt att småföretag tenderar att förvänta sig väldigt mycket från sin revisor i form av rådgivande tjänster men också en hög förväntan på revisorn att upptäcka felaktigheter. Vidare har vi kunnat se tydliga tendenser på att även ett förväntningsgap kopplat till oberoende tenderar att existera mellan revisor och klient (småföretag). Avslutningsvis har vi kommit fram till att det inte går att beskriva förväntningsgap som endast ett gap utan det kan ge uttryck i många olika former.

Sedan 2000-talet har det skett ett antal redovisningsskandaler vilket fortsätter ske runt om i världen, även Sverige har drabbats i en mindre utsträckning. Det har medfört att revisorns oberoende och revisionskvalitén stundtals ifrågasatts. Genom åren har det därför debatterats om att förbättra revisionskvalitén genom att öka revisorns oberoende för att ge ett bättre skydd för intressenterna. Som en följd av detta utvecklade EU kommissionen revisionspaketet 2014 som är ett förslag för bolag. Detta för att öka oberoendet samt revisionskvalitén och för att återställa förtroendet för revisionen. Sverige accepterade direktivet 2016 och revisionspaketet trädde då ikraft. Revisionspaketet har olika krav bland annat att bolag av allmänt intresse bara får ha en revisionsbyrå i tio år med en möjlighet till ytterligare tio år om vissa krav uppfylls. Detta har bidragit till följande uppsats som har till syfte att skapa förståelse om hur revisorerna kommer agera när det tionde året inträffar och när revisorerna är medvetna om att klienten kommer lämna byrån. Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera hur förhandlingar sker samt skapa förståelse kring hur relationen utvecklas och bibehålls genom utbytesteorin. Därför har uppsatsen som avsikt att besvara forskningsfrågan: Hur kan det obligatoriska byrårotationskravet påverka förhandlingen och relationen mellan revisorn och klienten?  För att besvara forskningsfrågan och uppfylla uppsatsens syfte är studien baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Den insamling av data som gjorts består av 12 intervjuer, som både varit besöksintervjuer och telefonintervjuer med revisorer som arbetar med bolag av allmänt intresse samt den sekundärdata som finns tillgänglig från tidigare studier. Studien visar att bolag av allmänt intresse inte kommer påverkas av den obligatoriska byrårotationen när det gäller förhandlingen mellan revisorn och klienten. Vidare visar studien att den obligatoriska byrårotationen inte heller kommer ha någon påverkan på relationen.