Relevant bibliographies by topics / Psykoterapia

Academic literature on the topic 'Psykoterapia'

Author: Grafiati
Published: 26 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Contents

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykoterapia.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Psykoterapia"

1

Lehtonen, Kaarina. "LASTEN JA NUORTEN PSYKOTERAPIA." Scandinavian Psychoanalytic Review 29, no. 1 (January 2006): 60–62. http://dx.doi.org/10.1080/01062301.2006.10592781.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cantell, Hannele. "Monitieteisesti lukemisen hoitavasta vaikutuksesta." Aikuiskasvatus 43, no. 1-2 (June 14, 2023): 116–17. http://dx.doi.org/10.33336/aik.130671.

Full text
Abstract:
Kirjallisuustieteen dosentti Päivi Kosonen ja kulttuuripsykologian tutkija ja dosentti Juhani Ihanus ovat toimittaneet artikkelikokoelman, jonka näkökulmina hoitavaan lukemiseen ovat kirjallisuudentutkimus, kirjallisuusterapia, psykologia, psykoterapia, kasvatustiede, neurotiede ja kirjastotyö. Toimittajat eivät kertomansa mukaan ole laatineet opaskirjaa vaan pikemminkin tutkimukseen perustuvan teoksen lukemisesta. Teoreettisen pohdinnan lisäksi kirjassa on paljon käytännöllisiä näkökulmia lukemisen hoitavista ulottuvuuksista.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larmo, Anneli. "NUOREN AIKUISEN PSYKODYNAAMINEN PSYKOTERAPIA [THE PSYCHODYNAMIC PSYCHOTHERAPY OF YOUNG ADULTS]." Scandinavian Psychoanalytic Review 31, no. 2 (January 2008): 136–38. http://dx.doi.org/10.1080/01062301.2008.10592845.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jørgensen, Carsten René. "PSYKOTERAPIENS KULTURELLE GRUND." Psyke & Logos 22, no. 1 (July 31, 2001): 23. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v22i1.8533.

Full text
Abstract:
Med udgangspunkt i bl.a. Jerome Franks klassiske behandling af de psykoterapeutiske virkningsfaktorer argumenteres for, at effekten af psykoterapi i nogen grad er bundet til den kulturelle kontekst som psykoterapien er en del af – og hvor psykoterapien til dels henter sin legitimitet som effektfuld metode til behandling af psykiske forstyrrelser. Når kulturen – som i disse år – forandres væsentligt og med en hidtil uset hastighed, må man overveje, hvorledes dette influerer på, hvilke psykoterapeutiske behandlingsformer, der er fremherskende og har de bedste muligheder for at opnå gode resultater. En beskrivelse af centrale tendenser i den senmoderne vestlige kultur, de heraf følgende udfordringer til og belastninger af det enkelte menneske, og ændringer i den dominerende socialkarakter, leder frem til en skitsering af, hvorledes observerbare kulturelle forandringer påvirker den terapeutiske relation, og hvordan man forstår psykopatologi og dens behandling. Roy Schafers narrative psykoanalyse, Kohuts selvpsykologi og den interpersonelle psykoanalyse fremdrages som eksempler på nyere psykodynamiske teoridannelser, der på forskellig vis afspejler – og har formået at skabe behandlingskoncepter til håndtering af problemer knyttet til – fremherskende tendenser i senmoderniteten. Endelig peges på, hvorledes den voldsomme vækst i markedet for psykoterapi antageligt hænger sammen med, at psykoterapien som behandlingsform er i overensstemmelse med markante træk ved senmoderniteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundorff, Marie, Malene Flensborg Damholdt, Eva Rames Nissen, and Bobby Zachariae. "DIGITALT LEVERET PSYKOTERAPI." Psyke & Logos 42, no. 1 (September 27, 2021): 188–207. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v42i1.128774.

Full text
Abstract:
Digitalt leveret psykoterapi tilbydes i stigende grad som alternativ eller supplement til konventionel face-to-face-terapi i behandlingen af en række psykiske og somatiske problemstillinger. Men hvad er konsekvenserne af at flytte dele af psykoterapien fra det fysiske rum med direkte klientkontakt over i detdigitale rum? Digitale løsninger mindsker geografiske barrierer, muliggør hjælp til personer med begrænset mobilitet og tilbyder fleksible, individualiserede behandlingsforløb. Omvendt er digitalt leveret psykoterapi måske utilstrækkeligt sensitiv over for alvorlige psykiske udsving blandt klienterne, ligesomonline allianceopbygning og -fastholdelse kræver særlige terapeutiske virkemidler. Spørgsmålet er ikke, om der vil ske en øget digitalisering af psykoterapi, men snarere hvordan den kliniske psykologi vil høste gevinsterne og håndtere de faglige og etiske udfordringer forbundet med den stigende digitalisering.Grænserne for, hvilke lidelser og klienttyper som kan behandles effektivt og etisk forsvarligt gennem digitale interventioner, bør udforskes, ligesom forskning i optimering og implementering er nødvendig for at kvalitetssikre udbuddet på det digitale psykoterapi-marked.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Havig, Anne Kvale, Audhild Hagen, and Søren Willert. "PSYKOTERAPI MED DEMOKRATISKE VERDIER I KULTURMØTET." Psyke & Logos 27, no. 1 (July 31, 2006): 13. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v27i1.8298.

Full text
Abstract:
Denne artikkelen er basert på en kandidatavhandling, hvor utgangspunktet var en forestilling om at psykoterapi med ikkevestlige klienter kan være utfordrende på grunn av terapeutens og klientens ulike kulturbakgrunner. Avhandlingens kvalitative intervjuer med erfarne terapeuter satte imidlertid fokus på betydningen av de non-spesifikke faktorer i den terapeutiske relasjon, og at disse er like viktige uavhengig av klientens kulturbakgrunn. Artikkelen presenterer en videre bearbeidelse av disse data, og beskriver to studenters voksende erkjennelse av at å være psykoteraput dypest sett kan sies å dreie seg om å være ’et profesjonelt medmenneske’. På denne måten omhandler ikke artikkelen ’demokrati’ i formal-politisk betydning, men snarere hvordan man som terapeut kan møte den ikke-vestlige klient med en demokratisk holdning; en form for ’sinnelagsdemokrati’.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Graversen, Asger. "Social kognition, psykoterapi og psykoselidelser." Psyke & Logos 40, no. 2 (December 16, 2019): 103–24. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v40i2.117809.

Full text
Abstract:
I artiklen præsenteres et systematisk review af forskningslitteratur omhandlende social kognition og psykoterapi til patienter med psykotiske lidelser. Følgende forhold søges belyst: 1) hvilken betydning har det socialkognitive funktionsniveau for patienter med psykoselidelser for udfaldet af psykoterapeutisk behandling? 2) hvilken indvirkning har psykoterapi leveret til patienter med psykoselidelser på det socialkognitive funktionsniveau? og 3) i hvilken grad er symptomreduktion i forhold til psykotiske symptomer ved samtalebehandling medieret af bedring af det socialkognitive funktionsniveau? Den inkluderede litteratur består af syv studier. Reviewet indikerer, at reduceret socialkognitivt funktionsniveau hos patienter med psykoselidelse i lille grad forudsiger og begrænser udbyttet af psykoterapi, at psykoterapi ikke har indvirkning på det socialkognitive funktionsniveau, og at reduktioner i det psykosespecifikke symptombillede ikke er medieret af bedringer i det socialkognitive funktionsniveau hos patienterne, blandt andet grundet en manglende bedring på det socialkognitive funktionsniveau. Forskningsfeltet omhandlende patienternes socialkognitive funktionsniveau og samspillet med psykoterapi til psykoselidelser er meget begrænset, og mere forskning er krævet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

HARTMANN, ELLEN, and TERJE HARTMANN. "Dynamisk psykoterapi." Nordisk Psykologi 37, no. 2 (January 1985): 140–47. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1985.10637236.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lorentzen, Steinar. "Eklektisk psykoterapi." Tidsskrift for Den norske legeforening 134, no. 8 (2014): 855. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.14.0161.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Binder, Per-Einar. "Eksistensiell psykoterapi." Tidsskrift for Norsk psykologforening 60, no. 12 (December 1, 2023): 831–40. http://dx.doi.org/10.52734/vfbm1057.

Full text
Abstract:
Existential psychotherapy is a pluralistic tradition with a background in existential philosophy and humanistic, experiential and psychodynamic therapy traditions. A basic premise is that psychological difficulties arise when we encounter difficulties in dealing with emotional pain that is at once specific to our own individual lives, and at the same time related to common human concerns. This may be due to a lack of the inner tools to deal with emotions or of access to the kind of contact with others that can make the pain bearable. It may also have to do with being constrained by self-interpretations that lead us to believe that emotions, needs and passions can harm or destroy. The aim of existential therapy is to help enable the patient to be present in their own life, such as it is, with curiosity, humility and awe, and to constructively engage with both the possibilities and the limitations that inevitably are there. Keywords: existential psychotherapy, therapy traditions, emotional pain, therapeutic aims
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Psykoterapia"

1

Gunnarsson, Catarina. "Psykoterapins plats i offentligt finansierad sjukvård : Om mellanchefers attityder till psykoterapi som behandlingsform." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1753.

Full text
Abstract:
Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man. Via semistrukturerade intervjuer har en kartläggning av utfallsrummet gjort genom att svaren har kategoriserats i de områden som framträtt under intervjuerna. Cheferna hade en positiv syn på psykoterapi och ansåg att psykoterapi behövs som behandlingsform. Deras kunskap om psykoterapi och dess villkor skilde sig åt. En misstro mellan beslutsfattare och kliniker beskrevs, liksom en önskan om en mångfald av behandlingsmetoder. Slutsatser var bl.a. att former för att integrera olika typer av kunskap för att öka tilltron mellan sjukvårdens aktörer behövs.
This exploratory study is based on an interest in the interaction between clinical routine and the surrounding community. Seven middle managers in health care centers and psychiatric clinics were interviewed to examine their beliefs and attitudes about psychotherapy as a treatment, such as their thoughts on psychotherapy effectiveness and availability as well as their awareness of and attitudes to a growing emphasis on evidence-based care. Questions: 1. How do you describe the heads psychotherapy as a treatment and what attitudes they have to psykoterapi.2. How managers experience psychotherapy conditions, for example on the boundary issues and evidence-based care, and what attitudes they have. Through semistructured interviews, a survey of the sample space made by the responses was categorized into the areas that emerged during the interviews. The managers had a positive view of psychotherapy and found that psychotherapy is needed as a form of treatment. Their knowledge regarding psychotherapy and its terms varied. Mistrust between policy makers and clinicians were described, as well as the desire for a variety of treatment methods. Conclusions included the need to find ways to integrate different types of knowledge, to build trust between healthcare stakeholders.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Milusic, Zoran. "Relationen inom psykoterapin : betydelsen för psykoterapin utifrån psykoterapeutens perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2075.

Full text
Abstract:
Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen. Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin. Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme. Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall. Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Huusko, R. (Risto). "Psykoterapiat masennuksen hoidossa." University of Oulu, 2015. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201510212089.

Full text
Abstract:
Tässä tutkimuksessa oli tarkoituksena hakea uusin saatavilla oleva tutkimustieto psykoterapioista masennuksen hoidossa. Käypä hoidon uusimmat näytönastekatsaukset masennuksen hoidossa ovat vuodelta 2010, joten tässä tutkimuksessa keskitytään tuota uudempaan tietoon. Tutkimusongelmat olivat seuraavat: 1) Millä terapiamuodoilla on tieteellinen tutkimusnäyttö masennuksen hoidossa? 2) Miten terapian kesto ja terapiasessioiden tiheys vaikuttaa hoitotulokseen. 3) Miten tehokkaita eri terapiat ovat ver­rattuna lääkehoitoon. 4) Mitkä terapiamuodot yhdistettynä lääkehoitoon ovat parempia kuin pelkkä lääkehoito? 4) Miten potilaan ja terapeutin välinen allianssi vaikuttaa hoitotulokseen? Tutkielma suoritettiin kirjallisuuskatsauksena. Artikkeleja haettiin Medline (Pubmed) ja PsychINFO -tietokannoista keskittyen meta-analyyseihin viimeisen viiden vuoden ajalta. Päähakusanoja olivat psychotherapy, depression, ”major depression”, meta-analysis sekä eri terapiatyyppien nimet. Tulosten mukaan eri psykoterapioilla ei ole merkittävää eroa masennuksen hoidossa. Vahvin näyttö on interpersonaalisella psykoterapialla, kognitiivisella psykoterapialla, psykodynaamisella psykoterapialla ja ongelmanratkaisuterapialla. Myös behavioraalisella aktivaatioterapialla, sosiaalisen taitojen harjoituksella ja supportiivisella terapialla on tutkimusnäyttöä, mutta aineistot eivät ole yhtä suuria. Terapian ja masennuslääkityksen yhdistäminen on lähes aina vaikuttavampaa kuin kumpikaan hoitomuoto yksinään. Näin näyttää olevan kaikkien seitsemän edellä mainitun terapian kohdalla. Allianssista ei löytynyt pelkkään masennuksen hoitoon liittyviä tutkimuksia. Allianssitutkimukset olivat tehty masennus- ja ahdistuspotilaiden seka-aineistolla. Korkealle arvioitu allianssi näytti ennustavan parempaa hoitotulosta psykoterapiassa. Työhön sisältyi yksi terapian kestoa ja tiheyttä käsittelevä meta-analyysi. Huomattavin löydös oli se, että tiheämpään annettu terapia on vaikuttavampaa kuin sama määrä terapiasessioita harvaan annettuna. Avainsanat: masennus, psykoterapia, interpersonaalinen terapia, kognitiivinen terapia, ongelmanratkaisuterapia, psykodynaaminen terapia, behavioraalinen aktivaatioterapia, sosiaalisten taitojen harjoitus, supportiivinen terapia, allianssi, yhdistelmähoito, lyhytterapia.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Enelius, Mats, and Niclas Reich. "Psykoterapi i Socialtjänsten?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-27835.

Full text
Abstract:

 

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Walkama, Ingestedt Britta. "Psykoterapi med äldre." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2086.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet. Hur en äldre patient handskas med sitt åldrande behöver sättas i relation till tidigare erfarenheter i livet. I studien beskrivs de äldre patienterna som motiverade, modiga och självreflekterande. De existentiella frågeställningarna får ett större utrymme i psykoterapier med äldre patienter, medan det också tydligt framkommer att hos den äldre finns ett behov att ha kontakt med det som hon haft tidigare och prata om konkreta praktiska saker som tillhör vardagen. För att äldre patienter ska få tillgång till psykoterapi behövs flexibilitet både när det gäller den yttre ramen och terapeutens förhållningssätt. Hänsyn behöver tas till den äldre patientens både fysiska och mentala kapacitet. Överföringar och motöverföringar beskrivs som mera otydliga och subtila med äldre patienter. Något som tyder på, att terapierna har en mera stödjande karaktär. Det framkommer att terapeutens ålder och livserfarenhet har betydelse och underlättar arbetet med äldre patienter. Att arbeta med äldre patienter beskrivs som berikande och i termer av ett ömsesidigt givande och tagande mellan terapeut och patient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordman, Olsén Kerstin. "Psykoterapeuters egen psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4124.

Full text
Abstract:
Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter. Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande? Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys. Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav. Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan. En hypotes har varit att olika terapier och livserfarenheter har byggt på varandra och resulterat i att psykoterapeuter senare i livet har en annan beredskap att klara sina egna och andras livskriser.
Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists. Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence? Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis. Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements. Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Forell, Lisa. "Genusperspektiv i psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6031.

Full text
Abstract:
Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet. Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet? Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod. Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.
Introduction: There are few studies about the role of gender perspective and it’s use in psychotherapy. The purpose with this study is to describe how a group of legitimized psychotherapists use gender perspective in the therapeutic room and how they define the concept. Question formulations: How do psychodynamic orientated psychotherapists define gender perspective and its meaning for them? In what way do they use gender perspective in the therapeutic work? Method: A qualitative investigative method has been used where five legitimized psychotherapists, all women was interviewed in-depth. The result was analyzed and processed through thematic analysis method. Result: The participants share awareness of the different conditions between men and women in society. The study shows that the therapists have different approach to the practice with gender perspective. Some of the informants believe that openness and transparency with gender perspective towards the patient is required while others bring it as a silent knowledge into the therapy room. Discussion: The results are discussed from earlier research on feministic theory. The problem with connecting the own knowledge to the practice agree with earlier research and studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Negri, Luce. "Mindfulnessbaserad psykodynamisk psykoterapi : terapeuters uppfattning av hur mindfulnessmeditation påverkar psykodynamisk psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6318.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tomic, Mirela, and Armine Wannesian. "Kulturella möten i psykoterapi." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2055.

Full text
Abstract:

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk.

Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod.

En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet.

Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Malmberg, Ekdahl Anna. "Psykoterapi i fjärde åldern." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4679.

Full text
Abstract:
Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre. Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta. Det finns många tankar som rör det existentiella men samtal som rör den egna döden tycks förekomma i väldigt begränsad utsträckning. Det framkommer också att samtliga psykoterapeuter i studien ser behovet och nyttan med psykoterapi för äldre men att det oftast handlar om mycket korta terapier, mellan en till tio gånger.
The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Psykoterapia"

1

Johansson, Allan. Skitsofrenian analyyttisen psykoterapian ongelma. Turku: Turun yliopisto, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Munck, Else. Psykoterapi og etik: Et debatoplaeg. København: Munksgaard/Rosinante, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gieser, Suzanne. Psykoterapins pionjärer i Sverige. Stockholm: Proprius, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Veli-Pekka, Avento, and Suomen Psykiatriyhdistys, eds. Suomen Psykiatriyhdistyksen koulutuspäivien luentoja (1988-89): Unesta, unihäiröistä, mielialasta ja psykoterapian tuloksista. Helsinki: Psykiatrian tutkimussäätio, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

1941-, Scharff David E., ed. Object relations individual therapy. Northvale, N.J: Jason Aronson, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Antony, Martin M. Behavior therapy. Washington, DC: American Psychological Association, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Maps of narrative practice. New York: W.W. Norton & Co., 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

J, Corsini Raymond, ed. Handbook of innovative therapy. 2nd ed. New York: J. Wiley & Sons, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Egan, Gerard. The skilled helper. 9th ed. Belmont, Calif: Wadsworth, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Maroda, Karen J. Psychodynamic techniques: Working with emotion in the therapeutic relationship. New York: Guilford Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Psykoterapia"

1

SØRENSEN, ANDERS DRÆBY. "Eksistentialisme i psykologi, psykoterapi og psykiatri." In At tænke eksistensen, 217–36. Aarhus University Press, 2009. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r4bhn.16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Knudsen, Martin Pors, and Louise Margrethe Pedersen. "HVORDAN KAN MAN SKELNE MELLEM STUDIESTØTTE OG PSYKOTERAPI?" In Studiestøtte, 81–88. Aarhus University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.2307/jj.10518933.8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Psykoterapia' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography